FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Elfenbenskusten
4.4.2011
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Cristian Dan Preda, Filip Kaczmarek, Michèle Striffler, Bernd Posselt, Monica Luisa Macovei, Elena Băsescu för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0256/2011
B7‑0260/2011
Europaparlamentets resolution om situationen i Elfenbenskusten
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Elfenbenskusten, särskilt resolutionen av den 16 december 2010,
– med beaktande av de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd om Elfenbenskusten, särskilt resolutionerna 1946 och 1951 (2010) samt resolutionerna 1967, 1968 och 1975 (2011),
– med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor, Catherine Ashton, om situationen i Elfenbenskusten, särskilt uttalandena av den 3, 10, 12 och 19 mars 2011,
– med beaktande av de slutsatser om Elfenbenskusten som rådet (utrikes frågor) antog vid sitt 3065:e möte den 31 januari 2011,
– med beaktande av rådets beslut 2011/18/Gusp och rådets förordning (EU) nr 25/2011 av den 14 januari 2011 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter mot bakgrund av situationen i Elfenbenskusten,
– med beaktade av det beslut som Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd antog i Addis Abeba den 10 mars 2011,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds uttalanden om Elfenbenskusten av den 3 och 11 mars 2011,
– med beaktande av det gemensamma uttalande som ordförandena i den gemensamma parlamentariska församlingen AVS–EU gjorde den 18 mars 2011 och i vilket de fördömde våldet och människorättskränkningarna i Elfenbenskusten,
– med beaktande av det uttalande som Europaparlamentets talman, Jerzy Buzek, gjorde den 18 mars 2011 och i vilket han krävde att våldet mot civila i Elfenbenskusten skulle upphöra,
– med beaktande av den resolution om situationen i Elfenbenskusten som antogs av stats‑ och regeringscheferna i Västafrikanska staternas ekonomiska gemenskap (Ecowas) den 25 mars 2011 i Abuja,
– med beaktande av resolutionen om inrättande av en internationell undersökningskommission för att utreda människorättskränkningar i Elfenbenskusten efter presidentvalet, som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 25 mars 2011,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den senaste tidens händelser i Nordafrika och Mellanöstern får inte överskugga den trängande situationen i Elfenbenskusten. Sedan fyra månader tillbaka har Elfenbenskusten befunnit sig i en djup politisk kris som har sitt ursprung i president Laurent Gbagbos vägran att överlämna makten till den legitime presidenten Alassane Ouattara, trots att Ouattara vann presidentvalet i november 2010 och erkändes som landets president av det internationella samfundet efter det att FN bekräftat valresultatet.
B. Sedan mitten av februari har striderna intensifierats i både huvudstaden och landets västra delar, med oroväckande rapporter om en ökad användning av tungt artilleri mot civilbefolkningen av styrkor som förklarat sin lojalitet till Laurent Gbagbo. De senaste dagarna har president Ouattaras regeringsstyrkor inlett en bred offensiv i syfte att återupprätta presidentens auktoritet. Styrkorna har tagit kontrollen över flera viktiga områden, däribland den politiska huvudstaden Yamoussoukro och hamnstaden San Pédro, som är en nyckelhamn för landets kakaoexport, och styrkorna närmar sig nu den ekonomiska huvudstaden Abidjan.
C. Enligt FN-källor har närmare 500 personer mist livet i Elfenbenskusten sedan december 2010. Antalet dödsoffer kommer sannolikt att stiga betydligt, eftersom det våld som äger rum i landets inre delar inte alltid rapporteras i medierna.
D. Situationen i Elfenbenskusten balanserar nu på randen till inbördeskrig och utgör därmed ett allvarligt hot mot säkerheten och stabiliteten i regionen.
E. Den 3 mars 2011 öppnade Laurent Gbagbos styrkor eld mot en grupp kvinnliga demonstranter i Abidjan som uttryckte sitt stöd för president Ouattara. Sju av kvinnorna dog och flera skadades.
F. Efter det att styrkor som förklarat sin lojalitet till Gbagbo brutalt besköt marknaden i Abobo med granater den 18 mars 2011 har FN:s högkommissarie Navi Pillay förklarat att angreppen mot civilbefolkningen kan utgöra brott mot mänskligheten.
G. FN:s fredsbevarande uppdrag i Elfenbenskusten (Onuci) har utsatts för upprepade hot och angrepp från Gbagbo-vänliga säkerhetsstyrkor, samtidigt som den tidigare presidenten använder sig av hätsk retorik för att hetsa till våld mot FN-styrkor och utlänningar i landet. Flera personer i FN:s fredsbevarande styrkor har skadats allvarligt eller till och med tagits som gisslan.
H. I en uppmärksammad rapport som offentliggjordes av en frivilligorganisation i mitten av mars fördöms de fruktansvärda övergrepp som begåtts av Gbagbo-lojala säkerhetsstyrkor och miliser som brott mot mänskligheten, bland annat sexuellt våld, påtvingade försvinnanden, utomrättsliga avrättningar och överdrivet och urskillningslöst våld mot civilbefolkningen.
I. Fatou Bensouda, biträdande åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen, förklarade nyligen att brottsmålsdomstolen hade tillräckligt med information för att inleda ett förfarande mot Gbagbo, samtidigt som hon underströk att säkerhetssituationen i landet gjorde det mycket svårt att genomföra utredningar och garantera vittnesskyddet.
J. Rättstaten har fortsatt att urholkas i Elfenbenskusten. Efter tillkännagivandet av valresultatet drogs samtliga utländska tv-nyhetssändningar in. Onucis egen radiostation, den franska utlandsradion RFI och BBC har nyligen förbjudits att sända från landet, och utgivningen av flera nyhetstidningar som står nära president Ouattara har stoppats.
K. Elfenbenskustens ekonomiska sektor är på kraftig nedgång på grund av att Laurent Gbagbo genomdrivit olagliga förstatliganden av landets bank- och kakaosektor och godtyckligt beslagtagit pengar och privat egendom. Internationella valutafonden varnade nyligen för de allvarliga ekonomiska konsekvenser som situationen i Elfenbenskusten skulle kunna få för hela Västafrika.
L. Afrikanska unionen har bekräftat att Alassane Ouattara är den rättmätige vinnaren av presidentvalet i Elfenbenskusten och har antagit högnivågruppens rekommendationer om en övergripande politisk lösning på krisen efter presidentvalet.
M. På grund av den hätska stämning som råder i landet har uppskattningsvis en miljon människor tvingats på flykt, både inom landet och i grannländer som t.ex. Liberia, Ghana, Togo, Mali och Guinea.
N. Den 17 mars 2011 femdubblade kommissionen EU:s bistånd till Elfenbenskusten. Den trängande humanitära situationen på plats gör dock att det krävs ytterligare stöd, eftersom många ivorianer har allt svårare att få tillgång till livsmedel, läkemedel och basråvaror.
O. I FN:s säkerhetsråds enhälligt antagna resolution 1975(2011) uppmanas Gbagbo med kraft att omedelbart stiga åt sidan. I resolutionen kräver man även ett omedelbart stopp för våldet mot civilbefolkningen, samtidigt som man inför riktade finansiella sanktioner mot och reseförbud för Gbagbo, hans fru och tre av hans medarbetare.
P. Enligt FN har Ouattara-vänliga styrkor anklagats för att ha begått massakrer i landets västra delar, i synnerhet i Duékoué, som har orsakat omkring 330 dödsoffer.
1. Europaparlamentet är djupt oroat över den förvärrade situationen i Elfenbenskusten fyra månader efter den andra presidentvalsomgången och över risken för ett inbördeskrig.
2. Europaparlamentet påminner om att den enda källan till demokratisk legitimitet är allmänna val och att valet av Alassane Ouattara är ett uttryck för det ivorianska folkets självständiga vilja. Parlamentet uppmanar de ivorianska institutionerna, inklusive försvars- och säkerhetsstyrkorna, att omgående ansluta sig till den demokratiskt valde presidenten Ouattara och hans regering.
3. Europaparlamentet fördömer alla försök av den tidigare presidenten Gbagbo och hans anhängare att motarbeta det ivorianska folkets vilja. Parlamentet uppmanar återigen Gbagbo att stiga åt sidan och att omedelbart överlämna makten till Alassane Ouattara. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang antagandet av resolution 1975(2011), i vilken FN:s säkerhetsråd gjorde sitt mest kraftfulla uttalande sedan krisen bröt ut efter presidentvalet och uppmanade Gbagbo att omedelbart stiga åt sidan.
4. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag det upptrappade våldet i Elfenbenskusten och beklagar djupt det stora antalet dödsfall, liksom brotten mot de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt, inbegripet sexuellt våld, som Gbagbo-vänliga soldater uppges ha begått mot civilbefolkningen. Enligt FN:s säkerhetsråd kan dessa handlingar innebära brott mot mänskligheten. Parlamentet understyrker att våld mot civilbefolkningen, däribland kvinnor, barn och internationellt fördrivna personer, inte kommer att tolereras och omedelbart måste upphöra. Parlamentet motsätter sig bestämt all användning av medier för att piska upp en hatstämning och kräver att alla begränsningar av yttrandefriheten undanröjs.
5. Europaparlamentet är djupt bekymrat över FN:s rapporter om att massakrer begåtts av Ouattara-vänliga styrkor i landets västra delar, i synnerhet i Duékoué. Parlamentet upprepar sitt starka fördömande av allt våld mot civilbefolkningen och vill att det omedelbart genomförs en oberoende och öppen utredning av dessa handlingar samt insisterar på att de ansvariga för brotten måste ställas inför rätta.
6. Europaparlamentet insisterar på att det inte får finnas någon straffrihet och att alla medel bör tillgripas för att identifiera alla dem som har gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten och för att ställa dem inför rätta, även på internationell nivå. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att FN:s råd för mänskliga rättigheter tillsatt en undersökningskommission. Parlamentet noterar att FN:s säkerhetsråd har uppgett att Internationella brottmålsdomstolen kan förklara sig behörig i fråga om situationen i Elfenbenskusten. Parlamentet uppmanar samtliga aktörer i Elfenbenskusten att samarbeta med dessa organ så att rättvisa kan skipas.
7. Europaparlamentet är djupt oroat över den förvärrade humanitära situationen i Elfenbenskusten och i grannländerna, särskilt i Liberia. Parlamentet uppmanar samtliga aktörer i Elfenbenskusten att garantera humanitära organisationer säkert och obehindrat tillträde, samt efterlyser snabba internationella politiska åtgärder i syfte att ta itu med det ivorianska folkets brådskande humanitära behov och undvika en ny flyktingkris i regionen.
8. Europaparlamentet fördömer kraftfullt hoten mot och motarbetandet av Onuci, och uppmanar i detta sammanhang Gbagbo att omedelbart sätta stopp för alla försök att piska upp en hatstämning och alla handlingar som utgör ett hot mot säkerheten för FN:s personal på plats.
9. Europaparlamentet välkomnar de ytterligare riktade sanktioner, däribland viseringsförbud och spärrade tillgångar, som rådet infört mot alla personer och enheter som motsätter sig den legitima presidentens auktoritet, motarbetar maktövertagandet och finansierar den tidigare presidenten Gbagbo.
10. Europaparlamentet välkomnar att FN:s säkerhetsråd i sin resolution 1975 (2011) bekräftade Onucis mandat och gav sitt fulla stöd till att Onuci får använda sig av alla nödvändiga medel för att fullgöra sitt mandat att skydda civilbefolkningen, inklusive att förhindra ytterligare användning av tungt artilleri. Parlamentet kräver i detta sammanhang att Onucis kapacitet snabbt och avsevärt utökas, i syfte att garantera verkligt skydd för civilbefolkningen i Elfenbenskusten.
11. Europaparlamentet lovordar och stöder de medlingsinsatser som gjorts under överinseende av Afrikanska unionen och Ecowas, och upprepar sin uppmaning till alla de politiska krafterna i Elfenbenskusten att aktivt stödja en fredlig övergång och därmed undvika ytterligare blodsutgjutelse.
12. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för Afrikanska unionens strategi för en övergripande fredlig lösning på krisen, däribland tillsättandet av en nationell samlingsregering under ledning av president Ouattara. Parlamentet uppmanar Gbagbo att sluta motarbeta genomförandet av denna strategi. Parlamentet understryker i detta sammanhang att alla afrikanska länder måste visa enighet och agera samordnat, så att freden kan återupprättas i Elfenbenskusten.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att samordna sina insatser med andra internationella givare för att på lämpligt sätt kunna hantera den humanitära krisen i Elfenbenskusten och i grannländerna.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/unionens höga representant Catherine Ashton, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, Onuci, Afrikanska unionens institutioner, Ecowas, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen och EU‑medlemsstaternas regeringar.