FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Europeiska rådets möte den 8–9 december 2011 (2011/2546(RSP))
11.1.2012
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Daniel Cohn-Bendit för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0003/2012
B7‑0005/2012
Europaparlamentets resolution om Europeiska rådets möte den 8–9 december 2011 (2011/2546(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 8−9 december 2011,
– med beaktande av uttalandet av den 9 december 2011 från euroområdets stats- och regeringschefer,
– med beaktande av paketet med sex lagstiftningsförslag om ekonomisk styrning och de två förslagen från kommissionen om att ytterligare skärpa budgetdisciplinen[1],
– med beaktande av läget i förhandlingarna om utkastet till internationellt avtal om en starkare ekonomisk union,
– med beaktande av det förslag som parlamentets företrädare har lagt fram för parlamentets räkning i ad hoc-arbetsgruppen,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen.
1. Europaparlamentet uttrycker tvivel om behovet av ett sådant mellanstatligt avtal, eftersom de flesta huvudmålen i avtalet kan uppnås bättre och mer effektivt med EU-lagstiftning, och om huruvida ett sådant avtal är den rätta metoden för att snabbt och långsiktigt ta itu med den nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala kris som råder i många av EU:s medlemsstater. Parlamentet är dock redo att arbeta för en konstruktiv lösning.
2. Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för det förslag som lades fram i ad hoc‑arbetsgruppen av de ledamöter som utsetts av talmanskonferensen till att företräda parlamentet. Parlamentet beklagar att utkastet till avtal av den 10 januari 2012 inte återspeglar Europaparlamentets förslag, men konstaterar samtidigt att många medlemsstater gav sitt stöd till några av de förslag som lades fram vid mötet den 12 januari 2012. Parlamentet kommer att överväga sin ståndpunkt efter att ha mottagit det slutliga utkastet, som beräknas komma den 18 januari 2012.
3. Europaparlamentet är djupt övertygat om att den monetära unionen kan utvecklas till en verklig ekonomisk och finanspolitisk union enbart om man tillämpar gemenskapsmetoden. Parlamentet påminner om att EU är ett politiskt projekt som bygger på gemensamma värderingar, starka gemensamma institutioner och respekt för gemensamma regler.
4. Europaparlamentet insisterar dessutom särskilt på att
– det i det nya avtalet uttryckligen ska fastställas att EU-lagstiftningen entydigt har företräde framför avtalets bestämmelser,
– alla åtgärder för att genomföra avtalet ska vidtas i enlighet med relevanta förfaranden i EU:s fördrag,
– avtalet måste vara förenligt med EU:s lagstiftning, särskilt med siffrorna i stabilitets- och tillväxtpakten, samt att avtalsparter, i de fall då de vill fastställa mål som inte överensstämmer med EU:s lagstiftning, måste följa tillämpliga rättsliga EU‑förfaranden, och att detta inte får leda till dubbla måttstockar,
– demokratisk ansvarighet måste respekteras genom att öka både Europaparlamentets och de nationella parlamentens deltagande i alla aspekter av EU:s ekonomiska samordning och styrning,
– samarbetet mellan nationella parlament och Europaparlamentet måste ske inom ramen för EU:s fördrag, i enlighet med artikel 9 i protokoll nr 1 till fördraget,
– det nya avtalet måste innehålla ett juridiskt bindande åtagande från avtalsparterna om att de kommer att vidta alla sådana åtgärder som krävs för att avtalet i allt väsentligt införlivas i fördraget inom fem år.
5. Europaparlamentet upprepar sina krav på en union baserad på både stabilitet och hållbar tillväxt. Parlamentet anser att budgetdisciplin i sig inte kan leda till återhämtning, även om budgetdisciplin ligger till grund för en hållbar tillväxt, och att avtalet måste ge en tydlig signal om att Europas ledare kommer att vidta lika kraftfulla åtgärder på båda fronter. Parlamentet insisterar därför på att avtalet måste innehålla dels ett åtagande från avtalsparterna om vidtagande av åtgärder som främjar starkare konvergens och konkurrenskraft, dels förslag till en skuldinlösenfond, obligationer för att finansiera projekt, en skatt på finansiella transaktioner som lyder under EU-lagstiftningen och en färdplan för införande av stabilitetsobligationer i vilken man samtidigt garanterar budgetdisciplin.
6. Europaparlamentet betonar att samma institutionella, juridiska och politiska aspekter är aktuella i samband med andra multilaterala avtal som behandlar den finansiella krisen, till exempel den europeiska stabilitetsmekanismen, och begär därför att parlamentet ska få delta på samma sätt i de här förhandlingarna.
7. Europaparlamentet förbehåller sig rätten att använda alla de politiska och rättsliga instrument som står till dess förfogande för att försvara EU:s lagstiftning och EU‑institutionernas roll, särskilt om delar av det slutliga avtalet är oförenliga med EU:s lagstiftning.
8. Europaparlamentet erinrar kommissionen om att den är skyldig att till fullo utöva sin institutionella roll som fördragens väktare.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till stats- och regeringscheferna, rådets ordförande, eurogruppens ordförande, kommissionen och Europeiska centralbanken.
- [1] Förordning om skärpning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater, COM(2011)0819, och förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner, COM(2011)0821.