FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Elfenbenskusten
4.4.2011
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Fiorello Provera, Oreste Rossi, Giancarlo Scottà, Niki Tzavela, Nikolaos Salavrakos, Jaroslav Paška, Rolandas Paksas, Juozas Imbrasas för EFD-gruppen
B7‑0257/2011
Europaparlamentets resolution om Elfenbenskusten
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Elfenbenskusten,
– med beaktande av rådets beslut 2011/71/Gusp av den 31 januari 2011 om ändring av beslut 2010/656/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten,
– med beaktande av rådets beslut 2011/18/Gusp av den 14 januari 2011 om ändring av rådets beslut 2010/656/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten,
– med beaktande av rådets beslut 2011/17/Gusp av den 11 januari 2011 om ändring av rådets beslut 2010/656/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten,
– med beaktande av rådets beslut 2010/801/Gusp av den 22 december 2010 om ändring av rådets beslut 2010/656/Gusp om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten,
– med beaktande av rådets beslut 2010/656/Gusp av den 29 oktober 2010 om förlängning av restriktiva åtgärder mot Elfenbenskusten,
– med beaktande av bestämmelserna i Elfenbenskustens vallagar, särskilt lag 2001–303 och beslut 2008–133, framför allt dess artikel 64,
– med beaktande av rapporten från Europeiska unionens valobservatörsuppdrag,
– med beaktande av den förklaring som den gemensamma parlamentariska AVS-EU‑församlingen antog den 3 december 2010 i Kinshasa,
– med beaktande av vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashtons uttalanden om situationen i Elfenbenskusten,
– med beaktande av FN:s generalsekreterares uttalande av den 31 mars 2011,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1975, som antogs den 30 mars 2011 och införde sanktioner mot Gbagbo och hans närmaste krets,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Säkerhetsläget i Elfenbenskusten har stadigt försämrats trots Afrikanska unionens beslut av den 10 mars där man uttrycker stöd för Ouattara, som allmänt erkänns som segrare i det presidentval som hölls den 28 november 2010.
B. De militära sammandrabbningarna har ökat mellan Gbagbos styrkor och de före detta rebellerna Forces Nouvelles. Båda sidor har använt tunga vapen, vilket har lett till många skadade och enligt rapporter 462 dödsoffer samt en tydlig försämring av den humanitära situationen.
C. Enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har det våld som blossade upp efter valet lett till att en miljon människor nu befinner sig på flykt. Man tror att över 90 000 ivorianska flyktingar befinner sig i Liberia. Båda sidor i den politiska klyfta som delar Elfenbenskusten har gjort sig skyldiga till främlingsfientliga och etniska attacker.
D. Den 3 mars sköt och dödade Gbagbo-lojala säkerhetsstyrkor sju kvinnor under en demonstration i Abobo-distriktet i Abidjan då hundratals kvinnor protesterade mot att Gbagbo sitter kvar på sin post. Den 17 mars kastade Gbagbo-lojala styrkor granater mot marknaden i Abobo-distriktet i Abidjan, vilket ledde till att över 25 civila dödades och mer än 40 skadades.
E. Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd godkände den 10 mars rekommendationerna från sin högnivåpanel om en lösning av krisen i Elfenbenskusten. Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd bekräftade att Ouattara var landets enda legitima president och beslöt att han skulle leda en samlingsregering där även Gbagbo-anhängare skulle ingå. Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd begärde också att ordföranden för Afrikanska unionens kommission skulle utse en hög representant med uppdrag att driva igenom den politiska lösning som panelen hade föreslagit. Afrikanska unionens beslut förkastades av Gbagbos läger.
F. Gbagbos läger vädjade den 18 mars om en inhemsk dialog och efterlyste ett slut på våldet. Samtidigt uppmanade Gbagbos ungdomsminister, Charles Blé Goudé (som har funnits på rådets sanktionsförteckning sedan 2006), unga ivorianer att i stor omfattning ta värvning i armén för att befria Elfenbenskusten från banditer.
G. Den 21 mars informerade Luis Moreno Ocampo, chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC), BBC om att domstolen höll på att samla information om eventuella krigsbrott i Elfenbenskusten.
H. Ecowas begärde den 24 mars att säkerhetsrådet skulle stärka mandatet för FN:s uppdrag i Elfenbenskusten (Unoci) för att uppdraget skulle kunna genomföras, dvs. att med alla medel skydda liv och egendom och underlätta ett omedelbart överlämnande av makten till Ouattara” samt att införa strängare internationella sanktioner riktade mot Gbagbo och hans krets”.
I. Den 25 mars beslutade FN:s råd för mänskliga rättigheter att skicka en oberoende undersökningskommission för att undersöka anklagelserna om allvarliga brott och kränkningar av mänskliga rättigheter i Elfenbenskusten till följd av det val som hölls den 28 november 2010.
J. Säkerhetsrådet antog den 30 mars resolution 1975 genom vilken riktade sanktioner införs mot Gbagbo och fyra av hans medarbetare, bl.a. hans fru. Resolutionen välkomnar också Afrikanska unionens (AU:s) och Ecowas politiska initiativ för att hitta en lösning på situationen i Elfenbenskusten och uppmanar alla parter att kämpa för AU:s övergripande politiska lösning. Säkerhetsrådets resolution stöder beslutet från AU:s freds- och säkerhetsråd om att utse en hög representant och uppmanar alla parter att samarbeta fullt ut med honom.
1. Europaparlamentet känner oro inför det ökande våldet i Elfenbenskusten och den allvarliga humanitära situationen i både Elfenbenskusten och Liberia. Parlamentet uppmanar alla parter att göra det möjligt att omedelbart nå nödställda och vädjar till det internationella samfundet att bidra generöst till de resurser som krävs i denna akuta situation.
2. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck alla politiska och militära krafter i Elfenbenskusten att respektera den vilja som folket uttryckte i valet den 28 november, vars resultat tillkännagavs av CEI och bekräftades av FN:s generalsekreterares särskilda representant. Alla parter uppmanas visa största möjliga återhållsamhet, avstå från hämnd och sätta hela nationens intresse före allt annat. Den före detta presidenten Laurent Gbagbo uppmanas att omgående lämna ifrån sig makten till president Ouattara för att statliga institutioner ska kunna omvandlas till legitima myndigheter.
3. Europaparlamentet beklagar de våldsamma strider som utbröt när resultatet av den andra omgången i Elfenbenskustens presidentval tillkännagavs och uttrycker sin djupa solidaritet med offren och deras familjer. Parlamentet beklagar också den politiska oviljan och försöken att trakassera CEI-medlemmar.
4. Europaparlamentet ger sitt starka stöd till Afrikanska unionens och Ecowas försök att förhindra våld och se till att den rättmätiga regeringen erkänns.
5. Europaparlamentet stöder EU:s beslut att införa sanktioner mot Laurent Gbagbo och välkomnar Europeiska unionens råds beslut att vidta riktade åtgärder mot dem som hindrar fredsprocessen och en nationell försoning, och särskilt dem som utgör ett hot mot resultatet av valprocessen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton att så fort som möjligt lägga fram nya initiativ för att stödja de demokratiskt valda myndigheterna i Elfenbenskusten.
6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordförande/unionens höga representant Catherine Ashton, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, Onuci, Afrikanska unionens institutioner, Ecowas, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen och EU‑medlemsstaterna.