Förfarande : 2011/2911(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0146/2012

Ingivna texter :

B7-0146/2012

Debatter :

PV 13/03/2012 - 16
CRE 13/03/2012 - 16

Omröstningar :

PV 14/03/2012 - 9.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0082

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 126kWORD 74k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0145/2012
7.3.2012
PE483.198v01-00
 
B7-0146/2012

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen


om åtgärder mot diabetesepidemin i EU (2011/2911(RSP))


Sarah Ludford, Antonyia Parvanova, Frédérique Ries, Giommaria Uggias för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om åtgärder mot diabetesepidemin i EU (2011/2911(RSP))  
B7‑0146/2011

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 168 i Lissabonfördraget,

–   med beaktande av St Vincentdeklarationen om diabetesvård och diabetesforskning i Europa, som antogs vid det första mötet i St Vincentgruppen för ett handlingsprogram för diabetes som hölls i St Vincent den 10–12 oktober 1989,

–   med beaktande av EU:s plattform för kostvanor, fysisk aktivitet och hälsa, som kommissionen lanserade den 15 mars 2005,

–   med beaktande av kommissionens grönbok av den 8 december 2005 ”Främja goda kostvanor och motion: en europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar”, som tar upp de faktorer som är avgörande för förekomsten av typ 2-diabetes,

–   med beaktande av slutsatserna från det österrikiska ordförandeskapets konferens om förebyggande av typ 2-diabetes den 15–16 februari 2006 i Wien,

–   med beaktande av Europaparlamentets skriftliga förklaring av den 27 april 2006 om diabetes,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 1 juni 2006 om främjande av hälsosamma livsstilar och förebyggande av typ 2-diabetes,

–   med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) resolution av den 11 september 2006 om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar i WHO:s europeiska region,

–   med beaktande av FN:s resolution av den 18 januari 2007 om Världsdiabetesdagen,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013), och kommissionens beslut av den 22 februari 2011 om finansiella bidrag till åtgärder som vidtas inom detta program,

–   med beaktande av kommissionens vitbok av den 23 oktober 2007 ”Tillsammans för hälsa: Strategi för EU: 2008–2013”,

–   med beaktande av det sjunde ramprogrammet för forskning (2007–2013) och till Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av 20 oktober 2009 med titeln ”Solidaritet i hälsa: Att minska ojämlikhet i hälsa i EU”,

–   med beaktande av FN:s resolution av den 20 maj 2010 om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar,

–   med beaktande av de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna från projektet ”DIAMAP – Road Map for Diabetes Research in Europe” (En färdplan för diabetesforskningen i Europa) (FP7-HEALTH- 200701),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 ”Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin: Innovationsunionen” och dess pilotpartnerskap om aktivt åldrande med bibehållen god hälsa,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2010 ”Innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom folkhälsan samt i hälso- och sjukvårdssystem”,

–   med beaktande av FN:s resolution av den 13 december 2010 om formerna för toppmötet,

–   med beaktande av Moskvaförklaringen, som antogs vid FN:s första globala ministerkonferens om sunda livsstilar och kontroll av icke smittsamma sjukdomar i Moskva den 28–29 april 2011,

–   med beaktande av FN:s toppmöte om icke smittsamma sjukdomar, som hölls i september 2011,

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 september 2011 om Europeiska unionens ståndpunkt och åtagande inför FN:s högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Diabetes är en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna och drabbar uppskattningsvis över 32 miljoner EU-medborgare, vilket utgör nästan 10 procent av EU:s totala befolkning. Ytterligare 32 miljoner människor lider av nedsatt glukostolerans och löper mycket hög risk att senare utveckla kliniskt manifest diabetes.

B.  Typ 2-diabetes förkortar den förväntade livslängden med 5–10 år och typ 1-diabetes med cirka 20 år. 325 000 dödsfall per år tillskrivs diabetes i EU, det vill säga en person varannan minut.

C. Minskningen av kända riskfaktorer, särskilt livsstilsvanor, betraktas alltmer som en central förebyggande strategi som kan minska förekomsten, utbredningen och komplikationerna när det gäller både typ 1- och typ 2-diabetes.

D. Det behövs mer forskning för att klart och tydligt identifiera riskfaktorerna för typ 1‑diabetes. Forskning pågår om genetiska anlag, och typ 1-diabetes drabbar allt yngre personer.

E.  Typ 2-diabetes är en sjukdom som kan förebyggas och vars riskfaktorer – såsom dålig och obalanserad kost, fetma, brist på fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion – klart och tydligt har identifierats och kan åtgärdas med hjälp av effektiva förebyggande strategier.

F.  Diabetes kan för närvarande inte botas.

G. Komplikationerna i samband med typ 2-diabetes kan förebyggas genom tidig diagnos och främjande av en hälsosam livsstil, men sjukdomen diagnostiseras ofta för sent, eftersom upp till 50 procent av de drabbade inte vet om att de har sjukdomen.

H. Upp till 75 procent av de diabetessjuka har inte god kontroll över sitt hälsotillstånd, vilket medför en ökad risk för komplikationer, försämrad produktivitet och kostnader för samhället.

I.   Antalet diabetiker i Europa förväntas öka med 16,6 procent fram till 2030 till följd av fetmaepidemin, den åldrande befolkningen och andra ännu inte fastställda faktorer.

J.   I de flesta medlemsstater står diabetes för över 10 procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna – ibland uppgår siffran till så mycket som 18,5 procent – och de allmänna hälso- och sjukvårdskostnaderna för en EU-medborgare med diabetes uppgår i genomsnitt till 2 100 euro per år. Dessa kostnader kommer oundvikligen att stiga på grund av det allt större antalet diabetiker, den åldrande befolkningen och den ökning av samverkande sjukliga tillstånd som följer med detta.

K. Om diabetes inte hanteras på rätt sätt eller diagnostiseras för sent är den en av de främsta orsakerna till hjärtattacker, stroke, blindhet, amputation och njursvikt.

L.  Genom att inom alla politikområden främja en hälsosam livsstil och åtgärda de fyra vanligaste hälsofaktorerna – tobak, dålig kost, brist på fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion – kan man i hög grad bidra till att förebygga diabetes, dess komplikationer och de ekonomiska och sociala kostnader sjukdomen medför.

M. Diabetiker måste själva stå för 95 procent av sin vård. Sjukdomens konsekvenser för de enskilda individerna och deras familjer är inte enbart ekonomiska utan omfattar även psykosociala aspekter och försämrad livskvalitet.

N. Endast 14 av 27 medlemsstater har infört ett nationellt nätverk eller program för att hantera diabetes, och det finns ingen tydlig bild av vad som är ett bra program eller vilka länder som kan tjäna som föredömen. Det finns stora skillnader och ojämlikheter när det gäller kvaliteten på behandlingen av diabetes inom EU.

O. Det finns ingen rättslig EU-ram när det gäller diskriminering av människor som lider av diabetes eller andra kroniska sjukdomar, och diskrimineringen av personer med diabetes är fortfarande vanlig i skolorna, i samband med jobbrekrytering, på arbetsplatserna, i försäkringsavtal och i körkortsärenden i hela EU.

P.  Det saknas finansiering och infrastruktur för att samordna diabetesforskningen i EU, vilket inverkar negativt på den europeiska diabetesforskningens konkurrenskraft och hindrar diabetiker från att fullt ut kunna dra nytta av europeisk forskning.

Q. Det finns för närvarande ingen europeisk diabetesstrategi trots det österrikiska ordförandeskapets slutsatser om främjande av hälsosamma livsstilar och förebyggande av typ 2-diabetes, ett stort antal FN-resolutioner och Europaparlamentets skriftliga förklaring om diabetes.

1.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser ”Innovativa tillvägagångssätt avseende kroniska sjukdomar inom folkhälsan samt i hälso- och sjukvårdsystem” och rådets uppmaning till medlemsstaterna och kommissionen att inleda diskussioner i syfte att optimera åtgärderna för att hantera kroniska sjukdomar.

2.  Europaparlamentet välkomnar sin resolution om Europeiska unionens ståndpunkt och åtagande inför FN:s högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke smittsamma sjukdomar, som fokuserar på diabetes som en av de fyra vanligaste icke smittsamma sjukdomarna.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och genomföra en riktad EU‑strategi för diabetes, i form av en rekommendation från rådet om förebyggande, diagnos och hantering av diabetes samt om utbildning och forskning om sjukdomen.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla, genomföra och följa upp nationella diabetesprogram för att främja hälsan, minska riskfaktorerna samt förutsäga, förebygga, ställa tidig diagnos om och behandla diabetes. Programmen ska vara riktade till befolkningen i allmänhet och till högriskgrupper i synnerhet och vara inriktade på att minska ojämlikheter och optimera sjukvårdsresurserna, med ett individinriktat angreppssätt när så krävs.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta med ett program för hälsokontroll i sina nationella diabetesprogram, där förebyggande av diabetes och tidiga diagnoser ska främjas som de viktigaste åtgärdsområdena.

6.  Europaparlamentet rekommenderar att förebyggande diabetesstrategier genomförs redan i tidig ålder. Parlamentet betonar att det behövs mer utbildning om hälsosamma kost- och motionsvanor i skolorna.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i hela EU kontinuerligt övervaka hur medlemsstaterna genomför de nationella diabetesprogrammen, bland annat i fråga om förebyggande och tidig diagnos, och att vartannat år lägga fram resultaten i en kommissionsrapport.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna genom att regelbundet tillhandahålla en översikt över bästa praxis när det gäller hur ett bra nationellt diabetesprogram ska vara utformat.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma strategier för att främja en hälsosam livsstil med bland annat kost- och motionsåtgärder, i syfte att förebygga typ 2‑diabetes och fetma. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att anpassa den kostrelaterade politiken till målet att främja en hälsosam kost och möjliggöra välavvägda och hälsosamma val för konsumenterna.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att koppla tidiga diagnoser till förebyggande utbildningskampanjer inriktade på grund- och gymnasieskolor, den förvärvsarbetande befolkningen och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvårdssektorn.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla sjukdomshanteringsprogram som bygger på bästa praxis och evidensbaserade behandlingsriktlinjer och som ska omvandlas till ömsesidigt överenskomna personliga prioriteringar för varje enskild diabetiker.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att patienter inom primär- och sekundärvården alltid har tillgång till högkompetent personal från olika områden samt högkvalitativ diabetesbehandling och teknik, inbegripet e-hälsoteknik, och att hjälpa patienterna att förvärva och upprätthålla den kompetens och förståelse som behövs för att möjliggöra livslång självbehandling.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna och regelbundet insamla, registrera, övervaka och hantera omfattande epidemiologiska uppgifter om diabetes baserade på gemensamma mätningskriterier samt ekonomiska uppgifter baserade på de direkta och indirekta kostnaderna för förebyggande och hantering av diabetes.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samordningen av den europeiska diabetesforskningen genom att främja samarbete mellan olika europeiska forskningsinstitut och industrin samt offentliga och privata finansieringsorgan, och skapa en allmän gemensam infrastruktur för att underlätta för den europeiska diabetesforskningen, bland annat när det gäller att kartlägga och förebygga riskfaktorer.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att finansiellt stöd även i fortsättningen beviljas till diabetes inom ramen för EU:s innevarande och framtida ramprogram för forskning. Typ 1- och typ 2-diabetes måste betraktas som två olika sjukdomar.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att resultatet från FN:s toppmöte om icke smittsamma sjukdomar i september 2011 följs upp på lämpligt sätt.

17. Europaparlamentet påminner om att EU och medlemsstaterna ytterligare måste integrera det förebyggande arbetet och arbetet med att minska riskfaktorerna i all relevant lagstiftning och politik och framför allt inom miljö-, livsmedels- och konsumentpolitiken, för att de ska kunna uppnå målen i samband med icke smittsamma sjukdomar och åtgärda de utmaningar för folkhälsan, samhället och ekonomin som dessa innebär.

18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy