FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Libyen
12.9.2011
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Kristiina Ojuland, Marielle de Sarnez, Niccolò Rinaldi, Edward Mc Millan-Scott, Sonia Alfano, Marietje Schaake, Annemie Neyts-Utterbroeck, Graham Watson för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0513/2011
B7‑0518/2011
Europaparlamentets resolution om situationen i Libyen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Libyen, särskilt resolutionen av den 10 mars 2011, och sin rekommendation av den 20 januari 2011 med de avgörande villkoren för förhandlingarna om ramavtalet mellan EU och Libyen (2010/2268(INI),
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser och uttalanden från EU:s höga representant Catherine Ashton om Libyen och Nordafrika,
– med beaktande av konferensen i Paris den 1 september 2011,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1970/2011 av den 26 februari 2011 och 1973/2011 av den 17 mars 2011, som tillåter ”alla nödvändiga åtgärder” för att skydda civilbefolkningen,
– med beaktande av uppmaningarna från Arabförbundet för ett ingripande för att skydda den libyska civilbefolkningen och Natos svar, tillsammans med några arabländer såsom Qatar, genom luftangreppet Odyssey Dawn som inleddes den 19 mars 2011 och fortfarande pågår,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 1 mars 2011 i vilken Libyen enhälligt utesluts ur FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC),
– med beaktande av UNHRC:s resolution S-15/2 av den 25 februari 2011,
– med beaktande av att förhandlingarna om ramavtalet mellan EU och Libyen avbröts den 22 februari 2011,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Efter sex månader av strider, som har resulterat i uppskattningsvis 50 000 skadade och i alarmerande humanitära behov och humanitärt lidande, har Gaddafi-regimen fallit och den interimsregering som leds av det nationella övergångsrådet (NTC) har inlett sitt arbete med att bygga ett nytt Libyen.
B. Ett möte för ”Friends of Libya”, där ungefär 60 länder och internationella organisationer deltog, hölls den 1 september 2011 i Paris för att samordna de internationella insatserna för att bistå återuppbyggnaden av Libyen.
C. NTC kommer samtidigt att behöva ta itu med befolkningens mest brådskande humanitära behov, sätta stopp för våldsamheterna och inrätta rättsstaten samt utföra den skrämmande uppgiften att bygga upp nationen och en fungerande och demokratisk stat.
D. Det Nato-ledda luftangreppet Odyssey Dawn fortsätter så länge det är nödvändigt för att skydda civilbefolkningen i Libyen, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner (1970 och 1973).
E. Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) utfärdade den 27 juni 2011 en arresteringsorder mot Gaddafi och två av hans familjemedlemmar för påstådda brott mot mänskligheten sedan det folkliga upproret inleddes.
F. EU upphävde den 1 september 2011 frysningen av tillgångar för 28 libyska enheter, däribland oljebolag, för att ge övergångsregeringen och det libyska folket tillgångar och hjälpa ekonomin att fungera igen.
G. EU har bidragit med över 152 miljoner euro i humanitärt stöd och vice ordföranden/den höga representanten öppnade ett EU-kontor i Benghazi den 22 maj 2011 i syfte att upprätta kontakter med NTC och hjälpa Libyen att förbereda sig för nästa steg i övergången till demokrati.
1. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet och sitt stöd för revolutionen som leds av det libyska folket. Parlamentet uttalar sitt kraftfulla stöd för NTC:s åtagande att återskapa Libyen på grundval av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.
2. Europaparlamentet uppmanar EU att ytterligare öka det humanitära biståndet för att möta den libyska befolkningens nya behov, särskilt i Tripoli och i andra svårt drabbade städer, i första hand genom att sörja för tillgång till rent vatten, läkemedel och medicinsk utrustning.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/den höga representanten att så snart det är möjligt öppna en fullständig EU-delegation i den libyska huvudstaden samt att bygga vidare på det viktiga arbete som EU:s kontor i Benghazi har inlett för att främja förbindelserna med NTC och bistå de nya libyska myndigheterna att tillgodose det libyska folkets mest trängande behov. EU uppmanas särskilt att bistå NTC i arbetet med att förbereda för allmänna val och konstitutionella processer.
4. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att agera för att FN:s säkerhetsråd frigör frysta libyska tillgångar för att hjälpa NTC. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att infria de åtaganden som gjordes vid konferensen i Paris den 1 september 2011 då 60 stater gav löften om att frigöra 15 miljarder dollar.
5. Europaparlamentet förväntar sig att NTC uppfyller sina skyldigheter och infriar sina åtaganden att stöpa om Libyen till en tolerant, enhetlig och demokratisk stat som garanterar universella medborgerliga rättigheter åt såväl landets samtliga medborgare som de migrerande arbetare och utlänningar som befinner sig i Libyen. EU förväntar sig att det nya, demokratiska Libyens författning helt och fullt respekterar de universella mänskliga rättigheterna, inbegripet kvinnors rättigheter.
6. Europaparlamentet lovordar NTC:s uttalanden om betydelsen av nationell försoning. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är viktigt att de som gjort sig skyldiga till brott mot Libyens folk, i första hand Gaddafi och hans familj, ställs inför rätta.
7. Europaparlamentet förväntar sig att de libyska domstolarna och domstolsförfarandena säkerställer full överensstämmelse med internationella normer för rättvisa rättegångar, bl.a. genom att garantera insyn för internationella observatörer och genom att avvisa dödsstraff.
8. Europaparlamentet uppmanar samtliga länder, särskilt Libyens grannländer, att samarbeta med de nya libyska myndigheterna och med internationella rättsinstanser, i första hand ICC, för att säkerställa att Gaddafi och hans närmaste allierade ställs inför rätta. Parlamentet erinrar om att exempelvis Niger och Burkina Faso är parter i ICC och därför har en skyldighet att samarbeta med denna och att överlämna Gaddafi och de av hans familjemedlemmar som åtalats för brott till ICC om de befinner sig på deras territorium.
9. Europaparlamentet uppmanar NTC:s samtliga militära styrkor att rätta sig efter internationell humanitär rätt i sin behandling av krigsfångar, dvs. återstoden av de Gaddafitrogna styrkorna och legosoldaterna. Parlamentet uppmanar NTC att omgående frisläppa afrikanska migrerande arbetare och svarta libyer som fängslats godtyckligt i tron att de är legosoldater i Gaddafis tjänst samt att ställa personer som har begått brott inför rätta i enskilda mål. Parlamentet uppmanar NTC att slå vakt om rättigheterna för de tusentals afrikanska invandrare från länder söder om Sahara som utsätts för trakasserier enbart på grund av sin hudfärg samt att skydda och evakuera de invandrare som fortfarande sitter fast i de uppsamlingsläger som drivs av Internationella organisationen för migration – exempelvis lägret i Sebha – eller i något av de improviserade lägren.
10. Europaparlamentet understryker att det är det libyska folket som står bakom revolutionen och som anger vägen framåt. EU måste därför – i lika hög grad som andra regionala aktörer som Arabförbundet och Afrikanska unionen – göra allt det kan för att hjälpa Libyen att skapa demokratiska institutioner, säkerställa nedrustning, demobilisering, rehabilitering och reform av säkerhetssektorn – inbegripet instiftande av en professionell poliskår – samt förbereda fria och rättvisa val, bygga upp rättsväsendet och hävda rättsstatsprincipen och principen om ansvarsfull förvaltning. Eftersom FN:s roll i detta skeende är oersättlig förväntar sig parlamentet att samtliga internationella aktörer stöder FN i dessa ansträngningar.
11. Europaparlamentet beklagar djupt EU:s oförmåga att agera i tid för att möta den annalkande libyska krisen, inte minst för att försöka hindra den ödeläggelse som var att vänta och de omfattande brott mot mänskligheten som begicks i Benghazi. Parlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/den höga representanten att se till att EU i framtiden är kapabel att axla sitt internationella ansvar och agera för att bemöta sådana akuta hot.
12. Europaparlamentet uppmanar EU och det internationella samfundet att bistå NTC i dess ansträngningar att främja landets ekonomiska återhämtning och hjälpa det att återuppbygga landets ekonomiska infrastruktur och locka till sig utländska investeringar. Parlamentet understryker att ju tidigare den libyska ekonomin återhämtar sig, i första hand genom att oljeproduktionen kommer igång igen, desto fortare kan NTC stärka sin legitimitet och börja inrikta sig på landets behov på medellång och lång sikt. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att samtliga oljeintäkter kommer NTC till godo. Parlamentet uppmanar EU:s samtliga medlemsstater att se till att nationella näringslivsintressen inte hamnar i konflikt med EU:s politik gentemot Libyen.
13. Europaparlamentet understryker att frihandel och investeringar, kombinerat med insatser för att säkra en hållbar utveckling, måste ligga till grund för EU:s långsiktiga engagemang med Libyen och andra länder i Medelhavsområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt bistå Libyen inför landets framtida anslutning till WTO och tillhandahålla den tekniska assistans som detta kräver.
14. Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att det krävs ett långsiktigt åtagande från det internationella samfundets sida att på begäran bistå såväl dagens nationella övergångsråd som efterföljande libyska regeringar i deras ansträngningar att återuppbygga landet, och se till att detta sker på ett samordnat och konsekvent sätt under FN:s och kontaktgruppens ledarskap. Parlamentet understryker den roll som EIB och EBRD kan spela för att främja handel och ekonomiska satsningar, särskilt i syfte att främja tillväxt hos Libyens små och medelstora företag.
15. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att bistå i omflyttningen av flyktingar från krigshärjade länder som befinner sig i läger på gränsen mellan Tunisien och Libyen och som inte kan ta sig hem.
16. Europaparlamentet välkomnar den utredning som Storbritannien inlett för att undersöka det påstådda underrättelsesamarbetet mellan den brittiska underrättelsetjänsten och Gaddafiregimen. Parlamentet uppmanar alla berörda medlemsstater att följa detta exempel och inrätta oberoende utredningar för att undersöka anklagelserna om tortyrmedverkan av vissa europeiska underrättelsetjänster som kan ha samarbetat med Gaddafiregimen inom ramen för CIA:s program för extraordinära överlämnanden. Parlamentet uppmanar EU att undersöka möjligheten att europeiska länder har medverkat i brott mot de mänskliga rättigheterna genom att tillhandahålla övervakningsteknik, installera och driva övervakningsanläggningar och utbilda underrättelsepersonal.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, det libyska nationella övergångsrådet, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalförsamling, FN:s råd för mänskliga rättigheter, Arabförbundet och Afrikanska unionen.