FÖRSLAG TILL RESOLUTION om obalanser i livsmedelskedjan (2011/2904(RSP))
16.1.2012
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
James Nicholson, Janusz Wojciechowski för ECR-gruppen
B7‑0007/2012
Europaparlamentets resolution om obalanser i livsmedelskedjan (2011/2904(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2010 om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid efter 2013[1], av den 18 januari 2011 om erkännande av jordbruket som en strategisk sektor inom ramen för livsmedelsförsörjning[2] och av den 23 juni 2011 om den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans[3],
– med beaktande av kommissionens meddelande ”En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa” (COM(2009)0591),
– med beaktande av kommissionens beslut av den 30 juli 2010 om inrättande av högnivåforumet för en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja (2010/C 210/03),
– med beaktande av de slutliga rekommendationerna av den 17 mars 2009 från högnivågruppen för livsmedelsindustrins konkurrenskraft,
– med beaktande av rapporten ”Agribusiness and the right to food” (Jordbruksindustrin och rätten till livsmedel) av FN:s särskilda rapportör om rätten till livsmedel,
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I sitt meddelande om en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja (COM(2009)0591) påpekar kommissionen att livsmedel står för 16 procent av de europeiska hushållens utgifter. Höga konsumentpriser ger därför anledning till oro eftersom de sätter press på hushållens inkomster.
B. I sitt meddelande identifierade kommissionen flera obalanser i livsmedelskedjan, bland annat missbruk av dominerande ställning som inköpare, oskäliga avtalsvillkor, sena betalningar, ensidiga avtalsändringar, begränsat marknadstillträde, ojämnt fördelade vinstmarginaler i livsmedelskedjan samt ett antal problem som sammanhänger med den ökade koncentrationen inom detaljhandeln.
C. De senaste prissvängningarna på livsmedel och handelsvaror har gett upphov till stark oro när det gäller livsmedelskedjornas funktion och deras förmåga att uppfylla sitt huvudsakliga syfte, nämligen att garantera jordbrukarna skäliga inkomster och förse de europeiska konsumenterna med ett säkert utbud av högkvalitativa produkter till priser som de är beredda att betala, inom den överordnade politiska ramen för en hållbar produktion.
D. Det är nödvändigt att underlätta marknadstillträdet för små och medelstora företag i hela livsmedelskedjan.
E. Marknadskoncentration i en ekonomisk sektor leder till lägre prisnivåer och är därför fördelaktig för konsumenterna, men kan, om den inte kontrolleras av konkurrensmyndigheter, få negativa följder genom att den skadar den fria konkurrensen.
F. Det är inte alltid lätt att avgöra det exakta förhållandet mellan det pris som jordbrukarna får ut och det pris som konsumenterna betalar eftersom livsmedelskedjan består av många aktörer och råvarukostnaderna i vissa fall endast utgör en liten del av priset på slutprodukten.
G. Jordbrukarna använder sig mycket ofta av beredningsföretag, men levererar också direkt till detaljister, och bearbetningsledet i livsmedelskedjan måste därför analyseras ytterligare.
H. Det finns en tydlig skillnad mellan potentiellt illojala handelsmetoder och potentiellt konkurrenshämmande metoder, och ingen av metoderna är en oundviklig konsekvens av obalanser i förhandlingsstyrkan.
I. Produkter som säljs under eget varumärke är inget annat än märkesprodukter, tillverkade av eller för detaljister, som ger konsumenterna bättre kvalitet och större val, skapar en marknad för små och medelstora leverantörer i många medlemsstater, tillverkas av några av de ledande tillverkarna av andra märkesprodukter och ofta är marknadsledande inom konsumentinformation och folkhälsa.
1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uttryckligen bekräfta att en väl fungerande livsmedelskedja bäst kan garanteras genom en fri konkurrensutsatt marknad där alla aktörer kan agera på ett handelsmässigt förnuftigt sätt och få ut en rimlig vinst och där lagstiftning används för att trygga och öka konkurrensen, säkra möjligheter till marknadstillträde för nya aktörer, garantera säkerheten och åtgärda klart påvisade marknadsstörningar.
2. Europaparlamentet anser att den asymmetri som konstaterats mellan råvaruprisets och konsumentprisets utveckling kan vara ett tecken på obalans i livsmedelskedjan som kan få negativa följder för både producenter och konsumenter. Kommissionen uppmanas att undersöka och, om nödvändigt, stärka unionens verktyg för att minska prissvängningarna på livsmedelsmarknaden.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att konkurrenslagstiftningen och genomförandet av den är anpassad för att kunna hantera konkurrensöverträdelser i livsmedelskedjan. Parlamentet understryker att bestämmelserna endast behöver ändras om det finns tydliga bevis på att gällande och korrekt tillämpade bestämmelser inte kan sätta stopp för uppenbart konkurrenshämmande metoder på ett neutralt sätt.
4. Europaparlamentet uppmanar konkurrensmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå att undersöka och, vid behov, vidta åtgärder mot konkurrenshämmande metoder mellan alla aktörer i livsmedelsförsörjningskedjan, däribland sådana metoder som kan försätta jordbrukarna i en ofördelaktig förhandlingsposition.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att identifiera och motverka otillbörliga handelsmetoder som skadar den inre marknadens funktion, däribland sådana metoder från grossisters och detaljisters sida som kan försätta jordbrukarna i en ytterst ofördelaktig förhandlingsposition. Parlamentet betonar att en ökad medvetenhet om kontraktsmässiga rättigheter kommer att bidra till att dessa metoder förhindras.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkra en stabilare grund för de kontraktsmässiga förhållandena genom hela livsmedelskedjan genom att föreslå frivilliga koder för god kontraktspraxis.
7. Europaparlamentet föreslår att kommissionen, som ett första steg, bör uppmuntra medlemsstaterna att utbyta bästa praxis och undersöka de frivilliga metoder och regleringsmetoder som används i medlemsstaterna för att identifiera och sätta stopp för illojala handelsmetoder.
8. Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet i alla medlemsstater av ombudsmän som kan lösa tvister mellan samtliga aktörer, utreda klagomål och utfärda rekommendationer om hur man kan öka respekten för lagstiftning och frivilliga uppförandekoder. Parlamentet uppmanar dessa ombudsmän att utbyta bästa praxis och samordna sina åtgärder.
9. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sina preliminära förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken tagit med åtgärder för att stärka jordbrukarnas ställning inom livsmedelskedjan med hjälp av stöd till producentorganisationer och branschövergripande organisationer. Parlamentet anser att en starkare ställning för jordbrukarna kommer att hjälpa dem få en rättvisare andel av förädlingsvärdet.
10. Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna uppmuntrar producenterna, särskilt jordbrukarna, att försöka bli mer effektiva aktörer i livsmedelskedjan genom att organisera sig i kooperativ och/eller producentorganisationer för att förbättra sin förhandlingsposition. Parlamentet uppmanar dem att investera i livsmedelskedjans tidiga led så att de kan dra nytta av sina produkters mervärde.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avvisa alla politiska förslag som grundar sig på idén att egna varumärken hämmar konkurrensen eller är orättvisa och förslag som skulle göra dessa produkter mindre prisvärda och försvåra marknadstillträdet för små och medelstora företag samt större tillverkare som bedriver fri, rättvis och öppen konkurrens med andra varumärken. Parlamentet betonar att detaljister är företag som har rätt att själva bestämma vilka produkter de önskar sälja, med respekt för gällande konkurrenslagstiftning och rättvis handelspraxis, och att deras egna varumärken bör omfattas av samma bestämmelser som andra varumärken.
12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa ett lämpligt juridiskt ansvar för aktörer och personer som gör sig skyldiga till missbruk på livsmedelsmarknaden.
- [1] Antagna texter, P7‑TA(2010)0286.
- [2] Antagna texter, P7-TA(2011)0006.
- [3] Antagna texter, P7-TA(2011)0297.