Förslag till resolution - B7-0196/2011Förslag till resolution
B7-0196/2011

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om ett förnyat partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska unionen och Mauretanien

16.3.2011

till följd av frågan för muntligt besvarande B7‑0018/2011
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Carl Haglund för ALDE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0193/2011

Förfarande : 2011/2586(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0196/2011
Ingivna texter :
B7-0196/2011
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B7‑0196/2011

Europaparlamentets resolution om ett förnyat partnerskapsavtal om fiske mellan Europeiska unionen och Mauretanien

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien, som slöts 2006,

–   med beaktande av protokollet till partnerskapsavtalet om fiske, som trädde i kraft den 1 augusti 2008 och som upphör att gälla den 31 juli 2012,

–   med beaktande av de uttalanden som gjordes under Europaparlamentets sammanträde den 7 mars 2011 till följd av den muntliga frågan,

–   med beaktande av den ekonomiska ersättning på 305 miljoner euro som EU ska betala för perioden 2008–2012 inom ramen för detta partnerskapsavtal om fiske som ger gemenskapsfartyg från tolv medlemsstater tillstånd att bedriva fiskeverksamhet i Mauretaniens vatten,

–   med beaktande av fiskeriutskottets besök till Mauretanien den 3–5 november 2010,

–   med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Mauretanien är ett av de fattigaste länderna i Afrika och är klassificerat som HIPC-land, det vill säga som ett skuldtyngt fattigt land. Mauretanien är dessutom beroende av ekonomiskt stöd från utlandet och skuldavskrivningar från Världsbanken, Europeiska investeringsbanken och EU, liksom från bilaterala partners som Frankrike, Tyskland, Spanien, Förenta staterna, Japan och Kina.

B.  Mauretanien har drabbats av flera militärkupper under de senaste tio åren, varav den senaste inträffade 2008. Landet kan därför fortfarande betraktas som ett instabilt land, vilket gör det politiskt beroende av erkännande från omvärlden.

C. De politiska oroligheterna i Nordafrika har också påverkat Mauretanien; i januari rapporterades ett fall av politiskt motiverad självbränning och i februari hölls demonstrationer i huvudstaden Nouakchott med krav på nya arbetstillfällen, ekonomiska och politiska reformer och ett slut på korruptionen.

D. Mauretanien har under de senaste åren varit hårt utsatt för terroristverksamhet genom att al-Qaida har etablerat sig i Mauretaniens ökenområde, som utgör huvuddelen av landets areal.

E.  I partnerskapsavtalet om fiske med Mauretanien föreskrivs en ekonomisk ersättning på 305 miljoner euro, fördelad över fyra år, vilket gör avtalet till Mauretaniens viktigaste internationella avtal eftersom det stöd och de avgifter som EU betalar uppgår till en tredjedel av statens totala intäkter.

F.  Mauretanien har under de senaste sex åren mottagit ett belopp på 65 miljoner euro i ekonomisk ersättning för att utveckla den sektoriella fiskepolitiken, men landets fiskesektor bedöms fortfarande vara underutvecklad.

G. Mauretanien har anslagits ett belopp på 156 miljoner euro från den tionde europeiska utvecklingsfonden för perioden 2008–2013, varav 47 miljoner euro avsatts till förbättrade styrelseformer och 26 miljoner euro till bärgning av sjunkna fartyg i Nouadhibou-bukten för att förbättra säkerheten och den industriella verksamheten i bukten.

H. Partnerskapsavtalet om fiske ger gemenskapsfartyg från tolv medlemsstater tillstånd att fiska i Mauretaniens vatten och är, både ur ekonomisk och ur finansiell synvinkel, EU:s viktigaste fiskeavtal.

I.   Fisket är en av de viktigaste inkomstkällorna för den mauretanska ekonomin, eftersom det svarar för cirka 10 procent av landets BNP, mellan 35 och 50 procent av dess export och 29 procent av de offentliga inkomsterna.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart överlämna efterhandsutvärderingen av det nuvarande protokollet till parlamentet så att medlemsstaterna kan göra en välgrundad bedömning av huruvida avtalets syften uppnåtts och besluta huruvida de ska godkänna en förnyelse av protokollet eller inte. Parlamentet påpekar att utvärderingen skulle kunna räta ut många av de frågetecken som tas upp under följande punkter.

2.  Europaparlamentet noterar att kommissionen 2007 lade fram ett förslag om att rådet skulle säga upp avtalet[1], eftersom fiskemöjligheterna inte utnyttjades på ett optimalt sätt och kostnadseffektiviteten därmed blev lidande. Parlamentet efterfrågar en utvärdering för att avgöra om situationen avsevärt förbättrats under de senaste tre åren, tillsammans med en redogörelse för huruvida kommissionen fortfarande anser att avtalet bör sägas upp.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en sammanfattning av resultaten i de årliga vetenskapliga rapporter som utarbetats av den gemensamma vetenskapliga kommittén i enlighet med artikel 3.4a i det nuvarande protokollet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översända den gemensamma halvtidsöversynen av genomförandet av resultatindikatorerna för sektorsstöd och den gemensamma slutrevisionen, i enlighet med artikel 7.3 i protokollet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för om de mauretanska myndigheterna har uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 7.4 i protokollet, enligt vilken de är skyldiga att varje år meddela kommissionen hur stora anslag som avsatts till fiskesektorn enligt finanslagen för det följande året, och om innehållet i detta meddelande var tillfredsställande.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en analys av hur de ettåriga och fleråriga målen i artikel 7 i protokollet har definierats och genomförts.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla de senaste uppgifterna om överlappningen mellan fartyg för icke industriellt fiske och gemenskapsfartyg som alla fiskar efter bläckfisk, då antalet fartyg har minskat i förhållande till de föregående avtalen (2001–2006 och 2006–2008), samtidigt som fartygens referenstonnage har ökat.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översända relevanta uppgifter om hur systemet med frivilliga landningar – som ger fartygsägare rätt till en nedsättning av licensavgiften när de landar delar av sin fångst i den mauretanska hamnen Nouadhibou – har fungerat i praktiken och efterlyser en utvärdering av huruvida det behövs ytterligare åtgärder.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att införa en klausul i det nya protokollet som förbinder gemenskapsfartyg att landa en så stor andel av sin fångst i Mauretaniens hamnar som de nationella myndigheterna anser vara nödvändig för att täcka landets egna livsmedels- och sysselsättningsbehov.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att pressa de mauretanska myndigheterna att sätta stopp för bordning av fiskefartyg som utförs av observatörer från det nationella kontrollorganet DSPCM för att bötfälla fartygsägare av skäl som är oväsentliga eller som inte går att motivera, eftersom detta strider mot bestämmelserna i kapitel 6 i protokollet.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits för att erhålla de inspektionsrapporter som de mauretanska myndigheterna lovade att översända till den lokala EU-delegationen och föreslår att man infogar en klausul i det nya protokollet som föreskriver en minskning av bidragen till det nationella kontrollorganet DSPCM om rapporterna om trakasserier mot gemenskapsfartyg fortsätter.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att en viss del av EU:s stöd, i enlighet med artikel 6.3 i protokollet, avsätts för utveckling av infrastruktur och hamntjänster, särskilt hamnanläggningarna i huvudstaden Nouakchott, i syfte att underlätta landning av fångster, främja den lokala sysselsättningen och förbättra landets infrastruktur.

13. Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen i det nya protokollet inbegriper möjligheten att erbjuda utbildning till mauretanska experter, i syfte att stödja utvecklingen av en strukturell fiskepolitik och nationell infrastruktur.

14. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att åtgärda de fortsatt låga nivåerna när det gäller fiskets integrering i Mauretaniens ekonomi (som sägs vara en följd av beroendet av inkomster från fiskeavtal och fria licenser, bristerna i infrastrukturen kring landningar, förädling, stödtjänster och underhåll samt avsaknaden av ett diversifierat fiske) genom att arbeta närmare med de mauretanska myndigheterna och binda EU:s stöd till tydligare mål för sektorsutveckling och infrastruktur.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om den gemensamma reflexionsgrupp som avses i artikel 8 i protokollet och som årligen ska behandla frågor i samband med främjande av privata EU-investeringar i Mauretaniens fiskesektor samt fastställa en handlingsplan för detta.

16. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att vid de kommande förhandlingarna se till att det införs ett system med överförbara kvoter som grundar sig på vetenskapliga bedömningar, i stället för det nuvarande licenssystemet, så att kontrollen av överfisket kan förbättras.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa en regional strategi i alla EU:s fiskeavtal i Västafrika, vilket skulle kunna förbättra förvaltningen av gränsöverskridande fiskbestånd samt övervakningen av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och samtidigt minska skillnaderna i förhandlingsposition mellan EU och de avtalsslutande länderna som, i likhet med Mauretanien, är mycket beroende av EU-stöd.

18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.