FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Europeiska rådets möte den 8–9 december 2011 (2011/2546(RSP))
16.1.2012
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Roberto Gualtieri, Stephen Hughes, Enrique Guerrero Salom, Udo Bullmann för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0003/2012
B7‑0004/2012
Europaparlamentets resolution om Europeiska rådets möte den 8–9 december 2011 (2011/2546(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 8−9 december 2011,
– med beaktande av uttalandet av den 9 december 2011 från euroområdets stats- och regeringschefer,
– med beaktande av paketet med sex lagstiftningsförslag om ekonomisk styrning och de två förslagen från kommissionen om att ytterligare skärpa budgetdisciplinen[1],
– med beaktande av läget i förhandlingarna om utkastet till internationellt avtal om en starkare ekonomisk union,
– med beaktande av det förslag som parlamentets företrädare i ad hoc-arbetsgruppen lade fram för parlamentets räkning,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen.
1. Europaparlamentet uttrycker tvivel om att ett sådant mellanstatligt avtal behövs – de flesta huvudmålen i avtalet kan uppnås bättre och mer effektivt med EU-lagstiftning – för att på ett snabbt och hållbart sätt ta itu med den nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala kris som råder i många av EU:s medlemsstater. Parlamentet är dock redo att arbeta för en konstruktiv lösning.
2. Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för det förslag som lades fram i ad hoc‑arbetsgruppen av de ledamöter som utsetts av talmanskonferensen till att företräda parlamentet. Parlamentet beklagar att utkastet till internationellt avtal av den 10 januari 2012 hittills inte återspeglar Europaparlamentets förslag, och konstaterar att många medlemsstater gav sitt stöd till vissa förslag. Parlamentet kommer att se över sin ståndpunkt efter det att man fått det slutliga utkastet som beräknas vara klart den 18 januari 2012.
3. Europaparlamentet är djupt övertygat om att den monetära unionen kan utvecklas till en verklig ekonomisk och finanspolitisk union enbart om man tillämpar gemenskapsmetoden. Parlamentet påminner om att EU är ett politiskt projekt som grundas på gemensamma institutioner och respekt för gemensamma regler.
4. Europaparlamentet upprepar sina krav på en union baserad på både stabilitet och hållbar tillväxt. Även om budgetdisciplin är grunden för hållbar tillväxt menar parlamentet att enbart budgetdisciplin inte kommer att åstadkomma återhämtning. Avtalet måste ge en tydlig signal om att Europas ledare kommer att vidta lika kraftfulla åtgärder på båda fronter. Parlamentet vidhåller därför att avtalet måste innehålla ett åtagande från avtalsparterna som innebär att åtgärder kommer att vidtas för att främja starkare konvergens och konkurrenskraft och att förslag kommer att läggas fram om en skuldinlösenfond, obligationer för att finansiera projekt, en skatt på finansiella transaktioner som lyder under EU-lagstiftningen och, samtidigt som budgetdisciplin upprätthålls, en färdplan för införande av stabilitetsobligationer.
5. Europaparlamentet insisterar dessutom särskilt på att
– det i det nya avtalet uttryckligen ska fastställas att EU-lagstiftningen entydigt har företräde framför avtalets bestämmelser,
– alla åtgärder för att genomföra avtalet ska vidtas i enlighet med relevanta förfaranden i EU:s fördrag,
– avtalet måste vara förenligt med EU:s lagstiftning, särskilt med siffrorna i stabilitets- och tillväxtpakten, samt att avtalsparter, i de fall då de vill fastställa mål som inte överensstämmer med EU:s lagstiftning, måste följa tillämpliga rättsliga EU‑förfaranden, och att detta inte får leda till dubbla måttstockar,
– demokratisk ansvarighet måste respekteras genom ett ökat deltagande från Europaparlamentets sida i alla aspekter av EU:s ekonomiska samordning och styrning,
– samarbetet mellan nationella parlament och Europaparlamentet måste ske inom ramen för EU:s fördrag, i enlighet med artikel 9 i protokoll nr 1 till fördraget,
– det nya avtalet måste innehålla ett juridiskt bindande åtagande från avtalsparterna om att de kommer att vidta alla sådana åtgärder som krävs för att avtalet i allt väsentligt införlivas i fördraget inom fem år.
6. Europaparlamentet förbehåller sig rätten att använda alla politiska och rättsliga instrument som står till dess förfogande för att försvara EU:s lagstiftning och EU-institutionernas roll, särskilt om delar av det slutliga avtalet är oförenliga med EU:s lagstiftning.
7. Europaparlamentet betonar att de institutionella, juridiska och politiska aspekterna är de samma när det gäller andra multilaterala avtal som handlar om den finansiella krisen, till exempel den europeiska stabilitetsmekanismen, och begär därför att få bli delaktig på samma sätt som i det aktuella internationella avtalet.
8. Europaparlamentet erinrar kommissionen om att den är skyldig att till fullo utöva sin institutionella roll som fördragens väktare.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till stats- och regeringscheferna, rådets ordförande, eurogruppens ordförande, kommissionen och Europeiska centralbanken.
- [1] Förordning om skärpning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater, COM(2011)0819, och förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner, COM(2011)0821.