Förfarande : 2011/2650(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0237/2011

Ingivna texter :

B7-0237/2011

Debatter :

PV 06/04/2011 - 12
CRE 06/04/2011 - 12

Omröstningar :

PV 07/04/2011 - 6.2
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 122kWORD 71k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0236/2011
4.4.2011
PE459.773v01-00
 
B7-0237/2011

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen


om kärnkraftssäkerheten i Europa och de lärdomar som kan dras av kärnkraftsolyckan i Japan


Marita Ulvskog för S&D-gruppen

Europaparlamentets resolution om kärnkraftssäkerheten i Europa och de lärdomar som kan dras av kärnkraftsolyckan i Japan  
B7‑0237/2011

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar,

–   med beaktande av sitt betänkande om kärnsäkerhet,

–   med beaktande av sitt betänkande av den 15 februari 2011 om gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel och djurfoder,

–   med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2001 om problemet med kärnkraftssäkerhet – femton år efter Tjernobyl, och dess hälsokonsekvenser,

–   med beaktande av rådets (transport, telekommunikation och energi) slutsatser av den 28 februari och 21 mars 2011,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011,

–   med beaktande av kärnkraftskatastrofen vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi i Japan,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Kärnkraftsolyckan vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi efter jordbävningen och den efterföljande tsunamin som drabbade Japan den 11 mars, har fått långtgående konsekvenser. Den fulla omfattningen av dessa konsekvenser, som går utöver de materiella aspekterna och påverkar människors hälsa och miljön, kan ännu inte bestämmas.

B.  Den egentliga orsaken till att kylsystemen bröt samman, vilket ledde till de olika farliga situationerna vid kärnkraftverket Fukushima Daiichi, var att elförsörjningen bröts. Sådana strömavbrott kan inträffa i alla medlemsstater på grund av en rad olika faktorer.

C. Trots de stora farhågor som väckts genom olyckan i Japan kommer kärnkraft sannolikt att förbli en del av energimixen i framtiden, även i många EU-medlemsstater. Därför måste högsta tillgängliga säkerhetsnivå garanteras i alla kraftverk så att man att på bästa möjliga sätt är förberedd på oväntade farliga situationer.

D. I energirådets slutsatser understryks vikten av en heltäckande energistrategi i syfte att säkerställa att EU:s medborgare, industri och ekonomi får en säker, trygg, hållbar och överkomlig energi som bidrar till den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet inser här vikten av en fullt integrerad energimarknad och energiinfrastruktur.

 

E.  Kärnkraftsolyckan har bekräftat behovet av en stor omställning i Europas energiparadigm, med ett krav på snabba åtgärder, såsom mer förnybar energi och ett bindande energisparmål, tillsammans med lämpliga skattemässiga och finansiella incitament.

F.  Det finns ett behov av att analysera hur denna stora omställning i EU:s energipolitik ska kunna fullbordas och av fortsatta och konsekventa stödsystem för förnybara energikällor samt av att effektivt kunna ta itu med eventuella hinder för ett ökat utnyttjande av dessa.

G. Försörjningstrygghet får inte uppnås på bekostnad av säkerheten i energiproduktionen, och prioritet måste ges till åtgärder på efterfrågesidan för energi, samtidigt som det säkerställs att produktionssätten för el är diversifierade.

H. Parallellt med ytterligare fördjupad forskning i lösningar för kärnavfallshantering är det nödvändigt att bedriva forskning om effekterna av strålning, och även forskning som syftar till att förbättra säkerheten i befintliga kraftverk. Detta får dock inte ske på bekostnad av forskningen om alternativa energiformer, såsom förnybara energikällor. Parlamentet efterlyser en snabb ökning av finansieringen av forskning, utveckling och innovation i andra hållbara energiformer.

I.   Konsekvenserna av en kärnkraftsolycka går utanför nationella gränser, och därför behövs nära samarbete, samordning och information inom Europeiska unionen och med angränsande tredjeländer, så att en eventuell kärnkraftsolycka ska kunna hanteras på ett bättre sätt.

J.   Det finns grannländer som planerar att bygga kärnkraftverk i områden med hög jordbävnings- och översvämningsrisk.

K. Det finns ett klart behov av en öppen offentlig dialog om kärnenergi i varje medlemsstat i syfte att höja allmänhetens medvetenhet om effekterna av kärnkraft innan politiska beslut fattas.

L.  Förstärkta demokratiska förfaranden som bygger på transparens och en hög informationsnivå måste garanteras, med deltagande av alla intressenter, inte minst medborgarna.

M. Arbetet inom kärnkraftsindustrin i Europa organiseras idag med underleverantörer i stor skala. Detta innebär att utbildningen inte alltid är tillräcklig, att de berörda arbetstagarna utsätts för farliga exponeringsnivåer och förmodligen att den yttersta kontrollen över tillförlitligheten i de mest kritiska stegen i processerna går förlorad.

N. Euratomfördraget undertecknades 1957. De förväntningar om kärnkraft som kom till uttryck i Euratomfördraget för fem decennier sedan måste omprövas.

1.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd och all sin sympati till Japans befolkning som har drabbats av denna kärnkraftsolycka och till de energiarbetare som står i frontlinjen på kärnkraftverket Fukushima Daiichi.

2.  Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att omedelbart ta till sig lärdomarna av olyckan vid Fukushima Daiichi och att sikta på den högsta säkerhetsnivån i linje med de grundläggande principerna för kärnsäkerhet.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inleda omfattande risk- och säkerhetsbedömningar (”stresstester”) av EU:s alla kärnkraftverk, men beklagar att dessa endast ska genomföras på frivillig basis. Kommissionen uppmanas dessutom att snabbt lägga fram ett konkret förslag med en redogörelse av de särskilda kraven och delarna i ovannämnda stresstester, som måste genomföras av oberoende organ. Parlamentet understryker behovet av att involvera angränsande tredjeländer i liknande säkerhets- och riskbedömningar för befintliga och framtida anläggningar.

4.  Europaparlamentet betonar att stresstesterna bör anlägga ett bredare perspektiv och ta hänsyn till en situation med många och komplexa orsaker, eftersom det inte var jordbävningen i sig som var orsaken till kärnkraftsolyckan i Japan. Dessutom bör stresstesterna omfatta hela produktionskedjan, inklusive transport och hantering och lagring av avfall.

5.  Europaparlamentet begär att resultaten av dessa stresstester ska offentliggöras och att hela processen ska genomföras på ett öppet och transparent sätt. Parlamentet insisterar på att bli informerat på samma sätt om de åtgärder som kommissionen och medlemsstaterna vidtar till följd av dessa tester.

6.  Europaparlamentet kritiserar det beslut som Europeiska rådet fattade vid sitt möte den 24‑25 mars 2011 om att stresstester bör ske under överinseende av nationella myndigheter och genom inbördes utvärdering i stället för genom en gemensam europeisk strategi.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en föregångsmodell för befintliga kärnkraftverk, där varje kärnkraftverk ska ta fasta på bästa tillgängliga teknik och säkerhetsnormer. Stresstesterna bör identifiera dessa föregångare bland medlemsstaterna och bidra till att ge en strukturerad bild över en möjlig utfasning av kärnkraftverk.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta möjliga strategier för att på medellång eller lång sikt fasa ut kärnkraften, och att så snart som möjligt informera gränsöverskridande regionala och lokala myndigheter om sina nationella program, om genomförandet sannolikt skulle få gränsöverskridande effekter.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att se till att kärnkraftverk inte byggs i områden med höga jordbävnings- och översvämningsrisker i EU och grannländerna. Kärnkraftverk som byggs vid EU:s yttre gränser ska uppfylla internationella kärnsäkerhets- och miljönormer.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ta gemensamt ansvar för att stärka internationella kärnsäkerhetsnormer och deras korrekta genomförande, i nära samarbete med Internationella atomenergiorganet (IAEA), Esbokonventionen och andra relevanta internationella organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni 2011 lägga fram en heltäckande handlingsplan med konkreta åtgärder för hur detta ska uppnås.

11. Europaparlamentet betonar att förstärkta demokratiska förfaranden som bygger på transparens och en hög informationsnivå måste garanteras med deltagande av alla intressenter, inbegripet fackföreningar och medborgare.

12. Europaparlamentet kräver att offentliga myndigheter får direkt tillgång online till operativa uppgifter från kärnanläggningar, dvs. uppgifter om hur kraftverket fungerar. I fråga om kärnkraftverk nära nationsgränser ska detta även gälla för myndigheterna i grannregionerna.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om fullbordandet av regelverket för kärnsäkerhet och investeringsplaner för alla kärnanläggningar under hela livscykeln och hela produktionskedjan, såsom säkerheten vid kärnkraftverken, transporter, avfallshantering och anläggningar för använt bränsle, i syfte att införa högsta möjliga bindande säkerhetsnormer i hela EU.

14. Europaparlamentet efterlyser, mot bakgrund av förslaget till direktiv om säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (KOM (2004)0526), ett införande av principen om att förorenaren betalar, med vederbörlig hänsyn till det ansvar som de som producerar radioaktivt avfall måste ta.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att behålla och stärka de personalresurser och arbetsvillkor som krävs under kraftverkens livstid, för avvecklingsfasen och för kärnavfallshanteringen.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fundera över EU:s energipolitik och överväga att införa ny klimatlagstiftning med högre mål, bindande energieffektivitetsnormer, en snabb ökning av mängden förnybara energikällor i Europa åtföljt av investeringar i lämplig nät- och lagringsinfrastruktur, incitament för forskning och innovation samt införande av energi- och koldioxidbeskattning på EU-nivå. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra betydande investeringar i energieffektiv infrastruktur via regler för offentlig upphandling som gynnar energieffektiva lösningar.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att höja det rättsligt bindande målet för förnybar energi till en andel på 30 procent förnybar energi före 2020, att fastställa långsiktiga mål för att möjliggöra en rejäl omställning i riktning mot 45 procent förnybar energiproduktion före 2030 och 95 procent förnybar energi före 2050.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och föreslå olika scenarier för en framtida europeisk energimix utan kärnkraft, med angivande av de följdåtgärder som måste vidtas för att ändå uppfylla energi- och klimatmålen på medellång och lång sikt.

19. Europaparlamentet uppmanar rådet att i sin kommande översyn av Lissabonfördraget ta upp kärnenergifrågor i avdelningen med artikel 194 i fördraget.

20. Europaparlamentet begär att artikel 1 i Euratomfördraget stryks och att bestämmelserna om strålskydd och säkerhetskontrollerna i kapitel 7 i Euratomfördraget, inbegripet icke‑spridning, införlivas i Lissabonfördraget. Parlamentet efterlyser en enhetlig och omfattande institutionell ram för EU:s energipolitik, i första hand inom ramen för Lissabonfördraget.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Euratom och Ensreg.

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy