Förfarande : 2011/2656(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0262/2011

Ingivna texter :

B7-0262/2011

Debatter :

PV 06/04/2011 - 17
CRE 06/04/2011 - 17

Omröstningar :

PV 07/04/2011 - 6.7

Antagna texter :

P7_TA(2011)0152

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 119kWORD 63k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0256/2011
4.4.2011
PE459.799v01-00
 
B7-0262/2011

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen


om situationen i Elfenbenskusten


Charles Goerens, Marielle De Sarnez, Ramon Tremosa i Balcells, Marietje Schaake, Kristiina Ojuland, Sonia Alfano för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Elfenbenskusten  
B7‑0262/2011

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Elfenbenskusten, särskilt den av den 16 december 2010(1),

–   med beaktande av resolutionerna från FN:s säkerhetsråd samt besluten från Afrikanska unionen och Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas),

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Efter flera månaders ”pyrande” inbördeskrig och status quo tog situationen en dramatisk vändning i mars. Styrkor trogna Alassane Ouattara har tagit kontrollen över nästan hela landet och förbereder nu en slutoffensiv mot presidentpalatset i Abidjan.

B.  Otaliga övergrepp, repressalier och uppgörelser har förekommit. Detta ger anledning att frukta det värsta inför de kommande veckorna, särskilt om ingen politisk lösning nås.

C. Röda korset och Caritas har talat om en massaker på minst 800 människor i Duékoué i de västra delarna av landet, där måltavlan kan ha varit befolkningsgruppen guere.

D. Alassane Ouattara har av det internationella samfundet erkänts som rättmätig segrare i presidentvalet den 28 november 2010. Den rådande situationen beror på den avgående presidenten Laurent Gbagbos vägran att lämna ifrån sig makten.

E.  Sedan våldshandlingarna inleddes har över 500 personer mist livet och en miljon tvingats på flykt.

F.  De ekonomiska följderna av händelserna de senaste fyra månaderna är extremt negativa för Elfenbenskusten och hela Västafrika.

G. Artikel 12.3 i den förklaring som Elfenbenskustens regering lade fram den 1 oktober 2003 innebär att Elfenbenskusten accepterar Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som behörig när det gäller brott som begåtts i landet sedan den 19 september 2002.

1.  Europaparlamentet anser att prioriteringen måste vara att skydda civilbefolkningen, med tanke på att det finns odisciplinerade miliser som kan agera oberäkneligt. Parlamentet begär att FN-styrkan i Elfenbenskusten (Onuci), som har mandat att bistå med skydd, också gör detta, även genom att använda våld, i synnerhet för att undvika ”kollektiva bestraffningar” på etnisk grund. Parlamentet framhåller även FN-generalsekreteraren Ban Ki‑Moons uppmaning till parterna i konflikten att inte hemfalla åt hämndaktioner.

2.  Europaparlamentet uppmanar de lagliga myndigheterna i Elfenbenskusten att med all kraft se till att rättsstaten återupprättas, särskilt genom att förbjuda och bestraffa repressalier, och att straffåtgärder vidtas mot dem som använder eller uppmanar till våld.

3.  Europaparlamentet erinrar om sitt fördömande av att den avgående presidenten Laurent Gbagbo vägrat erkänna resultatet av presidentvalet, något som kostat hundratals ivorianer livet och lett till att hundratusentals tvingats på flykt. Parlamentet uppmanar Laurent Gbagbo att avgå omedelbart och att överlämna sig till de lagliga myndigheterna.

4.  Europaparlamentet kräver att demokratin återupprättas i Elfenbenskusten och att folkets röst respekteras samt erinrar om det internationella samfundets stöd till Alassane Ouattara, den rättmätige segraren i presidentvalet i november 2010.

5.  Europaparlamentet erinrar om att förövarna av dessa övergrepp kommer att ställas till svars för sina handlingar, och framhåller att Internationella brottmålsdomstolen har förklarat sig redo att agera snabbt mot dem som har begått brott mot mänskligheten. Parlamentet erinrar om att Elfenbenskusten är föremål för en preliminär undersökning av ICC:s åklagarämbete.

6.  Europaparlamentet framhåller att de ansvariga för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten inte får åtnjuta straffrihet. Parlamentet gläds åt FN:s beslut att tillsätta en internationell undersökningskommission som ska utreda brott mot mänskligheten begångna av de deltagande styrkorna. Parlamentet vill även att FN:s säkerhetsråd tar fallet till Internationella brottmålsdomstolen.

7.  Europaparlamentet fördömer särskilt användningen av tunga vapen mot civilbefolkningen, men även angreppen mot FN-styrkorna, de utomrättsliga avrättningarna och våldtäkterna samt alla våldshandlingar, begångna av samtliga parter, som skulle kunna utgöra brott mot mänskligheten och falla inom Internationella brottmålsdomstolens ansvarsområde.

8.  Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds resolution av den 30 mars 2011 om att införa sanktioner mot Laurent Gbagbo och vidta riktade åtgärder mot personer och enheter som motarbetar en nationell freds- och försoningsprocess, samt uppmanar Afrikanska unionen att göra detsamma. Parlamentet understryker vikten av att åtgärderna genomförs snabbt och effektivt, även i händelse av landsflykt.

9.  Europaparlamentet bedömer att det efter konflikten ofrånkomligen kommer att behövas en ”sannings- och försoningskommission”, enligt samma modell som den som fanns i Sydafrika, för att bringa full klarhet i övergreppen mot de mänskliga rättigheterna och försvara offrens rättigheter.

10. Europaparlamentet framhåller vikten av att infria löftena om humanitärt bistånd samt bistånd till landets återuppbyggnad för att tillgodose befolkningens behov och hantera det ökande antalet flyktingar inom och utanför landet.

11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, kommissionens vice ordförande/unionens högra representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, Onuci, Afrikanska unionens institutioner, inklusive Panafrikanska parlamentet, Ecowas, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen samt EU:s medlemsstater.

 

(1)

Antagna texter, P7_TA(2010)0492.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy