FÖRSLAG TILL RESOLUTION om politiskt utnyttjande av rättsväsendet i Ryssland
10.9.2012 - (2012/2789(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Charles Tannock, Marek Henryk Migalski, Paweł Robert Kowal, Ryszard Antoni Legutko, Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Ryszard Czarnecki för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0427/2012
B7‑0436/2012
Europaparlamentets resolution om politiskt utnyttjande av rättsväsendet i Ryssland
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av det befintliga avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan[1], och de förhandlingar som inleddes 2008 om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland,
– med beaktande av de pågående förhandlingarna om ett nytt avtal som ska skapa en ny heltäckande ram för förbindelserna mellan EU och Ryssland, och av partnerskapet för modernisering som lanserades 2010,
– med beaktande av uttalandet från OSSE, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) och OSSE:s parlamentariska församling samt Europarådets parlamentariska församling (Pace) efter det internationella valövervakningsuppdraget till valet till statsduman den 4 december 2011,
– med beaktande av uttalandet från EU:s höga representant Catherine Ashton av den 11 maj 2012 om gripandena av oppositionsledare i Moskva och av den 12 juni 2012 om den nya lagen om offentliga möten,
– med beaktande av den nya lagstiftningen om frivilligorganisationer i Ryssland genom lagen av den 20 juli 2012 om ändringar av vissa av Ryska federationens rättakter om reglering av verksamhet hos icke-kommersiella organisationer som fyller funktionen av utländska agenter,
– med beaktande av sina tidigare betänkanden och resolutioner om förbindelserna mellan EU och Ryssland och situationen i Ryssland samt om det senaste valet till duman och presidentvalet i Ryssland,
– med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Ryssland,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Alla ryska medborgare tillerkänns fullständiga fri- och rättigheter enligt Rysslands konstitution. Ryssland har som medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och som signatär till ett flertal internationella fördrag, bland annat den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, åtagit sig att skydda och främja de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen.
B. I Ryska federationen har man under Vladmir Putins era inte tillräckligt förtroende för att landet är en rättsstat eller att rättsväsendet är oberoende, och det är uppenbart att rättegångarna inte följer internationellt erkända normer och utnyttjas på ett politiskt motiverat sätt.
C. Gripanden av oppositionsaktivister och fängelse- och straffarbetsdomar används i politiskt syfte som en metod för att hota politiska oppositionsledare i Ryssland.
D. President Putin har förklarat att det finns ett akut behov av att komma till rätta med den enorma korruptionen i Ryssland och har gjort offentliga åtaganden om att stärka rättsstatsprincipen i Ryssland och uttalat oro över oberoendet i Rysslands domstols- och rättssystem.
E. De nya ändringarna till lagen av den 9 juni 2012 om offentliga möten innebär höga böter för deltagare i olagliga offentliga samlingar samt straffarbete för dem som hindrar att fotgängare eller fordon kommer fram eller medverkar till att andra skadas. Enligt denna lag kommer personer som för andra gången blir föremål för administrativa påföljder inte att kunna anordna demonstrationer.
F. Oberoende icke-statliga organisationer och aktiviteter i civilsamhället utgör demokratins och det moderna samhällets hörnstenar. Dumans nya lagstiftning om civilsamhällets aktiviteter kommer att öka kraven på icke-statliga organisationer som åtnjuter utländska bidrag och kommer att ge dem ställning som ”utländska agenter” och den har återigen kriminaliserat ärekränkning och infört möjligheter att blockera webbplatser som förefaller ha olämpligt innehåll. Dem nya lagen om civilsamhället leder till att det ryska samhällets förändringar stoppas och dess utveckling begränsas och motverkar oppositionsverksamhet genom att öka de finansiella och politiska kostnaderna för den.
G. Vissa stora frivilligorganisationer har aviserat att de kommer att fortsätta att ta emot utländska bidrag utan att registrera sig som ”utländska agenter” och att de kommer att ta upp kampen mot lagen i domstol.
H. Europaparlamentet ansåg att de senaste valen till statsduman inte var fria och rättvisa. Sedan Vladimir Putin tog makten i Ryssland har inga val i landet bedömts vara fria och demokratiska av västerländska observatörer.
I. Den 26 juni 2012 antog ett amerikanskt senatsutskott enhälligt en lag som förbjuder inresa till Förenta staterna av tjänstemän som misstänks för kränkningar av mänskliga rättigheter och kallade den Magnitskijlagen efter Sergej Magnitskij, som dog i fängelse 2009 efter att ha avslöjat korruption inom de ryska skattemyndigheterna och det ryska inrikesministeriet. Hans gripande and död därefter har för många personer blivit en symbol för den ryska bristen på rättvisa. Ryssland har fördömt antagandet av denna lag.
J. Aleksandr Bastyrkin, chef för Ryssland undersökningskommitté, har uttalat dödshot mot Sergej Sokolov, biträdande chefredaktör för den oberoende veckoutgivna tidningen Novaja Gazeta.
K. Den 28 augusti 2012 dömde en distriktsdomstol i Smolensk aktivisten Taisija Osipiva från det oregistrerade oppositionspartiet ”Det andra Ryssland” till 8 års i straffarbete. Taisija Osipova åberopade att hon inte var skyldig. Hennes make Sergej Fomtjenkov är en av ledare i partiet Det andra Ryssland.
L. Den nya lagen om webbplatser, som skulle skydda barn från pornografi och svartlistar olämpliga webbplatser, leder till godtycklig censur av information från den demokratiska oppositionen, fria medier och civilsamhällets aktivister.
M. Det är viktigt för EU att föra fram ett gemensamt budskap och visa sammanhållning och enighet i sina förbindelser med Ryssland.
N. I det gemensamma uttalandet om partnerskapet för modernisering angav EU och Ryssland att deras förhållande bygger på ett djupt engagemang för demokratiska principer, grundläggande och mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende. Detta partnerskap bör utgöra en central del i ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal.
1. Europaparlamentet understryker att den framtida utvecklingen av förbindelserna mellan Ryssland och EU beror på de ansträngningar som görs för att stärka demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för de grundläggande rättigheterna i Ryssland.
2. Europaparlamentet noterar att det sedan det ryska presidentvalet i mars 2012 snabbt har antagits en rad repressiva lagar snabbt i Ryska federationen, vilka för första gången i Rysslands postsovjetiska historia i ett svep inskränker tre grundläggande friheter – yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet. Detta exceptionella lagstiftningspaket är klart och tydligt ett svar från de ryska myndigheterna på de många offentliga protesterna under vintern och våren 2012. De rättsliga och politiska villkoren för frivilligorganisationer har avsevärt försämrats till följd av dessa lagar och den därmed förknippade hotfulla statliga retoriken mot deltagare i protester, den politiska oppositionen, människorättsförsvarare och frivilligorganisationer.
3. Europaparlamentet uppmanar Ryssland att respektera de åtaganden som man gjort på människorättsområdet som medlem av Europarådet och OSSE och som signatär till ett flertal internationella fördrag, bland annat den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
4. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att konsekvent och fullt ut stödja aktivister i det civila samhället och företrädare för nya sociala rörelser på gräsrotsnivå gentemot de ryska myndigheternas odemokratiska metoder. Parlamentet uppmanar EU att utöva ständiga påtryckningar mot de ryska myndigheterna att respektera OSSE:s normer i fråga om mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende.
5. Europaparlamentet fördömer skarpt den ryska duman för att ha infört ny lagstiftning om offentliga möten och frivilligorganisationer och uppmanar de ryska myndigheterna att se över denna nya lagstiftning och avlägsna begränsningar av oberoende frivilligorganisationers och civilrättsaktivisters verksamhet. Parlamentet efterlyser exakta rättsliga bestämmelser i den nya lagstiftningen för att förhindra de många tolkningsmöjligheterna och det politiska utnyttjandet av den nya lagen.
6. Europaparlamentet är djupt oroat över de ändringar som införts i lagstiftningen om frivilligorganisationer i Ryssland genom lagen av den 20 juli 2002 som klassificerar frivilligorganisationer som får stöd från utlandet såsom ”icke kommersiella organisationer som utför funktionen av en utländsk agent”.
7. Europaparlamentet betonar att klassificeringen av frivilligorganisationer som ”utländska agenter” är en avsiktlig förvanskning av verkligheten som av historiska skäl ger negativa konnotationer och stigmatiserar organisationer som tar emot utländsk finansiering och därmed underminerar allmänhetens stöd för dem i Ryssland.
8. Europaparlamentet betonar att definitionen av ”politisk verksamhet” i den nya lagen är avsiktligt vag och att den inte grundas på några rättsliga koncept, gör det omöjligt för frivilligorganisationer och deras medlemmar att förstå huruvida de överträder bestämmelserna eller inte, och lägger grunden för en missriktad, selektiv och politiskt motiverad tillämpning av lagen.
9. Europaparlamentet uppmanar EU att anta rådets (utrikes frågor) slutsatser om mänskliga rättigheter i Ryssland, vilket skulle belysa EU:s oro över det fortsatt fientliga människorättsklimatet, bland annat det civila samhällets behov av utrymme för att kunna fungera utan onödiga restriktioner och människorättsförsvarares och civilrättsaktivisters säkerhet. Parlamentet är bekymrat över den omfattande straffriheten för tortyr, tvångsförsvinnande och andra övergrepp i olika regioner i Ryska federationen och betonar vikten av att Ryssland till fullo verkställer domarna från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna som ett sätt att åtgärda dessa missförhållanden.
10. Europaparlamentet noterar att partnerskapet för modernisering inte bara bör omfatta ekonomiska och tekniska frågor och utmaningar utan att det också måste grundas på ett brett samarbete, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, skydd av mänskliga rättigheter och utvecklingen av ett tillförlitligt rättsväsen.
11. Europaparlamentet välkomnar det amerikanska senatutskottets antagande av lagen som förbjuder inresa till Förenta staterna av tjänstemän som misstänks för människorättskränkningar. Parlamentet stöder lagstiftningsinitiativen till följd av Magnitskijfallet i Kanadas, Förenade kungarikets, Nederländernas och Polens nationella parlament. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att anta liknande lagar. Parlamentet begär dessutom att de ryska myndigheterna ska upphöra med det bisarra brottsmålet mot Sergej Magnitskij efter hans död.
12. Europaparlamentet påminner om den politiska bakgrunden och det selektiva utnyttjandet av rättsväsendet under den andra rättegången, domen och det långa fängelsestraffet mot Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev. Parlamentet noterar att det politiska utnyttjandet av domstolen i detta fall är ett av de värsta exemplen på det bristande oberoendet i det ryska rättsväsendet. Parlamentet uppmanar president Vladimir Putin att fullt ut respektera och genomföra rekommendationerna från presidentens kommission för de mänskliga rättigheterna när det gäller detta fall.
13. Europaparlamentet påminner om det mångåriga fallet Michail Chodorkovskij som anses vara det hittills mest flagranta exemplet på användning av selektiv och politiserad rättvisa i Ryska federationen. Parlamentet noterar att den politiska arten av anklagelserna mot Chodorkovskij har konstaterats och fördömts av ledande människorättsorganisationer och rättsliga experter. Parlamentet påminner om att Amnesty International efter den andra rättegången, domen och förlängda fängelsestraffet mot Chodorkovskij klassat honom som samvetsfånge.
14. Europaparlamentet fördömer skarpt alla repressiva handlingar som de ryska myndigheterna utför och som riktas mot företrädare för det civila samhället och den demokratiska oppositionen.
15. Europaparlamentet erkänner det utrymme för egen bedömning som de ryska myndigheterna åtnjuter när det gäller skyddet av offentliga gudstjänstplatser. Parlamentet är dock djupt oroat över de oproportionerliga och hårda straffen mot medlemmarna i punkbandet Pussy Riot.
16. Europaparlamentet är oroat över de kränkningar av Falun Gong-utövares rättigheter i Ryssland under det rättsliga förfarandet och i samband med avslaget den 4 juli 2012 från den ryska högsta domstolen av Falun Gongs överklagande.
17. Europaparlamentet är djupt bekymrat över politiskt motiverade rättegångar, särskilt brottsutredningar mot vetenskapsmän som anklagas för spionage efter att ha samarbetat med utländska forskningsinstitut, den straffrättsliga domen på 8 års straffarbete mot oppositionsaktivisten Taisija Osipova efter en rättegång som anses vara politiskt motiverad och där tveksamt och möjligen förfalskat bevismaterial använts och som inte uppfyller normerna för en rättvis rättegång, anhållande och politiskt motiverade straffrättsliga anklagelser mot mer än ett dussin deltagare i protestdemonstrationerna i Moskva den 6 maj som felaktigt anklagas för påstådda ”massupplopp”, och brottsutredningar mot oppositionsaktivister såsom Alexej Navalnij, Boris Nemtsov och Sergej Udaltsov.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ett förstärkt civilsamhälle i Ryssland. Parlamentet betonar att utan internationellt stöd kommer civilsamhällets organisationer förlora sin drivkraft och hamna på efterkälken.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge stöd till frivilligorganisationer, institutioner och organisationer som följer människorättsfrågor och domstolars oberoende i Ryska federationen.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ryska federationens regering och parlament, Georgiens regering och parlament, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
- [1] EGT L 327, 28.11.1997, s. 3.