Förfarande : 2010/2997(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0157/2011

Ingivna texter :

B7-0157/2011

Debatter :

PV 08/03/2011 - 15
CRE 08/03/2011 - 15

Omröstningar :

PV 09/03/2011 - 10.2
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0091

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 138kWORD 87k
28.2.2010
PE459.691v01-00
 
B7-0157/2011

till följd av uttalandena av Europeiska rådet och kommissionen

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen


om Europaparlamentets resolution om Montenegros europeiska integrationsprocess


Charles Tannock för utskottet för internationell handel
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om Montenegros europeiska integrationsprocess  
B7‑0157/2011

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 17 december 2010 att bevilja Montenegro status som kandidatland för EU-medlemskap,

–    med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Kommissionens yttrande om Montenegros ansökan om medlemskap i Europeiska unionen” (KOM(2010)0670),

–    med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om utvidgningsstrategin och de huvudsakliga utmaningarna 2010–2011 (KOM(2010)0660),

–    med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan, av den 29 mars 2010(1),

–    med beaktande av avtalet mellan EU och Montenegro av den 8 november 2007 om återtagande(2) och rådets förordning (EG) nr 1244/2009 av den 30 november 2009, antagen den 1 december 2009, om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav(3),

–    med beaktande av rekommendationerna från den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU-Montenegro av den 27–28 september 2010,

–    med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska rådet framhöll vid sitt möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 att EU utgör västra Balkans framtid. Detta uttalande upprepades vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 15–16 juni 2006 och vid senare toppmöten.

1.   Europaparlamentet välkomnar den allmänna enighet som råder kring EU-integrationen mellan regeringen och oppositionspartierna i Montenegro och den tonvikt som de lägger vid denna fråga, vilket medfört goda framsteg inom reformprocessen sedan landet blev självständigt. Dessutom välkomnar parlamentet det nya politiska ledarskapet i Podgorica och uppmuntrar den nya regeringen att fortsätta med Montenegros EU-integrationsprocess och att påskynda de reformer som behövs för att landet ska uppfylla Köpenhamnskriterierna.

2.   Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut av den 17 december 2010 att bevilja Montenegro status som kandidatland för EU-medlemskap. Parlamentet beklagar dock att statusen som kandidatland frikopplats från rätten att inleda förhandlingar och understryker att beslutet om att inleda sådana förhandlingar inte får skjutas upp på ett otillbörligt eller oskäligt sätt. Parlamentet förväntar sig att förhandlingarna inleds senast efter det att kommissionen offentliggjort sin framstegsrapport för 2011, förutsatt att Montenegro gör goda framsteg med att uppnå de riktmärken som kommissionen fastställt.

3.   Europaparlamentet ser positivt på rådets beslut att ge de montenegrinska medborgarna möjlighet att resa utan visum (full viseringsfrihet) till EU:s Schengenområde från och med den 19 december 2009. Detta är viktigt för kontakterna mellan människor, särskilt inom utbildning, forskning och turism, liksom för företagskontakterna och för det internationella fackliga samarbetet. Parlamentet uppmanar de EU-länder som inte ingår i Schengenområdet att överväga att införa en liknande viseringsfrihet för montenegrinska medborgare, särskilt för ett smidigt genomförande av viseringsliberaliseringen i förhållande till Schengenländerna inom EU.

4.   Europaparlamentet finner det tillfredsställande att inrättandet av landets rättsliga och konstitutionella ram nästan har slutförts, men vill uppmärksamma att tidsfristen för att anpassa det befintliga rättssystemet till den nya konstitutionen har förlängts för fjärde gången. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna att snarast anta den återstående lagstiftningen, särskilt ändringarna av den rättsliga ramen för val. Alla politiska partier uppmanas att utan dröjsmål enas om lagförslaget, i enlighet med rekommendationerna från OSSE‑ODIHR och Venedigkommissionen, samt att förbättra mekanismen för utredning av valrelaterade klagomål som inkommer till valkommissionen eller domstolarna. Vidare uppmanar parlamentet Montenegros parlament att snarast stärka sin kapacitet avsevärt i fråga om uppgiften att bedöma huruvida lagförslag som regeringen lägger fram är förenliga med unionens regelverk, och ber kommissionen att bistå med nödvändigt tekniskt stöd i detta hänseende inom ramen för föranslutningsinstrumentet. Parlamentet uppmanar regeringen eftertryckligen att göra lagstiftningsprocessen mer insynsvänlig och tillgänglig för allmänheten.

5.   Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att föranslutningsstödet fungerar väl i Montenegro. Parlamentet uppmuntrar både Montenegros regering och kommissionen att förenkla administrationen kring finansiering från föranslutningsinstrumentet, i syfte att göra det mer lättillgängligt för mindre och icke-centraliserade civila organisationer, fackförbund och andra mottagare.

6.   Europaparlamentet upprepar att rättsstatsprincipen är av yttersta vikt för landets utveckling och för medborgarnas tilltro till de offentliga institutionerna. Parlamentet välkomnar därför regeringens och parlamentets ökade insatser för att utarbeta och anta den nödvändiga lagstiftningen. Parlamentet betonar dock vikten av att allmänheten deltar i framtagandet av ny lagstiftning och av att denna faktiskt genomförs för att framstegen ska bli synliga för befolkningen.

7.   Europaparlamentet välkomnar det montenegrinska parlamentets initiativ att professionalisera posten som ordförande för den statliga valkommissionen, men begär att även de övriga medlemmarna av detta organ professionaliseras och att organets kapacitet förbättras så att man kan garantera en insynsvänlig, demokratisk och effektiv administration av valförfarandena.

8.   Europaparlamentet konstaterar att det gjorts goda framsteg med att anta viktig korruptionsbekämpande lagstiftning och välkomnar antagandet av en ny strategi och en handlingsplan samt inrättandet av en nationell kommission för tillämpningen av dem, men poängterar att det fortfarande råder alltför hög korruption på många områden, särskilt i samband med bygg- och anläggningsprojekt, privatiseringar och offentlig upphandling, och att detta utgör ett allvarligt problem. Parlamentet noterar dessutom att det är ovanligt med utredningar, åtal och domar i korruptionsärenden. Parlamentet understryker vikten av att inrätta en tydlig och omfattande ram för korruptionsbekämpning, inbegripet bättre tillämpning av lagen om fri tillgång till information och bättre samordning mellan rättsvårdande organ och inrättandet av en enda myndighet (ombudsman) med uppgift att övervaka och säkerställa att offentliga organ fullgör sina skyldigheter samt att utreda anmälningar från allmänheten. Den antagna lagstiftningen på detta område måste verkställas effektivt, så att de rättsvårdande organen får nya verktyg för korruptionsbekämpning. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till förändringar av lagstiftningen om finansieringen av politiska partier och valkampanjer, så att man kan säkerställa oberoende kontroll av och insyn i finansieringsmekanismerna.

9.   Parlamentet efterfrågar intensiva insatser för att undanröja fall av intressekonflikter inom den offentliga förvaltningen genom att stärka kommissionen för intressekonflikter och ge den befogenheten att kontrollera offentliga tjänstemäns förmögenhetsdeklarationer och att beivra oegentligheter. Dessutom begär parlamentet att man ändrar lagen om förebyggande av intressekonflikter i offentliga befattningar, som gör det möjligt för parlamentsledamöter och andra valda företrädare att bli medlemmar av förvaltnings- eller tillsynsorgan. I vissa fall kan full insyn och intresseförklaringar från valda företrädare utgöra en lösning på sådana intressekonflikter.

10. Europaparlamentet påpekar att tillämpningen av lagen om informationsfrihet är förknippad med svårigheter, särskilt när det gäller tillhandahållande av dokument som skulle kunna avslöja fall av korruption i samband med privatisering och offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar regeringen eftertryckligen att underlätta tillgången till relevanta uppgifter. Dessutom uppmanas de statliga myndigheterna att inte sätta press på de frivilligorganisationer och icke vinstdrivande organisationer och andra aktörer i det civila samhället som utreder fall av korruption och organiserad brottslighet och har en övervakande funktion.

11. Europaparlamentet konstaterar att reformen av rättsväsendet gått framåt, vilket framgår av att det genomförts omfattande ändringar av de straffrättsliga förfarandena och annan materiell lagstiftning, att personalresurserna ökat och att eftersläpningen i handläggningen av ärenden vid domstolarna har minskat. Parlamentet understryker dock att man måste garantera att domstolarna och åklagarna är ansvarsskyldiga och effektiva och inte står under politiskt inflytande. Det är också viktigt att den etiska uppförandekoden tillämpas till fullo. Parlamentet begär att systemet för utnämning av domare och åklagare snarast ändras och att man frångår systemet att åklagarna och medlemmarna av domar- och åklagarråden utses enbart av parlamentet genom en omröstning med enkel majoritet och av regeringen. Parlamentet anser också att det finns risk för att Högsta domstolens ordförande och riksåklagaren får för stor makt. Parlamentet anser att det bör antas en lag om tillgången till kostnadsfri rättshjälp. Rättspraxisen bör göras enhetlig, så att man kan garantera ett förutsägbart rättssystem och förtroende bland allmänheten. Det är viktigt att öka det internationella samarbetet, särskilt med grannländerna.

12. Europaparlamentet uppmanar Montenegro att ytterligare förbättra gemensamma kriterier för juridikutbildning, vilka ska tillämpas av centrumet för juridikutbildning, samt att anslå nödvändiga finansiella resurser för detta ändamål.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa framstegsrapport inbegripa en bedömning av vilka effekter och resultat som uppnåtts tack vare att det anslagits EU‑medel till reformen av rättsväsendet och korruptionsbekämpningen.

14. Europaparlamentet betonar att det kvarstår problem med organiserad brottslighet, särskilt penningtvätt och smuggling, trots förbättringarna av den rättsliga ramen och dess tillämpning. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta åtgärder för att öka kapaciteten till brottsbekämpning, särskilt kapaciteten att genomföra förebyggande utredningar, samt att förbättra samordningen mellan olika organ och samarbetet med myndigheterna i grannländerna och internationella myndigheter i syfte att uppnå effektiva resultat i bekämpningen av den organiserade brottsligheten. Parlamentet finner det positivt att det antagits en brottsbalk och begär att den snarast börjar tillämpas på ett korrekt sätt.

15. Europaparlamentet välkomnar förbättringarna av parlamentets arbete, men rekommenderar ytterligare åtgärder för att säkerställa att den antagna lagstiftningen håller hög kvalitet och är förenlig med unionens regelverk. Parlamentet efterfrågar ökade interna anslag av budget- och personalresurser samt ökat EU-stöd till Montenegros parlament, till exempel genom partnersamverkan med medlemsstaternas parlament eller med Europaparlamentet, med syftet att öka parlamentsledamöternas och parlamentssekretariatets kapacitet till övervakning och kontroll av regeringen i enlighet med kommissionens yttrande.

16. Europaparlamentet efterfrågar ytterligare reformer av den offentliga förvaltningen, som fortfarande saknar resurser och är öppet politiserad, och menar i synnerhet att man måste ändra lagen om offentliga tjänstemän och statsanställda i syfte att inrätta ett omfattande och meritgrundat anställningssystem, inbegripet insynsvänliga bestämmelser om rekrytering och avancemang. Parlamentet understryker även att man måste stärka personalresurserna inom den lokala förvaltningen samt avsätta tillräckliga medel för denna förvaltning för att säkerställa att den är effektiv och insynsvänlig, något som är särskilt viktigt mot bakgrund av den pågående decentraliseringsprocessen. Det är också viktigt att personalförvaltningsmyndighetens rättsligt bindande beslut respekteras. Parlamentet betonar att den rättsliga och institutionella ramen måste förbättras i syfte att stärka ansvarigheten och respekten för rättsstatsprincipen inom den offentliga förvaltningen, särskilt på områden såsom skatteförvaltning, offentlig upphandling, stadsplanering och tillståndsbeviljande från lokala förvaltningar och tullmyndigheter. Parlamentet välkomnar öppnandet av det regionala utbildningsinstitutet för offentlig förvaltning i Danilovgrad.

17. Europaparlamentet gläds över att det antagits en allmän lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet och vid tillhandahållande av offentliga tjänster, vilken förbjuder mot diskriminering på andra grunder än meriter och som är ett viktigt steg i upprättandet av den rättsliga ramen mot diskriminering. Det finns dock fortfarande potentiella brister i lagstiftningen som måste rättas till. Parlamentet betonar att det enligt uppgift fortfarande förekommer diskriminering av utsatta grupper såsom romer, ashkalier och egyptier och personer med funktionshinder och att diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet fortfarande är vanligt förekommande, även från myndigheternas sida. De montenegrinska myndigheterna uppmanas eftertryckligen att stärka genomförandemekanismerna för att förebygga, övervaka och beivra fall av diskriminering samt för att väcka åtal i sådana ärenden. Parlamentet finner det oroande att funktionshindrade personers arbetstagarrättigheter inte respekteras till fullo och välkomnar i detta sammanhang den promemoria om arbetsmarknadssituationen för funktionshindrade personer som undertecknats av Montenegros fackföreningskonfederation och olika frivilligorganisationer.

18. Europaparlamentet finner det oroande att kvinnorna fortfarande är underrepresenterade i beslutsfattandet och på ledande befattningar såväl inom den offentliga förvaltningen, exempelvis parlamentet, ministerierna och de högsta regeringsposterna, som i styrelserna de offentliga bolagsstyrelserna. Parlamentet kräver att det vidtas åtgärder för att snabbt förverkliga jämställdhetspolitiken genom att genomföra handlingsplanen samt att införa principen om lika lön för lika arbete.

19. Parlamentet välkomnar antagandet av lagen om skydd mot våld i hemmet och uppmanar regeringen att verkställa den snarast samt att anslå ekonomiskt stöd till organisationer som hjälper de drabbade. Parlamentet uppmanar myndigheterna att främja en informationskampanj som syftar till att medvetandegöra kvinnor om deras rättigheter i fråga om våld i hemmet.

20. Europaparlamentet uppmanar de montenegrinska myndigheterna eftertryckligen att sörja för att de relevanta rättsliga bestämmelserna, inbegripet lagen om minoriteters fri- och rättigheter, tillämpas i omfattande utsträckning. Alla minoriteter måste skyddas genom en strikt tillämpning av antidiskrimineringslagen. Parlamentet uppmuntrar Montenegro att göra större insatser för att öka medvetenheten kring alla former av diskriminering. Dessutom uppmanar parlamentet de montenegrinska myndigheterna att fortsätta att till fullo stödja genomförandet av sin handlingsplan för en lösning på frågan om internflyktingars ställning.

21. Europaparlamentet välkomnar de generellt sett goda relationerna mellan olika etniska grupper i landet och det goda allmänna skyddet av minoriteternas rättigheter samt påminner om att detta är en god grund för fredsprocessen i denna region, som förut kännetecknades av våld mellan etniska grupper och massförflyttningar av befolkningsgrupper, men begär att man inom myndigheterna och förvaltningsstrukturerna tar större hänsyn till minoritetsgruppernas åsikter i syfte att stödja försoningen i regionen. Parlamentet uppmärksammar i detta sammanhang att det behövs ett tydliggörande av konstitutionens bestämmelser om adekvat representation av minoriteter och välkomnar de åtgärder som vidtagits för att ta fram vederhäftig statistik på detta område. Lagen om medborgarskap och utlänningslagen måste anpassas till europeisk standard. Parlamentet uppmuntrar både de politiska och de religiösa ledarna på bägge sidor om gränsen mellan Serbien och Montenegro att bidra till ett positivt klimat mellan etniska och religiösa grupper genom att finna kompromisslösningar på kontroversiella problem, inbegripet frågan om omtvistade religiösa platser.

22. Europaparlamentet understryker att landets romer, ashkalier och egyptier fortfarande ofta diskrimineras. Parlamentet uppmanar myndigheterna att förbättra dessa befolkningsgruppers levnadsförhållanden och tillgång till socialförsäkringsskydd, hälso‑ och sjukvård, utbildning och arbetsmarknadstjänster samt att förse dem med identitetshandlingar, som är en förutsättning för att man överhuvudtaget ska få tillgång till offentliga tjänster. Det måste i synnerhet snarast vidtas åtgärder för att förbättra levnadsförhållandena i lägret i Konik och en hållbar strategi för att förbättra förhållandena i lägret och stänga det för gott måste snarast upprättas och genomföras.

23. Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är för demokratin att det finns aktiva och oberoende civilsamhällesorganisationer. Det är positivt att regeringen förbättrat sitt samarbete med frivilligorganisationer, särskilt i fråga om korruptionsbekämpning. Parlamentet efterfrågar en ytterligare förstärkning av dessa förbindelser och ett bredare samråd med frivilligorganisationer inom politiken, bland annat i samband med utformningen av politik och lagstiftning, samt vid övervakningen av myndigheternas verksamhet. Parlamentet framhåller det civila samhällets avgörande roll när det gäller att bidra till stärkt regionalt samarbete i sociala och politiska frågor. Parlamentet ser positivt på det arbete som bedrivs av det nationella rådet för europeisk integration, inbegripet det civila samhället, regeringen, rättsväsendet och oppositionen, men begär att detta råds roll stärks i arbetet för EU-integration.

24. Europaparlamentet uppmuntrar Montenegros regering att upprätthålla ett nära samarbete och en regelbunden dialog med frivilligorganisationer, fackföreningar och andra civilsamhällesorganisationer. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av ett samarbetsråd mellan Montenegros regering och frivilligorganisationer. Vidare understryker parlamentet vikten av att stärka den institutionella ramen för samarbete mellan regeringen, frivilligorganisationer, fackföreningar och andra civilsamhällesorganisationer.

25. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i genomförandet av Bolognareformprocessen och efterfrågar ytterligare insatser för att förbättra kvaliteten på utbildningen, både vad gäller allmän utbildning och yrkesutbildning, i syfte att ge ungdomar den kompetens de behöver för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Parlamentet kräver att strategin för utbildning som inbegriper alla, även barn från utsatta grupper, genomförs mer effektivt.

26. Europaparlamentet konstaterar att Montenegros regering vidtagit åtgärder för att trygga yttrandefriheten i medierna genom att anta lagen om elektroniska medier och ändringar av brottsbalken, men efterfrågar ytterligare åtgärder för att trygga mediernas oberoende och professionalism, inbegripet åtgärder för att stärka public service-sektorns kapacitet och oberoende. De montenegrinska myndigheterna uppmanas att visa prov på sitt engagemang vad gäller att säkerställa att mediebranschen är fri från politisk påverkan och att tillsynsorganen är garanterat oberoende. Parlamentet uppmärksammar de oproportionerligt höga böter för förtal som fortsätter att hämma journalisternas frihet och oberoende i arbetet och begär att lagstiftningen och praxisen i fråga om förtal till fullo anpassas till rättspraxisen vid Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. De anmälda fallen av hot och fysiskt våld mot journalister och aktivister från det civila samhället måste undersökas grundligt och i tillämpliga fall leda till åtal. Parlamentet poängterar vikten av att journalisterna tillämpar höga yrkesstandarder och en yrkesetisk kod.

27. Europaparlamentet välkomnar de ekonomiska reformer som landet genomfört med gott resultat, men understryker att finanskrisen har avslöjat potentiella brister i landets ekonomiska modell och tydliggjort vikten av att det snarast genomförs ytterligare strukturförändringar. Parlamentet efterfrågar i synnerhet ytterligare åtgärder för att förbättra övervakningen och verkställandet av privatiseringsavtal, trygga insynen i tillhandahållandet av statligt stöd och anta bättre och enklare företagsreglering samt anser att det särskilt måste vidtas åtgärder för att underlätta driften av små och medelstora företag.

28. Europaparlamentet konstaterar att arbetsmarknaden nu fungerar bättre, men finner den höga nivån av informell sysselsättning oroande. Parlamentet betraktar den informella ekonomin som ett djupt rotat problem och anser att det krävs djupgående strategier som omfattar alla aspekter av samhället för att man ska kunna lösa det. Arbetsmarknaden präglas fortfarande av strukturell arbetslöshet, samtidigt som lediga högkvalificerade tjänster förblir otillsatta, vilket speglar glappet mellan efterfrågan och utbudet på kompetens. Parlamentet välkomnar antagandet av den nationella kompetensramen, som omfattar de rättsliga förutsättningarna för att man ska kunna komma till rätta med detta glapp, och uppmanar Montenegros regering att genomföra den snabbt.

29. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är för Montenegros utveckling att man förbättrar transportinfrastrukturen och kopplar samman transportsystemet med transportsystemen i grannländerna. Parlamentet efterlyser ytterligare utveckling av järnvägssystemet och modernisering av det befintliga systemet, som är ett hållbart och miljövänligt alternativ till vägar och skulle kunna ta över en omfattande del av gods- och passagerartransporterna.

30. Europaparlamentet betonar att Montenegro har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande arbetsrättsliga konventioner och den ändrade europeiska sociala stadgan. Trots att arbetsrätten föreskriver grundläggande arbetar- och fackföreningsrättigheter finns det fortfarande begränsningar på detta område. Parlamentet uppmanar Montenegro att ytterligare stärka arbetar- och fackföreningsrättigheterna. Parlamentet poängterar den viktiga roll som dialogen mellan arbetsmarknadens parter spelar och uppmanar Montenegros regering att höja ambitionsnivån och stärka arbetsmarknadsparternas råd. Det är viktigt att öka arbetsmarknadsparternas råds öppenhet och effektivitet.

31. Europaparlamentet finner det positivt att Montenegro definieras som en miljövänlig stat i landets konstitution. Parlamentet konstaterar att turismen spelar en stor roll i ekonomin och kan bidra till landets utveckling. Turismen medför dock risker för miljön, varför parlamentet uppmanar regeringen att vidta ytterligare naturskyddsåtgärder som exempelvis en snabb tillämpning av miljölagen och de återstående förordningarna. Det behövs även ytterligare insatser för att förhindra en eventuell förstörelse av Adriatiska havskusten. Parlamentet uppmärksammar särskilt behovet av en effektiv avfallshantering, i synnerhet på lokal nivå, för att man ska kunna ombesörja ett säkert bortskaffande. Det är positivt att det vidtagits åtgärder för att utveckla en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp genom att utnyttja landets betydande potential till vattenkraft och annan förnybar energi, som kommer att bidra till att tillgodose de inhemska behoven och till och med utgöra en källa till export och utländsk valuta för landet. Parlamentet varnar dock för att storskaliga dammar ofta har avsevärd negativ miljöpåverkan och efterfrågar adekvata miljökonsekvensbedömningar innan sådana dammar godkänds eller beviljas tillstånd, i enlighet med unionens regelverk.

32. Europaparlamentet uppmanar de montenegrinska myndigheterna, särskilt finansministeriet, att på sin webbplats offentliggöra alla bilagor och handlingar som är kopplade till det nyligen ingångna avtalet om anläggandet av en kraftkabel under vatten mellan Montenegro och Italien. Parlamentet noterar det rättsliga klagomål som vissa kommuner och frivilligorganisationer lämnat in i Italien om detta projekt, och begär att information om alla konsekvenser av avtalet, inbegripet dess miljöpåverkan, offentliggörs.

33. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Montenegro är starkt engagerat i det regionala samarbetet och är en konstruktiv regional partner. Parlamentet berömmer Montenegro för dess goda relationer med sina grannländer och landets övergripande stabiliserande roll i regionen. Montenegro är en aktiv medlem av de flesta regionala organisationerna och har slutit en rad rättsliga och polisiära överenskommelser med sina grannländer. Parlamentet välkomnar de nyligen ratificerade avtalen om återtagande med Kroatien och Serbien samt det nyligen ingångna utlämningsavtalet med Serbien och Kroatien. Landet uppmanas att snarast lösa sin gränstvist med Kroatien med hjälp av Internationella domstolen.

34. Europaparlamentet understryker att Montenegros parlament är det första i området som antagit resolutionen om folkmordet i Srebrenica, och välkomnar detta steg som ett viktigt bidrag till regional försoning.

35. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Montenegros regering och parlament.

 

(1)

EUT L 108, 29.4.2010, s. 3.

(2)

EUT L 334, 19.12.2007, s. 25.

(3)

EUT L 336, 18.12.2009, s. 1.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy