FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kärnkraftssäkerheten i Europa och de lärdomar som kan dras av kärnkraftsolyckan i Japan
4.4.2011
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Corien Wortmann-Kool, Pilar del Castillo Vera, Peter Liese, Herbert Reul, Lena Kolarska-Bobińska, Romana Jordan Cizelj, Jean‑Pierre Audy för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0236/2011
B7‑0236/2011
Europaparlamentets resolution om kärnkraftssäkerheten i Europa och de lärdomar som kan dras av kärnkraftsolyckan i Japan
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar,
– med beaktande av rådets (transport, telekommunikation och energi) slutsatser av den 28 februari och 21 mars 2011,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om tioårsdagen och femtonårsdagen av Tjernobylolyckan,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den jordbävning som nyligen drabbade nordöstra Japan och som krävde flera tusen dödsoffer ledde till nedstängning av ett antal av Japans verksamma kärnkraftsreaktorer. Den tsunami som följde, med över tio meter höga vågor, förstörde inte bara de befintliga kraftnäten utan även reserv- och nödsystemen på kärnkraftverket Fukushima I. Den resulterande bristen på kylningskapacitet ledde till att en del av kärnbränsleelementen överhettades och till en härdsmälta av delar av reaktorn. Internationella atomenergiorganet (IAEA) klassificerade dessa händelser som en allvarlig olycka (nivå 6) på den internationella INES-skalan.
B. Mot bakgrund av dessa händelser kan det bli nödvändigt att tänka över kärnsäkerhetsnormerna i Europa.
C. Sammansättningen av EU:s energimix ligger inom medlemsstaternas behörighet, men kärnkraftssäkerhet är samtidigt en transnationell fråga och bör därför bemötas på ett mer effektivt sätt inom EU:s lagstiftningsbehörighet.
D. Enligt siffror från kommissionen utgjorde kärnenergi 13,4 procent av EU:s inre bruttoenergiförbrukning 2008 och beräknas öka till 15 procent 2030 i ett scenario med oförändrade förhållanden (business-as-usual).
E. Reflektionsgruppen, som upprättats av Europeiska rådet, betonar i sin rapport ”Projekt Europa 2030” från maj 2010 att européerna måste inleda en allvarlig diskussion om behovet av säker kärnenergi i Europa och att Europa inte har råd att ge upp denna energikälla.
1. Europaparlamentet ser positivt på kommissionens snabba svar på de allvarliga händelserna i Japan, nämligen att i samarbete med medlemsstaterna inleda Europaövergripande risk- och säkerhetsbedömningar av kärnkraftverk, så kallade stresstester. Parlamentet ser även positivt på Europeiska rådets stöd till omfattande och transparenta risk- och säkerhetsbedömningar, liksom översynen av kärnsäkerhetslagstiftningen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa bedömningar kommer att utföras före årets slut, på ett oberoende och samordnat sätt, av behöriga myndigheter (eller säkerhetsmyndigheter) för alla befintliga och planerade kärnkraftverk i EU. Parlamentet understryker att bedömningarna bör bygga på ett harmoniserat stringent bedömningsmönster som täcker in alla sorters tänkbara risker i ett för Europa realistiskt scenario, till exempel jordbävningar, översvämningar eller oväntade händelser såsom terror- och cyberattacker eller flygkrascher. Parlamentet betonar vikten av att fullt ut involvera den europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering (Ensreg) och den västeuropeiska sammanslutningen av tillsynsmyndigheter på kärnsäkerhetens område (Wenra) i utvecklingen av risk- och säkerhetsbedömningarna.
3. Europaparlamentet understryker att om ett kärnkraftverk underkänns i ett stresstest måste den berörda medlemsstaten se till att vidta omedelbara åtgärder, inbegripet att tillfälligt avbryta driften vid anläggningen eller att slutgiltigt lägga ner den.
4. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att se till att dessa stresstester, liksom de påföljande normerna för kärnsäkerhet, försörjning och avfallshantering, inte bara kommer att tillämpas inom EU, utan även på befintliga eller planerade kärnkraftverk i EU:s grannländer och internationellt. Parlamentet anser att EU i detta hänseende ska dra full nytta av internationella organisationer och organ. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att inleda en diskussion med IAEA i syfte att upprätta en strängare kärnsäkerhetslagstiftning internationellt. Parlamentet uppmanar de medlemsstater med kärnkraftverk att involvera sina grannmedlemsstater i en säkerhetsöversikt.
5. Europaparlamentet påminner om att det röstade för ett stärkande av kärnsäkerhetsdirektivet, som innebär att IAEA:s säkerhetsprinciper görs till ett rättsligt bindande krav, i stället för att vara frivilliga. Det är beklagligt att medlemsstaterna inte har beaktat parlamentets synpunkter härvidlag. I nuläget har inte alla medlemsstater fullt ut införlivat det ändrade kärnsäkerhetsdirektivet i sin nationella lagstiftning. Parlamentet bekräftar vikten av ett verkligt samarbete om direktivet om kärnavfall och hantering av använt kärnbränsle och uppmanar rådet att hörsamma parlamentets huvudkrav.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före årets slut lägga fram ett förslag om översyn av kärnsäkerhetsdirektivet, grundat på resultaten av de hittills utarbetade risk- och säkerhetsbedömningarna och med beaktande av en djupgående analys av kärnkraftsolyckan i Japan, i syfte att fastställa nya, harmoniserade kärnsäkerhetsnormer. Förslaget bör utgå från dagens strängaste normer och ange föreskrifter om att de fortlöpande ska förbättras.
7. Europaparlamentet är oroat över rapporter om att företaget som sköter driften vid kärnkraftverket i Fukushima skulle ha informerat tillsynsmyndigheterna om flera inspektionsbrister strax innan kärnkraftsolyckan. Parlamentet uppmanar, mot bakgrund av sådana potentiella tillsynsbrister, kommissionen att analysera hur effektiv, kompetent och oberoende den europeiska tillsynen är och vid behov föreslå förbättringar. Kommissionen uppmanas därför att undersöka möjligheterna att inrätta en tillsynsmyndighet för kärnkraftssäkerhet på EU-nivå med Wenra-ramen som grund och med de befogenheter som behövs för att säkerställa en gemensam strategi för kärnkraftssäkerhet.
8 Europaparlamentet efterlyser en helhetssyn på säkerhetskultur, som omfattar säkerhetsnormer, kraftfulla och oberoende tillsynsmyndigheter, lämpliga ekonomiska och mänskliga resurser samt adekvat information till medborgarna.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och intensifiera samarbetet mellan de europeiska kärnsäkerhetsmyndigheterna.
10. Europaparlamentet ser positivt på kommissionens förslag om att förlänga ramprogrammet för Euratoms verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet till 2012 och 2013, vilket vore ett viktigt bidrag för att uppnå bättre resultat inom kärnkraftssäkerheten och förbättra strålskyddet. Parlamentet efterlyser ett ambitiöst forskningsprogram om kärnkraftssäkerhet och hantering av kärnavfall i nästa fleråriga budgetram. Med hänsyn till den sannolikt ökade efterfrågan på el i framtiden vill parlamentet understryka att fusionsenergi potentiellt skulle kunna bidra avsevärt till el‑ och värmeproduktionen och ber därför att EU:s internationella åtaganden för detta ändamål respekteras.
11. Europaparlamentet efterlyser ett fullt utnyttjande av den världsomspännande geografiska omfattningen av instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete (NSCI), till exempel för att finansiera verksamhet med Japan, och ett fördjupat samarbete mellan NSCI och IAEA:s internationella centrum för seismisk säkerhet (ISSC).
12. Europaparlamentet betonar att kärnenergin för närvarande är oumbärlig om vi ska kunna säkra en energiförsörjning med låga koldioxidutsläpp i Europa. Parlamentet understryker att energieffektivitet och förnybar energi är allt viktigare mot bakgrund av den senaste tidens händelser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda genomförandet av energieffektivitetsplanen och utnyttjandet av hållbar teknik med låga koldioxidutsläpp, såsom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) eller ren kolteknik, och förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen, liksom det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen (Entso-E och Entso-G) och Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), att noggrant övervaka de möjliga utvecklingarna och dra nödvändiga slutsatser därav, särskilt när det gäller nätutvecklingsbehov och andra konsekvenser.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att modernisera och utvidga Europas energiinfrastruktur, och länka samman befintliga överföringsnät över gränserna, för att förhindra strömavbrott som skulle kunna leda till förödande händelser av det slag som nyligen har inträffat i Japan.
14. Europaparlamentet understryker att energilagringsteknik och s.k. smarta nät har en mycket viktig roll att spela när det gäller att säkra en tillförlitlig energiförsörjning för framtiden.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de av EU:s tillsynsmyndigheter, organ och nätverk som det hänvisas till i denna resolution.