Förfarande : 2011/2899(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0065/2012

Ingivna texter :

B7-0065/2012

Debatter :

PV 14/02/2012 - 3
CRE 14/02/2012 - 3

Omröstningar :

PV 16/02/2012 - 8.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0052

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 124kWORD 70k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0579/2011
13.2.2012
PE483.123v01-00
 
B7-0065/2012

till följd av frågorna för muntligt besvarande B7‑0038/2012 och B7‑0029/2012

i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen


om den gemensamma fiskeripolitikens bidrag till kustsamhällena (2011/2899(RSP))


Isabella Lövin, Raül Romeva i Rueda, Jean-Paul Besset för Verts/ALE-gruppen

Europaparlamentets resolution om den gemensamma fiskeripolitikens bidrag till kustsamhällena (2011/2899(RSP))  
B7‑0065/2012

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning” (COM(2011)0363),

–   med beaktande av ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG),

–   med beaktande av de olika lagstiftningsförslag och meddelanden om reformpaketet för den gemensamma fiskeripolitiken som kommissionen lade fram den 13 juli 2011,

–   med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Att det europeiska fisket är en del av kustsamhällenas ekonomiska och sociala liv är allmänt känt.

B.  Enligt kommissionen sysselsätter fiskerisektorn (fångst, bearbetning, vattenbruk och närliggande verksamhet) mindre än 0,2 procent av arbetskraften i EU, och det råder betydande skillnader mellan medlemsstaterna – från 0,04 procent i Belgien till 1,53 procent i Grekland. I Bretagne utgör fisket 0,8 procent av den totala sysselsättningen och i Galicien 3 procent. I vissa kustsamhällen utgör fisket en ännu högre procentuell andel.

C. En dynamisk, ekonomiskt oberoende och välförvaltad fiskerisektor skulle kunna bidra ännu mer till det europeiska samhället och ekonomin, och därigenom spela en viktig roll i Europa 2020-strategin.

D.  Genom att återställa fiskbestånden i Europa skulle man inte bara skapa arbetstillfällen, utan också göra Europa mindre beroende av import av fisk, vilket skulle bidra till livsmedelstryggheten i utvecklingsländerna.

E.  Fiskerisektorn är en verksamhet som är helt beroende av fungerande ekosystem, och det krävs därför rika fiskbestånd och marina ekosystem med ett gott miljötillstånd för att den ska vara hållbar på lång sikt och för att man ska kunna utvinna, bearbeta och marknadsföra fiskeriprodukter.

F.  Fiskerinäringen står för närvarande inför svåra utmaningar, bland annat – beroende på vilket fiske det rör sig om – bristande lönsamhet, allt färre möjligheter, sviktande sysselsättning och ett oroväckande tillstånd i fråga om fiskbeståndens storlek.

G. Endast vissa av dessa utmaningar beror på faktorer som står utanför fiskerinäringens kontroll eller fiskeförvaltningens ansvar, t.ex. klimatförändringar, utsläpp och marknadskrafter, medan andra beror på fiskeförvaltningens allmänna misslyckande att begränsa bland annat flottstorleken och fiskemöjligheterna och på själva fiskerinäringens agerande.

H. EU:s reaktion på dessa problem har tidigare varit att använda offentligt stöd, vilket inte alls har lyckats lösa problemen utan i själva verket ofta förvärrat situationen.

1.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att fisket, om det förvaltas på rätt sätt, i högre grad kan bidra till det europeiska samhället när det gäller livsmedelstrygghet, sysselsättning, upprätthållande av dynamiska fiskesamhällen, liksom på många andra sätt.

2.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken måste ha som främsta mål att återställa hållbarheten i den europeiska fiskerinäringen och i närliggande verksamhet som bearbetning, marknadsföring och vattenbruk.

3.  Europaparlamentet betonar att man i kommissionens konsekvensbedömning av den nya grundförordning som lagts fram drar slutsatsen att den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten kommer att bli betydligt bättre i alla scenarier som beskrivs, förutom i det scenario där inga ändringar görs, vilket belyser behovet av reformer.

4.  Europaparlamentet anser att miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet är viktiga mål för den gemensamma fiskeripolitiken men att återgången till ekonomisk och social hållbarhet är beroende av att situationen när det gäller fiskbestånden förbättras. Den miljömässiga hållbarheten är med andra ord helt klart en förutsättning för ekonomisk och social hållbarhet.

5.  Europaparlamentet anser att reformen måste fullfölja en ambitiös agenda, bland annat bör man

· ställa upp tydliga, prioriterade, mätbara och uppnåeliga mål med en exakt tidsplan för när de ska ha uppnåtts,

 

· återställa fiskbestånden till en nivå som är högre än den som möjliggör ett maximalt hållbart uttag,

 

· åstadkomma en betydlig förbättring när det gäller urvalet av fiskeredskap och fiskemetoder så att man får ett slut på avfallet från den stora mängd fisk och andra arter som kastas över bord,

 

· ge dem som fiskar på det mest miljömässigt och socialt hållbara sättet företräde vid tilldelning av fiskerätter för att minska de negativa effekterna från vissa segment och operatörer,

 

· nå en lämplig balans mellan storleken på och sammansättningen av EU:s fiskeflottor och de tillgängliga fiskeresurser som kan fångas på hållbar grund,

 

· decentralisera beslutsfattandet till den lämpligaste nivån, vilken kan vara antingen den regionala, nationella eller lokala beroende på vad för slags fiske det rör sig om,

 

· åstadkomma det som anges ovan för fiske inom EU och för fiske med EU-flaggade fartyg i andra vatten,

 

· anta en strategi för vattenbruk som säkerställer att denna näring är miljömässigt hållbar och inte leder till utsläpp eller utarmning av andra arter som fångas som föda,

 

· inkludera fritidsfiske i den gemensamma fiskeripolitiken.

 

6.  Europaparlamentet menar att EU:s fiske till slut skulle bli hållbart om denna agenda fullföljs.

7.  Europaparlamentet anser att detta är förutsättningen för att fiskerinäringen ska kunna uppfylla sin potential att bidra till livsmedelstrygghet, skapa hållbar sysselsättning, stimulera kustsamhällenas – och deras invånares – fortlevnad och tillväxt, stimulera innovation i fiskeflottorna och industrier i senare led, förbättra fiskeförvaltningen i utvecklingsländerna, bidra till vetenskaplig kunskap om och förståelse för den marina miljön, minska energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser och bevara den marina miljön.

8.  Europaparlamentet anser att detta är det bästa sättet för fisket att bidra till att man uppnår Europa 2020-målen.

9.  Europaparlamentet ser fram emot att kommissionen inom kort kommer att offentliggöra sitt förslag till den europeiska havs- och fiskerifonden och anser att dess mål och de åtgärder som är berättigade till finansiering bör bidra till dessa punkter.

10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

(1)

EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy