Förfarande : 2011/2650(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0242/2011

Ingivna texter :

B7-0242/2011

Debatter :

PV 06/04/2011 - 12
CRE 06/04/2011 - 12

Omröstningar :

PV 07/04/2011 - 6.2
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 128kWORD 84k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0236/2011
4.4.2011
PE459.779v01-00
 
B7-0242/2011

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen


om kärnsäkerheten i Europa och de lärdomar som kan dras av kärnkraftsolyckan i Japan


Rebecca Harms, Daniel Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om kärnsäkerheten i Europa och de lärdomar som kan dras av kärnkraftsolyckan i Japan  
B7‑0242/2011

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, framför allt artiklarna 153 (socialpolitik), 168 (folkhälsa), 192 (miljö) och 194 (energi),

–   med beaktande av rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet,

–   med beaktande av kärnkraftskatastrofen vid kärnkraftverket Fukushima I i Japan,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den stora kärnkraftsolyckan i kärnkraftverket Fukushima I efter den förödande jordbävningen och den tsunami som följde på den har vittgående konsekvenser för hälsan, miljön och i form av kontaminering av livsmedel, och det kommer att dröja flera år innan man får kännedom om deras fulla omfång.

B.  De tragiska händelserna i Fukushima visar än en gång att det inte finns något som heter ”nollrisk”, fastän ”nollrisken”, på grund av de oerhörda konsekvenserna i händelse av olyckor, är en av förutsättningarna för att kärnkraft ska kunna accepteras. Man kan göra hur många ”stresstester” man vill, men någon ”nollrisk” når man ändå inte fram till.

C. Mot bakgrund av den aktuella kärnkraftskatastrofen i Japan måste ofrånkomligen både EU och dess medlemsstater snabbt gå in för en ekonomi som är fullständigt energieffektiv och bygger på förnybar energi.

D. Både Internationella atomenergiorganet (IAEA) och Euratom har föresatt sig att främja kärnkraftsindustrin samtidigt som de fyller den motstridiga funktionen av att ha ansvaret för att fastställa säkerhetsnormer för kärnkraften runtom i världen respektive i EU.

E.  Världshälsoorganisationen (WHO) är den internationella myndighet som hela världen litar på i hälsofrågor och som man förväntar sig ska fastställa riktlinjer och normer för allt som har med hälsa att göra. Den 28 maj 1959 undertecknades ett avtal som heter WHA 12-40 mellan WHO och IAEA, och det avtalet förhindrar i själva verket WHO att ge väsentlig information, att vidta lämpliga åtgärder och att fullgöra sin föreskrivna funktion inom områdena hälsa och strålskydd.

F.  Somliga medlemsstater och grannländer har byggt eller hade planerat att bygga kärnanläggningar i områden med stor jordbävnings- och översvämningsrisk.

1.  Europaparlamentet uttrycker efter jordbävningen, tsunamin och kärnkraftskatastrofen sin odelade solidaritet med Japans folk och framför sitt uppriktiga beklagande till offren för denna tredubbla katastrof. Parlamentet berömmer Japans folk, arbetarna i Fukushima och myndigheterna för hur de uppbådat sina resurser samt för deras mod och beslutsamhet för att bemöta denna katastrof.

2.  Europaparlamentet konstaterar att den stora kärnkraftsolyckan i Fukushima är den senaste av flera kärnkraftsrelaterade händelser och olyckor, som år ut och år in inträffar i hela världen, också i EU, och berör alla slag av kärnanläggningar och reaktorkonstruktioner (såsom Three Mile Island (Förenta staterna), Tjernobyl (Ukraina), Windscale (Storbritannien), Tihange och Fleurus (Belgien), Civaux 1 och Blayais 2 (Frankrike), Phillipsburg, Krümmel och Brunsbüttel (Tyskland), Kozloduj 5 (Bulgarien), Paks (Ungern), Forsmark och Barsebäck 2 (Sverige), Kashiwazaki (Japan), osv.).

3.  Europaparlamentet noterar att tre av de sex reaktorerna i kraftverket Fukushima I visserligen inte var i drift då jordbävningen inträffade den 11 mars 2011, men att deras använda bränslestavar i lagringsbassängen tog allvarlig skada och bidrar till den radioaktiva kontamineringen. Parlamentet konstaterar också att sådant även inträffat i Europa (såsom i Paks i Ungern 2003).

4.  Europaparlamentet inser att det kommer att finnas en kvarstående risk så länge som kärnkraftverk och kärnanläggningar fortsätter vara i drift. Eftersom det inte är helt uteslutet att en svår olycka inträffar någon gång i framtiden handlar man inte klokt om man avfärdar möjligheten av en oönskad olycka med att säga att sannolikheten är så liten eller genom att hänvisa till resultaten av någon ”stresstest”.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och EU:s grannländer mot bakgrund av detta att frångå åtagandet om den högriskteknik som kärnkraften innebär och, för dem som redan använder kärnkraft, att successivt avveckla den. Detta innebär följande:

–   Inga nya kärnanläggningar ska byggas, och de projekt som redan planeras eller är i färd att uppföras ska inställas.

–   I samband med en successiv kärnkraftsavveckling bör sådana reaktorer och andra kärnanläggningar som medför större risker stängas omedelbart, alltså alla kärnreaktorer och andra kärnanläggningar i jordbävningsutsatta områden eller kustområden där risken för att havsytan stiger eller tsunamier inträffar är stor, alla reaktorer som saknar sekundär inneslutning eller reaktorinneslutning vid fullt tryck, alla kokvattenreaktorer med ett enda kylsystem och lagring av använt bränsle utanför reaktorinneslutningen samt alla kärnanläggningar som byggts före 1980.

–   Ett omedelbart förbud mot upparbetning av använt bränsle i EU.

–   Framtagande före utgången av 2011 av en strategi för att avlägsna allt använt bränsle från bassänger och föra det till torrlagring, så snabbt som den kvardröjande värmen i bränslet tillåter detta.

–   Ett omedelbart förbud mot produktion och användning av blandoxidbränslen.

 

6.  Europaparlamentet uppmanar ytterligare kommissionen att se till att medlemsstaterna och EU:s grannländer får till stånd att driftsansvariga inom kärnkraftsbranschen och innehavare av tillstånd för kärnavfall i händelse av olyckor samt för sin långtidshantering av avfall åläggs ett fullständigt tredjepartsansvar för all skada som orsakas av sådan verksamhet, också skador på miljön i marken, vattnet och havet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att brådskande fastställa genomförandeplaner och kraftfulla åtgärder för övergången till en ekonomi med lågriskenergi, med konkreta mellanliggande mål, för att målet om en nästan hundra procent energieffektiv ekonomi baserad på förnybar energi ska förverkligas senast 2050. Parlamentet insisterar på att detta mål ska framgå av den kommande färdplanen för energi 2050.

8.  Europaparlamentet vill att man på väg mot denna energieffektiva ekonomi ska anta och genomföra en vittgående rättslig ram för energieffektivitet och energisparande för att minska vår energiförbrukning i absoluta tal med minst 20 procent 2020, 33 procent senast 2030 och 50 procent senast 2050 jämfört med EU:s nuvarande energiförbrukning.

9.  Europaparlamentet vill att man på väg mot en ekonomi som senast 2050 nästan till hundra procent bygger på förnybar energi ska höja det juridiskt bindande målet för förnybar energi 2020 till 30 procent samt fastställa ett nytt mellanliggande mål på 45 procent som ska uppnås för sådan energi senast 2030.

10. Europaparlamentet erinrar om att kommissionen i sitt förslag från 2008 om upprättande av en gemenskapsram för kärnsäkerhet(1), försuttit ett uppenbart tillfälle att föreslå fastställandet av gemensamma normer med garantier för en hög nivå på kärnsäkerheten. Parlamentet erinrar om att detta förslag omfattades av Euratomfördraget, vilket inte ger parlamentet någon behörighet som medlagstiftare, och beklagar att EU-institutionerna vid detta tillfälle avvisat tanken på bindande säkerhetsnormer(2). Parlamentet beklagar ytterligare att medlemsstaterna inte ens tog hänsyn till parlamentets åsikt från april 2009(3) om att göra IAEA:s säkerhetsprinciper till ett rättsliga bindande krav i stället för att vara frivilliga.

11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över den nuvarande lagstiftningsramen om säkerhet vid kärnanläggningar och uppmanar kommissionen att i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt lägga fram sin översyn. Parlamentet uppmanar i anslutning till detta kommissionen att se till att medlemsstaterna och EU:s grannländer genomför omfattande, bindande och effektiva säkerhetsnormer som återspeglar bästa praxis på lagstiftnings- och driftsnivå och bästa tillgängliga teknik i alla kärnanläggningar till dess att de slutligen stängs.

12. Europaparlamentet beklagar djupt att Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011 är så släpphänt formulerade vad gäller ”stresstester” för kärnanläggningar, framför allt genom att de görs frivilliga.

13. Europaparlamentet tar del av kommissionens förslag om att införa en fullständig risk- och säkerhetsbedömning (så kallade stresstester) för alla kärnanläggningar och uppmanar i anslutning till detta kommissionen att tillsammans med Europeiska gruppen av tillsynsmyndigheter på kärnsäkerhetens område (Ensreg) se till att medlemsstaterna och EU:s grannländer genomför följande:

–   En översyn av säkerheten vid alla befintliga och planerade kärnanläggningar, också av radioaktivt avfall och bassänger för använt bränsle, senast vid utgången av 2011. I detta sammanhang efterlyser parlamentet en transparent, helhetsbetonad och av oberoende krafter driven process som ska utmynna i att de fullständiga risk- och säkerhetsbedömningarna (”stresstesterna”) blir obligatoriska.

–   Kriterier, parametrar och innehållet överlag ska utvecklas i fullt samarbete med olika experter på uppdrag av alla berörda parter. Europaparlamentet och allmänheten behöver oinskränkt tillgång till alla dokument som används vid dessa tester och regelbundna uppdateringar. Parlamentet uppmanar i anslutning till detta kommissionen att senast den 15 april lägga fram en konkret och exakt tidsgräns, tillsammans med namnen på de oberoende organ och experter som kommer att delta i utvecklingen av de exakta kriterier som kommer att gälla för dessa ”stresstester”.

–   Dessa stresstester får inte bara förlita sig på säkerhetsanalyser utgående från sannolikhetskalkyl (PSA, PRA) utan måste också använda deterministiska säkerhetsanalyser. Detta innebär att det ska bevisas att varje enskild kärnkraftsanläggning kan stå emot till och med ett sammanfall av sällsynta händelser, bland dem också mänskliga tillkortakommanden.

–   Varje enskild kärnanläggning som inte klarar dessa tester, som också ska innefatta risken för att ett trafikflygplan störtar samt för att ett terroristangrepp utförs, och som inte kan utesluta risken för radioaktiva utsläpp i miljön (PSA nivå 2) och för befolkningen (PSA nivå 3) ska stängas senast den 1 januari 2012.

–   En förlängning av den trettioåriga tekniska livslängden för kärnanläggningar ska vara förbjuden, oavsett resultatet av ”stresstesterna”.

14. Europaparlamentet beklagar att det brustit i informationen och att den varit inexakt samt att det gått så långsamt att informera allmänheten och att omfattningen av katastrofen i Fukushima genomgående underskattats av IAEA och av den driftsansvariga för kärnkraftverket i Fukushima, nämligen Tokyo Electric Power Company (Tepco).

15. Europaparlamentet beklagar dessutom IAEA:s dubbla och motstridiga funktion i och med att organet både arbetar för kärnkraft och fastställer säkerhetsnormer för kärnkraften runtom i världen. Parlamentet uppmanar IAEA:s medlemsstater att se till att organet är fullständigt oberoende av kärnkraftsindustrin och uppmanar ytterligare FN:s generalförsamling att besluta om en klar åtskillnad mellan å ena sidan främjandet av kärnkraft och å andra sidan främjandet av kärnsäkerhet.

16. Europaparlamentet konstaterar hur viktigt det är att det sprids seriös och oberoende information om konsekvenserna för hälsan och miljön under och efter kärnkraftsolyckor såsom de katastrofala händelserna i Fukushima I och Tjernobyl. Parlamentet inser att spridningen av sådan information hindrats, dels av IAEA:s dubbla roll och dels av det avtal mellan WHO och IAEA som undertecknades 1959 (WHA 12-40) och uppmanar WHO:s medlemsstater att vid WHO:s nästa generalförsamling ta upp till omröstning frågan om att säga upp avtalet WHA 12-40 mellan WHO och IAEA, ett avtal som hindrar WHO att vidta några som helst initiativ eller åtgärder för att nå sina mål, alltså att bevara och förbättra folkhälsan.

17. Europaparlamentet noterar med djup oro att luften, marken, vattnet, födan och livsmedlen dag för dag rapporteras bli alltmer kontaminerade efter Fukushimaolyckan.

18. Europaparlamentet uppmanar med kraft Japans regering att utvidga ”spärrområdet” till de regioner där hög radioaktivitet uppmäts. Parlamentet efterlyser också ökad insyn i radioaktivitets- och kontamineringsnivåerna samt ett regelbundet tillhandahållande till allmänheten av transparenta uppgifter och transparent information om framtida risker, framför allt om hur föda och livsmedel kontaminerats, inte bara med jod och cesium utan också med andra radionuklider såsom strontium och plutonium.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för unionens förordning om mätning av kontaminationen av livsmedel i händelse av en kärnkraftsolycka, omedelbart anta gränsvärden på EU-nivå för att garantera skyddet av de mest utsatta befolkningsgrupperna, och att göra detta utgående från vetenskapens framsteg vid bedömning av exponeringsdoser och konsekvenser för hälsan. Parlamentet uppmanar ytterligare kommissionen och medlemsstaterna att se till att huvudprinciperna för lagstiftningen inom detta område är en hög nivå på skyddet av folkhälsan och inte bevarandet av kommersiella intressen eller den inre marknaden.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka bestämmelserna i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 297/2011 av den 25 mars 2011 enligt vilka det är tillåtet att importera livsmedel och foder med ursprung från vissa japanska regioner och med en kontaminering upp till de gränsvärden som fastställs i förordning (Euratom) nr 3954/87 och i stället förbjuda import av vissa slags livsmedel som importeras från kontaminerade regioner i Japan. Samtidigt bör det fastställas kompensationsåtgärder för de ekonomiska förluster som japanska jordbrukare och fiskare får vidkännas till följd av dessa importförbud.

21. Europaparlamentet efterlyser importförbud för vissa slags livsmedel från den kontaminerade regionen i Japan samt att det samtidigt fastställs kompensationsåtgärder för de ekonomiska förluster som japanska jordbrukare och fiskare får vidkännas till följd av dessa importförbud.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera oberoende vetenskapliga program i de kontaminerade zonerna, både kring Tjernobyl eller Fukushima, för att förbättra kunskapen om vilka konsekvenser bestrålning och kontaminering får för människorna och miljön på kort respektive lång sikt. Parlamentet efterlyser ett fullständigt offentliggörande av resultaten av dessa program.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genast och genomgripande lägga om energipolitiken så vi allra senast 2050 får en europeisk ekonomi som är fullständigt energieffektiv och bygger på förnybar energi.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och andra offentliga banker att frysa de offentliga anslagen till kärnfusion, också till den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter), eller till fission, med undantag för anslagen till avveckling av kärnanläggningar.

25. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, av omsorg om demokrati, medverkan från Europaparlamentets sida, insyn och obegränsad tillgång till information för allmänheten, behandla kärnkraften som vilken annan energi som helst inom ramen för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet begär därför att Euratomfördraget ska upphävas.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avskilja de olika uppgifterna inom kommissionens energipolitik, också kärnkraftsfrämjandet, från kommissionens uppgifter på säkerhetens område och vill att kommissionens generaldirektorat för miljö och hälsa ska ha ansvaret för de sistnämnda uppgifterna.

27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Euratom och Ensreg.

(1)

KOM(2008)0790.

(2)

Betänkande om förslaget till rådets direktiv om upprättande av en gemenskapsram för kärnsäkerhet – föredragande Gunnar Hökmark – A6-0236/2009 – 3.4.2009.

(3)

Betänkande om förslaget till rådets direktiv om upprättande av en gemenskapsram för kärnsäkerhet – föredragande Gunnar Hökmark – A6-0236/2009 – 3.4.2009.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy