FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 2011 års framstegsrapport om Turkiet (2011/2889(RSP))

20.3.2012

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Ria Oomen-Ruijten för utskottet för utrikesfrågor

B7‑0189/2012

Europaparlamentets resolution om 2011 års framstegsrapport om Turkiet (2011/2889(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2011 om Turkiet (SEK(2011)1201),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om utvidgningsstrategin och de huvudsakliga utmaningarna 2011–2012 (COM(2011)0666),

–   med beaktande av Europaparlamentets tidigare resolutioner av den 27 september 2006 om Turkiets framsteg inför anslutningen[1], av den 24 oktober 2007 om förbindelserna mellan EU och Turkiet[2], av den 21 maj 2008 om 2007 års framstegsrapport om Turkiet[3], av den 12 mars 2009 om 2008 års framstegsrapport om Turkiet[4], av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet[5], av den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet[6], av den 6 juli 2005[7] och av den 13 februari 2007[8] om kvinnornas roll i Turkiet i det sociala, ekonomiska och politiska livet,

–   med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet av den 3 oktober 2005,

–   med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet[9] (nedan kallat partnerskapet för anslutning), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2010 och den 5 december 2011,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[10],

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 efter det att rådet godkänt förhandlingsramen. Inledandet av dessa förhandlingar utgör startpunkten för en lång process som grundar sig på stränga villkor och reformvilja och där resultatet inte är givet på förhand.

B.  Turkiet har åtagit sig att genomföra reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Detta arbete bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att modernisera sig och att konsolidera och ytterligare förbättra sina demokratiska institutioner, rättsstatsprincipen samt respektera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

C. En grundförutsättning för anslutning till EU – en gemenskap grundad på gemensamma värden, lojalt samarbete och ömsesidig solidaritet i dess medlemsstater – är fortfarande att alla Köpenhamnskriterier uppfylls fullt ut och att det finns kapacitet till integration i EU, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

D. I sin framstegsrapport för 2011 ansåg kommissionen att Turkiet spelade en nyckelroll för EU:s säkerhet och välstånd, att landets bidrag till EU på flera avgörande områden kommer att få full effekt med en positiv agenda och en trovärdig hållning till förhandlingsprocessen. Det är fortfarande viktigt att Turkiet fortsätter sina reformer av de politiska kriterierna, och det finns ett behov av ytterligare kraftinsatser för att garantera grundläggande rättigheter.

E.  Kommissionen har inlett en förnyad positiv agenda mellan EU och Turkiet för att gemensamt forma framtiden på ett proaktivt sätt. Denna positiva agenda bygger på det starka utgångsläget för förbindelserna mellan EU och Turkiet och för reformprocessen framåt. Detta nya initiativ ersätter inte anslutningsförhandlingarna utan kompletterar dem i syfte att stödja reformer och utveckla rättigheter och friheter för turkiska medborgare.

F.  Turkiet har fortfarande inte, nu för sjätte året i rad, genomfört de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta.

G. Turkiet måste, av eget intresse och för att förbättra stabiliteten och främja goda förbindelser med sina grannländer och ett positivt politiskt och ekonomiskt partnerskap, öka sina insatser för att lösa öppna bilaterala problem, såsom ouppklarade rättsliga åtaganden och tvister om land- och sjögränser och om luftrum, med sina närmaste grannländer i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt.

H. Turkiets ekonomi har tredubblats under de senaste tio åren och växte med nästan tio procent i fjol. Turkiet betraktas som en av de snabbast växande ekonomierna i världen och en av de sju största tillväxtekonomierna i världen. Handeln mellan EU och Turkiet uppgick till totalt 103 miljarder euro 2010. Turkiet var därigenom EU:s sjunde största handelspartner. EU var Turkiets största handelspartner, vilket innebar att 80 procent av de utländska direktinvesteringarna i Turkiet kom från EU. EU-företag har startat mer än 13 000 affärsverksamheter i Turkiet. Turkiets BNI per capita är dock fortfarande lågt jämfört med de flesta, särskilt de mer konkurrenskraftiga, medlemsstaterna. En relativt låg BNI per invånare i ett stort kandidatland skapar särskilda utmaningar på områdena för ekonomisk och social konvergens med nuvarande medlemsstater. Ekonomisk tillväxt bör också respektera principen om en hållbar miljö. Turkiet och EU kan båda vinna på fortsatt ekonomisk integration.

I.   Dialog och samarbete mellan EU och Turkiet om stabilitet, demokrati och säkerhet i Mellanöstern i stort är strategiskt viktigt. Turkiet, byggt på en stark, sekulär stat, kan, inom ramen för en effektiv reformprocess, visa sig vara en inspirationskälla för en demokratisering av arabstaterna i sina ansträngningar att fullborda sin övergång till demokrati och genomföra socioekonomiska reformer. En strukturerad dialog mellan EU och Turkiet om en stegvis samordning av ländernas utrikes- och grannskapspolitik kan ge unika synergieffekter, framför allt som stöd för en demokratisering och socioekonomiska reformer i hela Medelhavsregionen och Mellanöstern i allmänhet, inklusive de utmaningar som Iran skapar.

J.   Turkiet är en av EU:s stora energikorridor för kaukasiska och kaspiska olje- och gasresurser och ligger strategiskt nära Irak och dess växande råolje- och naturgasmarknader. Den planerade rörledningen Nabucco är en av EU:s högsta energitrygghetsprioriteringar. Den 25 oktober 2011 slöt Turkiet och Azerbajdzjan ett avtal om transitering av azerbajdzjansk gas på turkiskt område som kommer att öppna den södra gaskorridoren, öka gasleveranserna genom den planerade rörledningen Nabucco och gastransitkorridoren ITGI (sammanlänkning Turkiet–Grekland–Italien) och sålunda stärka EU:s energitrygghet. Turkiet har stor potential när det gäller förnybara energikällor från sina betydande sol-, vind- och jordvärmeresurser.

K. Varaktig fred, stabilitet och välstånd i Balkan är strategiskt viktigt både för EU och för Turkiet.

Ömsesidigt beroende och ömsesidiga åtaganden

1.  Europaparlamentet betonar att EU, dess medlemsstater och Turkiet är ömsesidigt beroende av varandra. Parlamentet erkänner Turkiets ekonomiska potential och tillväxtpotential samt dess betydelse för den regionala stabiliteten och energitryggheten. Parlamentet understryker att detta ömsesidiga beroende kompletteras med eventuella synergier mellan EU:s och Turkiets utrikes- och säkerhets- och grannskapspolitik, som medför fördelar och ökat inflytande för bägge parter. Parlamentet tror dock att ett sådant ömsesidigt beroende kan ge positiva resultat endast om man utgår ifrån ömsesidigt åtagande, en strategisk dialog och ett effektivt samarbete, framgångsrika resultat inom reformprocessen och ett genomförande av reformer, goda förbindelser mellan Turkiet och omgivande EU-medlemsstater.

2.  Europaparlamentet välkomnar och ger sitt stöd till kommissionens insatser för att ta fram en uppdaterad positiv agenda som täcker stora områden av allmänt intresse och som strävar efter en ny dynamik i förbindelserna mellan EU och Turkiet, påtagliga resultat och fördelar för båda sidor och möjligheten för EU att förbli riktmärket för fortsatta reformer i Turkiet och få Turkiet att närma sig de kriterier som ska uppfyllas för en anslutning till EU. Parlamentet stöder dialog med Turkiet om frihandelsavtal som EU undertecknat och som eventuellt har konsekvenser för Turkiet inom ramen för tullunionen. Parlamentet anser att nya krafttag måste tas för att skapa villkor för att öppna kapitel om rättsliga frågor och grundläggande rättigheter. Parlamentet insisterar på att Turkiets förbindelser med alla omgivande medlemsstater är viktiga för att återuppliva förhandlingarna och dialogen.

3.  Europaparlamentet noterar att Turkiet är det enda kandidatland som inte liberaliserat sina visumbestämmelser. Parlamentet understryker vikten av att göra det lättare för affärsmän, akademiker, studerande och företrädare för det civila samhället att få tillträde till EU. Parlamentet stöder kommissionens och medlemsstaternas insatser för att införa viseringskodexen, harmonisera och förenkla viseringskraven och skapa nya viseringscentraler i Turkiet. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att omedelbart underteckna och genomföra återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet och att se till att gällande bilaterala avtal tillämpas till fullo tills avtalet trätt i kraft. Parlamentet understryker vikten av ett intensifierat samarbete mellan EU och Turkiet inom migrationshantering, kampen mot människohandel och gränskontroll, bland annat med hänsyn till den stora andelen olagliga invandrare som kommer in i EU via Turkiet. Parlamentet efterlyser en gradvis utveckling av viseringspolitiken mellan Turkiet och EU vad gäller medborgare från tredjeländer. Parlamentet anser att rådet bör ge kommissionen i uppdrag att inleda en dialog om viseringar och fastställa en färdplan för liberalisering av visumbestämmelserna så snart som återtagandeavtalet undertecknats.

Uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna

4.  Europaparlamentet lovordar Turkiet för valprocessen vid de allmänna valen i juni 2011. Valdeltagandet och valen prisades av internationella observatörer som demokratiska och formade av ett aktivt civilt samhälle. Parlamentet upprepar än en gång vikten av att vallagen och lagen om politiska partier ändras och att tioprocentsspärren för representation i parlamentet sänks, eftersom denna spärr är den högsta bland alla medlemsländer i Europarådet och inte återspeglar pluralismen i det turkiska samhället på ett rättvist sätt. Parlamentet kräver att alla hinder ska avskaffas så att politiska grupper kan bildas i turkiska nationalförsamlingen.

5.  Europaparlamentet välkomnar att den nya turkiska regeringen beslutat att inrätta ett EU‑ministerium som återspeglar medvetenheten om att nya insatser, åtagande och dialog är oerhört viktigt.

6.  Europaparlamentet erkänner den turkiska nationalförsamlingens grundläggande roll som ett centrum för det turkiska demokratiska systemet. Parlamentet understryker därför behovet av att ge nationalförsamlingen en viktigare roll som en plattform för alla politiska partier, grundad på kontroll- och balansmekanismer, samt betonar dess bidrag till den demokratiska dialogen och främjandet av en allomfattande reformprocess.

7.  Europaparlamentet erinrar om behovet av att fortsätta arbetet med genomförandet av 2010 års konstitutionella reformpaket och uppmanar kommissionen att ta med en detaljerad analys om framstegen för genomförandeprocessen i 2012 års framstegsrapport.

8.  Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för utarbetandet av en ny civil författning för Turkiet som en unik möjlighet till en verklig konstitutionell reform som främjar demokrati, rättsstaten, garantier för grundläggande rättigheter och friheter (särskilt yttrande- och mediefrihet), pluralism, delaktighet, gott styre, ansvar och enhet i det turkiska samhället, i full överensstämmelse med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar alla politiska partier och berörda aktörer att stödja och inta en positiv och konstruktiv inställning till förhandlingarna om en ny konstitution som grundar sig på konsensus och konstruktiva kompromisser. Parlamentet understryker behovet av att fortsätta det förberedande arbetet i utformningsprocessen. Parlamentet välkomnar i det här avseendet beslutet att se till att alla politiska riktningar är rättvist representerade i den konstitutionella förlikningskommittén samt vädjan om att basera utformningsprocessen på bredast möjliga samråd med alla samhällssegment i en process som verkligen engagerar det turkiska civila samhället. Parlamentet betonar att den nya författningen bör upprätthålla rättigheterna för alla grupper och individer i Turkiet, garantera maktdelningen, säkerställa rättsväsendets oberoende och säkra en fullständig civil kontroll av militären och arbeta för ett turkiskt medborgarskap för alla.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av samlade och konstruktiva relationer mellan regeringen och oppositionen som en förutsättning för en effektiv reformprocess. Parlamentet erinrar om att ett verkligt demokratiskt och pluralistiskt samhälle alltid måste stödja sig på de två pelarna regering och opposition och på en ständig dialog och samarbete mellan dem båda. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är oroligt över pågående rättegångar och långa häktningsperioder som drabbar medlemmar av den turkiska nationalförsamlingen och över den rättsliga undersökning som inletts för att häva den parlamentariska immuniteten för Kemal Kılıçdaroğlu, ledaren för det största oppositionspartiet. Parlamentet betonar att demokratin och yttrandefrihet inte kan garanteras när parlamentsledamöter tvingas utföra sina arbetsuppgifter under hot om åtal.

10. Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet med att förbättra den civila kontrollen av militären, särskilt antagandet av en lag om en revisionsrätt i december 2010 för att garantera en civil kontroll av de militära utgifterna. Parlamentet kräver att revisionsrätten ska ha full kontroll över de militära utgifterna. Parlamentet kräver att gendarmeriet och de väpnade styrkorna ska underställas civila domstolar och att gendarmeriet ska granskas av ombudsmannen. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa de väpnade styrkornas fortsatta sekulära integritet och operativa kapacitet med tanke på hur viktigt Turkiets medlemskap i Nato är.

11. Europaparlamentet betonar att reformen av rättssystemet är en nödvändig förutsättning för att moderniseringen av Turkiet ska lyckas och att reformen måste leda till ett modernt, effektivt, fullständigt självständigt och opartiskt rättssystem, som garanterar rättssäkerhet för alla medborgare. Parlamentet välkomnar därför antagandet av en lag om ett högt råd för domare och åklagare och om en konstitutionell domstol i nära samråd med Venedigkommissionen. Parlamentet uppmuntrar den turkiska regeringen att tillämpa Venedigkommissionens rekommendationer från 2011, särskilt på vilket sätt det höga rådet för domare och åklagare väljs, justitieministerns roll i organet såväl som sättet på vilket domare och åklagare tillsätts. Parlamentet anser att åtgärder måste vidtas så att de beslut som det höga rådet för domare och åklagare tar är öppna och föremål för rättslig kontroll. Parlamentet pekar på behovet av att ta ytterligare steg mot att garantera möjligheten till rättslig kontroll av alla förstainstansbeslut som det höga rådet tar om befordringar, överföringar till annan ort och disciplinära sanktioner. Parlamentet välkomnar justitieministeriets beslut om att inrätta ett generaldirektorat för mänskliga rättigheter som ansvarar för att Turkiet fullt ut, effektivt och inom rimlig tid genomför Europadomstolens domar. Parlamentet beklagar därför att fler nya ansökningar lämnats in till Europadomstolen. Parlamentet uppskattar de nya förslagen om en reform av rättssystemet, särskilt rörande kriterierna för häktning, som ett första steg i rätt riktning.

12. Europaparlamentet anser att den nya lagen om en konstitutionell domstol bör säkerställa att denna rättsliga instans har behörighet att bedöma och granska att de turkiska lagarna överensstämmer med internationella avtal som Turkiet har ratificerat, såsom Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

13. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den senaste domen som meddelats i fallet Hrant Dink. Parlamentet betonar att det är viktigt att en fullständig utredning görs av mordet på Dink, och att alla ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet betonar i detta sammanhang Europadomstolens dom från 2010 om att Turkiet hade misslyckats med att effektivt utreda mordet på Dink. Parlamentet anser att denna rättegång utgör en prövning av rättsordningen och rättsväsendets oberoende i Turkiet.

14. Europaparlamentet upprepar sin oro för att domstolsförfarandena ännu inte har förbättrats tillräckligt vad gäller effektivitet och bestämmelser för att garantera rätten till en rättvis och snabb rättegång, inklusive rätten att få tillgång till komprometterande bevis av rättegångsdokument i ett tidigt skede av rättegången och tillräckliga garantier för alla misstänkta. Parlamentet upprepar än en gång att det är djupt oroat över de överdrivet långa häktningsperioderna, för närvarande upp till tio år, vilket gör att häktningen i själva verket blivit ett straff utan rättegång. Parlamentet uppmanar med kraft den turkiska nationalförsamlingen att reformera lagstiftningen i detta avseende i enlighet med standarderna för Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och Europarådet och fastställa en maximitid för häktning i Turkiet i linje med de genomsnittliga häktningsperioderna i EU. Parlamentet uppmanar regeringen att fortsätta med sina reformer och att granska antiterroristlagen och den turkiska strafflagen. Parlamentet påminner om att dess ad hoc-delegation för bevakning av rättegångar mot journalister i Turkiet kommer att fortsätta att följa utvecklingen. Parlamentet är bestört över det stora antalet minderåriga fångar, som uppgår till 2 500 i åldersgruppen 12–18 år.

15. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att så snart som möjligt ta i bruk dess regionala appellationsdomstolar, vars verksamheter skulle ha inletts i juni 2007, för att hantera den pågående anhopningen av icke avgjorda mål samt inrikta sig på att utbilda domare för detta ändamål.

16. Europaparlamentet betonar betydelsen av varje medborgares rätt till ett ändamålsenligt försvar i domstol och erinrar om statens ansvar att garantera försvarets rättigheter. Parlamentet erinrar även om att advokater ska åtnjuta civil- och straffrättslig immunitet för relevanta uttalanden som görs i god tro i skriftliga eller muntliga inlägg eller i deras yrkesroll inför en domstol, tribunal eller annan rättslig eller administrativ myndighet. Parlamentet ber Turkiet att se till att advokater kan utöva samtliga sina yrkessysslor utan hotelser, hinder, trakasserier eller orättmätig inblandning.

17. Europaparlamentet betonar att utredningar av påstådda kupplaner, såsom fallen Ergenekon och Sledgehammer, måste visa att Turkiets demokratiska institutioner och rättssystem är starka och oberoende och fungerar på ett korrekt, opartiskt och öppet sätt och att de står klart fast vid att respektera de grundläggande rättigheterna. Parlamentet är oroat över påståenden om att motstridiga bevis utnyttjas mot försvararna i dessa fall. Parlamentet uppmanar kommissionen att nära följa ovan nämnda fall och mer detaljerat offentliggöra resultaten i ett tillägg till sin framstegsrapport för 2012.

18. Europaparlamentet uttrycker sin oro över bruket att åtala människorättsförsvarare, aktivister och journalister som rapporterar om människorättskränkningar eller tar upp andra frågor i allmänhetens intresse som ett bidrag i debatten i ett pluralistiskt samhälle. Parlamentet understryker att sådana åtal påverkar allmänhetens uppfattning av ett oberoende och opartiskt rättssystem. Parlamentet anser att kriminaliseringen av åsikter är ett av de huvudsakliga hindren mot ett fullständigt skydd av de mänskliga rättigheterna i Turkiet och beklagar att yttrande-, förenings- och mötesfriheten begränsats på ett oproportionerligt sätt.

19. Europaparlamentet oroar sig över den stora tolknings- och tillämpningsmarginalen i den turkiska antiterroristlagen och den turkiska strafflagen, särskilt i fall då medlemskap i en terroristorganisation inte har bevisats och då en handling eller ett uttalande anses överensstämma med en terroristorganisations målsättningar. Parlamentet oroar sig över de fortsatta rapporterna om tortyr och misshandel på polisstationer och i fängelser, polisens överdrivna våldsanvändning vid demonstrationer och bristen på framsteg när det gäller att ställa statstjänstemän inför rätta för påstådda brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att genast se över sin antiterroristlagstiftning och att uppfylla sina internationella åtaganden för mänskliga rättigheter genom att ändra sin lagstiftning i hithörande frågor. Parlamentet välkomnar beslutet att ge domare och åklagare fortbildning om yttrande- och pressfrihet och om Europadomstolens grundläggande betydelse. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att ge sin polisstyrka systematisk och ändamålsenlig utbildning om Europadomstolens rättspraxis. Parlamentet understryker behovet av att sätta upp en effektiv mekanism för klagomål mot poliser. Parlamentet välkomnar ytterligare åtgärder för att förbättra den direkta tillgången till de turkiska domstolarna för enskilda medborgare, så att de ska kunna försvara sina rättigheter i syfte att minska antalet mål vid Europadomstolen i Strasbourg.

20. Europaparlamentet insisterar på att de pågående rättegångarna mot journalister ska genomföras med insyn och med respekt för rättssäkerheten samt att de ska äga rum under lämpliga förhållanden, exempelvis genom att förhandlingarna hålls i lämpliga lokaler, att korrekta utskrifter lämnas till de internerade personerna samt att journalisterna informeras om anklagelserna mot dem, så att förutsättningarna för rättegången inte påverkar domen negativt. Parlamentet är djupt oroat över journalisternas interneringsförhållanden. Parlamentet beklagar att inga exakta uppgifter har lämnats om hur många journalister som är internerade och om antalet pågående mål mot journalister. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att göra denna information tillgänglig för allmänheten.

21. Europaparlamentet påminner om att yttrandefrihet och mediemångfald står i centrum för de europeiska värderingarna och att ett verkligt demokratiskt, fritt och pluralistiskt samhälle kräver verklig yttrandefrihet. Parlamentet erinrar om att yttrandefriheten inte bara är tillämplig på upplysningar eller tankar som upplevs som positiva eller som anses harmlösa, utan även sådana som i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna ”sårar, oroar eller stör staten eller någon befolkningsgrupp”. Parlamentet beklagar att ett antal lagar som exempelvis artiklarna 301, 318 och 220/6 i kombination med artikel 314/2, artiklarna 285 och 288 i strafflagen, artiklarna 6 och 7/2 i antiterroristlagen fortfarande inskränker yttrandefriheten. Parlamentet betonar att åtgärder omedelbart bör vidtas för att avskaffa lagar som möjliggör oproportionerligt höga böter för medierna, något som i vissa fall har lett till nedläggning eller till att journalister eller deras utgivare censurerar sig själva. Dessutom bör åtgärder vidtas för att reformera lag 5651/2007 om internet, som inskränker yttrandefriheten, begränsar medborgarnas rätt till information och gör det möjligt att förbjuda webbsidor i alltför stor utsträckning och alltför länge. Parlamentet uppmanar återigen regeringen att slutföra översynen av den rättsliga ramen för yttrandefrihet och omgående anpassa den till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens rättspraxis.

22. Europaparlamentet stöder kommissionens nya strategi för att tackla frågor som rör rättssystemet, de grundläggande rättigheterna och rättsliga och inrikes frågor i ett tidigt skede av förhandlingarna samt öppnandet av relaterade kapitel på grundval av klara och detaljerade åtgärdsplaner samt stängandet av sådana kapitel allra sist på grundval av goda och övertygande resultat. Det är ytterst viktigt att reformen av rättssystemet i Turkiet fortsätter och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter respekteras fullt ut, särskilt yttrande- och pressfriheten. Nya krafttag krävs därför för att utarbeta rapporten om kapitel 23 om rättsliga och grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att vidta åtgärder i syfte att öppna kapitel 24 om rättsliga och inrikes frågor.

23. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att erkänna rätten att av samvetsskäl vägra göra den obligatoriska militärtjänsten i enlighet med Europadomstolens beslut i målet Erçep mot Turkiet. Parlamentet konstaterar med oro att Turkiet inte genomfört Europadomstolens dom från 2006 i målet Ulke mot Turkiet, om krav på att utarbeta lagstiftning i syfte att förhindra upprepad lagföring av personer som av samvetsskäl vägrar att göra sin militärtjänst.

24. Europaparlamentet välkomnar genomförandet av nästan samtliga rekommendationer i Grecos (gruppen av stater mot korruption) utvärderingsrapporter från 2005. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare framsteg vad gäller lagstiftningen och allmänna åtgärder mot korruption och kräver förstärkning av och ökat beroende för de institutioner som är involverade i kampen mot korruption. Parlamentet uppmuntrar regeringen att genomföra Grecos resterande rekommendationer.

25. Europaparlamentet uppmanar med kraft att bestämmelserna i författningen som garanterar rätten att anordna demonstrationer ska tillämpas fullt ut och uppmanar inrikesministeriet att fullfölja översynen av lagstiftningen om möten och demonstrationer.

26. Europaparlamentet ser positivt på att en ny lag antogs i augusti 2011 som ändrar lagen från februari 2008 om stiftelser och breddar tillämpningsområdet för återinförandet av äganderättigheter för alla icke-muslimska samfund och betonar att det är viktigt att denna lag genomförs fullt ut. Parlamentet påminner dock om det brådskande behovet av att fortsätta viktiga och omfattande reformer på området för tanke-, samvets- och religionsfrihet, särskilt genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, genom att avskaffa alla restriktioner om utbildning, utnämning och efterträdande av präster, genom att erkänna aleviternas gudstjänstlokaler och genom att respektera relevanta domar från Europadomstolen och låta yttrandena från Venedigkommissionen återspeglas i lagstiftningen, samt om behovet att fullt ut erkänna minoriteters rättigheter. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att se till att S:t Gabriel-klostret, som grundades 397 e.Kr., inte berövas sin mark och skyddas i sin helhet.

27. Europaparlamentet påminner om att utbildning spelar en nyckelroll i byggandet av ett inkluderande och mångsidigt samhälle grundat på respekt för religiösa samfund och minoriteter. Den turkiska regeringen uppmanas med kraft att särskilt uppmärksamma skolornas utbildningsmaterial som bör återspegla den etniska och religiösa mångfalden och mångfalden av trosinriktningar i det turkiska samhället, avlägsna diskrimination och fördomar och främja full acceptans av alla religiösa samfund och minoriteter, och betonar behovet av opartiskt läromaterial. Parlamentet välkomnar att en jämställdhetskommitté har inrättats inom utbildningsministeriet. Parlamentet konstaterar med lättnad att de studerande som felaktigt hållits fängslade i 18 månader för att ha krävt fri utbildning nu har frigetts.

28. Europaparlamentet upprepar nödvändigheten att stärka sammanhållningen mellan de turkiska regionerna och mellan landsbygds- och stadsområden. I detta sammanhang har utbildningen en särskild roll, och man måste ta itu med de stora regionala skillnader som fortfarande finns när det gäller utbildningens kvalitet och antagningssiffror.

29. Europaparlamentet uppmanar regeringen att göra lika möjligheter för män och kvinnor till en prioritet för sina reforminsatser och minska fattigdomen bland kvinnor och öka kvinnors sociala integrering och deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet upprepar sitt förslag om att gå vidare med införandet av ett kvoteringssystem så kvinnor representeras på ett adekvat sätt på alla nivåer i näringslivet, inom den offentliga sektorn och politiken. Parlamentet välkomnar den turkiska regeringens insatser för ökad skolgång för flickor, vilket lett till att klyftan mellan könen i grundskoleutbildningen i stort sett har avskaffats, och uppmanar den turkiska regeringen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att minska klyftan mellan könen även inom gymnasieutbildning. Parlamentet välkomnar det ökade antalet kvinnor i den turkiska nationalförsamlingen efter valet i juni 2011 och uppmanar de politiska partierna att ytterligare öka kvinnors aktiva engagemang och deltagande i politiken.

30. Europaparlamentet välkomnar att Turkiet undertecknade och ratificerade Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet den 24 november 2011. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att införa nolltolerans mot våld mot kvinnor och att öka sina förebyggande insatser på alla nivåer för att bekämpa hedersmord, våld i hemmet och tvångs- och barnäktenskap. Insatserna bör särskilt gå ut på att samarbeta och nå ett brett samförstånd med kvinnorättsgrupper. Dessutom bör man se till att ändra lag nr 4320 om skydd av familjen för att garantera ett brett tillämpningsområde för lagen oavsett civilstånd och förhållandet mellan offer och förövare, däribland effektiva rättsliga medel och skyddsmekanismer, att noga övervaka att polisen tillämpar lag nr 4320, genom att effektivt övervaka att kommunerna uppfyller sina åtaganden om att inrätta tillräckligt med skyddsboenden för alla kvinnor och underåriga som är i fara, genom att garantera trygga skyddsboenden, genom att anställa lämplig servicepersonal och genom att upprätta ett system för uppföljningsstöd för alla kvinnor och underåriga som lämnar skyddsboendena i syfte att garantera dem lämpligt psykologiskt stöd, rättsligt bistånd, hälso- och sjukvård och förmåga att återintegrera sig socialt och ekonomiskt i samhället. Parlamentet välkomnar familje- och socialministeriets insatser för att öka antalet skyddsboenden samt förbättra kvaliteten på dem samt dess beslut att också tillåta privata organisationer att öppna skyddsboende som ytterligare en resurs för kvinnor och underåriga i fara. Parlamentet välkomnar det aktuella cirkuläret nr 18 från högsta rådet för domare och åklagare där det stadgas att genomförandet av skyddsåtgärder vid våld i hemmet inte längre ska skjutas upp till dess att ett domstolsmål har slutförts. Parlamentet välkomnar den turkiska regeringens ansträngningar för att fördjupa samarbetet om jämställdhetsintegrering mellan de statliga myndigheterna.

31. Europaparlamentet bekymrar sig över den oproportionerligt höga fattigdomsnivån bland barn, och uppmanar Turkiet att utarbeta en omfattande strategi för att bekämpa fattigdom bland barn och barnarbete. Parlamentet välkomnar ratificeringen av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och uppmanar Turkiet att skärpa sina åtgärder för att bekämpa våld i hemmet mot barn.

32. Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att se till att jämlikhet, oberoende av kön, könsidentitet, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning garanteras i lag och effektivt genomdrivs och även respekteras av polisen. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att anpassa den turkiska lagstiftningen med EU:s regelverk och att anta lagar som om inrättandet av en antidiskriminerings- och jämställdhetsnämnd. Parlamentet konstaterar att det behövs ytterligare insatser mot homofobi, diskriminering, mobbning eller våld på grundval av sexuell läggning eller könsidentitet. Parlamentet uttrycker djup oro över att HBT-personer regelbundet lagförs med stöd av lagen om förseelser och bestämmelserna om ”omoraliskt beteende”. Den turkiska regeringen uppmanas på nytt att beordra Turkiets försvarsmakt att sluta klassa homosexuella som ”psykosexuellt sjuka”.

33. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att vara flexibelt och intensifiera sina insatser för en politisk lösning på kurdfrågan och uppmanar alla politiska krafter att samarbeta mot en ökad politisk dialog och en process med ytterligare politisk, kulturell och socioekonomisk integrering och deltagande för medborgare av kurdiskt ursprung för att garantera rätten till yttrande-, förenings- och mötesfrihet. Parlamentet anser i detta sammanhang att rätten till utbildning på ens modersmål är grundläggande. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att öka sina insatser för att ytterligare främja socioekonomisk utveckling i den sydöstra delen av landet. Parlamentet anser att reformen av författningen ger en mycket lämplig ram för att främja ökad demokrati. Parlamentet påminner om att en politisk lösning endast kan byggas på en öppen och verklig demokratisk debatt om den kurdiska frågan och uttrycker oro över det stora antalet åtal mot författare och journalister som skriver om den kurdiska frågan. Det är även oroväckande att flera kurdiska politiker, lokala borgmästare, ledamöter av kommunalfullmäktige, advokater, demonstranter och människorättsförsvarare häktats i samband med KCK-rättegången och andra polisoperationer. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att skapa en fredlig grund för politiker av kurdiskt ursprung att ha en fri och pluralistisk debatt. Parlamentet betonar vikten av att främja diskussionen om den kurdiska frågan inom de demokratiska institutionerna, och särskilt den turkiska nationalförsamlingen.

34. Europaparlamentet välkomnar och förväntar sig att den turkiska regeringen omgående ska genomföra sitt aktuella uttalande om att åter öppna en skola för den grekiska minoriteten på ön Gökçeada (Imbros), vilket utgör ett positivt steg mot bevarandet av den bikulturella karaktären på de turkiska öarna Gökçeada (Imbros) och Bozcaada (Tenedos), i enlighet med resolution 1625 (2008) från Europarådets parlamentariska församling. Parlamentet konstaterar dock att ytterligare åtgärder behövs för att hantera de problem som den grekiska minoriteten ställs inför, särskilt med avseende på deras äganderätt.

35. Europaparlamentet understryker det trängande behovet av att anpassa lagstiftningen om arbetstagar- och fackföreningsrättigheter till EU:s normer, Europarådets instrument och ILO:s konventioner, och tillämpa dem fullt ut i praktiken, eftersom undanröjandet av alla hinder för att till fullo utöva dessa rättigheter kommer att garantera att de pågående starka ekonomiska framstegen går hand i hand med en allmän ökad välfärd i det turkiska samhället som genereras av ekonomisk tillväxt som i sin tur genererar mer tillväxtpotential. Parlamentet uppmuntrar därför alla parter i Ekonomiska och sociala rådet att fördjupa sitt engagemang och sitt samarbete för att nå riktmärkena för öppnandet av kapitel 19 om socialpolitik och sysselsättning.

36. Europaparlamentet uttrycker sin oro över bruket att åtala fackföreningsanslutna, framför allt inom utbildningssektorn, som aktivt söker bättre arbets-, utbildnings- och levnadsvillkor och som rapporterar om människorättskränkningar i arbetstagarnas och allmänhetens intresse som ett bidrag till ett pluralistiskt samhälle.

37. Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att se till att konsumentorganisationerna aktivt och till fullo får delta i den rättsliga och politiska rådfrågningsprocessen om konsumentskydd och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att stödja och stärka konsumentrörelsen. Parlamentet uppmanar konsumentorganisationerna att förena sina krafter för att öka sin representativitet.

38. Europaparlamentet välkomnar diversifieringen av Turkiets energimarknad, men uppmanar samtidigt den turkiska regeringen att grundligt undersöka riskerna och ansvaret med avseende på de befintliga projekten för kärnkraftsanläggningar, som exempelvis anläggningen i Akkuyu. Parlamentet betonar i detta fall vikten av att bevara natur- och kulturarvet och det arkeologiska arvet, i fullständig förenlighet med EU:s standarder.

Goda förbindelser med grannländerna

39. Europaparlamentet ger sitt starka stöd till de pågående förhandlingarna om återföreningen av Cypern under ledning av FN:s generalsekreterare. Parlamentet betonar att det nu snabbt behövs en rättvis och genomförbar lösning av Cypernfrågan och uppmanar Turkiet och alla berörda parter att arbeta intensivt och med god vilja för ett omfattande avtal. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att börja dra bort sina styrkor från Cypern och att lämna över Famagusta till FN i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550(1984). Parlamentet uppmanar samtidigt Cypern att öppna hamnen i Famagusta under EU:s tullövervakning för att främja ett positivt klimat för en framgångsrik lösning av de pågående förhandlingarna om återförening och tillåta turkcyprioterna att handla direkt på ett lagligt sätt som är acceptabelt för alla.

40. Europaparlamentet uppmuntrar Turkiet att öka sitt stöd till kommittén för saknade personer i Cypern.

41. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att avstå från att låta ytterligare turkiska medborgare bosätta sig på Cypern, eftersom detta skulle förändra den demografiska balansen ytterligare och minska lojaliteten hos de medborgare som bor på ön mot en framtida gemensam stat som bygger på dess gemensamma historia.

42. Europaparlamentet beklagar Turkiets uttalande om att landet kommer att frysa förbindelserna med EU:s ordförandeskap under andra hälften av 2012, om en lösning inte har nåtts på Cypernfrågan före det. Parlamentet påminner om att EU grundar sig på principerna om seriöst samarbete och ömsesidig solidaritet bland alla medlemsstater och att Turkiet som ett kandidatland måste förpliktiga sig till fredliga förbindelser med EU och alla dess medlemsstater. Parlamentet påminner ytterligare om att bestämmelserna om EU:s ordförandeskap är fastställda i EU-fördraget.

43. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att öppna för en politisk dialog mellan EU och Nato genom att lyfta sitt veto mot ett samarbete mellan EU och Nato om Cypern och uppmanar därför Cypern att lyfta sitt veto mot Turkiets deltagande i Europeiska försvarsbyrån.

44. Europaparlamentet noterar Turkiets och Greklands fortsatta och utökade insatser för att förbättra de bilaterala förbindelserna. Parlamentet beklagar dock att det hot om casus belli (anledning till krigsförklaring) som Turkiets nationalförsamling uttalat mot Grekland ännu inte har dragits tillbaka och tror att förbättrade bilaterala förbindelser mellan de båda länderna skulle leda till att hotet dras tillbaka. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att upphöra med de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och med flygningarna med turkiska militära flygplan över de grekiska öarna.

45. Europaparlamentet understryker att FN:s havsrättskonvention (Unclos) som undertecknats av de 27 medlemsstaterna samt av EU och av alla de övriga kandidatländerna är en del av unionens regelverk. Parlamentet uppmanar således Turkiets regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera denna konvention. Parlamentet upprepar att Cypern har full laglig rätt till sin exklusiva ekonomiska zon i enlighet med Unclos.

46. Europaparlamentet uppmanar med kraft Turkiet och Armenien att arbeta för en normalisering av sina förbindelser genom att villkorslöst ratificera protokollen och öppna gränsen.

47. Europaparlamentet anser att Turkiet är en viktig partner till EU i Svartahavsregionen, som har en strategisk betydelse för EU. Parlamentet uppmanar Turkiet att stödja och aktivt bidra till genomförandet av EU:s politik och program i denna region.

Fördjupat samarbete mellan EU och Turkiet

48. Europaparlamentet beklagar Turkiets vägran att fullgöra sitt åtagande och tillämpa tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet fullt ut och på ett icke‑diskriminerande sätt med alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att denna vägran fortsätter att allvarligt påverka förhandlingsprocessen och uppmanar den turkiska regeringen att genomföra detta protokoll fullständigt och utan dröjsmål.

49. Europaparlamentet betonar att tullunionen mellan EU och Turkiet har gjort det möjligt för Turkiet att nå en hög nivå av överensstämmelse på området för fri rörlighet för varor och fortsätter att främja den bilaterala handeln mellan EU och Turkiet, som sammanlagt uppgick till 103 miljarder euro 2010. Parlamentet noterar dock att Turkiet inte genomför tullunionen fullt ut och tillämpar lagstiftning som strider mot dess åtagande att avlägsna tekniska handelshinder såsom importlicenser, begränsningar av import av varor från tredjeländer som omsätts fritt inom EU, statligt stöd, kontroll av efterlevnaden av upphovsrätten, krav på registrering av nya läkemedelsprodukter och diskriminering i skattehänseende.

50. Europaparlamentet upprepar på nytt att man starkt fördömer PKK:s fortsatta terroristvåld. PKK finns med på EU:s förteckning över terroristorganisationer och parlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med Turkiet. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att i nära samarbete med EU:s samordnare för kampen mot terrorism och Europol och med vederbörlig hänsyn tagen till mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och internationell rätt, intensifiera samarbetet med Turkiet i kampen mot terrorismen och i kampen mot organiserad brottslighet som ett medel att finansiera terrorism. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta en ändamålsenlig informativ dialog och utbyte av information med Turkiet om Turkiets utlämningsansökningar som man inte kan gå vidare med av rättsliga eller formella skäl.

51. Europaparlamentet beklagar att den turkiska nationalförsamlingen dröjer med att lagstifta om skydd för flyktingar och asylsökande. Parlamentet uttrycker oro över de fortsatta rapporterna om personer som skickas tillbaka till länder där de riskerar att utsättas för tortyr eller få sina mänskliga rättigheter kränkta på annat sätt efter att godtyckligt ha vägrats få tillträde till asylförfarandet.

52. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Turkiet har gjort inom området förnybar energi och stöder fortsatta ansträngningar för att öka användningen av förnybara energikällor inom alla sektorer. Parlamentet pekar på Turkiets potential när det gäller förnybara energikällor, betydande sol-, vind- och jordvärmeresurser och potentialen för EU att importera förnybar elektricitet från Turkiet via högspänningsledningar med likström, och därigenom bidra inte bara till EU:s energisäkerhet utan också till EU:s mål om förnybar energi.

53. Europaparlamentet påminner om Turkiets viktiga roll som EU:s energikorridor för kaukasiska och kaspiska olje- och gasresurser samt dess strategiska närhet till Irak och dess växande råoljemarknad. Parlamentet betonar den strategiska roll som den planerade rörledningen Nabucco och andra rörledningar, såsom gastransitkorridoren ITGI (sammanlänkning Turkiet-Grekland-Italien), har för EU:s energitrygghet. Mot bakgrund av Turkiets strategiska roll och potential, och vad gäller EU-investeringar och ytterligare samarbete med EU, anser parlamentet att man bör inleda diskussioner om värdet av att inleda förhandlingar om kapitel 15 om energi i syfte att främja en strategisk EU–Turkiet‑dialog om energi.

54. Europaparlamentet betonar Turkiets strategiska roll, både politiskt och geografiskt, för EU:s utrikes- och grannskapspolitik. Parlamentet understryker Turkiets roll som en viktig regional aktör i Mellanöstern, Västra Balkan, Afghanistan/Pakistan, Sydkaukasien, Centralasien och Afrikas horn, och om Turkiets roll som en inspirationskälla för demokratiseringen av arabländerna på viktiga politiska områden som omfattar politiska och ekonomiska reformer och institutionell uppbyggnad. Parlamentet uttrycker sitt stöd för Turkiets ansträngningar att främja en hög nivå på dialogen och samarbetet mellan Afghanistan och Pakistan och välkomnar Istanbulprocessen som har inletts för att stärka det regionala samarbetet mellan Afghanistan och dess grannländer. Parlamentet stöder Turkiets bestämda hållning och åtagande vad gäller de demokratiska krafterna i Syrien och påminner om landets viktiga roll för att skydda syriska flyktingar. Parlamentet uppmanar EU och Turkiet att intensifiera den pågående politiska dialogen om utrikespolitiska val och mål av ömsesidigt intresse. Parlamentet uppmuntrar Turkiet att utveckla sin utrikespolitik inom ramen för en dialog och ett samarbete med EU och att stegvis harmonisera sin utrikespolitik med EU:s utrikespolitik för att skapa värdefulla synergier och stärka möjligheterna till positiva effekter.

55. Europaparlamentet påminner om vikten av en nära samordning och ett nära samarbete mellan Turkiet och EU om frågan om spridning av kärnmaterial i Iran och anser att Turkiet kan spela en viktig och konstruktiv roll när det gäller att underlätta och främja en dialog med Iran om en omedelbar lösning och att se till att det finns ett oreserverat stöd för sanktionerna mot Iran.

56. Europaparlamentet påminner om Turkiets ambitioner att inspirera och bistå övergången till demokrati och de socioekonomiska reformerna i det södra grannskapet. En medverkan av turkiska institutioner och icke-statliga organisationer i instrument som hör till den europeiska grannskapspolitiken skulle skapa unika synergieffekter, särskilt på områden som institutionsuppbyggnad och utveckling av det socioekonomiska och civila samhället. Parlamentet anser att det praktiska samarbetet bör kompletteras med en strukturerad dialog mellan EU och Turkiet, så att båda parter kan samordna sin respektive grannskapspolitik.

57. Europaparlamentet välkomnar att Turkiet ratificerade det frivilliga protokollet till FN:s konvention mot tortyr den 27 september 2011 och uppmanar Turkiet att skyndsamt genomföra dess krav i den nationella lagstiftningen. Parlamentet uppmanar Turkiet att utan dröjsmål anta en nationell genomförandemekanism. Parlamentet uppmanar Turkiet att ge internationella observatörer tillträde till sina fängelser.

58. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att underteckna Internationella brottmålsdomstolens stadga och att lägga fram den för ratificering för att på så sätt ytterligare öka Turkiets bidrag till och delaktighet i den globala multilaterala ordningen.

59. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets generalsekreterare, Europadomstolens ordförande, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Turkiets regering och parlament.

• [1]  EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 284.
• [2]  EUT C 263 E, 16.10.2008, s. 452.
• [3]  EUT C 259 E, 19.11.2009, s. 57.
• [4]  EUT C 87 E, 1.4.2010, s.139
• [5]  Antagna texter, P7_TA(2010)0025.
• [6]  Antagna texter, P7_TA(2011)0090.
• [7]  EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 385.
• [8]  EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 174.
• [9]  EUT L 51, 26.2.2008, s. 4.
• [10]  EUT L 364, 18.12.2000, s. 1.