FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den argentinska regeringens nationalisering av YPF (Repsol)
18.4.2012
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
(2012/2619(RSP))
Gabriele Zimmer, Helmut Scholz, Willy Meyer, Patrick Le Hyaric, Jürgen Klute, Paul Murphy, Marisa Matias, João Ferreira, Jacky Hénin för GUE/NGL-gruppen
B7‑0218/2012
Europaparlamentets resolution om den argentinska regeringens nationalisering av YPF (Repsol)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 207 i EUF-fördraget,
– med beaktande av sin resolution om Europeiska unionens handelsförbindelser med Latinamerika (september 2010, betänkande av Helmut Scholz),
– med beaktande av Madriddeklarationen från toppmötet mellan statscheferna från EU och Latinamerika (maj 2010),
– med beaktande av sin resolution om den framtida EU-politiken för internationella investeringar (mars 2011),
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Regeringen i Republiken Argentina meddelade nyligen att den skickat ett lagförslag till sin kongress för att lagfästa nationaliseringen av 51 procent av aktierna i olje- och gasbolaget YPF, vars majoritetsägare är Repsol.
B. Privatiseringen av YPF skedde på nittiotalet som en följd av att man tillämpade en rent nyliberal politik som ledde till ökad fattigdom och ekonomisk kollaps. Den nuvarande ekonomiska återhämtningen i Argentina beror på dess regerings beslut att inte tillämpa en sådan nyliberal politik som fortfarande tillämpas i EU, där den givit upphov till den djupa pågående krisen och en dramatisk ökning av fattigdomen över hela Europa.
C. Det är legalt och en del av varje lands suveränitet att ingripa i den ekonomiska sfären för att försvara allmänintresset. Det är alla regeringars skyldighet att ge medborgarna tillgång till en sådan grundläggande rättighet som energi och att minska fattigdomen. I det bilaterala investeringsavtalet (1992) mellan Spanien och Argentina anges klart och tydligt att nationalisering eller expropriering är tillåtna för allmänintresset och ska genomföras utan diskriminering och med adekvat kompensation.
D. Tidigare har de flesta europeiska länder nationaliserat sektorer i sin ekonomi till försvar för sina medborgares allmänintresse. EU:s medlemsstater bör uppmuntras att använda liknande möjligheter inför den nuvarande krisen i stället för att tillämpa en nyliberal politik.
E. Repsol är inte ett spanskt företag eftersom mer än hälften av aktierna ägs av utlänningar och Repsols verksamhet är till nytta för en liten ekonomisk aktieägarelit. Repsols vinst ökade med 11 procent från 1998 till 2007 medan de anställdas inkomster bara ökade med 1,7 procent. Repsols utdelning brukar ligga på sju procent medan andra oljebolag betalar genomsnittligt tre procent till sina aktieägare.
F. Den argentinska regeringen hävdar att Repsol har underlåtit att uppfylla sina åtaganden i Argentina eftersom företaget prioriterat den internationella marknaden samtidigt som man struntat i de nationella behoven. Det visar sig att Repsol är ansvarigt för en 54-procentig nedgång i råoljeproduktionen och en 97-procentig nedgång i gasproduktionen, vilket tvingat staten att importera bränsle för upp till 9 397 miljoner dollar. YPF:s reserver minskade dramatiskt på grund av otillräckliga investeringar och bristande utvinning.
G. Det är bevisat att Repsol också underlåtit att uppfylla sina åtaganden i andra länder och förorsakade enorma ekologiska skador i Ecuador och Bolivia, vilket lett till ökad fattigdom bland den lokala befolkningen. Vidare har företaget stött flera regeringar som är ansvariga för massiva brott mot de mänskliga rättigheterna.
H. Repsol deklarerade bara 24,8 procent av sina intäkter i Spanien, 21,41 procent i Argentina och resten i andra länder, bland annat skatteparadis. Den spanska regeringen och andra bör överväga en större kontroll eller till och med en nationalisering av själva Repsol, eftersom det skulle leda till en adekvat inbetalning av skatter och en överföring av en del av företagets vinster till de anställda och till konsumenterna, i stället för att prioritera aktieägarnas intressen.
I. I Europaparlamentets resolution om EU:s handelsförbindelser med Latinamerika (oktober 2010 – betänkande av Scholz) påminns om det faktum att Madriddeklarationen uttryckligen erkänner principen om staternas suveräna rätt att förvalta och reglera sina naturresurser, samtidigt som det betonas att vederbörlig uppmärksamhet bör ges åt hållbarhetskriterierna.
J. Argentina har meddelat att man kommer att ge adekvat kompensation, som ska fastställas av den argentinska domstolen, Tribunal de Tasaciones del Estado, som är behörig när det gäller nationaliseringar, och värderingen av adekvat kompensation kommer att ske utan diskriminering oavsett om aktieägarna är inhemska medborgare eller utlänningar. Investerarna bör inte be om icke-diskriminerande behandling i förhållande till lokala investerare, utan vända sig till en särskild domstol när de står inför en tvist. De flesta av Repsols aktieägare har tidigare gjort enorma vinster, visste hela tiden att en expropriering var möjlig och legal och kunde fatta sina beslut i enlighet med detta.
K. Företagets styrelseordförande, den spanska regeringen, kommissionen och Catherine Ashton har anklagat och till och med hotat Argentinas regering innan de ens vet vilket pris som kommer att betalas för aktierna.
L. Vid genomförandet av de nya befogenheterna för EU när det gäller investeringar, enligt Lissabonfördraget, är det nödvändigt att finna rätt balans mellan investerarnas rättigheter och skyldigheter. Sedan mer än 20 år har denna balans gått förlorad till förmån för investerare och företag som ett resultat av den nyliberala politikens utbredning, och det finns en tendens bland EU-institutionerna att fortsätta i snabbare takt i denna felaktiga riktning.
M. Denna obalans och denna inadekvata exploatering av naturresurser av transnationella företag har skapat förödelse, sociala konflikter, miljöförstörelse, fattigdom och fördrivning av befolkningen i många länder, inbegripet i latinamerikanska länder.
N. Det beslut som fattas av skiljedomsorgan som Världsbankens internationella centralorgan för biläggande av investeringstvister, ICSID, och FN:s kommission för internationell handelsrätt, UNCITRAL, återspeglar inte nödvändigheten av att upprätta en balans mellan investerares och företags rättigheter och skyldigheter och att ge regeringarna rätt att försvara allmänintresset.
O. Till följd av ICSID:s obalanserade beslut till förmån för företagen har flera Latinamerikanska länder (Bolivia 2007, Ecuador 2009 och Venezuela 2012) beslutat att upphöra att erkänna detta organ eftersom de anser att det är oförenligt med deras mandat som är att kontrollera och organisera utvinningen av sina egna naturresurser till förmån för allmänintresset, utvecklingen och miljön.
1. Europaparlamentet respekterar samtliga länders rättigheter att utöva sin suveräna rätt att förvalta sina naturresurser och att reglera sina ekonomier enligt allmänintresset. Parlamentet stöder regeringens beslut att nationalisera YPF, ett företag som skapades av Argentina 1922 och som privatiserades till följd av den rent nyliberala politik som tillämpades på nittiotalet med mycket negativa konsekvenser för ekonomin och en dramatisk ökning av fattigdomen.
2. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater – särskilt Spanien – kommissionen och Catherine Ashton att, i stället för att främst försvara vinsterna för Repsols aktieägare, försvara alla medborgares intressen, deras sociala intressen och miljön samt att rikta uppmärksamheten på de anställdas behov, varaktiga arbetstillfällen, konsumentbehoven både i Argentina och inom EU, minskningen av fattigdomen och respekten för miljön. Parlamentet uppmanar dem att bibehålla goda förbindelser med Argentina och avstå från att anklaga regeringen och hota med repressalier till och med innan man vet vilket pris som kommer att betalas för aktierna, baserat på en värdering av det behöriga organet (Tribunal de Tasaciones de la Nación).
3. Europaparlamentet anser att det, med anledning av det ökande antalet konflikter mellan å ena sidan investerare och företag och å andra sidan lokala befolkningar och myndigheter i Latinamerika, Afrika och annorstädes, finns ett brådskande behov av en konstruktiv dialog bland jämlikar mellan EU och tredjeländer om framtiden för utländska investeringar så att det upprättas en adekvat balans mellan investerares och företags rättigheter och skyldigheter och en korrekt användning av naturresurser, samt att man letar efter alternativ till de nuvarande skiljedomsorganen ICSID och UNCITRAL.
4. Europaparlamentet uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att upphöra med en föråldrad och skadlig nyliberal politik som fördjupar den nuvarande ekonomiska krisen på de europeiska medborgarnas bekostnad, särskilt de fattigas, och att överväga en mer kreativ och modig metod för att lösa krisen, eventuellt genom att låta sig inspireras av vissa ekonomiska lösningar som genomförts av vissa latinamerikanska länder.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Republiken Argentinas regering och kongress samt medlemmarna av Mercosur-rådet.