FÖRSLAG TILL RESOLUTION om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen

16.3.2011

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Marek Siwiec för utskottet för utrikesfrågor

B7‑0198/2011

Europaparlamentets resolution om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av slutsatserna från mötet den 13 december 2010 med utrikesministrarna i de länder som omfattas av det östliga partnerskapet,

–    med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 19 januari 2006 om den europeiska grannskapspolitiken[1], av den 15 november 2007 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken[2], av den 6 juli 2006 om det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet[3], av den 5 juni 2008 om rådets årliga rapport till Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)[4] och av den 19 februari 2009 om översynen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet[5], av den 17 januari 2008 om en strategi för regionalpolitiken vid Svarta havet[6] och av den 20 januari 2011 om en EU-strategi för Svarta havet[7],

–    med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om behovet av en EU-strategi för Sydkaukasien[8],

–    med beaktande av den europeiska grannskapspolitikens utveckling sedan 2004, särskilt kommissionens framstegsrapporter om dess genomförande,

–    med beaktande av sina tidigare resolutioner om Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, samt av rekommendationerna från de parlamentariska samarbetskommittéerna för dessa länder förutom Vitryssland,

–    med beaktande av punkt 41 i sin resolution av den 15 november 2007 (A6 0414/2007) där det föreslogs att man skulle inrätta en parlamentarisk församling för partnerländerna i öst (Euronest),

–    med beaktande av de handlingsplaner som har antagits med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien samt den associeringsagenda som har antagits med Ukraina,

–    med beaktande av utrikesrådets slutsatser av den 26 juli 2010 om den europeiska grannskapspolitiken,

–    med beaktande av den gemensamma förklaring som utfärdades vid toppmötet i Prag den 7 maj 2009 om det östliga partnerskapet,

–    med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 maj 2010 med titeln ”Utvärdering av den europeiska grannskapspolitiken”[9],

–    med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2008 med titeln ”Östligt partnerskap”[10],

–    med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 december 2007 med titeln ”En stark europeisk grannskapspolitik”[11], av den 4 december 2006 med titeln ”Stärkande av den europeiska grannskapspolitiken”[12], av den 12 maj 2004 med titeln ”Europeiska grannskapspolitiken – Strategidokument”[13] och av den av den 11 mars 2003 med titeln ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder”[14],

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument[15],

–    med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2010 med titeln ”Har det nya europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet införts på ett bra sätt och leder det till att resultat uppnås i Södra Kaukasien (Armenien, Azerbajdzjan och Georgien)?”,

–    med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Lissabonfördraget har skapat förutsättningar för EU att förbättra effektiviteten och samstämdheten i sina förbindelser med aktörer och partnerländer, i synnerhet grannländer.

B.   Enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen utveckla särskilda förbindelser med närbelägna länder i syfte att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värderingar och utmärks av nära och fredliga förbindelser som bygger på samarbete.

C.  Den europeiska grannskapspolitiken har sedan den infördes lett till stärkta förbindelser med partnerländer och till vissa påtagliga förbättringar. Några utmaningar kvarstår dock och man bör nu fokusera på genomförandet, som bör grunda sig på klart fastställda åtgärdsprioriteringar, tydliga riktmärken och resultatbaserad differentiering.

D.  Det östliga partnerskapet utgör en meningsfull politisk ram för att skapa fördjupade förbindelser med och bland partnerländerna utifrån principer om delaktighet och ansvar. För att stärkta förbindelser ska kunna uppnås krävs ett utökat gemensamt åtagande och påtagliga framsteg i fråga om god samhällsstyrning och demokratiska standarder.

E.   Det östliga partnerskapet inriktas på fyra tematiska plattformar för samarbete, närmare bestämt: demokrati, goda styrelseformer och stabilitet; ekonomisk integration och konvergens med EU:s politik; miljöfrågor, klimatförändringar och energitrygghet, samt kontakter mellan människor.

F.   Samarbetet inom den parlamentariska församlingen Euronest syftar till att skapa positiva effekter genom att tjäna som en plattform för att utbyta åsikter, skapa gemensamma synsätt på vår tids globala utmaningar i fråga om demokrati, politik, ekonomi, energitrygghet och sociala frågor samt stärka banden mellan länderna i regionen och EU, liksom de inbördes banden mellan de östliga partnerskapsländerna.

G.  EU bör främja och väsentligt stärka ett nedifrån-och-upp-förfarande (s.k. bottom-up-approach), öka sitt ekonomiska stöd till det civila samhället och främja pressfriheten och mötesfriheten för att stödja demokratiseringsprocesserna, vilket är en förutsättning för en långsiktig stabilisering.

H.  Olösta regionala konflikter i Europeiska unionens grannskap underminerar en hållbar ekonomisk, social och politisk utveckling i de berörda länderna och utgör ett allvarligt hinder för regionalt samarbete, stabilitet och säkerhet. Utvecklingen av den europeiska grannskapspolitikens fulla potential och prioriteringar förhindras också allvarligt. Dessa konflikter underminerar utvecklingen av en genuin och effektiv multilateral dimension av den europeiska grannskapspolitiken. Den roll som det civila samhället skulle kunna spela i de berörda länderna undervärderas fortfarande.

I.    Under den senaste tidens demonstrationer mot repressiva regimer i Vitryssland, Tunisien och Egypten har folken tydligt uttryckt sin rättmätiga längtan efter demokrati.

J.    EU:s och medlemsstaternas politik att stödja och samarbeta med odemokratiska regimer i Tunisien och Egypten har misslyckats. Det bör fungera som lärdom för EU:s förbindelser med Vitryssland, och EU:s övergripande grannskapspolitik bör baseras på värderingar.

K.  Det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet har bidragit till att förenkla finansieringen av den europeiska grannskapspolitiken. Utformandet av efterföljande instrument bör återspegla slutsatserna från den strategiska översynen av den europeiska grannskapspolitiken och utföras genom omfattande samråd.

Översyn av den europeiska grannskapspolitiken – allmänt

1.   Europaparlamentet välkomnar framstegen i förbindelserna mellan EU och grannländerna inom den europeiska grannskapspolitiken och bekräftar åter de värderingar, principer och åtaganden som ligger till grund för den europeiska grannskapspolitiken, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, marknadsekonomi, hållbar utveckling samt god samhällsstyrning. Den europeiska grannskapspolitiken är fortfarande en strategiskt viktig ram för att fördjupa och stärka förbindelserna med våra närmaste partner, för att på så sätt stödja deras politiska, sociala och ekonomiska reformer. Parlamentet understryker vikten av att principen om gemensamt ansvar upprätthålls i utarbetandet och genomförandet av program och åtgärder.

2.   Europaparlamentet välkomnar den pågående översynen av den europeiska grannskapspolitiken och understryker att denna process bör leda till att EU knyter ännu starkare band med grannländerna. Parlamentet betonar att alla grannländer har potential att bli EU:s nära politiskt allierade även om deras strävanden och mål kanske skiljer sig åt.

3.   Europaparlamentet noterar att den europeiska grannskapspolitikens två dimensioner (den södra och den östra) bör ses som integrerade delar av samma prioriterade politik. Parlamentet betonar att flexibilitet är nödvändig, att vår strategi måste differentieras mer gentemot enskilda partner och att pengarna måste användas bättre.

4.   Europaparlamentet betonar att den strategiska översynen av den europeiska grannskapspolitiken bör återspegla ett ökat politiskt åtagande från alla partner och stärka den prestationsbaserade differentieringen utifrån tydligt definierade riktmärken.

5.   Europaparlamentet anser det vara av särskild vikt att göra en regelbunden bedömning och utvärdering inte bara av de resultat som hittills uppnåtts via de genomförda programmen utan även av i vad mån de resurser som använts inom partnerskapet varit tillräckliga. På så vis kan man åtgärda eventuella framtida brister och olyckliga beslut.

6.   Europaparlamentet betonar att man bör anamma de förändringar som Lissabonfördraget medfört, särskilt den förstärkta rollen för vice ordföranden/den höga representanten, inrättandet av Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten), en kommissionsportfölj för utvidgnings- och grannskapspolitiken samt Europaparlamentets nya befogenheter, för att EU:s utrikespolitik ska bli mer samstämd och dess externa dimension och verksamhet bli effektivare och legitimare.

7.   Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegationer runt om i världen att ge sitt bidrag för att se till att mänskliga rättigheter och politiska principer på ett mer kraftfullt sätt integreras i analysen av den politiska situationen i tredjeländer och tas med i en eventuell förändringspolitik via biståndsprojekt.

Den europeiska grannskapspolitiken i öster

8.   Europaparlamentet ställer sig positivt till inledandet av det östliga partnerskapet, som utgör en politisk ram för att utöka den europeiska grannskapspolitikens östliga dimension i syfte att fördjupa och stärka förbindelserna mellan EU och dess grannländer i öster, för att på så sätt främja politisk associering, ekonomisk integration och lagstiftningsmässig tillnärmning och samtidigt stödja politiska och socioekonomiska reformer i partnerländerna. Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att utarbeta tydliga riktmärken för övervakningen av reformarbetet, vilka bör ta hänsyn till de olika partnerländernas särskilda karaktär, inklusive deras olika målsättningar och möjligheter. Rådet, kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att involvera Europaparlamentet när dessa riktmärken ska formuleras. Parlamentet betonar att ekonomiska reformer och politiska reformer måste gå hand i hand, och att goda styrelseformer endast kan bli verklighet genom en öppen och insynsvänlig beslutsprocess grundad på demokratiska institutioner.

9.   Europaparlamentet understryker vikten av att ytterligare främja stabilitet och ömsesidigt förtroendeskapande inom ramen för det östliga partnerskapet, vilket man enades om i den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag om det östliga partnerskapet.

10. Europaparlamentet understryker att ett europeiskt perspektiv, bland annat artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, skulle kunna utgöra en drivkraft för reformer i dessa länder och ytterligare stärka ländernas åtaganden när det gäller gemensamma värderingar och principer, till exempel demokrati, rättstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och god förvaltning.

 

11. Europaparlamentet erinrar om att våra partnerländers prestationer även fortsättningsvis i första hand bör mätas utifrån de gemensamma grundläggande värdena, bl.a. demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, ett oberoende domstolsväsen och korruptionsbekämpning, mediefrihet och främjande av icke-statliga organisationer som utgör grunden för den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. Alla partnerländer inom den europeiska grannskapspolitiken uppmanas att ta konkreta steg i denna riktning. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas därför att höja ambitionsnivån för arbetet med att genomföra de årliga handlingsprogrammen på detta område.

12. Europaparlamentet konstaterar att resultaten varit blandade sedan den europeiska grannskapspolitiken inleddes 2004. Medan utvecklingen har varit positiv vad gäller mänskliga rättigheter och demokratisering i några partnerländer har situationen försämrats på vissa områden i andra partnerländer, framför allt Vitryssland.

13. Europaparlamentet konstaterar att Vitryssland är det enda partnerlandet vars deltagande i den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapets bilaterala sammanhang är begränsat och att dess framtida engagemang i dessa program kommer att bero på landets beredskap att ansluta sig till gemensamma värderingar och grundläggande principer. Parlamentet anser att den senaste utvecklingen i Vitryssland är en förolämpning mot EU:s vision om respekt för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättstatsprincipen. Parlamentet välkomnar rådets (utrikesministrarna) slutsatser om Vitryssland av den 31 januari 2011 och uppmanar EU att vidta alla åtgärder som krävs för att fullständigt omsätta dessa slutsatser i praktiken, bland annat genom att försöka engagera vanliga vitryssar i reformidén med hjälp av mindre byråkrati och lägre kostnader i samband med Schengenviseringen och genom att underlätta mellanmänskliga kontakter Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa EU:s viseringskod så flexibelt som möjligt vid utfärdandet av Schengenvisum. Parlamentet uppmanar Europeiska kommissionen och andra bidragsgivare att stödja utvecklingen av demokratiskt sinnade politiska partier i Vitryssland samt skapa större icke-statliga organisationer och organisationer inom det civila samhället samt understöda samhälleliga och civila initiativ i de vitryska regionerna.

14. I ett antal länder har ramverket kring parlamentsvalen och anordnandet av valen inte varit i överensstämmelse med internationella normer. Europaparlamentet insisterar på vikten av fria och rättvisa val i linje med internationella normer och åtaganden.

15. Europaparlamentet betonar att korruptionsbekämpningen, särskilt inom rättsväsendet och polisen, bör vara en fråga av högsta prioritet när EU ska utveckla sina förbindelser med de östliga partnerländerna och att detta bör återspeglas i det heltäckande programmet för institutionsuppbyggnad. Parlamentet betonar även vikten av att intensifiera kampen mot den organiserade brottslighetens internationella nätverk, och efterlyser ett ökat polisiärt och rättsligt samarbete med EU-organ.

16. Europaparlamentet understryker vikten av att EU:s bilaterala förbindelser med de östliga partnerländerna kompletteras med en multilateral dimension genom ett ökat antal åtgärder och initiativ i de tematiska plattformarna, varvid man i synnerhet bör inrikta sig på att förstärka gränsöverskridande projekt, öka antalet program för möten mellan människor, utveckla incitament för regionalt samarbete och ytterligare främja en aktiv dialog med det civila samhället i syfte att främja det nödvändiga inrättandet av icke-statliga institutioner med möjlighet till insyn och stärka den sociala sammanhållningen. Parlamentet noterar dock att den bilaterala dimensionen fortfarande dominerar och efterlyser tydligare och rigorösare differentiering och villkorlighet där ambitioner och åtaganden åtföljs av genomförande och verkliga framsteg åtföljs av konkreta steg i riktning mot det europeiska perspektivet. Parlamentet är fast övertygat om att man, genom att knyta närmare band med de partnerländer som uppnått bäst resultat, kan påverka övriga partnerländer i positiv riktning och även stärka det multilaterala samarbetet.

17. Europaparlamentet betonar vikten av att ytterligare främja regionalt samarbete kring Svarta havet och förstärka EU:s politik gentemot Svartahavsområdet, till exempel genom att lansera en fullvärdig EU-strategi för Svarta havet och tillhandahålla tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser för ett effektivt genomförande av den. Parlamentet poängterar att EU:s Svartahavspolitik och det östliga partnerskapet kompletterar varandra och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att på ett positivt sätt använda olikheterna i de båda initiativens betraktelsesätt och att på alla nivåer klargöra hur denna påtagliga potential till komplementaritet ska kunna utnyttjas.

18. Europaparlamentet uppmuntrar länderna i området att samarbeta mer med varandra och att inleda en utökad och förlängd dialog, på alla berörda plan, om frågor som frihet, säkerhet och rättvisa, och framför allt gränsförvaltning, migration och asyl, bekämpning av organiserad brottslighet, människohandel, olaglig invandring, terrorism, penningtvätt och narkotikasmuggling samt polisiärt och rättsligt samarbete. Parlamentet påminner om att goda grannförbindelser är en av de viktigaste förutsättningarna för samtliga länder i den europeiska grannskapspolitiken som vill avancera mot ett EU-medlemskap.

19. Europaparlamentet betonar även att det fortfarande råder allvarliga problem i flera länder när det gäller yttrandefriheten, särskilt i medierna, och förenings- och mötesfriheten. Det utrymme som står till förfogande för samhällsaktörer och mänskliga rättigheter är ännu orimligt begränsat.

20. Europaparlamentet välkomnar den aktiva roll som organisationerna i det civila samhället spelar när det gäller att främja de värden som ligger till grund för den europeiska grannskapspolitiken, framför allt mänskliga rättigheter, mediefrihet och demokratisering. Denna roll, liksom organisationernas delaktighet i genomförandet och övervakningen av olika projekt i anslutning till det östliga partnerskapet och handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken, bör främjas ytterligare genom att dessa organisationer tilldelas ekonomiskt och institutionellt stöd. Parlamentet välkomnar det faktum att organisationer inom det civila samhället, särskilt från partnerländerna, deltar aktivt i forumet för det civila samhället. Forumet för det civila samhället bör involveras i det östliga partnerskapets officiella plattformmöten och tematiska arbetsgrupper.

21. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att göra en grundlig utvärdering av trovärdigheten inom alla organisationer i det civila samhället som är involverade i denna process, för att säkerställa legitimiteten och effektiviteten i vår verksamhet.

22. Europaparlamentet understryker de lokala myndigheternas betydelse för den demokratiska utvecklingen i partnerländerna, och uppmanar kommissionen att aktivt stödja dem i syfte att stärka lokaldemokratin och det lokala styret. Parlamentet efterlyser att vänortsprogrammen mellan lokala myndigheter i EU- respektive partnerländer utökas och att församlingen för lokala och regionala myndigheter i Östeuropa och Sydkaukasien inrättas.

23. Europaparlamentet betonar vikten av fackföreningar och den sociala dialogen som en del av den demokratiska utvecklingen i de östliga partnerländerna. Parlamentet understryker att de fackliga rättigheterna är begränsade och uppmanar de östliga partnerländerna att ytterligare stärka arbetstagarnas och fackföreningarnas rättigheter. Parlamentet uppmuntrar den sociala dialogen och vill se ett stärkt samråd med arbetsmarknadens parter.

24. Europaparlamentet betonar att yttrandefrihet, fria och oberoende medier, även på Internet, pressfrihet och oberoende medier är av stor betydelse för utvecklandet av demokratier och för att främja utbyte och kommunikation dels mellan olika samhällen i regionen, dels mellan dessa samhällen och EU. EU uppmanas att fortsätta att finansiera Belsat, Radyjo Racyja och European Radio for Belarus och att, exempelvis genom ekonomiskt stöd, bidra till att andra massmedier skapas och stärks, bland annat i syfte att främja direkta kommunikationskanaler mellan olika samhällen. Parlamentet betonar att stöd till kontrollerade, statsägda medier, som i exempelvis Vitryssland, måste dras tillbaka.

25. Associeringsavtalen är viktiga instrument när det gäller att ge näring åt reformarbete. De bör innehålla konkreta villkor, tidtabeller och riktmärken för prestanda och bör åtföljas av en regelbunden övervakningsprocess för att på ett effektivt sätt och utifrån en helhetssyn fördjupa de bilaterala förbindelserna med EU och för att skapa en större samstämdhet mellan avtalens alla beståndsdelar, det vill säga de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella beståndsdelarna samt de som avser respekt för mänskliga rättigheter. Europaparlamentet betonar att de heltäckande programmen för institutionsuppbyggnad behöver komma i gång snart och framhåller, med tanke på associeringsavtalens ambitiösa karaktär och deras avgörande roll för det östliga partnerskapets framtid, att EU bör stödja dessa länder genom tekniskt och ekonomiskt stöd som ger dem möjlighet att fullgöra sina åtaganden vad gäller genomförandet av avtalen. Kommissionen påminns om sitt ansvar att hålla parlamentet och de ansvariga föredragande vederbörligen informerade om förhandlingsmandaten för associeringsavtalen och om de faktiska förhandlingarna.

26. Europaparlamentet välkomnar arbetet inom EU:s rådgivande högnivågrupp i Armenien, liksom inledandet av högnivågruppens arbete i Moldavien. Vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen uppmanas att diskutera möjligheten att erbjuda sådant stöd till andra östliga partnerländer.

27. Europaparlamentet anser att ökad ekonomisk integration kan bli ett kraftfullt verktyg för samhälleliga och politiska förändringar. Europaparlamentet understryker att ett ingående av djupgående och omfattande frihandelsavtal med EU inte kan förverkligas förrän de nödvändiga villkoren har uppfyllts. Parlamentet betonar att dessa frihandelsavtal fortsättningsvis utgör ett av de viktigaste incitamenten för partnerländerna i det östliga partnerskapet och är ett starkt reformeringsincitament, förutsatt att man i god tid gör en fullständig bedömning av avtalens inverkan på samhället och miljön. Parlamentet erkänner å sin sida att konceptet djupgående och omfattande frihandelsavtal bör anpassas till de föränderliga förhållandena i vart och ett av de länder som deltar i det östliga partnerskapet.

28. Europaparlamentet understryker vikten av ökat bilateralt och multilateralt ekonomiskt samarbete mellan partner i det östliga partnerskapet, eftersom det här medför påtagliga fördelar för medborgarna, förbättrar det politiska klimatet i området och främjar den ekonomiska utvecklingen i partnerländerna. Parlamentet uppmuntrar därför partnerländerna att ingå frihandelsavtal sinsemellan.

29. Europaparlamentet noterar Kinas allt större ekonomiska närvaro i de östliga partnerländerna.

30. Europaparlamentet betonar vikten av att medborgarnas rörlighet främjas, kontakterna mellan människor upprätthålls och migrationsströmmarna hanteras, framför allt genom avtal om viseringslättnader och återtagandeavtal, i syfte att gradvis få till stånd en fullständig avreglering av viseringsbestämmelserna under förutsättning att alla villkor uppfylls. Parlamentet uppmanar EU att aktivt och snabbt gå vidare med förhandlingarna om detta och under tiden säkerställa ett bättre genomförande av överenskommelserna om viseringslättnader. Parlamentet efterlyser bilaterala avtal som innehåller bestämmelser om en uppdatering av grannskapsländernas migrationslagstiftningar, och kräver att man ser till att sådana avtal och strategier, särskilt vad gäller beviljandet av asyl, genomförs i fullständig överensstämmelse med internationella skyldigheter och åtaganden och med EU:s normer, särskilt i fråga om mänskliga rättigheter.

31. Europaparlamentet betonar vidare att viseringsliberaliseringen kan användas som ett kraftfullt incitament för att främja demokratisering och reformer på människorättsområdet i partnerländerna, liksom som ett sätt att uppmärksamma konkreta steg mot politisk associering och ekonomisk integrering med EU inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

32. Europaparlamentet föreslår att kommissionen offentliggör en årlig utvärderingsrapport om de europeiska återtagandeavtalen.

33. Europaparlamentet bedömer att det behövs ett utökat samarbete mellan länderna i den europeiska grannskapspolitiken och Frontex.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet uppmärksamma rörligheten för studenter, akademiker, forskare och affärsmän genom att tillhandahålla de resurser som behövs och stärka och utöka de befintliga stipendieprogrammen. I detta sammanhang betonar parlamentet vikten av att inom det östliga partnerskapet utveckla nya projekt med fokus på ett mer strukturerat samarbete på området högre utbildning och forskning, genom ett främjande av universitetsutbyten och offentlig-privata partnerskap på forskningsområdet. Rörlighetspartnerskapen med Moldavien och Georgien välkomnas. Sådana partnerskap bör ingås även med andra östliga partnerländer, som en del av EU:s övergripande strategi för migration. I detta avseende bör det handlingsutrymme som medges av Schengenkodexen om viseringar utnyttjas och tillämpas bättre, så att rörligheten för dessa personkategorier underlättas.

35. Europaparlamentet bekräftar sitt helhjärtade stöd till det gemenskapsfinansierade projektet för stipendier till studerande på masternivå från länderna i den europeiska grannskapspolitiken och EU vid Europeiska högskolan. Detta kommer att göra det möjligt att förbereda framtida samtalspartner från EU och dess grannländer, det vill säga personal för tjänster som är relaterade till EU och det östliga partnerskapet, och göra dem fullt insatta i innehållet och andan i EU:s politik, lagstiftning och institutioner.

36. Samarbetet inom olika sektorer är av stor betydelse med tanke på det växande ömsesidiga beroendet, i synnerhet inom områden som energitrygghet, miljö och klimatförändringar, utbildning, informationsteknik, forskning, transport, social utveckling och social integration, sysselsättning och sysselsättningsskapande strategier samt hälso- och sjukvårdssamarbete. Europaparlamentet betonar att ett utökat samarbete inom de olika sektorerna skulle kunna bidra till synergieffekter mellan EU:s interna politik och den europeiska grannskapspolitiken. Därför bör fler partnerländer uppmuntras att ingå protokoll med EU om att delta i EU:s program och byråer. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Moldaviens och Ukrainas anslutning till energigemenskapen.

37. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stärka samarbetet om energifrågor, energieffektivitet och främjande av förnybar energi, som kommer att höra till de främsta målen i samarbetet med de östliga partnerna i den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet vidhåller sin ståndpunkt om Nabuccoprojektets strategiska betydelse och snabba genomförande samt sin ståndpunkt om ledning av flytande naturgas i form av ett AGRI-projekt.

38. Europaparlamentet understryker att det behövs en adekvat nivå av EU finansiering för samarbetet med grannskapet och vill på nytt lyfta fram värdet av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet som finansieringsinstrument för den europeiska grannskapspolitiken. Denna finansiering bör utvecklas så att den på ett mer flexibelt sätt tillgodoser behoven i grannländerna och grannregionerna, garanterar en direkt koppling mellan grannskapspolitikens politiska mål och grannskaps- och partnerskapsinstrumentets programplanering samt återspeglar den framtida grannskapspolitikens prestationsgrundade karaktär. Det behövs dock mer flexibilitet och större respons på kriser samt ett bättre målinriktat stöd, särskilt riktat till det civila samhället och de lokala nivåerna, så att ett nedifrån-och-upp-förfarande kan garanteras och för att hindra omotiverad statlig inblandning i samband med det ekonomiska stödet. Parlamentet understryker värdet av att övervaka förvaltnings- och genomförandeprocesserna i de olika programmen inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och framhåller att ett grundläggande kriterium för de projekt som finansieras måste vara det mervärde de tillför de lokala ekonomiernas utveckling, med beaktande av varje projekts faktiska kostnader och genuina bidrag. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att hålla tidiga samråd med parlamentet och det civila samhällets aktörer när det efterföljande instrumentet inom kort ska tas fram.

39. Europaparlamentet efterlyser ökad finansiering ur instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och framhåller behovet av att bättre utnyttja detta, i syfte att stärka det civila samhällets kapacitet att främja mänskliga rättigheter och demokratiska reformer, och ur instrumentet för icke-statliga aktörer till stöd för småskalig lokal utvecklingsverksamhet som organisationer inom det civila samhället, särskilt i Vitryssland, ska förverkliga.

40. Europaparlamentet betonar vikten av att lämpliga finansieringsnivåer upprätthålls och finner det glädjande att se den förbättrade samordningen av de internationella finansinstitutens och andra givares arbete, eftersom det leder till förbättrad effektivitet och bidrar till synergieffekter. EU bör också bidra till en bättre användning av befintliga resurser bland partnerländerna. Detta bör ske genom att man i högre grad fokuserar på konkret samarbete i syfte att ge partnerländernas institutioner större möjligheter att genomföra de reformer och fullgöra de åtaganden som fastställts i de olika avtal som ingåtts med EU. Den direkta kopplingen mellan prestationer och ekonomiskt stöd (t.ex. mekanismen för gott styre inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet) behöver stärkas, särskilt i fråga om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

41. Budgetstöd skulle kunna diskuteras som ett användbart alternativ för att åstadkomma verkliga incitament i framtiden. Europaparlamentet anser emellertid att budgetstödet bör bygga på differentieringsprincipen och endast beviljas under vissa villkor, bland annat att mottagarländerna håller sig till principer om gemensamma värden, har en budgetförvaltning och kontrollförfaranden, låg korruption samt förmåga att använda stödet med öppenhet, effektivitet och ansvarsskyldighet.

42. Europaparlamentet begär en avsevärd ökning av taket i rubrik 4 inom den totala budgeten, särskilt för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, eftersom mer behöver göras i takt med att nya utmaningar och samarbetsområden dyker upp, trots vissa framsteg under de senaste åren när det gäller främjande av ett stärkt samarbete och successiv ekonomisk integration mellan EU och partnerländerna.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka det ekonomiska stödet – dock inte på bekostnad av finansieringen av unionen för Medelhavsområdet – till den östliga komponenten i den europeiska grannskapspolitiken, i syfte att uppfylla målen och säkerställa ett effektivt genomförande av det östliga partnerskapet.

44. Även om bistånd kan fungera som en hävstång för länderna i den europeiska grannskapspolitiken är det inte tillräckligt för att garantera en hållbar och bestående utveckling. Europaparlamentet uppmanar därför grannskapsländerna att stärka och mobilisera sina inhemska resurser och verkligen involvera den privata sektorn, de lokala myndigheterna och det civila samhället i agendan för den europeiska grannskapspolitiken. Dessutom bör de ta större ansvar för projekt inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

45. Ett stärkande av ungdomsdimensionen i det östliga partnerskapet är en viktig investering i framtiden för förbindelserna mellan EU och de östra grannländerna, med en stor potential för många år framöver, liksom i demokratiseringen av dessa partnerländer och harmoniseringen av deras lagstiftning med EU-standard. Europaparlamentet upprepar att ytterligare en miljon euro som anslås till det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för 2011 inom EU:s budget för samma år bör satsas av kommissionen på att stärka ungdomsdimensionen i det östliga partnerskapet genom

     a)  små bidrag som delas ut efter inbjudan från kommissionen eller en EU-delegation till ungdomsorganisationer i EU-länderna och de östliga partnerländerna om att lämna förslag på gemensamma projekt,

     b)  stipendier för studerande från de östliga länderna i den europeiska grannskapspolitiken.

46. Europaparlamentet välkomnar resultatet av givarkonferensen för Vitryssland den 2 februari 2011, vilket uppgick till omkring 87 miljoner euro som ska användas för att stödja förkämpar för de mänskliga rättigheterna, fackföreningar, forskningsinstanser och studentorganisationer.

47. Europaparlamentet konstaterar att EU har utökat sitt engagemang i säkerhetsfrågorna i det östliga grannskapet genom att upprätta EUBAM i Moldavien och EUMM i Georgien. Vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten uppmanas att i högre grad delta i arbetet med att lösa de utdragna konflikterna i Transnistrien och Sydkaukasien på grundval av principerna i internationell rätt, inte minst principerna om icke-våld, självbestämmande och territoriell integritet, och genom att inta en mer aktiv politisk hållning, delta mer aktivt och axla en mer framträdande roll i permanenta och tillfälliga konfliktlösningsstrukturer, inklusive de förhandlingsformat som redan finns, särskilt inom OSSE.

48. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ta fram fler förtroendeskapande åtgärder och program och bland annat inleda nya uppdrag samt överväga olika pragmatiska initiativ och innovativa strategier, t.ex. informella kontakter och samråd med samhällen och de facto-myndigheter i utbrytarområdena, och samtidigt hålla fast vid EU:s politik om icke-erkännande, till stöd för civil kultur och samhällsdialog. Parlamentet understryker att den europeiska grannskapspolitiken, det östliga partnerskapet och förhandlingarna om associeringsavtalen måste bidra till att principen om goda grannförbindelser och utvecklingen av det regionala samarbetet stärks. Parlamentet anser att EU:s särskilda representanter fortfarande kommer att ha en viktig funktion, särskilt i de fall där deras mandat har en regional dimension, som i Sydkaukasien. Parlamentet anser att fler och bättre åtgärder bör genomföras i syfte att finna en lösning på regionens utdragna konflikter vilka hämmar den multilaterala dimensionen.

49. För att lätta på arbetsbördan för EU:s delegationer i de aktuella länderna och öka EU:s engagemang i internationellt förhandlade lösningar av utdragna konflikter kan utnämningen av EU:s särskilda representanter vara ett värdefullt verktyg, särskilt i fallen Transnistrien och Sydkaukasien. Europaparlamentet betonar att vice ordföranden/den höga representanten bör samordna EU:s särskilda representanters arbete.

50. Europaparlamentet ser med oro på det faktum att tvångsförflyttade personer (både flyktingar och internflyktingar) fortfarande, som ett resultat av väpnade konflikter i partnerländerna, förvägras rättigheter, bland annat sin rätt att återvända, sina egendomsrättigheter och rätten till personlig säkerhet. Parlamentet uppmanar alla parter att entydigt och ovillkorligt erkänna dessa rättigheter och omedelbart omsätta dem i praktiken samt utan dröjsmål finna en lösning på detta problem i enlighet med principerna i internationell rätt. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater att fortsätta med och utöka EU:s bistånd och ekonomiska stöd till de länder i det östliga partnerskapet som står inför denna situation, särskilt genom hjälp med renovering och uppförande av byggnader och vägar, infrastruktur för vatten och el, sjukhus och skolor.

Europaparlamentets roll

51. Europaparlamentet spelar en nyckelroll när det gäller främjandet av den politiska debatten och bidrar även till ökad frihet och demokrati bland partnerländerna i grannskapsområdet, inklusive parlamentets valobservatörsuppdrag. Parlamentet understryker sitt åtagande för att göra arbetet inom de olika parlamentsorganen mer samstämt, förbättra sina förbindelser med det civila samhället och effektivisera sina organs verksamhet, bland annat genom en bättre användning av parlamentets delegationer till olika interparlamentariska organ.

52. Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt starka stöd för den gemensamma parlamentariska församlingen för EU och grannländerna i öster (Euronest) och understryker dess roll när det gäller att fördjupa demokrati och demokratiska institutioner samt dess roll som den parlamentariska dimensionen av det östliga partnerskapet. Parlamentet anser att den parlamentariska församlingens bidrag till genomförandet av ett förstärkt östligt partnerskap kommer att vara till nytta och tillföra mervärde för alla parter som är intresserade av att stärka samarbetet, solidariteten, det ömsesidiga förtroendet och främja bästa metoder. Parlamentet förklarar att de vitryska parlamentarikerna är välkomna att ansluta sig till den parlamentariska församlingen Euronest, men att detta inte kan ske förrän Vitrysslands parlament har utsetts genom demokratiskt val och erkänts av Europeiska unionen.

53. Europaparlamentet spelar en viktig roll i samtliga skeden och på samtliga områden när det gäller den europeiska grannskapspolitikens utveckling, både när de strategiska valen ska fastställas och när genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken ska kontrolleras. Parlamentet upprepar sitt åtagande att fortsätta att utöva rätten till parlamentarisk kontroll vid genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken, bland annat genom regelbundna diskussioner med kommissionen om tillämpningen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet. Parlamentet finner det emellertid beklagligt att tillgången till handlingar är begränsad och att även samråden vid utarbetandet av relevanta programplaneringsdokument är begränsade. Parlamentet begär dessutom tillgång till mandaten för alla internationella avtal under förhandling med partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med artikel 218.10 i EUF-fördraget, där det anges att parlamentet omedelbart och fullständigt ska informeras i alla skeden av förfarandet.

54. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att sammankalla ett andra toppmöte om det östliga partnerskapet under andra hälften av 2011. EU:s medlemsstater uppmanas att utnyttja detta tillfälle för att stämma av vilka framsteg som gjorts och ännu en gång se över en strategi för det östliga partnerskapet, så att detta kan fortsätta att uppvisa väsentliga resultat även i framtiden.

*

* *

55. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten, Regionkommittén, regeringarna och parlamenten i de länder som deltar i den europeiska grannskapspolitiken, OSSE och till Europarådet.

• [1]  EUT C 287E, 19.1.2006, s. 312.
• [2]  EUT C 282 E, 6.11.2008, s.443.
• [3]  EUT C 303 E, 13.12.2006, s.760.
• [4]  EUT C 285 E, 26.11.2009, s. 11.
• [5]  EUT 76 E, 25.3.2010, s. 83.
• [6]  EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 64.
• [7]  Antagna texter, P7_TA-PROV(2011)0025.
• [8]  Antagna texter, P7_TA(2010)0193.
• [9]  KOM(2010)0207.
• [10]  KOM(2008)0823.
• [11]  KOM(2007)0774.
• [12]  KOM(2006)0726.
• [13]  KOM(2004)0373.
• [14]  KOM(2003)0104.
• [15]  EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.