FÖRSLAG TILL RESOLUTION om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien
4.5.2011
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Kader Arif, Véronique De Keyser, Michael Cashman, Harlem Désir för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0292/2011
B7‑0292/2011
Europaparlamentets resolution om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av ministerförklaringen från WTO:s fjärde ministerkonferens, antagen den 14 november 2001 i Doha, särskilt punkt 44 om särskild och differentierad behandling (SDT),
– med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) beslut om avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) och folkhälsa, som antogs den 29 november 2005,
– med beaktande av sin resolution av den 12 juli 2007 om TRIPS-avtalet och tillgång till läkemedel[1],
– med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik, de uppförandekoder som har antagits under överinsyn av internationella organisationer som FAO, WHO och Världsbanken samt de insatser som har med företagens verksamhet i utvecklingsländerna att göra under beskydd av FN:s handels- och utvecklingskonferens,
– med beaktande av artiklarna 12, 21, 28, 29, 30 och 31 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av artiklarna 2, 3 och 6 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av artiklarna 9, 10, 48, 138, 139, 153, 156, 191, 207 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 med titeln ”Europa 2020 – En Strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2010 med titeln ”Handel, tillväxt och världspolitik: Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020‑strategin” (KOM(2010)0612),
– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför[2],
– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal[3],
– med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal[4],
– med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar[5],
– med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020[6],
– med beaktande av det gemensamma uttalandet vid toppmötet mellan EU och Indien i Bryssel den 10 december 2010,
– med beaktande av det gemensamma uttalande om kultur som gjordes i Bryssel den 10 december 2010 av Europeiska kommissionen och den indiska regeringen,
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU bör fortsätta att prioritera ett regelbaserat multilateralt handelssystem som inrättats genom WTO, och som erbjuder de bästa utsikterna till en rättvis och skälig internationell handel genom att utarbeta lämpliga regler samt tillse att dessa följs.
B. EU bör fortsätta att prioritera målet med ett balanserat resultat av utvecklingsagendan från Doha, där man stöder utvecklingsländernas integration i den internationella handeln.
C. Det är viktigt att fastställa rätt balans mellan multilaterala, bilaterala och plurilaterala avtal.
D. EU är Indiens största handelspartner och 2009–2010 motsvarade handeln med varor och tjänster mellan EU och Indien cirka 84 miljarder euro. EU stod då för 20,15 procent av Indiens totala export och 13,32 procent av Indiens totala import, samtidigt som Indien stod för 2,6 procent av EU:s totala export och 2,2 procent av EU:s totala import.
E. EU har varit den största investeraren i Indien, med investeringar motsvarande totalt cirka 20,0 miljarder euro sedan 2000. Samtidigt är EU den viktigaste mottagaren av Indiens investeringar i utlandet.
F. Indien är det allmänna preferenssystemets (GSP) största förmånstagare. EU:s import från Indien till förmånliga tullsatser eller nolltullsats uppgick 2009 till 19,9 miljarder euro, vilket motsvarade 83 procent av EU:s totala import från Indien.
G. Enligt UNDP:s Human Development Report från 2007/2008 ligger Indien på 128:e plats på indexet för mänsklig utveckling (av 177 länder). Indien ligger på 62:a plats på fattigdomsindexet för utvecklingsländer, av de 108 utvecklingsländer för vilka indexet har beräknats, och Indien är bland de länder som har högst antal barnarbetare i världen.
H. I juni 2007 inleddes förhandlingar om ett frihandelsavtal med Indien.
I. Enligt fördragen måste handelspolitiken samordnas med Europeiska unionens samtliga mål, inbegripet de sociala målen, miljömålen och målen för utvecklingsbiståndet.
J. Indien är ett av de länder som producerar och exporterar mest generiska läkemedel till utvecklingsländer, och därför får inga bestämmelser om immateriella rättigheter på något sätt begränsa tillgången till läkemedel till överkomliga priser.
K. Det är av största vikt att EU ser till att geografiska beteckningar i högre grad erkänns och att de skyddas på ett effektivt sätt.
L. Frihandelsavtalet bör innehålla bindande och genomdrivbara åtaganden för sociala och miljömässiga standarder och hållbar utveckling och ett effektivt genomförande av internationellt överenskomna normer på social- och miljöområdet samt vad gäller företagens sociala ansvar och drägliga arbetsvillkor.
Allmänna frågor
1. Europaparlamentet anser att det multilaterala handelssystemet fortfarande är det tveklöst effektivaste systemet för att uppnå rättvis och skälig global handel, och anser därför att EU:s förhandlare i första hand bör eftersträva ett balanserat resultat i de WTO‑förhandlingar som förs inom ramen för utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet menar att EU och Indien tillsammans kan bidra till ett framgångsrikt avslut på förhandlingarna inom ramen för utvecklingsagendan från Doha, och det vore beklagligt om bilaterala förhandlingar skulle avleda uppmärksamheten från uppnåendet av detta mål.
2. Efter det senaste toppmötet mellan EU och Indien (december 2010) och efter mer än tre års förhandlingar om ett frihandelsavtal befinner sig EU och den indiska regeringen nu i ett avgörande skede i förhandlingarna. Europaparlamentet uppmanar därför de förhandlande parterna att se till att man till fullo och i samtliga skeden samråder med de viktigaste berörda parterna. Parlamentet uppmanar båda parter att sikta mot att ingå ett rättvist och välavvägt frihandelsavtal som gagnar såväl de europeiska som de indiska samhällenas och ekonomiernas intressen.
3. Indien är världens sjunde största ekonomi och den indiska regeringen räknar med en BNP-tillväxt på 8,6 procent under 2010–2011. Europaparlamentet beklagar att det trots en konstant ekonomisk tillväxt fortfarande råder stora orättvisor och att fler än 800 miljoner människor lever på mindre än 2 USD per dag. Det måste säkerställas att frihandelsavtalet inte begränsar de befogenheter som den indiska regeringen behöver för att ta itu med fattigdom och orättvisor, särskilt i landsbygdsområden där den huvudsakliga verksamheten utgörs av jordbruk.
4. Europaparlamentet betonar att frihandelsavtalet innehåller en bindande mellanstatlig konfliktlösningsmekanism, bestämmelser för medling om icke-tariffära handelshinder och för antidumpnings- och utjämningstullåtgärder samt en allmän undantagsklausul grundad på artiklarna XX och XXI i det allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt).
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att frihandelsavtalet innehåller orubbliga och verkningsfulla skyddsklausuler.
Hållbar utveckling
6. Europaparlamentet erinrar om att syftena med handelspolitiken oinskränkt bör samordnas med Europeiska unionens övergripande mål och om att EU:s handelspolitik enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska föras ”inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder”. I enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen måste den bland annat bidra till hållbar utveckling av vår jord, solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken, fri och rättvis handel, utrotning av fattigdomen och skydd för de mänskliga rättigheterna.
7. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att se till att avtalet innehåller rättsligt bindande klausuler om mänskliga rättigheter, sociala och miljömässiga normer samt företagens sociala ansvar. Kommissionen uppmanas också att se till att klausulerna verkställs och att det finns åtgärder att tillgripa vid eventuella överträdelser.
8. Europaparlamentet begär att detta kapitel åtminstone ska innehålla krav på respekt av ILO:s åtta grundläggande och fyra prioriterade konventioner och av internationellt överenskomna normer, och därutöver ska ge företagen incitament att göra åtaganden om socialt ansvar samt innehålla ett aktsamhetskrav, det vill säga ett krav på att företag och koncerner ska vidta förebyggande åtgärder för att kartlägga och förebygga alla kränkningar av mänskliga och miljömässiga rättigheter samt korruption och skatteflykt, även inom sina dotterbolag och distributionskedjor. Den indiska regeringen uppmanas att ratificera och på ett verkningsfullt sätt tillämpa ILO:s alla grundläggande konventioner.
9. Europaparlamentet är bekymrat över utnyttjandet av barnarbete i Indien, ett arbete som mycket ofta bedrivs under osäkra och ohälsosamma förhållanden. Parlamentet begär att kommissionen tar upp denna fråga under förhandlingarna om frihandelsavtalet och att den indiska regeringen maximerar sina försök att eliminera de underliggande orsakerna så att denna företeelse upphör.
10. Europaparlamentet anser att underlåtelse att följa grundläggande internationella sociala och miljömässiga normer utgör en form av dumpning som skadar de europeiska företagen och arbetstagarna.
Handel med varor och jordbruk
11. Europaparlamentet konstaterar att Indiens genomsnittliga tulltaxor har sjunkit, men att de fortfarande är betydligt högre än EU:s tulltaxor. Bland annat är Indiens genomsnittliga tulltaxa för marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter nu 10,1 procent, vilket ska jämföras med EU:s genomsnitt på 4 procent, och Indiens genomsnittliga tulltaxa för jordbruksprodukter är 31,8 procent, medan EU:s genomsnittliga tulltaxa ligger på 13,5 procent.
12. Europaparlamentet begär att avtalet ska respektera Europas känsliga sektorer, industrier och jordbruk och att det ska skydda immateriella rättigheter och ursprungsmärkning.
13. Europaparlamentet anser att tullsänkningar för rättvis handel och hållbara produkter bör prioriteras genom att motsvarande ändringar görs av EU:s tulltaxor.
14. Frihandelsavtalet måste innehålla ambitiösa kapitel om tekniska handelshinder liksom sanitära och fytosanitära åtgärder och Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de återstående frågorna i detta hänseende.
Handel med tjänster
15. Europaparlamentet konstaterar att handeln med tjänster mellan EU och Indien är ganska obalanserad. EU exporterar 1,9 procent av sina tjänster till Indien, medan 11,6 procent av Indiens totala tjänsteexport går till EU.
16. Europaparlamentet inser att tjänster är den snabbast växande sektorn i den indiska ekonomin. Indien har offensiva intressen i en liberalisering av handelstyperna 1 och 4 i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats).
17. Europaparlamentet är av uppfattningen att Indien förvisso visar ett offensivt intresse för handelstyp 4, men att en förbättrad tillgång till tjänstesektorn i handelstyp 4 inte får hämma eller inverka menligt på den grundläggande principen om likabehandling av arbetstagare och måste garantera att principen om lika lön för likvärdigt arbete tillämpas fullt ut.
18. Europaparlamentet påpekar att avregleringen av tjänster inte på något sätt får hindra rätten att reglera tjänster och i synnerhet att upprätthålla och utveckla kraftfulla tjänster för allmänheten, vilka är en väsentlig faktor för utveckling och social rättvisa.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en förteckning över de tjänster som ska omfattas, att göra det enligt principen med en positivlista och att från denna förteckning utesluta alla offentliga tjänster, kulturella tjänster och audiovisuella tjänster.
Investeringar
20. Europaparlamentet framhåller att investeringskapitlet måste främja investeringar av hög kvalitet som är miljövänliga och främjar goda arbetsförhållanden. Dessutom bör investeringskapitlet respektera båda parters rätt att reglera i synnerhet de områden som rör den nationella säkerheten, miljön, folkhälsan, arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter, industripolitiken och den kulturella mångfalden.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att investeringsavtalen inte omfattar offentliga tjänster och känsliga sektorer som kultur, utbildning, nationellt försvar och folkhälsa.
22. Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionen inte väntade tills parlamentet antagit sin resolution om den framtida investeringspolitiken innan den för rådet föreslog ett utkast till mandat för investeringsförhandlingarna. Kommissionen och rådet uppmanas att till fullo beakta den ståndpunkt som kommer till uttryck i denna resolution i samband med att mandatet för investeringsförhandlingarna utarbetas.
Offentlig upphandling
23. Europaparlamentet konstaterar att Indien har gått med på att frihandelsavtalet ska omfatta offentlig upphandling, och uppmanar kommissionen att förhandla fram effektiva och öppna upphandlingssystem. Det är viktigt att, särskilt för små och medelstora företag, säkra symmetri och insyn i offentliga upphandlingsförfaranden och full respekt för upphandlingspolitikens många olika funktioner.
24. Europaparlamentet anser att EU särskilt måste uppmärksamma de små och medelstora företagen, och föreslår därför att alla program för utvecklingssamarbete mellan EU och Indien skulle kunna stärka sådana företag genom åtgärder för finansiering av lokala projekt som föreslås av enskilda medborgare.
Immateriella rättigheter
25. Europaparlamentet välkomnar Indiens åtagande om ett starkt system för immateriella rättigheter och om att utnyttja Trips-flexibiliteterna i internationell och nationell lagstiftning för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller folkhälsan, i synnerhet beträffande tillgången till läkemedel. Parlamentet stöder dess stränga tillämpning och genomdrivande och en bibehållen tillgång till viktiga läkemedel. EU och Indien uppmanas att se till att åtagandena i frihandelsavtalet inte utesluter tillgång till viktiga läkemedel under det att Indien utvecklar sin kapacitet från en generisk till en forskningsbaserad industri. Förhandlingarna måste vara förenliga med skyddet av den biologiska mångfalden och den traditionella kunskapen.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de berörda indiska myndigheterna att tillsammans utarbeta en gemensam definition av förfalskade läkemedel på ett sätt som inte skadar tillgången till viktiga läkemedel. De uppmanas också att samordna åtgärder för att på ett verkningsfullt sätt ta itu med kampen mot förfalskningar och särskilt kampen mot förfalskade läkemedel som är skadliga för patienternas hälsa.
27. Europaparlamentet begär, i enlighet med parlamentets resolution av den 12 juli 2007, att kommissionen inte ska kräva dataexklusivitet i samband med förhandlingarna om immateriella rättigheter och att kommissionen ska medge att en sådan dataexklusivitet skulle få långtgående konsekvenser för produktionen av generiska läkemedel och därför inverka menligt på utvecklingsländernas tillgång till läkemedel och folkhälsopolitik.
28. Europaparlamentet betonar att ett omfattande skydd för geografiska beteckningar är av största betydelse, och uppmanar kommissionen att se till att sådana beteckningar erkänns och skyddas på ett effektivt sätt.
Konsekvensbedömningar
29. Europaparlamentet framhåller hur oerhört viktigt det är att kommissionen gör oberoende konsekvensbedömningar som offentliggörs och uppdateras under förhandlingarna, för att på så sätt kontrollera överensstämmelsen med EU:s övriga politik och se till att bedömningarna kan vara till hjälp i rådets och Europaparlamentets beslutsfattande.
30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ingående sektorsanalys som undersöker konsekvenserna för samtliga sektorer som påverkas av frihandelsavtalet. Parlamentet efterlyser ett särskilt kapitel om hur frihandelsavtalet kommer att påverka sysselsättningen i Europa.
31. Europaparlamentet uppmanar parterna att även beakta de potentiella nackdelarna hos frihandelsavtalet och de sätt på vilka mänsklig utveckling och jämställdhet mellan könen kan påverkas negativt när marknader snabbt öppnas. Parlamentet erkänner regeringarnas rätt att införa erforderliga politiska utrymmen och tillsynsverksamheter för att forma en ekonomisk och social politik som tjänar befolkningen.
32. Europaparlamentet betonar att frihandelsavtalet bör säkerställa att den utökade bilaterala handeln gynnar största möjliga antal människor och att den bidrar till att Indien uppnår sina millennieutvecklingsmål, inbegripet målet att förhindra att miljön försämras.
33. Europaparlamentet betonar att frihandelsavtalet bör innehålla ett system för fortlöpande övervakning och genomgripande granskning för att avgöra avtalets sociala och ekonomiska återverkningar. Parlamentet anser att frihandelsavtalets bestämmelser ska kunna anpassas till resultaten av denna granskning.
Europaparlamentets roll
34. Med tanke på handelsförhandlingarnas konsekvenser på det ekonomiska, sociala, hälsomässiga och miljömässiga området och behovet av demokratisk kontroll i invecklade frågor påminner Europaparlamentet om att det vederbörligen måste informeras i samtliga skeden av förhandlingarna.
35. Kommissionen och rådet uppmanas att innan frihandelsavtalet ingås till fullo beakta de krav som parlamentet framför i denna resolution. Europaparlamentet påminner om att frihandelsavtalet, för att kunna träda i kraft, måste godkännas av parlamentet, och uppmanar kommissionen och rådet att inte föreslå någon provisorisk tillämpning av avtalet innan parlamentet har gett sitt godkännande.
36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Indien.
- [1] EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 591.
- [2] Antagna texter, P7_TA(2010)0445.
- [3] 1 Antagna texter, P7_TA(2010)0434.
- [4] Antagna texter, P7_TA(2010)0446.
- [5] Antagna texter, P7_TA(2011)0141.
- [6] Antagna texter, P7_TA(2011)0068.