FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s politik på Västbanken och i östra Jerusalem
27.6.2012 - (2012/2964(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Véronique De Keyser, Pino Arlacchi, Emine Bozkurt, Ricardo Cortés Lastra, Emer Costello, Robert Goebbels, Ana Gomes, Richard Howitt, Wolfgang Kreissl-Dörfler, María Muñiz De Urquiza, Norbert Neuser, Raimon Obiols, Boris Zala för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0373/2012
B7‑0374/2012
Europaparlamentets resolution om EU:s politik på Västbanken och i östra Jerusalem
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 29 september 2011 om situationen i Palestina, av den 16 februari 2012 om förslaget till rådets beslut om ingående av den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung, och av den 10 september 2010 om situationen i Jordanfloden, särskilt det nedre flodområdet,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 8 december 2009, 18 juli 2011, 23 maj 2011 och 14 maj 2012 om fredsprocessen i Mellanöstern,
– med beaktande av det tal om den senaste utvecklingen i Mellanöstern och i Syrien som hölls av Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 12 juni 2012,
– med beaktande av uttalanden av Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, särskilt om utvidgningen av bosättningarna (8 juni 2012), om de israeliska myndigheternas beslut avseende statusen för bosättningarna i Sansana, Rechelim och Bruchin i de ockuperade palestinska områdena (25 april 2012) och om israeliska godkännanden av bosättningar (22 februari 2012),
– med beaktande av rapporten från EU:s uppdragschefer om östra Jerusalem från januari 2012,
– med beaktande av rapporten från EU:s uppdragschefer om område C och uppbyggnaden av en palestinsk stat (”Area C and Palestinian State Building”) från juli 2011,
– med beaktande av den fjärde Genèvekonventionen från 1949 om skydd av civilbefolkningen i krigstid,
– med beaktande av FN-stadgan,
– med beaktande av FN:s resolutioner om hithörande frågor, framför allt FN:s generalförsamlings resolution 181 från 1947 och FN:s säkerhetsråds resolutioner 242 från 1967, 252 från 1968, 338 från 1973, 476 från 1980, 478 från 1980, 1397 från 2002, 1515 från 2003 och 1850 från 2008,
– med beaktande av Mellanösternkvartettens uttalanden, framförallt uttalandena av den 23 september 2011 och den 11 april 2012,
– med beaktande av Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 9 juli 2004 om de rättsliga konsekvenserna av den mur som håller på att byggas i de ockuperade palestinska områdena,
– med beaktande av domen från Europeiska unionens domstol i mål C-386/08 av den 25 februari 2010, Brita GmbH mot Hauptzollamt Hamburg-Hafen,
– med beaktande av den tvååriga statsbyggandeplanen ”Palestina: slut på ockupationen, upprättande av staten” (”Palestine, Ending the Occupation, Establishing the State”) som lades fram av den palestinska premiärministern Salam Fayyad i augusti 2009,
– med beaktande av interimsavtalet om Västbanken och Gazaremsan av den 18 september 1995,
– med beaktande av förklaringen om principerna för provisoriska självstyrelseförfaranden (Osloavtalen) av den 13 september 1993,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen uttryckt sitt stöd för tvåstatslösningen, där staten Israel och en sammanhängande självständig, demokratisk och livskraftig palestinsk stat lever tillsammans sida vid sida i fred och säkerhet, samt efterlyst ett återupptagande av de direkta fredssamtalen mellan parterna och förklarat att inga andra ändringar av gränserna före 1967 – inte heller vad beträffar Jerusalem – kommer att erkännas, än sådana som parterna själva samtycker till.
B. Palestiniernas rätt till självbestämmande och en egen stat är obestridlig, liksom Israels rätt att existera inom säkra gränser. I rådets slutsatser av den 14 maj 2012 betonades det att ”de pågående förändringarna i arabvärlden gör behovet av framsteg i fredsprocessen i Mellanöstern än mer brådskande. Att lyssna till önskningarna hos folket i regionen, inbegripet palestiniernas önskan om en egen stat och israelernas önskan om säkerhet, är av avgörande betydelse för att varaktig fred, stabilitet och välstånd ska kunna uppnås i regionen”.
C. De två färska rapporterna från EU:s uppdragschefer om område C och uppbyggnaden av en palestinsk stat (”Area C and Palestinian State Building”), som båda läckte ut till pressen, vittnade åter en gång om en oroväckande utveckling på plats i de berörda områdena, vilken utgör ett betydande hot mot tvåstatslösningens genomförbarhet.
D. Västbanken och östra Jerusalem samt Gazaremsan är ockuperade områden. Internationell lagstiftning om de mänskliga rättigheterna och humanitär rätt, inbegripet den fjärde Genèvekonventionen, kan tillämpas fullt ut på dessa områden. I egenskap av ockupationsmakt är staten Israel bl.a. skyldig att i god tro garantera att den ockuperade palestinska befolkningens grundläggande behov tillfredsställs, administrera ockupationen på ett sätt som kommer den lokala befolkningen till godo, skydda och bevara civil egendom samt undvika att Israels egen befolkning flyttas till de ockuperade områdena och att befolkningen i de ockuperade områdena flyttas till israeliskt territorium.
E. Osloavtalet från 1993 delade upp Västbanken i tre zoner: områdena A, B och C. Område C, som är under israelisk civil kontroll och säkerhetskontroll, utgör 62 procent av Västbankens territorium och är det sammanhängande område som har den största arealen bördig och resursrik mark på Västbanken. I interimsavtalet om Västbanken och Gazaremsan från 1995 fastställs det att område C gradvis ska omfattas av palestinsk jurisdiktion, men detta har ännu inte skett.
F. Palestinsk närvaro i område C har underminerats av den israeliska regeringens politik. Som en följd av denna politik bor endast 5,8 procent av den palestinska befolkningen på Västbanken i område C. Samtidigt är antalet israeliska bosättare, som uppskattas till 310 000, mer än dubbelt fler än det uppskattade antalet palestinier som bor i detta område. Därför är det ytterst viktigt att skydda den palestinska befolkningen och dess rättigheter i område C och på så sätt bevara tvåstatslösningens genomförbarhet.
G. I Jerusalem-lagen (”Basic Law: Jerusalem, Capital of Israel”), som antogs 1980, fastställs det att Jerusalem i sin helhet är Israels förenade huvudstad. I FN:s säkerhetsråds resolution 478 (1980) fastställs det att alla de rättsliga och administrativa åtgärder som vidtagits av staten Israel, i dess egenskap av ockupationsmakt, och som har ändrat eller förmodas ändra staden Jerusalems karaktär och ställning, i synnerhet Jerusalem-lagen, är ogiltiga och måste omedelbart upphävas. I rådets slutsatser av den 14 maj 2012 upprepas det att man genom förhandlingar måste finna ett sätt att lösa frågan om Jerusalems ställning som framtida huvudstad för de båda staterna.
H. Den aktuella utvecklingen i östra Jerusalem gör att det förefaller allt mer osannolikt att Jerusalem i framtiden kan bli huvudstad för de båda staterna, vilket underminerar tvåstatslösningen. Detta betonas också i rapporten från EU:s uppdragschefer. Östra Jerusalem åtskiljs alltmer från Västbanken samtidigt som Jerusalems historiska bäcken i allt större utsträckning åtskiljs från övriga delar av östra Jerusalem.
I. Trots att de palestinier som är bosatta i östra Jerusalem utgör 37 procent av Jerusalems befolkning och står för 36 procent av kommunens skatteintäkter, används endast 10 procent av kommunens budget i östra Jerusalem, och tillhandahållandet av tjänster är högst otillräckligt. De flesta palestinska institutioner i östra Jerusalem, däribland Orient House, har stängts av israeliska myndigheter, vilket gett upphov till ett institutionellt vakuum och ett ledarskapsvakuum för den lokala palestinska befolkningen. Detta är synnerligen oroande.
J. De palestinier som bor i östra Jerusalem har rättslig ställning som varaktigt bosatta, och denna ställning kan endast på vissa villkor överföras på barn. Den kan inte automatiskt överföras genom äktenskap, vilket utgör ett hinder för makar och barn till många palestinier som är varaktigt bosatta i östra Jerusalem att leva tillsammans med sina familjmedlemmar. Samtidigt bor cirka 200 000 israeliska bosättare i och kring östra Jerusalem.
K. Palestinsk närvaro i område C och östra Jerusalem har underminerats av den israeliska regeringens politik. I viktig beståndsdel i denna politik är byggandet och utvidgningen av bosättningarna. De israeliska bosättningarna är olagliga enligt internationell rätt, och de utgör ett stort hinder för fredsansträngningarna eftersom de subventionerats av den israeliska regeringen genom betydande incitament i fråga om beskattning, bostäder, infrastruktur, vägar, tillgång till vatten, utbildning, hälso- och sjukvård etc. År 2011 var utvidgningen av bosättningarna i Jerusalem-området som störst sedan 1967. Våld från bosättares sida och trakasserier mot den palestinska civilbefolkningen har resulterat i allvarliga incidenter och dödsfall.
L. Eftersom det saknas en effektiv EU-kontrollmekanism, fortsätter israeliska produkter från bosättningarna att nå EU:s marknad inom ramen för ordningen för förmånstullar. I sin resolution av den 16 februari 2012 om förslaget till rådets beslut om ingående av den regionala konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung uttryckte Europaparlamentet sin allvarliga oro avseende de metoder som vissa företag använder för att utnyttja villkoren i associeringsavtalet mellan EU och Israel genom att exportera varor som tillverkats i de ockuperade palestinska områdena till den europeiska marknaden inom ramen för ordningen för förmånstullar. Parlamentet konstaterade att de lösningar som den relaterade tekniska överenskommelsen mellan EU och Israel erbjuder inte är i detta sammanhang är tillfredsställande, och ansåg att man med Israel bör enas om en enkel, effektiv och pålitlig mekanism som kan ersätta överenskommelsen. Parlamentet uppmanade emellertid medlemsstaterna att se till att deras tullmyndigheter på ett effektivt sätt tillämpar den ikraftvarande tekniska överenskommelsen och uppmanade kommissionen att lägga fram nya förslag och samarbeta med parlamentet för att finna en lösning som kan sätta stopp för detta missbruk av förmånstillträdet till EU:s inre marknad.
M. Den separationsmur som Israel har byggt, och som inte följer den gröna linjen, isolerar stora delar av de palestinska områdena både på Västbanken och i östra Jerusalem. Internationella domstolen förklarade, i ett rådgivande yttrande från 2004 om de rättsliga konsekvenserna av uppförandet av en mur på det ockuperade palestinska området, att den mur som Israel i egenskap av ockupationsmakt håller på att uppföra i det ockuperade palestinska området, bland annat i och omkring östra Jerusalem, och den ordning som hänför sig till denna, strider mot internationell rätt.
N. Den pågående utvidgningen av bosättningarna och våldet från bosättares sida, restriktioner i fråga om markanvändning och den därav följande akuta bristen på bostäder, rivningar av bostäder, vräkningar och fördrivningar, beslagtagande av mark, svårigheten att få tillgång till vatten och naturresurser, bristen på grundläggande samhällstjänster och stöd osv. har på ett mycket allvarligt sätt inverkat på levnadsförhållandena för palestinierna på Västbanken, särskilt i område C och i östra Jerusalem. Den ekonomiska situationen i dessa områden, som förvärrats till följd av restriktionerna avseende tillträde, transporter och markanvändning, är fortfarande mycket oroväckande.
O. Europaparlamentet har upprepade gånger uttryckt sitt stöd för det statsbyggande arbete som utförts av president Mahmoud Abbas och premiärminister Salam Fayyad, och erkänner och välkomnar premiärminister Salam Fayyads framgångsrika tvååriga statsbyggandeplan. Område C och östra Jerusalem bör också i fortsättningen prioriteras i palestinska nationella utvecklingsplaner som ett svar på den försummelse som de palestinier som bor i dessa områden upplever.
P. Fler än 4 500 palestinier – inklusive 27 medlemmar av det palestinska lagstiftande rådet, fler än 200 barn under 18 år och fler än 300 administrativt frihetsberövade – hålls fortfarande fängslade i israeliska fängelser och interneringsanläggningar. Ockupationsmakten Israels godtyckliga och överdrivna bruk av administrativt frihetsberövande mot palestinier bryter mot den fjärde Genèvekonventionen.
Q. Den palestinska befolkningen på Västbanken, särskilt i område C och i östra Jerusalem lider av en svår vattenbrist. Palestinska jordbrukare lider allvarlig brist på vatten för bevattning, eftersom detta vatten till största delen används av Israel och israeliska bosättare. Tillräckliga vattenresurser är av avgörande betydelse för en framtida fungerande palestinsk stat.
R. De arabiska beduinerna är en ursprungsbefolkning som lever ett jordbrukscentrerat liv och sedan länge är bofast på sina förfäders marker och eftersträvar ett formellt och permanent erkännande av sin unika situation och ställning. Den arabiska beduinbefolkningen, som hotas av den israeliska politiken som underminerar deras försörjning och inbegriper tvångsförflyttningar, är en särskilt sårbar befolkning både i de ockuperade palestinska områdena och i Negev (Naqab).
S. EU är den största biståndsgivaren till den palestinska myndigheten. Det humanitära bistånd och det utvecklingsbistånd som beviljas av det internationella samfundet, särskilt av EU och dess medlemsstater, befriar inte ockupationsmakten Israel från dess skyldigheter enligt internationell rätt. Fler än 60 projekt som finansierats av EU och dess medlemsstater har skadats eller förstörts av israeliska styrkor sedan januari 2011, och fler än 100 liknande projekt hotas av rivning.
T. Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen uttryckt sitt starka engagemang för staten Israels säkerhet. I rådets slutsatser av den 14 maj 2012 upprepade man också EU:s och dess medlemsstaters starka engagemang till förmån för Israels säkerhet och fördömde man i de starkaste ordalag våld som avsiktligen riktas mot civila, inbegripet raketanfall från Gazaremsan, och efterlyste man effektiva förebyggande åtgärder mot vapensmuggling till Gaza.
U. Blockaden och den humanitära krisen i Gazaremsan fortsätter trots ett stort antal uppmaningar från det internationella samfundet om ett omedelbart, varaktigt och förbehållslöst öppnande av gränsövergångarna för flödet av humanitärt bistånd, kommersiella varor och personer till och från Gaza, något som också upprepades i rådets slutsatser av den 14 maj 2012.
1. Europaparlamentet uttrycker på nytt sitt starka stöd för tvåstatslösningen, som baserar sig på 1967 års gränsdragning. Denna lösning går ut på att Jerusalem ska bli huvudstad för de båda staterna och att staten Israel och en självständig, demokratisk, sammanhängande och livsduglig palestinsk stat ska leva sida vid sida i fred och säkerhet. Parlamentet ställer sig helt bakom rådets slutsatser av den 14 maj 2012 om fredsprocessen i Mellanöstern och upprepar att EU inte kommer att erkänna några ändringar av 1967 års gränsdragning – inte heller vad beträffar Jerusalem – än sådana som parterna själva samtycker till.
2. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro för utvecklingen på plats i område C på Västbanken och i östra Jerusalem, såsom den beskrivs i en rapport från EU:s uppdragschefer om område C och uppbyggnaden av en palestinsk stat (”Area C and Palestinian State Building”) från juli 2011 och om östra Jerusalem från januari 2012, enligt vilka tvåstatslösningens genomförbarhet håller på att undergrävas. Parlamentet uppmanar alla parter att undvika alla slags ensidiga åtgärder på plats, framför allt när det gäller israelisk bosättningsverksamhet, som kan undergräva utsikterna till en framförhandlad lösning. Parlamentet välkomnar och stöder helt och fullt punkterna 6 och 7 i rådets slutsatser av den 14 maj 2012, vilka är inriktade på bosättningarna, östra Jerusalem och område C.
3. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att skydda den palestinska befolkningen och dess rättigheter i område C och östra Jerusalem, vilket är väsentligt för att hålla tvåstatslösningen vid liv.
4. Europaparlamentet betonar än en gång att israeliska bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem är olagliga enligt internationell rätt. Parlamentet efterlyser ett omedelbart, fullständigt och permanent stopp av alla israeliska byggnads- och utvidgningsverksamheter i bosättningarna, vilka utgör ett allvarligt hot mot tvåstatslösningens genomförbarhet, och efterlyser också en avveckling av samtliga kontroller vid gränsövergångar som inrättats sedan mars 2001.
5. Europaparlamentet fördömer med kraft alla typer av handlingar från bosättarna i form av extremism, våld och trakasserier mot palestinska civila och uppmanar Israels regering och myndigheter att ställa gärningsmännen inför rätta och till svars, eftersom bristande ansvarsskyldighet ger upphov till ett klimat av straffrihet.
6. Europaparlamentet begär att EU:s skyldigheter enligt internationell rätt och befintlig EU‑lagstiftning respekteras vid genomförandet av bilaterala avtal mellan EU och Israel. Parlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen inrättar en lämplig och effektiv EU-kontrollmekanism för att undvika att israeliska produkter från bosättningarna importeras till EU:s marknad inom ramen för ordningen för förmånstullar. Parlamentet betonar att israeliska enheter med huvudkontor, filialer och dotterbolag som är registrerade och/eller idkar verksamhet i det område som ockuperades av Israel 1967 inte bör få delta i samarbetet med EU.
7. Europaparlamentet uppmanar den israeliska regeringen och de israeliska myndigheterna att uppfylla sina skyldigheter i egenskap av ockupationsmakt, särskilt genom att
– omedelbart stoppa rivningar av hus, vräkningar och tvångsförflyttningar av palestinier,
– underlätta palestinsk planerings- och byggnadsverksamhet liksom genomförandet av palestinska utvecklingsprojekt,
– underlätta tillträde och transporter,
– underlätta palestiniernas tillträde till jordbruks- och betesmarker,
– garantera en rättvis distribution av vatten, vilken uppfyller den palestinska befolkningens behov,
– förbättra den palestinska befolkningens tillgång till tillfredsställande samhällstjänster och stöd, särskilt inom områdena för utbildning och folkhälsa, och
– underlätta humanitära insatser i område C och östra Jerusalem.
8. Europaparlamentet kräver att de palestinska institutionerna i östra Jerusalem, särskilt Orient House, öppnas igen.
9. Europaparlamentet kräver att de israeliska myndigheternas godtyckliga och överdrivna bruk av administrativt frihetsberövande utan formellt åtal eller rättgång gentemot palestinierna upphör, att alla häktade palestinier får rätt till en opartisk rättegång, att palestinska politiska fångar friges, särskilt medlemmarna i det palestinska lagstiftande rådet, inbegripet Marwan Barghouti, samt att administrativt frihetsberövade palestinier friges. Parlamentet kräver också att Nabil Al-Raee, som är konstnärlig ledare för The Freedom Theatre i flyktinglägret Jenin och som arresterades den 6 juni 2012 och som sedan dess hålls fängslad, omedelbart friges.
10. Europaparlamentet kräver att den arabiska beduinbefolkning som lever på det ockuperade palestinska området och i Negev (Naqab) ska skyddas. Parlamentet kräver ett omedelbart stopp på tvångsförflyttningar av, fördrivningar av eller förstörelse mot den arabiska beduinbefolkningen och en förbättring av de arabiska beduinernas levnadsförhållanden genom att de tillhandahålls lämpliga tjänster på sina förfäders mark. Parlamentet kräver i detta sammanhang att den israeliska regeringen drar tillbaka Prawer-planen.
11. Europaparlamentet uppmanar den palestinska regeringen och de palestinska myndigheterna att ägna större uppmärksamhet åt område C och östra Jerusalem i palestinska nationella utvecklingsplaner och -projekt för att förbättra situationen och levnadsförhållandena för de palestinier som bor i dessa områden.
12. Europaparlamentet betonar än en gång att en rättvis och varaktig fred mellan Israel och Palestina endast kan åstadkommas med fredliga medel, där man tar avstånd från våld. Parlamentet kräver än en gång att direkta fredssamtal mellan de båda parterna återupptas. Parlamentet fortsätter att i detta sammanhang stödja president Abbas politik för fredligt motstånd och uppmuntra till intern palestinsk försoning och palestinskt statsbyggande där president- och parlamentsval utgör en viktig del av processen.
13. Europaparlamentet upprepar sitt starka engagemang för staten Israels säkerhet. Parlamentet fördömer varje parts våldshandlingar som avsiktligen riktas mot civila, inbegripet raketanfall från Gazaremsan.
14. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta stödja och bistå palestinska institutioner och utvecklingsprojekt i område C och i östra Jerusalem, i syfte att skydda och stärka den palestinska befolkningen. Parlamentet efterlyser emellertid förbättrad samordning på detta område mellan EU och medlemsstaterna. Parlamentet begär också att Israel ska hållas ekonomiskt ansvarig för rivning av projekt som finansierats av EU och dess medlemsstater i de ockuperade palestinska områdena.
15. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta att behandla dessa frågor på alla nivåer av bilaterala förbindelser mellan Israel och den palestinska myndigheten. Parlamentet betonar att Israels åtagande att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt gentemot den palestinska befolkningen i de ockuperade områdena ska beaktas till fullo i EU:s bilaterala förbindelser med Israel, inbegripet vid det stundande mötet i associeringsrådet EU–Israel, och att relaterade resultatindikatorer ska integreras i samtliga instrument inom detta partnerskap.
16. Europaparlamentet riktar åter en gång en stark uppmaning till EU och dess medlemsstater att spela en mer aktiv roll, även inom kvartetten, i arbetet med att få till stånd en rättvis och varaktig fred mellan israeler och palestinier. Parlamentet betonar igen den centrala roll som kvartetten spelar och fortsätter att stödja den höga representanten i hennes insatser att skapa ett trovärdigt perspektiv för ett återupptagande av fredsprocessen.
17. Europaparlamentet upprepar sin begäran om ett omedelbart, varaktigt och förbehållslöst upphävande av blockaden av Gazaremsan och efterlyser åtgärder som ska leda till återuppbyggnad och ekonomisk återhämtning i detta område. Parlamentet efterlyser också, genom att erkänna Israels legitima behov av säkerhet, en effektiv kontrollmekanism som ska förhindra smuggling av vapen in i Gaza.
18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, EU:s särskilda representant för fredsprocessen i Mellanöstern, Mellanösternkvartettens sändebud, Knesset och Israels regering, den palestinska myndighetens president och det palestinska lagstiftande rådet.