Förslag till resolution - B7-0345/2012Förslag till resolution
B7-0345/2012

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram för 2013

27.6.2012 - (2012/2688(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 35.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen

Malcolm Harbour för ECR-gruppen

Förfarande : 2012/2688(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0345/2012
Ingivna texter :
B7-0345/2012
Antagna texter :

B7‑0345/2012

Europaparlamentets resolution om kommissionens arbetsprogram för 2013

(2012/2688(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen[1], särskilt bilaga IV,

–       med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i mars och skrivelsen från tolv statsöverhuvuden, med titeln ”En plan för tillväxt i Europa”,

–       med beaktande av Europa 2020-strategin,

–       med beaktande av artikel 35.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Krisen inom euroområdet fortsätter hota den ekonomiska framtiden för Europeiska unionens alla medlemmar. Det handlar både om en statsskuldkris och en bankkris.

B.     Europeiska unionens konkurrenskraft står inför en djup kris. Flertalet andra regioner i världen växer snabbare, med allt högre nivåer av produktivitet och innovation och om inte beslutsamma åtgärder vidtas kommer Europeiska unionen att hamna på efterkälken.

C.     Kommissionen bör prioritera att inrikta sin energi och sina resurser på att stödja medlemsstaterna i deras strävan att effektivt komma till rätta med dessa kriser, och samtidigt undvika byråkrati och centralisering. Arbetsprogrammet för 2013, som omfattar det sista hela året av den nuvarande kommissionens ämbetsperiod, måste prioritera tillväxtstimulerande initiativ som förbättrar konkurrenskraften.

1.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sitt arbetsprogram för 2013 för att

– ange en ingående tillväxtagenda för Europeiska unionen, med huvudinriktning på att uppmana företagen och företagarna att utveckla de industrier och tjänster som kommer att skapa långvariga arbetstillfällen och välstånd,

– arbeta för att modernisera budgetens utformning och genomförande, så att Europeiska unionen kan åstadkomma mervärde till rimligt pris,

– vidta åtgärder för att modernisera den inre politiken så att den uppfyller det nya århundradets krav, och inte förra seklets, samt respekterar subsidiaritetsprincipen.

I.         Att frigöra den fria företagsamhetens energi så det skapas tillväxt, arbetstillfällen och välstånd

 

2.      Europaparlamentet konstaterar att det lades fram en plan för tillväxt i Europa för Europeiska rådets möte i mars 2012, varvid grundtanken var att gjuta nytt liv i den europeiska ekonomin genom att

– inleda nästa utvecklingsstadium för den inre marknaden genom att utvidga den till att fullständigt omfatta tjänstesektorn,

– skapa en verkliga fungerande digital inre marknad senast 2015,

– inrätta en verkligt fungerande, effektiv och ändamålsenlig inre marknad för energi senast 2015 och gå framåt på väg mot ett gemensamt europeiskt transportområde,

– inrätta det europeiska forskningsområdet,

– åstadkomma öppna globala marknader,

– minska EU:s regleringsbörda,

– skapa välfungerande arbetsmarknader och

– bygga upp en solid, dynamisk och konkurrenskraftig sektor för finansiella tjänster.

 

Inleda nästa utvecklingsstadium för den inre marknaden genom att utvidga den till att fullständigt omfatta tjänstesektorn

 

3.      Europaparlamentet anser att den inre marknaden är en av Europeiska unionens viktigaste prioriteringar, eftersom den är det viktigaste redskapet för tillväxt och sysselsättningsskapande.

4.      Europaparlamentet välkomnar åtagandet från Europeiska rådets möte i mars om att följa hur det går med de förslag som lagts fram med stöd av inremarknadsakten och driva på för att intensifiera arbetet med standardisering, offentlig upphandling och alternativ tvistlösning, så att tidsfristerna för överenskommelse senast vid utgången av året kan hållas.

5.      Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådets ordförandes rapport för 2012 offentliggjorts vid Europeiska rådets möte i juni, med redogörelse för situationen i alla frågor av relevans för unionens tillväxtagenda, och betonar att tyngdpunkten bör vila vid smart lagstiftning som minskar onödiga administrativa bördor.

6.      Europaparlamentet ser fram emot offentliggörandet av den andra inremarknadsakten, som bör fokusera på tillväxt- och sysselsättningsstimulerande åtgärder. Parlamentet uttalar sitt starka stöd till inremarknadsveckan i oktober 2012, som bör förbättra arbetet med att föra ut nyttan med den inre marknaden till medborgarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att kraftfullt ställa upp för den inre marknadens tjugoårsjubileum och förbinda sig att avsätta tillräckliga resurser till att arbeta för det.

7.      Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inrätta inremarknadsakten som ett rullande program som ständigt ska ses över och uppdateras, för att trygga slutförandet av den inre marknaden.

8.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ytterligare stärka genomförandet av gällande lagstiftning om den inre marknaden, framför allt i fråga om marknaden för varor och förenklingen av standardiseringssektorn.

9.      Europaparlamentet anser att man klart bör utgå ifrån att medlemsstaterna kommer att rätta sig efter alla förslag om den inre marknaden. Parlamentet betonar att det nu är hög tid att medlemsstaternas lagstiftning börjar föreskriva att medlemsstaterna automatiskt måste iaktta inremarknadslagstiftningen såvida de inte kan ange godtagbara skäl för att inte uppfylla sina åtaganden.

10.    Europaparlamentet beklagar djupt hur kommissionen gått till väga med den gemensamma europeiska köplagen, nämligen genom att föreslå en ytterst invecklad, kostsam och vittgående lagstiftning. Parlamentet går i stället in för tanken på modellavtal, som skulle få stöd av medlagstiftarna, vara lätt att begripa för konsumenterna och bygga på en kodifiering av nuvarande konsumentlagstiftning och nuvarande direktiv för miniminivån av harmonisering. Detta vore en mycket mer logisk, praktisk och effektiv lösning.

11.    Europaparlamentet stöder de nuvarande åtgärderna inom området alternativ tvistlösning, framför allt för gränsöverskridande transaktioner på internet, eftersom en utökad tillgång till rättsmedel kommer att öka konsumenternas förtroende för transaktioner på den inre marknaden mycket mer än ett europeiskt system för avtalslagstiftning, som inte utprovats i praktiken och som upplevs främmande.

12.    Europaparlamentet framhåller den offentliga upphandlingens roll för att förbättra innovationen och det livsviktiga tillträdet till marknaderna.

13.    Europaparlamentet uttalar sitt stöd till snabbt agerande och stark politisk vilja i fråga om förslaget till kollektiv förvaltning av upphovsrättigheter. Parlamentet uppmanar till ett underlättande av licensiering i flera länder för att skydda upphovsrättigheterna, ge konsumenterna ökad valfrihet och skapa tillväxt.

14.    Europaparlamentet noterar förslagen om rimlig kompensation och uppmanar kommissionen att ha kvar det nuvarande flexibla systemet som låter medlemsstater fritt utforma sin upphovsrätt inom detta område på lämpligbefunnet sätt, för att sporra till kreativitet och skapa ekonomisk tillväxt.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda de tillväxthämmande hindren för de små och medelstora företagen, såsom kostnaderna för att skapa varumärkesmedvetenhet i flera olika länder, de dryga kostnaderna för att komma in på marknaden, de högre riskerna för att drabbas av bedrägeri eller betalningsunderlåtelse, svårigheterna med att hantera återsändandet av varor och problem med transportinfrastrukturen, begränsningarna i IT-system (att klara av flera språk) samt de högre kostnaderna för att reda ut klagomål och konflikter över gränserna.

16.    Europaparlamentet ser fram emot resultaten av kommissionen ”resultattest” av tjänstedirektivet, där det bör utvärderas hur medlemsstaterna skulle kunna göra bättre bruk av nuvarande redskap för att förbättra genomförandet av den inre marknaden och övervaka detta genomförande. Sådana texter kunde användas också inom andra områden av inremarknadslagstiftningen.

17.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, såvida ett stort antal medlemsstater anser det nödvändigt, utveckla ett proportionalitetstest med anknytning till den ömsesidiga utvärderingsprocessen, för att se efter var lagstiftningen är oproportionerlig och hindrar tillhandahållandet av tjänster, samt rätta till dessa missförhållanden.

18.    Europaparlamentet anser att processen för ”ömsesidig motivering” bör utvidgas till att omfatta det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer, för att yrken inte ska vara reglerade annat än i välmotiverade fall.

19.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stärka de gemensamma kontaktpunkternas roll så att de kan hjälpa tjänsteleverantör med alla förfrågningar de kan ha i samband med att de etablerar sig i en annan medlemsstat, och inte bara dem som omfattas av tjänstedirektivet, bland annat upplysningar om skattesystemet.

20.    Europaparlamentet vill att ”prövningen av det ekonomiska behovet” ska avskaffas, eftersom den kan användas för att begränsa tillträdet till marknaderna.

21.    Europaparlamentet emotser med spänning resultaten av kommissionens aviserade rapport om bedömningen av tjänstedirektivet ur ekonomisk och juridisk synvinkel med syfte att utreda om liberaliseringen av tjänster med hjälp av ett sektorsspecifikt tillvägagångssätt bör fortsätta.

Skapa en digital inre marknad i uttryckets fulla bemärkelse senast 2015

 

22.    Europaparlamentet understryker hur viktig den digitala ekonomin är för att förbättra tillväxten och konkurrenskraften och uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta driva på utvecklingen och ibruktagandet av bredband för att de mål som fastställts i ”En digital agenda för Europa” ska nås.

23.    Europaparlamentet stöder Europeiska rådets upprop om en förstärkt styrning av den inre marknaden och öppnande av nya områden för tillväxt, såsom den digitala inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast vid utgången av detta år lägga fram alla förslag om detta, alltså också förslaget om e-signaturer.

24.    Europaparlamentet betonar att man måste prioritera tillväxtåtgärder för att slutföra den digitala marknaden, bland annat investeringar i höghastighetsinternet, samt förslaget om gränsöverskridande betalningar. Parlamentet anser att radiospektrum kommer att bli en nyckelfaktor för att fler ska få tillgång till bredband, framför allt på landsbygden, och uppmanar kommissionen att se till att den nyligen antagna ”programmet för radiospektrumpolitik” oinskränkt genomförs av medlemsstaterna.

25.    Europaparlamentet anser internetsäkerhet som en grundläggande del av vårt långsiktiga välstånd och uppmanar kommissionen att se till att det finns säker och motståndskraftig kritisk infrastruktur överallt inom EU. Parlamentet anser dessutom att vår uppfattning om ”säkerhet” också måste kunna anpassa sig till de nya hot som hela tiden uppstår. Parlamentet anser att datormoln är till stor nytta för offentliga myndigheter, företag och konsumenter och uppmanar med kraft kommissionen att nå fram till den rätta balansen mellan lagstiftning, personlig integritet och tillväxtmöjligheter inom denna sektor.

Inrätta en verkligt fungerande, effektiv och ändamålsenlig inre marknad för energi senast 2015 och gå framåt på väg mot ett gemensamt europeiskt transportområde

 

26.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett sammanlänkat Europa med riktlinjer för transeuropeiska transportnät, transeuropeiska energinät samt för informations- och kommunikationsteknik, eftersom detta finansieringsinstrument kommer att bli viktigt för utvecklingen av bättre sammanlänkningar mellan alla delar av den integrerade inre marknaden, alltså transport, energi och bredbandsnät. Parlamentet betonar vikten av utveckla ett heltäckande och transportnät i EU (bland annat ta itu med frågorna om bristen på lämplig infrastruktur, tillgänglighet och låg grad av driftskompatibilitet mellan olika delar av EU). Parlamentet betonar att medlemsstaterna måste få hjälp med att nå de centrala målen på energins område, vilka berör försörjningen, konkurrenskraften och hållbarheten, samt att de också måste få hjälp med att nå de mål som fastställts i ”En digital agenda för Europa”, och anser att investeringarna i infrastrukturen för energi och telekommunikationer bör vara marknadsdrivna, så att offentlig finansiering kommer i fråga endast när marknaden verkligen misslyckats.

27.    Europaparlamentet anser att en liberaliserad, sammanlänkad och fullt konkurrensutsatt energimarknad kommer att skapa en tryggare energiförsörjning genom att stimulera till deltagande på marknaden och ökad diversifiering, med anlitande också av våra egna energitillgångar, framför allt rena och hållbara källor till energi. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att strikt hålla fast vid den princip om ”tredjepartstillträde” som anges i det tredje energipaketet, såsom en nyckelfaktor inom arbetet för en liberaliserad inre marknad för energi.

28.    Europaparlamentet upprepar att inhemska källor till olja och gas är oerhört viktiga för en trygg och diversifierad energiförsörjning. Parlamentet oroar sig för att kommissionens förslag ”om säkerhet för prospekterings-, undersöknings- och produktionsverksamhet för olja och gas till havs” kan leda till sänkta säkerhetsnormer och till att all verksamhet till havs i själva verket stoppas. Parlamentet kräver att förslagen ska ändras från en förordning till ett direktiv, så att vedertagna och beprövade säkerhetssystem kan finnas kvar och fortgående förbättras, för att säkerställa att bästa praxis vinner stor spridning.

29.    Europaparlamentet betonar än en gång att en fri, liberaliserad inre marknad för alla transportsätt måste slutföras, varvid tyngdpunkten särskilt ska vila vid en ytterligare liberalisering av järnvägssektorn och marknaden för godstransporter på väg, så att fri rörlighet för varor och tjänster garanteras, med klara och lätt verkställbara bestämmelser för fri och rättvis konkurrens och minskade administrativa bördor för de små och medelstora företagen.

30.    Europaparlamentet understryker att både genomförandet av lagstiftningen om ett gemensamt europeiskt luftrum och utvecklingen av det gemensamma företaget för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar) måste påskyndas, liksom initiativet ”Clean Sky”, för att vi med hjälp av en effektivare luftfart ska kunna göra stora besparingar både för ekonomin och miljön och för att en ökad trängsel ska kunna undvikas, i en situation där trafikflödena i luften bara växer och tekniken blivit föråldrad. Europaparlamentet oroar sig för att det går trögt med att inrätta funktionella luftrumsblock runtom i Europa och betonar vikten av politiska åtgärder för att man ska komma framåt med de funktionella luftrumsblocken.

31.    Europaparlamentet framhåller vilken ekonomisk nytta utvecklingen av regionalflyget fört med sig och uppmanar kommissionen att i förslagen om ny lagstiftning ta upp regionalflygplatsernas och regionalflygets särskilda behov i programmet om transeuropeiska transportnät.

32.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att nuvarande lagstiftning om passagerarnas rättigheter effektivt genomförs och verkställs, samt att lägga fram förslag om att mjuka upp regeln om en väska per passagerare och se till att insyn i priserna och seriös handelspraxis tillämpas vid köp av flygbiljetter (vid betalning med kredit- eller betalkort får flygbolagen endast ta betalt för de faktiska kostnaderna för sina tjänster).

33.    Europaparlamentet konstaterar att man behöver gå vidare med att inrätta ett integrerat och alleuropeiskt elektroniskt boknings- och betalningssystem för att främja kombinerade transportsätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande som uppmuntrar branschen att utveckla multimodalitet genom gemensamma biljetter för järnvägs- och flygsektorn.

Inrätta det europeiska forskningsområdet och skapa möjligheter för forskning och innovation

34.    Europaparlamentet anser att investering i forskning och innovation måste svara för en större andel av EU:s totala utgifter inom ramen för en mindre EU-budget överlag. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska anslagen för budgetrubriker som återkommande underutnyttjas och att fördela beloppen till budgetposter för forskning och innovation och andra prioriterade områden, t.ex. främjande av finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag.

35.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder hittills och yrkar på fortsatta insatser för att förenkla EU:s forsknings- och innovationsprogram. Att minska beviljande- och betalningstiden samt rapporterings- och revisionskraven bör vara en prioriterad fråga, särskilt för universitet och små och medelstora företag.

36.    Europaparlamentet anser att spetskompetens bör vara det främsta kriteriet för att bevilja finansiering som ett led i Horisont 2020 och att geografiska villkor avsevärt skulle minska programmens kvalitet och EU-mervärde. Ett bredare deltagande kan uppnås genom mer riktad användning av strukturfonder för att utveckla forskningsinfrastruktur i mindre utvecklade regioner i EU.

37.    Europaparlamentet efterlyser förbättrad kapitalförsörjning för innovativa nystartade företag och snabbt växande företag och välkomnar i detta avseende kommissionens förslag Konkurrenskraft för små och medelstora företag (COSME) och Horisont 2020, särskilt de finansieringsmöjligheter som kommer att förbättra små och medelstora företags kapitalförsörjning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att övergången från ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation till COSME och Horisont 2020 inte i onödan förhindrar deltagande i eller ansökningar till programmen.

38.    Europaparlamentet anser att riskkapitalfonder bör få verka på gränsöverskridande eller alleuropeisk basis för att finansiera forskning och innovation, med hjälp av Europeiska investeringsfonden och andra finansiella institutioner och även i samarbete med andra nationella aktörer.

39.    Europaparlamentet anser att förkommersiell upphandling kan användas som drivkraft för forskning och innovation och välkomnar initiativet från vissa medlemsstater att anpassa modellen för innovation och forskning i små företag till ett EU-sammanhang. Parlamentet efterlyser ett EU-omfattande program som ska främja både den inre marknaden och det europeiska forskningsområdet.

Åstadkomma öppna globala marknader

40.    Europaparlamentet bekräftar att främjandet av en öppen och rättvis marknad och bekämpning av protektionism på multilateral nivå och genom alla handelsavtal med tredjeländer måste vara en ständig prioritering.

41.    Europaparlamentet betonar att det regelbaserade multilaterala handelssystemet, som upprättats genom Världshandelsorganisationen (WTO), är den lämpligaste ramen för att reglera och främja en öppen och rättvis handel. Parlamentet erinrar om att man måste uppfatta multilaterala, plurilaterala och bilaterala avtal som delar av en gemensam uppsättning verktyg för internationella frågor, och därmed som standardinslag i välavvägda politiska förbindelser och handelsförbindelser som kompletterar varandra.

42.    Europaparlamentet betonar att EU fortsatt bör gå in för att stärka öppna och rättvisa handelsförbindelser som ett led i förhandlingarna om frihandelsavtal med alla sina strategiska handelsparter, särskilt de större tillväxtmarknaderna där EU bibehåller viktiga offensiva intressen, inbegripet men inte begränsat till Nordamerika, Briks-länderna, Asean-länderna och Central- och Latinamerika, samt avtal om ekonomiskt partnerskap med utvecklingsländerna. Det är viktigt att inrikta sig på att undanröja icke-tariffära handels- och investeringshinder, bland dem de talrika restriktiva bestämmelserna och regleringsåtgärderna som påverkar företag från EU som vill komma in på utländska marknader.

43.    Europaparlamentet betonar att kommissionen och i förekommande fall EU:s medlemsstater bör gynna små och medelstora företags deltagande på de globala marknaderna genom att införa lämpliga åtgärder som möjliggör små och medelstora företags internationalisering, inbegripet lättare tillgång till kapital och regelbundet uppdaterad information om affärsmöjligheter utomlands samt relevanta handelspolitiska skyddsåtgärder mot otillbörlig dumpning och subventionering samt skydd av laglig produktion i EU och EU-företags marknadsandelar i tredjeländer.

44.    Europaparlamentet kräver i detta avseende att kommissionen aktivt försvarar unionens industrier, inbegripet små och medelstora företag, så fort det behövs mot dess handelspartners överträdelser av överenskomna regler, WTO-standarder och principer, med hjälp av alla till buds stående medel, inbegripet multilaterala och bilaterala mekanismer för tvistlösning samt WTO-förenliga handelspolitiska skyddsinstrument.

45.    Europaparlamentet betonar att EU bör stå fast vid sitt åtagande om att i första hand söka uppnå ett välavvägt resultat för utvecklingsagendan från Doha, vilket skulle stödja utvecklingsländernas integration i det internationella handelssystemet, samtidigt som man parallellt gör framsteg med bilaterala och plurilaterala handelsavtal med andra industrialiserade länder där det är realistiskt att ömsesidiga fördelar och ekonomisk tillväxt kan uppnås snabbare.

46.    Europaparlamentet anser också, mot bakgrund av det ihållande dödläget i fråga om uppläggningen av och målen för utvecklingsagendan från Doha, att man snarast möjligt måste återuppta diskussionen om hur Världshandelsorganisationen ska stärkas och förberedas inför framtida utmaningar, och ber kommissionen lägga fram förslag om detta.

47.    Europaparlamentet uttrycker stark oro inför kommissionens förhållningssätt att det ska råda ömsesidighet vid tredjelands tillträde till marknaden för offentlig upphandling, vilket skickar ett negativt och protektionistiskt budskap till tredjeländer snarare än ett budskap om en öppen marknad.

48.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att arbetsgruppen på hög nivå för sysselsättning och tillväxt, under ledning av Förenta staternas företrädare för handelsfrågor, Ron Kirk, och EU:s kommissionsledamot med ansvar för handelsfrågor, Karel De Gucht, bland annat ser efter, inte bara hur man ska åtgärda konventionella hinder för handeln med varor, såsom tullsatser och tullkvoter, utan också minska, undanröja och förebygga tekniska och lagstiftningsmässiga handelshinder på ömse sidor om Atlanten för att inte handeln ska hindras av att företagen åläggs överdrivet tunga lagstiftningsbördor.

49.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betrakta EU:s förbindelser med Förenta staterna som unionens strategiskt viktigaste partnerskap. Parlamentet uppmanar därför med kraft till en intensifiering av den strategiska dialogen mellan EU och Förenta staterna 2013 för att man ska kunna fullfölja de åtaganden som ingåtts inför både bilaterala och multilaterala forum om att bekämpa den världsomfattande trenden i protektionistisk riktning.

50.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att växla inriktning från rådande inputorienterade utvecklingspolitik till en outputorienterad utvecklingspolitik, med årliga särskilda siffror på utvecklingsresultat i överensstämmelse med de siffror som visar hur mycket av skattebetalarnas pengar som har använts. För att öka effektiviteten är det också avgörande med ökad politisk samstämmighet och större givarsamordning på nationell, europeisk och global nivå.

51.    Europaparlamentet betonar att eventuella ökningar eller förändringar av Europeiska utvecklingsfonden inte bör ske automatiskt utan bygga på ett helhetsbetonat resultatstyrt synsätt där tyngdpunkten vilar på resultaten snarare än på insatserna.

52.    Europaparlamentet uppmanar EU att ge ny kraft åt sin biståndspolitik och se till att biståndet kommer fram, genom att mera effektivt använda de befintliga strukturerna och samarbeta med aktörer som är på väg att nå en framträdande roll i globala utvecklingssammanhang såsom Kina, Indien och Brasilien för att effektivare och flexiblare bemöta nya utmaningar för utvecklingen, bland annat i konfliktstater och stater med bräcklig statsordning.

53.    Europaparlamentet inser att EU ger 56 procent av allt offentligt utvecklingsbistånd i världen och att det skulle bli till avsevärd nytta för både givar- och mottagarländerna om EU gjorde mera för att skapa insyn. Parlamentet uppmanar därför EU att överväga vilken nytta det skulle kunna medföra om det antogs en EU-omfattande garanti för insyn i biståndet som skulle ålägga både kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram aktuella, exakta, jämförbara och detaljerade uppgifter om biståndsflödena, utgående från det internationella initiativet till insyn i biståndsfrågor (International Aid Transparency Initiative, IATI).

54.    Europaparlamentet konstaterar att en viktig förutsättning för ekonomisk utveckling och välståndsskapande är att kapital och företag som redan finns i utvecklingsländerna görs till en del av fungerande lagliga strukturer och den formella ekonomin. Kommissionen uppmanas att prioritera resurser för kartläggning och registrering av fastigheter och immateriell egendom.

55.    Europaparlamentet välkomnar det arbete som GD Humanitärt bistånd och civilskydd (Echo) utfört och den effektivitet man uppvisat i de mest krisdrabbade och sårbara regionerna som står inför svält, osäker livsmedelsförsörjning och flyktingar. Särskilt lovvärd är samordningen av medlemsstaternas, grannländernas och FN:s verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en strategi för förebyggande på alla nivåer, snarare än nuvarande ad hoc-system i biståndsförvaltningen, som kan bestå i att övervaka, upptäcka och förhindra kommande katastrofer och snabbare mobilisera frivilligresurser.

Minska EU:s regleringsbörda

56.    Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen redan vidtagit för att minska regleringsbördan för små och medelstora företag och mikroföretag till följd av EU-lagstiftningen, t.ex. genom införandet av en mikroföretagsdimension i testet om konsekvenserna för små och medelstora företag och undantag för små och medelstora företag i vissa rättsliga bestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att regleringen för små och medelstora företag och mikroföretag fortsätter att förbättras genom att man riktar in sig på att utforma lagstiftning som är särskilt anpassad till små och medelstora företags behov och också genom ytterligare införande av lämpliga undantag.

57.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att testet om konsekvenserna för små och medelstora företag tillämpas följdriktigt och konsekvent inom alla relevanta områden av politiken och införlivas med den övergripande konsekvensbedömningen av förslag, och inte offentliggörs bara som fristående tilläggsinformation, för att inte de små och medelstora företagen ska drabbas av oskäliga administrativa bördor.

58.    Europaparlamentet begär att kommissionen ser till att överenskommelsen mellan de tre institutionerna om att uppfylla sina åtaganden om bättre lagstiftning följs, vilket även gäller medlemsstaterna, som alla bör uppmuntras av kommissionen att genomföra sina egna test om konsekvenserna för små och medelstora företag. Rådet bör inrätta en enhet för konsekvensbedömningar som ska göra konsekvensbedömningar av rådets egna ändringsförslag. Parlamentet framhåller vikten av att kontroller av ändamålsenligheten finns med på agendan för smart lagstiftning.

59.    Europaparlamentet anser att kommissionen bör tillämpa vissa principer i småföretagsakten i sina egna förbindelser med små och medelstora företag.

60.    Europaparlamentet välkomnar den bottom-up-strategi som ett antal medlemsstater antagit för att kartlägga betungande lagstiftning och anser att kommissionens program för minskning av administrativa bördor bör fortsätta i en mer ambitiös och utökad omfattning efter 2012 och att kompensation för regelbördan bör införas.

61.    Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens förslag att mikroföretag bör undantas från betungande regler om det inte uttryckligen tillkännages att reglerna ska gälla också för dem, för att främja tillväxt.

62.    Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att programmet för minskning av administrativa bördor bör utökas, och uppmanar med kraft kommissionen att i sitt arbetsprogram för 2013 införa ett program som ska ta itu med behovet av att minska den sammantagna regelbördan och införa kompensation för regelbördan.

63.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omformulera sina mål om att förenkla förvaltningen och till ett förstärkt åtagande om att bedöma huruvida något verkligt mervärde tillförs på EU-nivå innan arbetet med utkast till förslag införs.

64.    Europaparlamentet välkomnar med förbehåll kommissionens översyn av Reach-förordningen före den andra registreringstidsfristen 2013. Kommissionen uppmanas med kraft att säkerställa större tydlighet och enhetlighet i riskhanteringsförfaranden och att uppmuntra berörda parter att medverka.

65.    Europaparlamentet anser att EU:s föreslagna anpassningsstrategi till klimatförändringarna bör vara inriktad på insatser med ett betydande mervärde för EU. Parlamentet betonar i detta avseende att en sådan strategi bör vara otvivelaktigt miljömässigt hållbar och att föreslagna åtgärder bör vara proportionerliga, beakta konsekvenserna av koldioxidutsläpp och till fullo beakta de potentiellt skadliga effekterna för sysselsättningsskapande industrier.

Skapa välfungerande arbetsmarknader

66.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att få bort faktorer som i dag gör arbetsmarknaden stelbent inom EU, att stödja och utveckla förutsättningar för en mera flexibel uppläggning av arbetet, framför allt för äldre och yngre arbetstagare, och att främja rörligheten för arbetstagare. Parlamentet betonar vikten av systemreformer för att bekämpa strukturell arbetslöshet och för att möta ett åldrande samhälle och snabbt föränderlig teknik.

67.    Europaparlamentet efterlyser en omfattande översyn av EU:s gällande arbetsrätt med en kostnads–nyttoanalys som tydligt ska avgöra vilken lagstiftning som är ineffektiv eller kontraproduktiv och vilken lagstiftning som bör upphävas eller kan tillämpas bättre.

68.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en genomgripande översyn av arbetstidsdirektivet för att finna en pragmatisk lösning så att näringslivet och arbetstagarna får ökad flexibilitet, utan att företagen påläggs några ytterligare onödiga administrativa bördor och under det att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas och balansen mellan arbete och privatliv förbättras.

69.    Europaparlamentet välkomnar sysselsättningspaketet som syftar till att skapa en dynamisk miljö för skapande av sysselsättning genom minskade arbetskraftskostnader, minskad byråkrati, stöd till nystartade företag, system för egenföretagare och stimulans för nyskapande, konkurrenskraft och skapande av nya arbetstillfällen. Paketet får inte tolkas som en möjlighet att ytterligare centralisera sysselsättningspolitiken på EU-nivå och inte heller som ett försök att införa en minimilön i EU. Parlamentet betonar vikten av investeringar i humankapital, forskning och utveckling och i lämplig utbildning och yrkesutbildning, vilket skulle underlätta arbetstagares rörlighet.

70.    Europaparlamentet vill att Europeiska socialfonden ska användas effektivare och begränsas till åtgärder som gäller en aktiv sysselsättningspolitik. Parlamentet betonar vikten av att Europeiska socialfonden tillför ett mervärde till medlemsstaternas politik och ger valuta för pengarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera medlemsstaterna nödvändig flexibilitet att bestämma och välja ifall medlen ska betalas ut via Europeiska socialfonden eller Europeiska regionala utvecklingsfonden för att medlemsstaterna ska ta itu med sina egna tillväxthindrande faktorer i samband med EU 2020.

71.    Europaparlamentet motsätter sig kommissionens förslag till nytt format av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter. Fondens verksamhet har visat sig vara mycket problematisk, byråkratisk och ineffektiv när det gäller att få personer tillbaka i varaktig sysselsättning. Fonden erbjuder lite valuta för pengarna, ger inte tillräckligt mervärde till medlemsstaternas politik, utgör ett hinder för medlemsstaternas reforminsatser, försöker åtgärda långsiktiga strukturproblem med kortsiktiga lösningar och väcker farhågor om att den används för att subventionera stora företag som utlokaliseras inom EU.

72.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens vitbok om pensioner. Ett antal av de föreslagna initiativen i texten kan dock inkräkta på tillväxt och strida mot kommissionens mål om hållbara och tillräckliga pensioner, där tjänstepensioner spelar en stor roll.

73.    Europaparlamentet betonar vikten av alla framtida initiativ eller revideringar som kommissionen föreslår inom området säkerhet och hälsa måste baseras på tillförlitliga vetenskapliga rön. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de långsiktiga vinsterna med ett tillvägagångssätt utan lagstiftning som är inriktat på förbättrad vägledning, utbildning av arbetsgivare och arbetstagares delaktighet för att åstadkomma hållbara förändringar.

74.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över förhållandet mellan de nuvarande förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen och fri rörlighet, och i denna översyn inkludera såväl arbetstagare som medborgare som inte är ekonomiskt aktiva, samt låta den åtföljas av förslag om ändring av lagstiftningen om det är nödvändigt.

75.    Europaparlamentet är övertygat om att antalet reglerade yrken bör minskas och att utrymmet för automatiskt erkännande av kvalifikationer för nya yrken bör utvidgas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt innovativa sektorer och digitala branscher.

Bygga upp en solid, dynamisk och konkurrenskraftig sektor för finansiella tjänster

76.    Europaparlamentet konstaterar att finanskrisen har pågått i nästan fem år nu och att EU riskerar att bli den sista större ekonomiska regionen som tar sig ur den. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inrikta sig på åtgärder som ökar EU:s konkurrenskraft och avstå från strategier som riskerar att uppmuntra till att välståndsskapande verksamhet utlokaliseras till andra jurisdiktioner.

77.    Europaparlamentet noterar risken för regleringsarbitrage om man reglerar branschen för finansiella tjänster och yrkar på att man ska prioritera de åtgärder som man har kommit överens om på global nivå (såsom Basel 3-reglerna) framför dem som kommissionen själv arbetar för.

78.    Europaparlamentet noterar den ömtåliga balansen mellan finanspolitiskt ansvar och behovet av tillväxt. Parlamentet anser med anledning av den pågående debatten att de båda inte utesluter varandra och betonar att en minskning av regleringsbördan och en ökning av små och medelstora företags tillväxtpotential är de fruktbaraste sätten att återställa förtroendet för ekonomin. Små och medelstora företag bör få förbättrade möjligheter till tillväxt genom tillträde till kapitalmarknaderna.

79.    Europaparlamentet konstaterar att finansiell reglering får allvarliga och oavsiktliga effekter på slutanvändarföretagen, pensionsfonder och andra delar av den reala ekonomin. Parlamentet efterlyser skärpt övervakning för att säkerställa att man vid den finansiella regleringen minimerar kostnadskonsekvenserna för dem som är beroende av sektorn för finansiella tjänster för att deras företag ska kunna drivas effektivt och konkurrenskraftigt.

80.    Europaparlamentet noterar kommissionens förslag av den 6 juni om ramar för bankrekonstruktioner. Parlamentet betonar att det är väsentligt för varje bankjurisdiktion att ha en sådan ram och att alla unionsförslag måste respektera nationella tillsynsmyndigheters roll och bestämmanderätt, eftersom dessa är de bäst rustade att avgöra tillståndet för de banker som verkar inom deras jurisdiktion samt medlemsstaternas suveränitet, vilka slutligen måste tillvarata sina skattebetalares intressen.

81.    Europaparlamentet konstaterar att det förslag till skatt på finansiella transaktioner som kommissionen lagt fram har vissa brister, såsom en skev börda på olika medlemsstater, hotet mot branschens konkurrenskraft och att käbblet om vem det gynnar bara tjänar till att öka motståndet mot förslaget och att det bör återkallas.

82.    Europaparlamentet beklagar att kommissionen har föreslagit en ökning på 6,8 procent för 2013 års budget under en period då man mer än någonsin kräver att medlemsstaterna, och särskilt unionen, ska få bukt med underskott och skuldsättning. Parlamentet vidhåller att den mest rationella vägen att gå inom en överskådlig framtid är att dirigera om medel från områden med litet eller inget mervärde till tillväxtstrategier under nivån för en allmän frysning av budgeten.

83.    Europaparlamentet är övertygat om att en långsiktig tillväxt kräver att EU:s budget lägger större tonvikt vid forskning och innovation och vid utvecklingen av den inre marknaden, som är områden som borde skyddas genom ytterligare finansiering från budgetområden med litet eller inget mervärde.

84.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera initiativ som främjar tillväxt och sysselsättning, något som Europas ekonomiska återhämtning kräver. Parlamentet efterlyser förstärkta budgetmässiga åtgärder för att främja konkurrenskraft, innovation och små och medelstora företag, eftersom de 23 miljoner små och medelstora företagen utgör EU:s största ekonomiska potential och är ryggraden i vår ekonomi. Parlamentet anser att den viktigaste prioriteringen bör vara att öka stödet från Europeiska investeringsbanken (EIB) till små och medelstora företag samt till infrastruktur.

85.    Europaparlamentet efterlyser större ansträngningar för att den inre marknaden ska fungera smidigt, vilket är nödvändigt för att förbättra villkoren för innovation, tillväxt och skapande av arbetstillfällen. I detta sammanhang understryker parlamentet att EU:s budget måste prioritera initiativ som stöder utvecklingen av den inre marknaden för att hjälpa Europa ut ur lågkonjunkturen, bland annat genom

– att avreglera ineffektiva eller förlegade bestämmelser, såsom arbetstidsdirektivet,

– att liberalisera tjänster på hela den inre marknaden,

– att främja den digitala IKT-ekonomin,

– att garantera tillgång till kapital.

86.    Europaparlamentet betonar att sådant stöd skulle vara betydelsefullt för att hindra små och medelstora företag från att dra ned på sina investeringar, i synnerhet inom forskning och utveckling, samtidigt som det skulle främja sysselsättning och se till att färdigheter bevaras och sålunda hjälpa till att frigöra de små och medelstora företagens innovationspotential, som är av avgörande betydelse för EU:s välstånd och för skapandet av ett kunskapsbaserat samhälle.

87.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att budgetera realistiskt och insisterar på att alla åtgärder vidtas för att utreda mervärdet på europeisk nivå för alla aktuella EU-program. Parlamentet begär systematiska, regelbundna och oberoende utredningar för att garantera att alla utgifter uppnår önskat utfall på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som de bidrar till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

88.    Europaparlamentet anser dessutom att anslag för år 2013 bör basera sig på en noggrann analys av utfallet av betalningsbemyndiganden under 2011 samt 2012, med avsikt att göra inbesparingar på poster där det uppkommit problem med genomförandet. Parlamentet anser att reella besparingar kan göras genom att identifiera överlappningar och effektivitetsbrister i alla budgetposter

89.    Europaparlamentet uppmanar kommissionens ordförande att, vid omorganisationen av portföljer efter Kroatiens anslutning i juli 2013, inrätta en tjänst som kommissionsledamot med ansvar för budgetkontroll i enlighet med parlamentets resolution av den 10 maj 2012. Parlamentet påminner om att denna resolution efterlyser en särskild kommissionsledamot som ska ansvara för

– internrevision,

– bedrägeribekämpning,

– samverkan med revisionsrätten och de relevanta parlamentsutskotten,

– förbindelser med relevanta budget- och revisionsmyndigheter i medlemsstaterna, och utveckling av en övergripande ram för intern kontroll,

– övervakning och förbättring av användbarheten av den årliga sammanfattningsrapporten, inklusive en översyn av medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem,

– bemyndigande och utvärdering av oberoende programutvärderingar, och utveckling av den utvärderingsrapport som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget, till ett värdefullt verktyg för att förbättra genomförandet.

90.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport där man ser över effektiviteten i utvärderingssystemet och särskilt förhållandet mellan pågående utvärderingsarbete och den utvärderingsrapport som krävs enligt artikel 318 i EUF‑fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en översyn av hur artikel 318 tillämpats sedan den trädde i kraft.

91.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka gjuta nytt liv i dialogen med medlemsstaterna avseende ”delad förvaltning” som en prioritet för 2013, och att lägga fram förslag för Europeiska rådet om en förbättring av den nationella förvaltningen av medel ur EU:s budget, med bland annat införande av obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar och inrättande av en gemensam modell för nationella förvaltningsförklaringar

92.    Europaparlamentet upprepar sitt krav på att kommissionen bör inrätta ett enhetligt, heltäckande och användarvänligt system på internet så att allmänheten kan få tillgång till fullständiga upplysningar om Europeiska unionens budget, fördelade efter budgetposter och stödmottagare. Därför uppmanas kommissionen att ta med fullbordande av detta system i sitt arbetsprogram för 2013.

93.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att starta ett internt program för att se till att hela dess personal är fullt förtrogen med avdelning II: ”Tjänstemännens rättigheter och skyldigheter” i tjänsteföreskrifterna och framför allt de skyldigheter som härflyter av artikel 22a(96). Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en detaljerad plan för hur man ska uppmuntra allmänheten att rapportera irreguljära eller olagliga betalningar.

94.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att avstå från att lämna in förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet, eftersom detta redan har stött på tillräckligt motstånd och därför är meningslöst.

III.   Modernisering av politiken

Ett effektivt europeiskt område för frihet, säkerhet och rättvisa

95.    Europaparlamentet anser att för att skapa ett effektivt europeiskt område för frihet, säkerhet och rättvisa måste Europeiska unionen ta fram ett system som är nyanserat och som tar hänsyn till varje medlemsstats individuella rättsliga och personliga särart, och att verktyg därför endast ska skapas vid behov och att dessa måste respektera varje medlemsstats självbestämmande. Parlamentet begär att all lagstiftning ska vara inriktad på att ge medlemsstaterna möjlighet att samarbeta på ett smidigt och effektivt sätt, dock utan att påtvinga en harmoniserad politik som bortser från skillnaderna mellan de olika medlemsstaternas straffrättsliga system.

96.    Europaparlamentet erkänner att EU kan spela en framträdande och viktig roll i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet, och uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med frågor som har stor betydelse för EU-medborgarnas säkerhet, med full respekt för EU-medborgarnas rättigheter och friheter, och anser att uppgiftsskyddet och rätten till rättslig prövning är av avgörande betydelse när det gäller att skapa en trovärdig och effektiv säkerhetspolitik.

97.    Europaparlamentet insisterar på att alla byråer som är verksamma på området rättsliga och inrikes frågor måste vara kostnadseffektiva, ändamålsenliga och redovisningsskyldiga inför Europaparlamentet, kommissionen och de nationella regeringarna.

98.    Europaparlamentet konstaterar att ECR-gruppen starkt stöder jämställdhetsprincipen och upprepar vikten av att främja lika rättigheter för kvinnor och män och för barn.

99.    Europaparlamentet välkomnar antagandet av direktivet för att bekämpa människohandel och betonar det akuta behovet av att få bukt med människohandeln. Parlamentet ser mycket fram emot strategin mot människohandel från samordnaren för kampen mot människohandel som väntas komma i maj 2013 och uppmanar henne att ta itu med dessa områden.

100.  Europaparlamentet konstaterar att incidenter med våld i hemmet årligen ökar i Europa och uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete för att hantera detta problem genom en icke-lagstiftande strategi. Parlamentet upprepar sitt stöd för Daphne-programmet, men betonar att kommissionen måste bli bättre på att garantera att stödet går till kampanjer på gräsrotsnivå och inte till vetenskapliga studier i ämnet.

101.  Europaparlamentet stöder kommissionen i dess arbete avseende skydd av barn och uppmanar kommissionen att se till att alla medlemsstater före november 2013 fullt ut och på ett korrekt sätt har genomfört direktivet för att bekämpa utnyttjande av barn, övergrepp mot barn och barnpornografi.

102.  Europaparlamentet understryker att det fortfarande förekommer ”dolda” skadliga sedvänjor och uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att utrota kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap för flickor och unga kvinnor.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till medlemsstaternas oro när det gäller direktivet om hälsa och säkerhet för gravida arbetstagare och betonar att detta förslag till direktiv inte har rådets stöd eller godkännande.

104.  Europaparlamentet konstaterar att förslagen till ett direktiv om mål och kvoter för kvinnor i företagsstyrelser är nedvärderande för kvinnor och inte hjälper näringslivet i dagens ekonomiska klimat. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över och återkalla förslagen och att fokusera på samarbete med medlemsstaterna inom ett ramverk som inte avser lagstiftning.

105.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över och återkalla förslagen till direktiv om lika lön för kvinnor och män och begär istället att kommissionen ska samarbeta med medlemsstaterna för att hitta effektiva, icke-lagstiftande sätt att komma åt löneskillnaderna, vilka ska åtgärdas på medlemsstatsnivå.

Miljöpolitik

106.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som redan tagits av kommissionen för att lägga större tonvikt vid genomförandet av den befintliga miljö- och klimatpolitiken i stället för att öka lagstiftningsbördan.

107.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag till översyn av de nuvarande strategierna för luftkvalitet och avfall. Parlamentet framhåller att all översyn av direktiven för luftkvalitet och nationella utsläppstak samt av ramdirektivet för avfall bör fokusera på konkreta mål som är uppnåeliga för medlemsstaterna.

Jordbruk och fiske

108.  Europaparlamentet noterar med oro de förslag som kommissionen redan har lämnat in om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid. Parlamentet bekräftar att dessa förslag inte åtgärdar de huvudsakliga utmaningarna som Europas jordbruk står inför och kommer att hämma utvecklingen av en konkurrenskraftig och effektiv jordbrukssektor som ofrånkomligen behövs om Europeiska unionen verkligen ska kunna möta den utmaning som det innebär att trygga livsmedelsförsörjningen i en värld där befolkningen och efterfrågan på livsmedel ökar.

109.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att visa flexibilitet under förhandlingsprocessen om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken och vara beredd att ta tillbaka eller i väsentlig grad ändra de många aspekter i förslaget som hotar ett konkurrenskraftigt och effektivt jordbruk i Europa, särskilt förslagen om miljöanpassade direkta utbetalningar och begränsade direkta utbetalningar. Parlamentet konstaterar vidare att kommissionen inte har lyckats föreslå en ram som kommer att möjliggöra en rättvis fördelning av direktstödet i alla medlemsstater.

110.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att åtgärda det nuvarande dödläget mellan parlamentet och rådet avseende den rättsliga grunden för de fleråriga planerna för fiskerisektorn, bland annat förslagen om en flerårig plan för sillbeståndet i området väster om Skottland och för fisket efter det beståndet och en flerårig plan för det västliga beståndet av taggmakrill i Atlanten och det fiske som utnyttjar det beståndet.

111.  Europaparlamentet påminner om paketet med lagförslag för den gemensamma fiskeripolitiken och uttrycker, i det avseendet, sin besvikelse över att så få lagstiftningsinitiativ har vidtagits för att åstadkomma en större decentralisering av fiskeripolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa prov på flexibilitet vad gäller reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och stöder parlamentet och rådet i deras strävan att åstadkomma större decentralisering av fiskeripolitiken.

Regionalpolitiken

112.  Europaparlamentet noterar det planerade antagandet av partnerskapsavtal mellan kommissionen och medlemsstaterna och de behöriga regionala och lokala myndigheterna, vilka bör stödja Europa 2020-strategins mål för smart och hållbar tillväxt för alla, och koncentrera sig på att bygga upp en ekonomisk kapacitet i unionens fattigare regioner.

113.  Europaparlamentet är oroat över hur starkt bindande dessa föreslagna avtal är och betonar vikten av att ge de behöriga nationella, regional och lokala myndigheterna maximal flexibilitet vid utarbetandet av partnerskapsavtal, vilket ger medlemsstaterna möjlighet att anpassa sammanhållningspolitikens instrument till deras specifika mål och till regioner och områden med särskilda behov och problem.

114.  Europaparlamentet anser att även om man accepterar behovet av ett bilateralt partnerskapsavtal mellan kommissionen och medlemsstaterna för att erbjuda en övergripande ram bör eventuella framtida marginella förändringar av inriktningen på dessa partnerskapsavtal inte antas av kommissionen utan istället genom ett mindre långrandigt, men mer flexibelt förfarande.

115.  Europaparlamentet understryker att lokala och regionala myndigheter, särskilt folkvalda representanter, bör vara fullt delaktiga i utarbetandet av avtal och i programplaneringen samt i alla faser av den sammanhållningspolitik som genomförs.

Kultur

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att all lagstiftning som föreslås på kulturområdet iakttar subsidiaritetsprincipen, och uppmuntrar kommissionen, med tanke på de åtstramningsåtgärder som vidtas av många EU-medlemsstater, att avstå från att föreslå nya kulturprogram som skulle innebära nya eller ökade utgifter. Parlamentet framhåller dessutom att kommissionens åtgärder på detta område bör begränsas till områden som verkligen kan ge ett mervärde.

117.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en utveckling av ett samarbete med länder i den europeiska grannskapspolitiken på områdena utbildning och kultur, med utgångspunkt i principen ” mindre för mindre, mer för mer”. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att upprätthålla en balans mellan den södra och den östra dimensionen av den europeiska grannskapspolitiken i all verksamhet som rör utbildning och kultur.

118.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka verksamhet som syftar till en utveckling av det östra partnerskapet, särskilt på området för rörlighet och utbildningssamarbete.

119.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja program som visar på EU-medlemsstaternas mångfald och som betonar betydelsen av den nationella identiteten inom EU.

IV.   Ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen

120.  Europaparlamentet konstaterar att den strukturerade dialogen mellan kommissionen och parlamentet, i enlighet med bilaga 4 i ramavtalet inte fungerar effektivt. Parlamentet konstaterar vidare att arbetet med att utarbeta bidrag från utskotten till parlamentets ståndpunkt i fråga om arbetsprogrammet inte får den uppmärksamhet det förtjänar. Parlamentet anser att den sammanfattande rapporten från utskottsordförandekonferensen för närvarande är ett meningslöst arbete.

121.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av bilaga 4 till ramavtalet. Parlamentet föreslår att utskottsordförandekonferensen ska uppmana utskotten att ta sina bidrag på större allvar genom att anta ståndpunkter enligt samma förfaranden som gäller för ett yttrande till ett betänkande. Parlamentet uppmanar utskottsordförandekonferensen att anta en sammanfattande rapport med ett format som de politiska grupperna kan använda då de utarbetar sina resolutioner för kammaren, och framför allt genom att begära att förslagen görs i form av förslag till punkter för sådana resolutioner.

o

o       o

122.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.