FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Nigeria (2012/2550(RSP))
7.3.2012
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Mario Mauro, Alojz Peterle, Filip Kaczmarek, Michèle Striffler, Bogusław Sonik, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Gay Mitchell, Cristian Dan Preda, Laima Liucija Andrikienė, Santiago Fisas Ayxela, Ria Oomen-Ruijten för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0131/2012
B7‑0138/2012
Europaparlamentets resolution om situationen i Nigeria (2012/2550(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av gemensam ståndpunkt 95/544/GUSP av den 4 december 1995, fastställd av rådet på grundval av artikel J.2 i Fördraget om Europeiska unionen, om Nigeria (EGT L 309, 21.12.1995, s. 1.),
– med beaktande av rådets beslut av den 28 november 1997 om förlängning av den gemensamma ståndpunkten som avses ovan (EGT L 338, 9.12.1997, s. 8), och om dess genomförande (EGT L 338, 9.12.1997, s.7),
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nigeria,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Nigeria,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, ratificerad av Nigeria den 29 oktober 1993,
– med beaktande av den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter från 1981, ratificerad av Nigeria den 22 juni 1983,
– med beaktande av Nigerias författning, i synnerhet bestämmelserna om skydd för religionsfriheten i kapitel IV – Rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det är tragiskt med de senaste bränsleprotesterna och de många dödsoffer som krävts. Den bakomliggande orsaken är de bränslesubventioner som slopades den 1 januari i och med de omfattande ekonomiska reformer som i teorin var tänkta att förbättra skattedisciplinen i Afrikas största oljeproducerande land. Misslyckandet med bensinsubventionerna, som beskrivits ovan, beror främst på offentlig ineffektivitet och korruption.
B. Den mycket kritiserade åtgärden visar hur stor sprickan är mellan regeringen och en begränsad elit å ena sidan och den stora massan som lever på mindre än två US-dollar per dag å andra sidan.
C. De våldsutbrott som har skakat flera regioner i Nigeria är chockerande, bl.a. de fega attackerna mot religiösa symboler och kyrkor. Dessutom dödades och skadades kristna under julhelgen. Våldsamheterna har krävt ett skrämmande antal dödsoffer.
D. Regeringen har fortfarande inte situationen under kontroll.
E. Den senaste vågen av beväpnade attacker och bombdåd som islamistsekten Boko Haram ligger bakom är skrämmande. Minst 185 personer dödades i Kano den 20 januari och attackerna riktades främst mot polisstationer. Boko Haram varnade invånarna i Kano att deras attacker mot säkerhetstjänsten skulle fortsätta och i ett flygblad som distribuerats nattetid i staden uppmanar man till uthållighet under gruppens kamp för att införa ett islamistiskt system.
F. Boko Harams attacker har riktats mot kristna, särskilt attackerna på juldagen då dussintals dödades i en serie bombattacker. Den attack som krävde flest dödsoffer – 44 döda – skedde utanför en katolsk kyrka nära huvudstaden Abuja. Boko Haram har förklarat krig mot kristna och svurit på att driva bort dem från landets norra del som domineras av muslimer.
G. Den 3 januari gav Boko Haram de kristna i norra Nigeria ett ultimatum – de fick tre dagar på sig att lämna området. Under en gudstjänst den 5 januari i Gombe dödades minst åtta kristna och den 6 januari dödades 20 sörjande kristna i Mubi, händelser som visar att spänningarna ökar i kölvattnet av de dödliga bombdåden mot kyrkor på juldagen, vilka kort därefter följdes av en bombattack mot en islamisk skola i södra Nigeria.
H. Den senaste självmordsattacken ägde rum den 26 februari under en morgonbön i en katolsk kyrka i den orosdrabbade staden Jos i centrala Nigeria och utfördes med en bilbomb. Minst tre personer dödades och minst 38 skadades. Detta ledde till hämndaktioner av kristna ungdomar och minst två muslimer ska ha dödats i våldsamheterna. Dessutom brändes en rad affärer ägda av muslimer ned. Boko Haram tog även på sig ansvaret för den senaste attacken.
I. Islamisterna, vars namn betyder ”Västerländsk skolning är en synd”, beskylls för att sedan juli 2009 ha dödat över 900 människor i cirka160 separata attacker. Enligt flera rapporter som publicerats nyligen kan det finnas en eventuell koppling mellan Boko Haram och AQMI (al-Qaida-organisationen i det islamiska Maghreb) vilket kan utgöra ett allvarligt hot mot fred och säkerhet i Sahel-regionen.
J. Tusentals har under de senaste tio åren dött i det religiösa och etniska våldet i Nigerias centrala delstater på grund av de religiösa och etniska spänningar som ofta har förekommit i denna region.
K. Det går inte att systematiskt betrakta muslimer eller kristna som antingen förövare eller offer, eftersom de historiskt sett har varit båda.
L. Den instabila situationen visar tydligt hur skört Afrikas folkrikaste land är.
M. Nigerias stabilitet och demokrati har stor betydelse även utanför de egna gränserna. Landet har nämligen en ledande roll i regionen och i Afrika söder om Sahara.
N. Enligt artikel 8 i det omarbetade Cotonouavtalet ska EU regelbundet föra en politisk dialog med Nigeria om de mänskliga rättigheterna, demokratiska principer samt om diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religiös övertygelse eller ras.
1. Europaparlamentet uppmanar Nigerias federala regering att lösa de ekonomiska och sociala problem som påverkar landet genom åtgärder mot exempelvis den offentliga ineffektiviteten och korruptionen.
2. Europaparlamentet fördömer starkt den senaste tidens våldshandlingar, särskilt de terroristattacker som utförts av islamistsekten Boko Haram, och de tragiska förlusterna av människoliv i Nigerias drabbade regioner och uttrycker sin medkänsla med de anhöriga och skadade.
3. Europaparlamentet uppmanar kraftfullt alla befolkningsgrupper att visa återhållsamhet och att med fredliga medel försöka lösa konflikterna mellan religiösa och etniska grupper i Nigeria.
4. Europaparlamentet uppmanar Nigerias federala regering att se till att en undersökning görs om orsakerna till de senaste våldsamheterna och att garantera att de som gjort sig skyldiga till våldsbrotten ställs inför rätta. Parlamentet uppmanar särskilt Nigerias federala regering att slå till mot Boko Haram som genom att utnyttja de djupt liggande religiösa spänningarna i Nigeria växer sig starkare.
5. Europaparlamentet uppmanar Nigerias federala regering att vidta konkreta och akuta åtgärder för att stödja en dialog mellan etniska och religiösa grupper.
6. Europaparlamentet efterlyser en mer omfattande undersökning av de bakomliggande orsakerna till konflikten, inklusive de sociala, ekonomiska och etniska motsättningarna. Generella och förenklade förklaringar som bara tar hänsyn till religionen bör undvikas, eftersom de inte kan erbjuda någon långsiktig och varaktig lösning på regionens problem.
7. Europaparlamentet uppmanar Nigerias federala regering att skydda sin befolkning och att åtgärda de bakomliggande orsakerna till våldet genom att garantera lika rättigheter för alla medborgare och ta itu med problemen vad gäller kontrollen över den bördiga jordbruksmarken, arbetslösheten och fattigdomen.
8. Europaparlamentet uppmanar EU att upprätthålla sin politiska dialog med Nigeria i enlighet med artikel 8 i det omarbetade Cotonouavtalet och att snarast ta upp frågor som är kopplade till tankefrihet, samvetsfrihet och religions- och trosfrihet, principer som anges i internationella, regionala och nationella människorättsinstrument.
9. Europaparlamentet understryker vikten av regionalt samarbete när man agerar mot det hot som en eventuell koppling mellan Boko Haram och AQMI (al-Qaida-organisationen i det islamiska Maghreb) innebär. Parlamentet uppmanar länderna i regionen att fördjupa sitt samarbete, även genom de relevanta regionala organisationerna, för att hindra Boko Haram och AQMI från att samverka. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att bidra med sitt stöd till dessa regionala ansträngningar.
10. Europaparlamentet upprepar sin oro angående den fulla och verkliga respekten för rätten till religionsfrihet för samtliga religiösa minoriteter i flera tredjeländer. Parlamentet betonar i detta sammanhang att fri religionsutövning bara är en aspekt av rätten till religionsfrihet, eftersom den senare även omfattar rätten att byta religion samt att även utöva sin religion i undervisning, sedvänjor och ritualer på individuell, kollektiv, privat, offentlig och institutionell nivå. Parlamentet betonar här att den offentliga aspekten är en central del i religionsfriheten, och att det utgör ett allvarligt brott mot rätten till religionsfrihet om man hindrar troende kristna från att uttrycka sin tro i det offentliga och tvingar dem att begränsa sin religion till en privat angelägenhet.
11. Europaparlamentet understryker att människor i många delar av världen fortfarande hindras att öppet bekänna sin tro och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton och kommissionen att lyfta fram sådana problem inom ramen för sina relevanta initiativ på människorättsområdet.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska unionens råd, kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Nigerias federala regering, Afrikanska unionens och Ecowas institutioner, FN:s generalsekreterare, FN:s generalförsamling, ordförandena i den gemensamma parlamentariska församlingen AVS‑EU samt det panafrikanska parlamentet (PAP).