FÖRSLAG TILL RESOLUTION om krisen i EU:s fiskerisektor till följd av de höjda oljepriserna
9.5.2011
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Alain Cadec, Antonello Antinoro, Jarosław Leszek Wałęsa, Maria do Céu Patrão Neves, Jim Higgins, Ioannis A. Tsoukalas, Rareş-Lucian Niculescu, Crescenzio Rivellini, Werner Kuhn, Vito Bonsignore för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0297/2011
B7‑0297/2011
Europaparlamentets resolution om krisen i EU:s fiskerisektor till följd av de höjda oljepriserna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse,
– med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskerisektorn,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juni 2005 med titeln ”Handlingsplan för statligt stöd – Mindre men bättre riktat statligt stöd: en plan för reform av det statliga stödet 2005–2009” (KOM(2005)0107),
– med beaktande av rådets direktiv 73/238/EEG av den 24 juli 1973 om åtgärder för att dämpa verkningarna av svårigheter vid försörjningen med råolja eller petroleumprodukter,
– med beaktande av rådets direktiv 2009/119/EG av den 14 september 2009 om en skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 november 2010 med titeln ”Energi 2020 – En strategi för hållbar och trygg energiförsörjning på en konkurrensutsatt marknad” (KOM(2010)0639),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet,
– med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2008 om krisen i fiskerisektorn till följd av de stigande bränslepriserna[1],
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det ligger i EU:s intresse att trygga fiskeverksamhet, inte endast för att bevara verksamheten och jobben inom sektorn, utan även för att främja unionens livsmedelstrygghet.
B. Energi är en viktig faktor med tanke på driftskostnaderna inom fiskerisektorn, och därför är kostnaderna för yrkesfiskarnas verksamhet mycket beroende av oljepriset.
C. Höjningen av priset på olja påverkar direkt yrkesfiskarnas inkomster.
D. Den finansiella och ekonomiska krisen påverkar i synnerhet industrisektorn och små och medelstora företag och äventyrar verksamheten och sysselsättningen inom fisket och bearbetningsindustrin.
E. De politiska kriserna i Maghrebländerna och Mellanöstern har fått oljepriset att öka till mer än 100 dollar per fat. Till följd av risken för övergripande politisk instabilitet i arabvärlden är det fortfarande mycket osäkert hur oljepriset kommer att utvecklas.
F. Den senaste tidens stigande oljepris har lett till en kris inom fiskerisektorn och till stor oro bland yrkesfiskare.
G. Priserna på fiskeri- och vattenbruksprodukter fastställs på grundval av balansen mellan tillgång och efterfrågan. Eftersom EU är starkt beroende av import från tredjeländer (60 procent) för att kunna säkra försörjningen på den inre marknaden, har producenterna ett väldigt litet, eller rentav inget, inflytande på prisnivån för fiskeriprodukter.
H. Fiskerisektorn befinner sig i en kärv ekonomisk situation och har redan drabbats hårt av olika former av fartygsupphuggning på grund av minskade kvoter och fångstmängder och målet att skära ned på den europeiska fiskeflottan inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken.
I. Rådets direktiv 73/238/EEG av den 24 juli 1973 syftar till att dämpa verkningarna av svårigheter vid försörjningen med råolja eller petroleumprodukter och framför allt till att kompensera eller åtminstone dämpa de negativa effekterna av alla eventuella svårigheter, även tillfälliga, som avsevärt begränsar leveranserna av dessa produkter och förorsakar svåra störningar i EU:s ekonomiska verksamhet.
J. Kommissionen godkänner att medlemsstaterna beviljar fiskeföretag ett stöd av mindre betydelse med ett tak på 30 000 euro för en treårsperiod, när detta anses vara öppet för insyn.
1. Europaparlamentet stöder EU:s yrkesfiskare och uppmanar kommissionen och rådet att vidta lämpliga åtgärder för att underlätta yrkesfiskarnas verksamhet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja taket för stöd av mindre betydelse från 30 000 till 60 000 euro per företag under hela treårsperioden.
3. Europaparlamentet påminner kommissionen och rådet om hur viktigt det är att omgående förbättra unionens energiförsörjningstrygghet, men också att bättre informera marknaderna och lugna konsumenterna om råoljelagren, framför allt med tanke på tillgången vid krissituationer eller resursknapphet.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan för kustområden som har en aktiv fiskerisektor.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till producentorganisationer och den europeiska fiskeriindustrin.
- [1] EUT C 286 E, 27.11.2009, s. 32.