FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 2011 års framstegsrapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2011/2887(RSP))
29.2.2012
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Richard Howitt för utskottet för utrikesfrågor
B7‑0127/2012
Europaparlamentets resolution om 2011 års framstegsrapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2011/2887(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap och av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten den 15–16 juni 2006 och den 14–15 december 2006,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 845 (1993) och 817 (1993) liksom FN:s generalförsamlings resolution 47/225 (1993) samt interimsavtalet från 1995,
– med beaktande av Internationella domstolens dom om tillämpningen av interimsavtalet av den 13 september 1995 (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien mot Grekland),
– med beaktande av 2011 års framstegsrapport från kommissionen (SEK(2011)1203) och kommissionens meddelande av den 12 oktober 2011 med titeln ”Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2011–2012” (COM(2011)0666),
– med beaktande av sina tidigare resolutioner,
– med beaktande av rekommendationerna av den 4 november 2011 från den gemensamma parlamentarikerkommittén,
– med beaktande av slutrapporten från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag av den 5 juni 2011 om tidiga parlamentsval,
– med beaktande av rådets beslut 2008/212/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,
– med beaktande av slutsatserna från rådets möten (allmänna frågor respektive utrikes frågor) den 13–14 december 2010 och den 5 december 2011,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Vid sitt möte i Thessaloniki den 19−20 juni 2003 åtog sig Europeiska rådet att se till att alla länder på västra Balkan ansluts till Europeiska unionen. Detta åtagande upprepades vid det högnivåmöte om västra Balkan som hölls i Sarajevo den 2 juni 2010.
B. I 2011 års framstegsrapport höll kommissionen fast vid sin rekommendation från 2009 om att inleda förhandlingar med landet om anslutning till EU.
C. I sin utvidgningsstrategi från 2011 bekräftade kommissionen att ”utvidgningspolitiken har visat sig vara ett kraftfullt verktyg för samhällelig omvandling” och att ”engagemang, villkorlighet och trovärdighet är centrala inslag i anslutningsprocessen och avgörande för dess framgång”.
D. Som ett led i associeringspartnerskapet restes krav på intensifierade insatser för att med ett konstruktivt synsätt, tillsammans med Grekland och inom ramen för FN:s säkerhetsråds resolutioner 817/93 och 845/93, finna en ömsesidigt godtagbar förhandlingslösning på namnfrågan. Dessutom restes krav på ett åtagande att undvika handlingar som skulle kunna påverka dessa insatser i negativ riktning. Såväl kommissionen som rådet har vid upprepade tillfällen understrukit att det är viktigt att upprätthålla goda grannförbindelser, bland annat genom att arbeta för en framförhandlad och ömsesidigt godtagbar lösning på namnfrågan under FN:s överinseende.
E. Bilaterala frågor bör varken betraktas eller utnyttjas som hinder i anslutningsprocessen utan bör bemötas så snart som möjligt och i en konstruktiv anda, varvid hänsyn bör tas till EU:s övergripande intressen och värden.
F. Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är fortfarande grundläggande delar inom utvidgningsprocessen, och att utarbeta kompromisslösningar på omtvistade frågor är det bästa sättet att stärka det regionala samarbetet, vilket bidrar till att upprätthålla fred och goda grannförbindelser på västra Balkan. Att gå vidare med anslutningsprocessen skulle bidra till stabiliteten i landet och stärka förbindelserna mellan de etniska grupperna ytterligare.
G. Det råder skillnader mellan kandidatländerna i fråga om de framsteg som gjorts och dynamiken i de respektive anslutningsprocesserna. EU har en skyldighet att se till att inget land halkar efter, och trovärdigheten för EU:s anslutningsprocess kan ta skada av att inledningen av anslutningsförhandlingarna försenas ytterligare.
H. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien var ett av de första länderna i regionen som fick status som kandidatland. Det är också det land där det allmänna stödet för en EU‑anslutning bland den inhemska opinionen är som störst. Landet har nu dessutom tre år i rad fått en positiv rekommendation från kommissionen om att ett startdatum för anslutningsförhandlingarna med EU bör fastställas.
I. I integrationsprocessen bör alla kandidatländer och potentiella kandidatländer bedömas på sina egna meriter.
1. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att så snart som möjligt fastställa ett startdatum för anslutningsförhandlingarna med landet.
2. Europaparlamentet delar den bedömning som kommissionen lade fram i sin framstegsrapport för 2011 i fråga om f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens fortsatta uppfyllande av de politiska kriterierna. Parlamentet beklagar att rådet vid sitt möte den 9 december 2011 för tredje året i rad inte följde kommissionens rekommendationer och att det inte fattade något beslut om att inleda anslutningsförhandlingar med landet.
3. Europaparlamentet understryker betydelsen av landets europeiska integrationsprocess och av de åtgärder som vidtas för att främja denna, framför allt förhandsgenomgången av anpassningen av lagstiftningen till EU:s regelverk och genomförandet av andra fasen i stabiliserings- och associeringsavtalet.
4. Europaparlamentet vill inte hålla inne med de välkomna framsteg som andra länder på västra Balkan har gjort på vägen mot en EU-anslutning, men är ändå bekymrat över att uppfattningen att landets framsteg ”hinns ikapp” kan motverka en fortsatt förbättring av förbindelserna mellan de olika etniska grupperna i landet och att en brist på stadiga framsteg på vägen mot en EU-anslutning i något land i regionen i slutändan riskerar att äventyra stabiliteten och säkerheten i alla dessa länder.
5. Europaparlamentet påpekar att EU har en skyldighet att se till att inget kandidatland halkar efter, trots de skillnader som råder kandidatländerna emellan i fråga om de framsteg som uppnåtts och dynamiken i de respektive anslutningsprocesserna.
6. Europaparlamentet noterar uttalandet av den 5 september 2011 från kommissionsledamoten med ansvar för utvidgning och grannskapspolitik att kommissionens positiva rekommendation inte är huggen i sten. Icke desto mindre vill parlamentet uppmärksamma att rådets beslut att inte följa kommissionens rekommendation har mötts med legitim besvikelse och otillfredsställelse hos allmänheten i landet. Samtidigt konstaterar parlamentet att EU och dess medlemsstater inte får ta något kandidatlands utsikter till EU‑medlemskap för givna utan måste visa samma vilja att påskynda anslutningsprocessen i en sann anda av partnerskap.
7. Europaparlamentet välkomnar utnämningen av EU-delegationens nya chef och uttrycker sin förhoppning om att utnämningen kommer att stärka landets förbindelser med EU.
8. Europaparlamentet erkänner att medlemskap i både Nato och Europeiska unionen är lika väsentliga för den euro‑atlantiska inriktning som landet har intagit, och konstaterar att Natotoppmötet i Chicago i maj 2012 liksom Europeiska rådets möte i mars 2012 erbjuder viktiga möjligheter att göra ytterligare framsteg. Parlamentet påminner om det uttalande som Natos generalsekreterare nyligen gjorde om att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien kommer att erbjudas medlemskap så snart en ömsesidigt godtagbar lösning nåtts i namnfrågan.
9. Europaparlamentet uppmanar återigen myndigheterna och medierna att arbeta för att åstadkomma ett klimat som är positivt för utvecklingen av grannförbindelserna och som inte ger grogrund för hatpropaganda.
10. Europaparlamentet uttrycker sin oro över landets tendens att föra fram den egna etniska och kulturella identiteten på bekostnad av grannländernas identitet och kultur.
11. Europaparlamentet noterar den nybildade regeringens beslut i juli 2011 att tillämpa amnestilagen på de fyra krigsförbrytelserelaterade domstolsärenden som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien återförvisade 2008 för inhemsk prövning. Parlamentet uppmanar regeringen att undersöka vilka andra vägar som finns för att säkerställa att brottsoffren och deras anhöriga ges tillgång till rättvisa och ersättning i enlighet med den internationella humanitära rättens krav.
NAMNTVISTEN
12. Europaparlamentet noterar Internationella domstolens beslut av den 5 december 2011. Parlamentet anser att detta beslut bör ge ny kraft åt ansträngningarna att lösa namntvisten under FN:s överinseende. Parterna uppmanas att följa domen med ärligt uppsåt och att utnyttja den till att intensifiera dialogen. Samtidigt betonar parlamentet att det är nödvändigt att nå fram till en ömsesidigt godtagbar kompromiss. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang uttalandet från FN:s utsedda medlare och hans uppmaning till parterna att se detta som ett tillfälle att tänka konstruktivt om sitt inbördes förhållande och att överväga att ansluta sig till ett förnyat initiativ för att finna en slutlig lösning på denna fråga.
13. Europaparlamentet beklagar djupt att namntvisten fortfarande hindrar landets väg mot en EU-anslutning och därmed själva utvidgningsprocessen. Goda grannförbindelser är ett avgörande kriterium för EU:s utvidgningsprocess, och de berörda regeringarna uppmanas därför att undvika kontroversiella åtgärder, handlingar och uttalanden som skulle kunna påverka dem negativt.
14. Europaparlamentet uppmanar återigen vice ordföranden/den höga representanten samt kommissionsledamoten med ansvar för utvidgning att underlätta ett avtal om namnfrågan och erbjuda politisk vägledning. Parlamentet anser dessutom att landets ledarskap och EU, när man väl har kommit överens om en lösning, på ett konsekvent sätt bör förklara för befolkningen vilka fördelar lösningen innebär innan det hålls en folkomröstning om frågan.
15. Europaparlamentet beklagar att man har avstått från att använda begreppet ”makedonisk” i framstegsrapporten för 2011 och att det inte använts sedan 2009, trots att det är norm vid hänvisningar till landets språk, kultur och identitet i FN:s texter. Parlamentet uppmärksammar de negativa reaktioner som detta har lett till inom den allmänna opinionen under det gångna året och förväntar sig att kommissionen tar hänsyn till detta när den utarbetar kommande rapporter. Parlamentet erinrar om att Ohrid-ramavtalet bygger på principen om respekt för alla gruppers etniska identiteter.
16. Europaparlamentet betonar vikten av att driva anslutningsprocessen framåt. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang viljan hos landets regering att fastställa en tidsfrist för när namntvisten ska vara löst, nämligen senast när kommissionen har avslutat den genomgång av lagstiftningen som ska göras så snart förhandlingarna inleds. Parlamentet anser att genuina insatser från regeringens sida och genomförandet av EU-reformer inom alla relevanta frågor kan – som andra utvidgningsprocesser har visat – bidra till att skapa ett politiskt klimat som kan leda till lösningen av bilaterala frågor. Parlamentet påminner om att processen med att lösa den bilaterala frågan och föra anslutningsförhandlingar parallellt kommer att vara till nytta för både landet och EU, precis som var fallet i fråga om Slovenien och Kroatien.
17. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och rådet att påbörja utvecklingen av ett allmänt accepterat medlingsförfarande som syftar till att lösa bilaterala frågor mellan utvidgningsländerna och medlemsstaterna.
PARLAMENTARISKT SAMARBETE
18. Europaparlamentet välkomnar valet av ett nytt parlament och den snabba tillsättningen av en koalitionsregering till följd av det tidiga parlamentsvalet. Parlamentet efterlyser insatser för att stärka den politiska dialogen och uppmärksammar samtidigt det nationella parlamentets nyckelroll som demokratisk institution inom vilken frågor med upprinnelse i politiska meningsskiljaktigheter kan diskuteras och finna sin lösning. Parlamentet konstaterar att rekommendationerna i årets framstegsrapport välkomnades i nationalförsamlingens resolution och att resolutionen antogs med konsensus. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer i landet att öka sina insatser för att gå vidare med de nödvändiga reformerna, bland annat genom att se till att de genomförs på ett verkningsfullt sätt och följa upp kommissionens rekommendationer.
19. Europaparlamentet gratulerar landet till genomförandet av det tidiga parlamentsvalet den 5 juni 2011 och gläder sig åt OSSE/ODIHR:s bedömning att valet var fritt, öppet och välorganiserat i hela landet. Parlamentet uppmärksammar emellertid vissa brister och uppmanar myndigheterna att följa upp rekommendationerna från världssamfundet, särskilt slutsatserna och rekommendationerna från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag, och från de inhemska observatörerna från föreningen Most, bland annat om att uppdatera röstlängderna, säkra en balanserad täckning i pressen – inbegripet public service-radio/tv – av såväl regeringen som oppositionspartierna, skydda befattningshavare mot alla former av politiska påtryckningar, garantera effektiv övervakning av partiernas finansiering och fullt ut respektera att partierna är skilda från staten. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att inom kort ta sig an dessa uppgifter.
20. Europaparlamentet välkomnar att bojkotterna av parlamentet har upphört och anser att det bara är möjligt att stärka demokratin i landet ytterligare genom en fördjupad politisk dialog inom etablerade demokratiska institutioner som omfattar alla politiska partier. Parlamentet kräver att det nationella parlamentets tillsynsroll gentemot regeringen och dess organ stärks liksom att nödvändiga ekonomiska resurser ställs till förfogande för ett fullständigt inrättande av det parlamentariska institutet. Parlamentet uppmuntrar de framsteg som gjorts med att införa parlamentariska utfrågningar och stöder ytterligare EU‑insatser för att ge tekniskt stöd till nationalförsamlingen så att den kan utveckla sina metoder. Parlamentet uppmuntrar det fortsatta arbetet inom den gemensamma parlamentarikerkommittén.
EKONOMISK UTVECKLING
21. Europaparlamentet lovordar landet för de goda ekonomiska resultat som det har uppnått och för att det har lyckats att upprätthålla den makroekonomiska stabiliteten. Parlamentet gratulerar regeringen till att landet i Världsbankens rapport ”Doing Business” har placerats på tredje plats bland de länder i världen som under de senaste fem åren har varit mest framgångsrika med att genomföra lagstiftningsreformer. Parlamentet konstaterar att den globala ekonomiska nedgången har påverkat de utländska direktinvesteringarna, som fortfarande är mycket begränsade. Parlamentet anser att potentialen för investeringar, handel och ekonomisk utveckling fortfarande är ett avgörande argument för att få landet att ansluta sig till EU.
22. För att förbättra företagsklimatet ytterligare krävs rättslig förutsebarhet och effektiv tillämpning av lagarna, och Europaparlamentet uppmanar därför regeringen att öka sina ansträngningar för att garantera ett verksamt och oberoende domstolsväsende och en professionell, kompetent och opartisk förvaltning, bland annat genom att stärka tillsyns- och övervakningsorganens oberoende och kapacitet.
23. Europaparlamentet inser utmaningarna när det gäller den höga arbetslösheten och omfattande fattigdomen i landet, som fortfarande utgör ett stort samhällsproblem. Parlamentet välkomnar den diskussion om minimilön som för närvarande pågår i parlamentet. Parlamentet påminner om landets låga placering i FN:s index för mänsklig utveckling (HDI) och välkomnar att landet har antagit en strategi mot fattigdom och social utestängning. Regeringen uppmanas att vidta fler åtgärder för att få bukt med arbetslösheten och skydda utsatta grupper. Samtidigt betonar dock parlamentet att endast hållbar ekonomisk tillväxt som uppnås genom en miljö som får företag att investera mera kan lösa det allvarliga problemet med ständigt hög arbetslöshet i landet. Parlamentet uppmanar därför regeringen att stödja de små och medelstora företagen genom att underlätta tillgången till kapital och att upprätthålla sin goda praxis när det gäller att hålla samråd med företrädare för näringslivet.
24. Europaparlamentet välkomnar att landet under de senaste fem åren har stigit 40 placeringar i Transparency internationals korruptionsindex och lovordar de ändringar som gjorts av regelverket om korruptionsbekämpning i enlighet med rekommendationerna från Gruppen av stater mot korruption (Greco). Parlamentet håller emellertid med kommissionen om att korruption fortfarande är ett allvarligt problem. Parlamentet kräver ytterligare insatser för att få en historik av opartiska fällande domar i korruptionsmål, särskilt på hög nivå och på problematiska områden av stor betydelse, såsom offentlig upphandling. Parlamentet understryker behovet av ökad insyn i de offentliga utgifterna och i finansieringen av politiska partier. Parlamentet uppmanar de investerare och företag inom EU som bedriver handel med landet att ta på sig en större roll som förebilder och ta avstånd från korruption i förbindelserna med sina lokala partner.
25. Europaparlamentet noterar framstegsrapportens slutsats att den statliga kommissionen för förebyggande av korruption fortfarande brister i oberoende och opartiskhet. Parlamentet anser att man bör stärka det rättsliga och institutionella skyddet för personer som slår larm vid korruption och andra oegentligheter. Parlamentet välkomnar att det inom ramen för den bredare straffrättsliga reformen har antagits en ny straffprocesslag, som ska förbättra utredningsförfarandena i komplexa mål som rör organiserad brottslighet och korruption. Parlamentet välkomnar också att det från och med nästa år kommer att tillsättas en utredningsgrupp som ska arbeta direkt under riksåklagaren, och hoppas att detta kommer att göra att fler ärenden som hänskjuts av den statliga kommissionen faktiskt leder till fällande domar. Regeringen uppmanas att se till att den statliga kommissionen för förebyggande av korruption får de ekonomiska resurser och den personal den behöver. För att ta itu med systembetingad korruption är det av avgörande betydelse att den politiska viljan finns.
26. Europaparlamentet konstaterar att ett omfattande lagstiftningspaket har antagits för att med rättsliga medel ytterligare förbättra domstolsväsendets effektivitet och oberoende. I det hänseendet välkomnas det effektiva arbete som utförts av domar- och åklagarhögskolan samt genomförandet av ett system där ärenden fördelas slumpmässigt. De behöriga myndigheterna uppmuntras att fortsätta att genomföra lagstiftning för att bekämpa korruption och att förbättra domstolsväsendets oberoende, effektivitet och resurser. Parlamentet påminner om att det är viktigt att domstolarna kan arbeta utan politisk inblandning och välkomnar ansträngningarna för att göra domstolarna effektivare och skapa större insyn i deras arbete. Parlamentet pekar på behovet att som mått på framsteg kunna visa upp goda resultat i tillämpningen av åtal och domar. Rättspraxisen bör göras enhetlig, så att man kan garantera ett förutsägbart rättssystem och förtroende bland allmänheten.
OHRID-RAMAVTALET
27. Europaparlamentet gratulerar landet till 20-årsdagen av sin självständighet och tioårsdagen av Ohrid-ramavtalet 2011. Parlamentet betonar att avtalet kan vara ett gott exempel på hur man kan lyckas lösa konflikter mellan etniska grupper samtidigt som man bevarar landets territoriella integritet och reformerar de statliga strukturerna. Parlamentet framhåller dock att ytterligare och ännu starkare insatser krävs för att man ska kunna uppnå en fullständig försoning mellan parterna och lägga grunden för en konsolidering av demokratiska institutioner som är opartiska och gemensamma för de olika etniska grupperna.
28. Europaparlamentet välkomnar det tal som premiärministern höll den 5 september 2011, där han välkomnade multikulturalism som landets sociala och politiska modell, underströk vikten av att tillämpa Ohrid-ramavtalet och satte upp målet om ”integration utan assimilation”. Parlamentet stöder de åtaganden som gjorts om att tillämpa Ohrid‑ramavtalet i ytterligare tio år.
29. Europaparlamentet välkomnar de åtskilliga lagar som nyligen antagits, särskilt ändringarna av språklagen och användningen av symboler. Parlamentet uppmanar till att man på alla platser aktivt stöder kommittéerna för förbindelser mellan befolkningsgrupper.
30. Europaparlamentet noterar med oro att man i den pågående debatten använder historiska argument, bland annat s.k. antikisering, ett nytt fenomen som riskerar att öka spänningen gentemot grannländerna och skapa nya inre skiljelinjer.
31. Europaparlamentet framhåller behovet av att göra lämpliga förberedelser och organisera folkräkningen i enlighet med lagstiftningen och i överensstämmelse med Eurostats normer. Regeringen uppmanas att lägga fram en trovärdig plan för genomförandet av folkräkningen. Parlamentet noterar betydelsen av tröskeln på 20 procent för att få utöva vissa rättigheter enligt Ohrid‑ramavtalet, men framhåller att ingen form av diskriminering av den albanska minoriteten eller någon annan etnisk minoritetsgrupp någonsin kan motiveras på grundval av deras antal i förhållande till den totala befolkningen.
32. Europaparlamentet efterlyser betydligt bättre insatser för att motverka att barn från olika etniska grupper skiljs åt i utbildningssystemet och stöder samtidigt alla barns rätt till undervisning på sitt modersmål. Parlamentet understryker därför vikten av att utarbeta nya läroböcker för att förbättra den ömsesidiga förståelsen och av att få ett slut på den skadliga etniska omflyttning som fortfarande förekommer i vissa skolor. Eftersom utbildning är ytterst viktigt för landet anser parlamentet att mer stöd bör ges till utbildning inom ramen för föranslutningsinstrumentet, under förutsättning att man på ett verksamt sätt tar itu med utbildningssegregationen.
DECENTRALISERING
33. Europaparlamentet stöder kraftfulla åtgärder för få till stånd en politisk decentralisering i landet – vilket av regeringen beskrivs som den viktigaste pelaren i Ohrid-ramavtalet – och för att skapa en välfungerande offentlig förvaltning. Det är positivt att man har antagit handlingsplaner i detta avseende.
34. Europaparlamentet stöder kommissionens rekommendation om att decentraliseringsprocessen måste ta fart. Parlamentet efterlyser en kraftig omfördelning av de centrala och lokala budgeterna i syfte att åstadkomma denna decentralisering. Parlamentet framhåller också vikten av öppenhet, objektivitet och opartiskhet i samband med fördelningen av bidrag till kommunerna. Parlamentet är bekymrat över att vissa kommuner har ekonomiska problem på grund av sin bristfälliga kapacitet när det gäller ekonomisk förvaltning. Parlamentet uppmanar därför regeringen att, vid behov med stöd av Europeiska kommissionen, förse kommunerna med adekvat tekniskt stöd.
35. Europaparlamentet lovordar det lyckade genomförandet av samarbetsprogrammet mellan kommunerna, som skett med stöd av FN:s utvecklingsprogram, och uppmanar EU att också öka sitt stöd för detta.
GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER
36. Europaparlamentet är djupt oroat över den senaste utvecklingen i medierna och över att medieägandet fortfarande präglas av oklarheter och hög koncentration. Parlamentet kräver att landet visar en verklig vilja till mediefrihet och mediepluralism, bland annat till en välinformerad och mångfasetterad debatt om de reformfrågor som tas upp i själva framstegsrapporten. Parlamentet välkomnar inbjudan från OSSE:s representant för mediefrihet att delta in den rundabordskonferens om mediefrihet som nyligen inletts. Parlamentet stöder också hennes uttalande att även om alla medieföretag måste följa rättsliga och finansiella regler för att bedriva verksamhet får medier som är kritiska mot ett visst parti inte bli särskilda måltavlor i rättsystemet. För att se till att kommissionen håller fast vid sin positiva bedömning framöver uppmanar parlamentet myndigheterna att slå vakt om rättssäkerheten och mediefriheten i landet.
37. Europaparlamentet anser att statens reklamintäkter bör fördelas rättvist mellan alla nationella programföretag under öppna former och utan någon hänsyn till det redaktionella innehållet eller den politiska inriktningen. Parlamentet stöder kommissionens rekommendation om åtgärder för att se till att den statliga tv‑kanalen lever upp till den objektiva och opartiska roll ett public service‑programföretag ska ha. Myndigheterna uppmanas att göra de nödvändiga förändringarna för att anpassa lagen om radio- och tv‑sändningar till unionslagstiftningen.
38. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att förhindra missbruk av förtalsstämning mot journalister av politiska skäl. Ärekränkning bör avkriminaliseras precis som i vissa andra länder i regionen, och det bör fastställas maxstraff för sådana fall. Mediefrihet är hörnstenen i en demokrati och ett absolut nödvändigt krav för alla länder som strävar efter att bli medlemmar i EU. Parlamentet instämmer i åsikten att mediasektorn bör utarbeta och genomföra höga yrkesnormer för journalister och följa reglerna för journalistisk etik. Parlamentet uppmanar myndigheterna att utarbeta lagstiftning om konkurrensbegränsande samverkan i mediasektorn och åtgärder för att förhindra att politiskt inflytande utövas i mediasektorn.
39. Europaparlamentet välkomnar att tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet i allmänhet garanteras. Parlamentet uppmanar regeringen att fortsätta sina ansträngningar för att stärka politiken mot diskriminering och understryker att det är viktigt att förebygga diskriminering på grund av etniskt ursprung, bland annat diskriminering av medborgare som öppet berättar om sin bulgariska identitet och/eller etniska bakgrund.
40. Europaparlamentet välkomnar att det i år har inrättats en kommission mot diskriminering och kräver att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Equinet, nätverket av europeiska oberoende diskrimineringsmyndigheter, fullt ut stöder dess arbete och samarbetar med den. Parlamentet välkomnar att kommissionen för närvarande utreder tre klagomål om påstådd diskriminering på grund av sexuell läggning som lagts fram av föreningen för sexuella och hälsomässiga rättigheter.
41. Europaparlamentet anser att politiken mot diskriminering bör stärkas och genomföras på ett verkningsfullt sätt. Bland annat krävs ytterligare insatser för att skydda såväl kvinnors och barns rättigheter som funktionshindrades rättigheter. Parlamentet välkomnar den aktiva och effektiva roll som den parlamentariska kvinnoklubben spelar men är oroat över att kvinnors deltagande i det politiska livet på lokal nivå fortfarande är lågt. Parlamentet anser att utbildningsprogram som syftar till att främja kvinnors delaktighet i samhällslivet och i det politiska livet bör stärkas och genomföras. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att åstadkomma en avinstitutionalisering av funktionshindrade och finner det glädjande att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ratificerades av parlamentet i Skopje den 7 december 2011.
42. Europaparlamentet är bekymrat över att endast begränsade framsteg har gjorts i fråga om jämställdhet mellan könen och kvinnors rättigheter. Regeringen uppmanas att ge jämställdhet mellan könen politisk prioritet och öka stödet för verksamhet och initiativ som syftar till att bekämpa diskriminerande sedvänjor, traditioner och stereotyper som undergräver kvinnornas grundläggande rättigheter.
43. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att lagen om förhindrande av och skydd mot diskriminering ska ändras så att diskriminering av alla skäl som anges i artikel 13 i fördraget om Europeiska unionen förbjuds, och understryker att detta är en nödvändig förutsättning för en EU‑anslutning. Parlamentet uttrycker sitt missnöje över universitetsböcker och andra läroböcker som beskriver homosexualitet som en sjukdom och begär att dessa böcker ändras omgående. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla kapacitetsbyggande program för att stärka det civila samhället, till exempel hbt‑grupperna.
44. Europaparlamentet välkomnar att landet för närvarande är ordförande för programmet för decenniet för integration av romer och hoppas att detta kommer att inspirera till ytterligare framsteg med att integrera romerna i det politiska, sociala och ekonomiska livet. Parlamentet välkomnar att romernas integrering i utbildningssystemet har förbättrats, med ökat deltagande i utbildningar på högstadie-, gymnasie- och högskolenivå, och att romernas representation i den offentliga förvaltningen också har förbättrats. Parlamentet vill emellertid uppmärksamma kommissionens slutsatser att det krävs fortsatta insatser för att skapa förtroende, särskilt på områdena utbildning, kultur och språk. Samtidigt är parlamentet fortfarande oroat över att romerna lever under mycket svåra förhållanden och att de fortfarande utsätts för diskriminering när det gäller tillgång till utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Parlamentet uppmärksammar den särskilt svåra situationen för romska kvinnor och barn som lever under fattigdomsgränsen, och uppmanar myndigheterna att vidta omedelbara åtgärder för att få bukt med detta problem.
45. Europaparlamentet finner det glädjande att regeringen har antagit en strategi för romernas samhällsintegrering för perioden 2012–2014. Parlamentet påpekar dock att det inte har anslagits några statliga medel för genomförandet av de åtgärder som ingår i den aktuella handlingsplanen för 2012 och uppmanar myndigheterna att ta fram de resurser som krävs i detta hänseende.
46. Europaparlamentet uppmanar alla intressenter att främja och bidra till utvecklingen av ett oberoende, pluralistiskt, interetniskt, interkulturellt och opartiskt civilt samhälle i landet. För att detta ska bli möjligt måste emellertid organisationerna i det civila samhället stärkas betydligt och bli oberoende av yttre påverkan, särskilt från politiskt håll, vilket för det mesta ännu inte är fallet i landet. Nationella medel bör anslås till icke‑statliga organisationer, så att man sätter stopp för att de i alltför hög grad förlitar sig på utländska givare.
47. Europaparlamentet anser icke desto mindre att EU:s finansieringsmekanism för det civila samhället har potential att kraftigt förbättra utbytet mellan landets icke-statliga organisationer, företag och fackföreningar och deras partner i EU:s medlemsstater till nytta för alla parter och med det direkta syftet att stärka anslutningsprocessen till EU. Kommissionen uppmanas därför att utöka det finansiella stödet inom ramen för föranslutningsinstrumentet, framför allt för att stärka utvecklingen av icke-statliga organisationer.
48. Europaparlamentet understryker att landet har ratificerat ILO:s åtta konventioner om centrala arbetstagarrättigheter. Det är oroande att det endast gjorts begränsade framsteg på områdena för arbetstagarnas rättigheter och fackföreningarna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ytterligare stärka rättigheterna för arbetstagare och fackföreningar, och uppmuntrar i detta sammanhang även regeringen att ställa tillräcklig administrativ kapacitet till förfogande för att säkerställa att arbetsrätten genomförs och upprätthålls på ett korrekt sätt. Parlamentet pekar på den viktiga roll som dialogen mellan arbetsmarknadens parter spelar och uppmuntrar regeringen att höja sin ambitionsnivå och inleda en omfattande dialog med arbetsmarknadens samtliga berörda parter.
RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR
49. Europaparlamentet noterar framstegen med reformen av domstolsväsendet och välkomnar det arbete som gjorts av domar- och åklagarhögskolan, som nu har funnits i fem år. Parlamentet är bekymrat över domarlagens brister, som lämnar utrymme för politisk påverkan genom förfarandena för avsättning, men noterar att det råder enighet om att det behövs fler objektiva kriterier för att avskeda domare. Parlamentet välkomnar den nya fokuseringen på domarnas prestationer, men understryker att en sådan inte är möjlig utan ett motsvarande engagemang när det gäller domslutens kvalitet, bland annat genom ett åtagande om fortbildning och meritbaserad rekrytering samt vad gäller principen om domstolarnas oberoende.
50. Europaparlamentet är oroat över rapporterna om polismisshandel och anser att rapporterna måste utredas noggrant, särskilt den tragiska händelsen på valnatten och påståendena om att det inte gjordes någon fullständig undersökning på brottsplatsen. Parlamentet understryker vikten av att se till att mekanismerna för kontroll av polisen är oberoende, särskilt inrikesministeriets enhet för intern kontroll och yrkesnormer.
51. Europaparlamentet uppmuntrar de åtgärder som nu vidtas för att förbättra situationen i fängelserna, till exempel nya utbildningar och kompetensutvecklingskurser för fängelsepersonal, uppförandet av ett antal nya fängelser som ska ersätta gamla fängelser och initiativet till ett lagförslag om villkorliga domar i ett försök att få bukt med överbelastade fängelser. Parlamentet uppmuntrar fortsatta framsteg med att förbättra förhållandena i fängelserna och kräver att särskild uppmärksamhet ägnas åt ungdomsfängelser och åt framstegsrapportens uppgifter att enheten med ansvar för att bekämpa misshandel inte kan fullgöra sitt uppdrag.
52. Europaparlamentet lovordar samarbetet med EU i kampen mot organiserad brottslighet och terrorism och välkomnar de avtal om rättsligt och polisiärt samarbete som landet ingått med sina grannländer. Parlamentet finner det glädjande att landet och Europol har ingått ett operativt avtal för att avsevärt underlätta utbytet av analytiska uppgifter och förbättra bekämpningen av organiserad brottslighet och terrorism. Lagen om systematisering innebär förändringar som gör att inrikesministeriets avdelning för organiserad brottslighet kan bli verkningsfullare och mer integrerad i det nationella och internationella underrättelsesystemet för brottsutredningar. Parlamentet välkomnar den nya straffprocesslagen, som bör förbättra utredningsförfarandena för komplexa mål som rör organiserad brottslighet och korruption, och insisterar på att övervakningen måste stå i proportion till det egentliga hotet mot den allmänna säkerheten, med förbättrad domstolskontroll och med en stärkt parlamentarisk kontroll över underrättelse- och säkerhetstjänsterna.
53. Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att slutföra det sedan länge väntade tillkännagivandet av namnen på de tjänstemän som var knutna till den tidigare jugoslaviska underrättelsetjänsten, vilket är mycket viktigt för att göra upp med landets kommunistiska förflutna. Parlamentet förespråkar ett stärkt mandat för kommissionen för uppgiftskontroll, särskilt dess oberoende när det gäller att meddela sina slutsatser direkt till allmänheten och överföringen av alla nödvändiga handlingar till dess lokaler för permanent förvaring.
54. Europaparlamentet noterar de åtgärder som vidtagits för att hantera migrationsströmmar på ett bättre sätt, särskilt för att lösa problemet med falska asylsökande. Parlamentet uttrycker emellertid oro över användningen av profilering och uppmanar till en strikt tillämpning av principen om icke-diskriminering i samband med dessa åtgärder. Parlamentet kräver att insatserna för att införa medborgerliga rättigheter för berättigade flyktingar stärks och att behandlingen av asylansökningar ska gå snabbt och ske med full respekt för internationell människorättslagstiftning.
55. Europaparlamentet välkomnar att landets medborgare sedan i december 2009 har kunnat dra nytta av liberaliseringen av viseringsbestämmelserna och förbinder sig att försvara ett viseringsfritt system som en av hörnstenarna i förbindelserna mellan landet och Europeiska unionen och som en viktig åtgärd för att ytterligare främja och stärka kontakterna mellan människor.
OFFENTLIG FÖRVALTNING
56. Europaparlamentet välkomnar att man har antagit en uppdaterad reformstrategi för den offentliga förvaltningen fram till 2015 och att lagen om offentliga tjänstemän trädde i kraft i april 2011. Parlamentet uppmanar med emfas regeringen att fortsätta harmonisera regelverket när det gäller tjänstemän och andra offentliganställda, bl.a. genom att ändra relevanta lagar, men understryker att det måste vidtas ytterligare åtgärder för att skapa en professionell och opartisk offentlig förvaltning, även på kommunal nivå. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av en högre förvaltningsdomstol och uppmanar institutionerna med ansvar för reformen av den offentliga förvaltningen att bidra till att påskynda reformprocessen. Parlamentet framhåller att tillsättningar kan och måste grundas på meriter och inte på politisk tillhörighet och att man samtidigt måste försöka få till stånd en rättvis representation.
57. Europaparlamentet lovordar regeringens framsteg när det gäller regional utveckling och i förberedelserna inför att överföra förvaltningen av medlen från föranslutningsinstrumentet. Parlamentet gläder sig över ackrediteringen av nationella myndigheter för föranslutningsinstrumentets delar för övergångsstöd och institutionell uppbyggnad, regional utveckling, utveckling av mänskliga resurser och landsbygdsutveckling. Parlamentet uppmanar regeringen och kommissionen att påskynda det arbete som behövs för att överföra förvaltningen av medlen från föranslutningsinstrumentets återstående del för gränsöverskridande samarbete. Parlamentet framhåller än en gång föranslutningsinstrumentets betydelse som ett viktigt verktyg för att hjälpa landet i dess förberedelser inför det kommande medlemskapet i EU och uppmanar därför regeringen att ytterligare förbättra samordningen av de olika ministeriernas åtgärder så att landet kan dra full nytta av de tillgängliga resurserna.
ÖVRIGA REFORMFRÅGOR
58. Europaparlamentet välkomnar kampanjen för energieffektivitet och förväntar sig att fler verkningsfulla åtgärder vidtas för att främja förnybar energi utifrån landets potential. Parlamentet betonar vikten av att lagstiftningen genomförs på ett effektivt sätt på miljöområdet, så att naturresurserna skyddas, särskilt vatten. Parlamentet konstaterar att landet ännu inte har gjort några åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser och att det är nödvändigt att få igång den nationella debatten om de negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Det måste göras mer för att anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s regelverk på det här området.
59. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att modernisera transport-, energi- och telekommunikationsnäten, särskilt de ansträngningar som gjorts för att slutföra korridor X. Mot bakgrund av järnvägsförbindelsernas betydelse som ett alternativ till vägtransporter välkomnar parlamentet regeringens planer på att modernisera eller bygga ut järnvägsförbindelserna från Skopje till grannländernas huvudstäder. Parlamentet uppmanar också till att järnvägsförbindelserna inom korridor VIII slutförs.
60. Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över bristen på framsteg i fråga om gemensamt firande av gemensamma historiska händelser och personer tillsammans med grannländer i EU, eftersom detta skulle bidra till en bättre förståelse av historien och till goda grannförbindelser. Parlamentet förespråkar att det inrättas gemensamma expertkommittéer om historia och utbildning tillsammans med Bulgarien och Grekland. Dessa kan bidra till en objektiv och faktabaserad tolkning av historien, förbättra det akademiska samarbetet och främja en positiv attityd hos de unga generationerna gentemot grannländerna.
61. Europaparlamentet uppmuntrar fortsatta insatser för att genomföra Bolognaprocessen för högre utbildning och samarbete med andra länder i regionen för att främja universitetens kvalitet. Parlamentet påminner om vikten av akademisk frihet.
62. Europaparlamentet gratulerar landet till dess framgång i Europamästerskapet i basket 2011.
63. Europaparlamentet välkomnar den höga graden av anpassning mellan landets och EU:s gemensamma ståndpunkter inom utrikespolitiken. Likaså uppmuntras landets ansträngningar för att skapa goda förbindelser med grannländerna. Parlamentet välkomnar också att 2009 års gränsdragning med Kosovo har möjliggjort närmare förbindelser och ett avtal om gemensamma gränskontroller (från och med september 2011). Parlamentet räknar med att detta avtal inom kort kommer att tillämpas fullt ut. Parlamentet gratulerar myndigheterna till det lyckade genomförandet av det möte mellan EU‑integrationsministrarna från västra Balkan som hölls i Skopje nyligen.
64. Europaparlamentet understryker vikten av regionalt samarbete eftersom det är ett oumbärligt led i närmandet till Europeiska unionen. Parlamentet välkomnar att åtgärder vidtagits för att underlätta den fria rörligheten i regionen och att de nya villkoren har inlemmats i ett avtal med Albanien och Montenegro som innebär att medborgare kan resa över gränserna och resa fritt inom dessa tre länder om de har legitimation med sig. Parlamentet förespråkar att detta initiativ utökas till att omfatta fler länder i regionen.
65. Europaparlamentet välkomnar landets internationella engagemang i ett flertal viktiga aktiviteter, bland annat att landet deltar i Eufor-uppdraget Althea, innehar ordförandeskapet för den europeiska samarbetsprocessen 2012–2013 och samarbetar fullt ut med Internationella krigsförbrytartribunalen.
66. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och till f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens regering och parlament.