Förslag till resolution - B7-0545/2012Förslag till resolution
B7-0545/2012

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Ukraina

5.12.2012 - (2012/2889(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Libor Rouček, Marek Siwiec, Kristian Vigenin, Bogusław Liberadzki, Norbert Neuser, Juan Fernando López Aguilar för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0544/2012

Förfarande : 2012/2889(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0545/2012
Ingivna texter :
B7-0545/2012
Debatter :
Antagna texter :

B7‑0545/2012

Europaparlamentets resolution om situationen i Ukraina

(2012/2889(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner och betänkanden, särskilt betänkandet av den 1 december 2011 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Ukraina[1] och resolutionen av den 24 maj 2012 om situationen i Ukraina och fallet Julija Tymosjenko[2],

–   med beaktande av valet till det ukrainska parlamentet (Verchovna Rada), som hölls den 28 oktober 2012,

–   med beaktande av att EU och Ukraina har slutfört förhandlingarna om associeringsavtalet, inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet,

–   med beaktande av handlingsplanen EU–Ukraina för viseringslättnader, som antogs den 22 november 2010, och de framsteg som hittills gjorts vad gäller genomförandet av handlingsplanen,

–   med beaktande av framstegsrapporten om genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken i Ukraina, som offentliggjordes den 15 maj 2012,

–   med beaktande av slutsatserna från mötet den 15 maj 2012 i samarbetsrådet EU–Ukraina, särskilt de två antagna rapporterna om genomförandet av associeringsagendan.

–   med beaktande av uttalandet av den 29 oktober 2012 med det internationella valobservatörsuppdragets preliminära iakttagelser och slutsatser beträffande parlamentsvalet i Ukraina,

–   med beaktande av talmannens uttalande av den 29 oktober 2012 med anledning av genomförandet och resultatet av parlamentsvalet i Ukraina,

–   med beaktande av de gemensamma uttalandena av vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton och kommissionsledamoten Štefan Füle om parlamentsvalet i Ukraina, särskilt uttalandet av den 13 november 2012,

–   med beaktande av rapporten från Europaparlamentets ad hoc-delegation till parlamentsvalet i Ukraina, som lades fram vid utrikesutskottets sammanträde den 6 november 2012,

–   med beaktande av den rapport som Aleksander Kwaśniewski och Pat Cox lade fram för Europaparlamentet den 2 oktober 2012 om resultatet av deras arbete som observatörer vid rättegångarna mot Julija Tymosjenko och Jurij Lutsenko,

–   med beaktande av den gemensamma förklaringen från toppmötet om det östliga partnerskapet i Warszawa den 30 september 2011,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Vid toppmötet EU–Ukraina i Kiev 2011 erkändes Ukraina som ett europeiskt land som har en europeisk identitet och som har en gemensam historia och gemensamma värden med länderna i Europeiska unionen.

B.  Situationen för de mänskliga rättigheterna i Ukraina, respekten för medborgerliga och grundläggande friheter och för rättsstatsprincipen samt införandet av rättvisa, opartiska och oberoende rättegångar, samt landets fokus på interna reformer, är av central betydelse för en vidareutveckling av förbindelserna mellan EU och Ukraina.

C.  OSSE/ODIHR konstaterade i sina preliminära iakttagelser och slutsatser att valet kännetecknades av bristen på lika villkor, vilket huvudsakligen berodde på missbruk av administrativa resurser, brist på insyn i kampanj- och partifinansieringen samt avsaknaden av en balanserad medierapportering.

D. Olika internationella observatörer har gjort motsägelsefulla uttalanden i fråga om genomförandet och resultatet av valet. Den tidigare presidenten för Europarådets parlamentariska församling, Mevlüt Çavusoglu, uttryckte skepsis rörande uttalandet från den parlamentariska församlingens och OSSE:s uppdragschefer, och tillade att politiska förklaringar överskuggade de faktiska iakttagelserna under observatörsuppdraget.

E.  Toppmötet EU–Ukraina, som hölls i december 2011, skulle ha lett till undertecknandet av associeringsavtalet, men misslyckades med detta på grund av EU:s oro över den politiska situationen i Ukraina, särskilt vad gäller gripandet av och rättegångarna mot oppositionsledarna Julija Tymosjenko och Jurij Lutsenko.

F.  Vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton och kommissionsledamoten Štefan Füle påpekade att den slutliga bedömningen av det senaste parlamentsvalet skulle vara avhängig av utvecklingen efter valet, och betonade att det bilaterala samarbetet fortfarande grundar sig på gemensamma värden.

G. Europaparlamentets särskilda sändebud Aleksander Kwaśniewski varnade för försök att isolera Ukraina, vilket skulle kunna leda till en situation som främjar en odemokratisk ledning.

H. Polens tidigare president Aleksander Kwaśniewski och Europaparlamentets tidigare talman Pat Cox utsågs till Europaparlamentets sändebud för att övervaka de rättegångar som involverar den fängslade oppositionsledaren Julija Tymosjenko.

I.   I november 2011 antogs en ny vallag med en överväldigande konstitutionell majoritet i det ukrainska parlamentet, av både de koalitionspartier som leder landet och den parlamentariska oppositionen. Genom den nya vallagen återinfördes ett blandat valsystem.

J.   Trots de betänkligheter som tagits upp av det internationella valobservatörsuppdraget fick oppositionen ett överväldigande stöd i parlamentsvalet. Valresultatet, i synnerhet det faktum att två nya partier valdes in i det ukrainska parlamentet (Verchovna Rada), visar att de ukrainska medborgarna inte bara var medvetna om det breda urvalet av partier och programförklaringar, utan att de också kunde dra sina egna slutsatser utifrån den trovärdighet de tillmätte de olika partiernas kampanjer.

K. Ändå har betänkligheter framförts i fråga om hur saker och ting gått till efter valet, med oegentligheter, förseningar i rösträkningen och brist på insyn i valkommissionernas och valnämndernas arbete.

L.  Europeiska unionen står fast vid sina åtaganden gentemot Ukraina, med sikte på politisk och ekonomisk associering. För att stärka förbindelserna mellan EU och Ukraina måste regeringen och alla andra relevanta statliga myndigheter i Ukraina vidta snabba och resoluta åtgärder för att befästa landets demokratiska legitimitet.

1.  Europaparlamentet betonar att ett effektivt samarbete mellan Ukraina och Europeiska unionen kan uppnås endast om de ukrainska myndigheterna visar en tydlig vilja att införa och driva igenom de nödvändiga reformerna, särskilt i rätts- och domstolsväsendet, för att till fullo efterleva principerna om demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och minoriteters rättigheter samt rättsstatsprincipen. Parlamentet vill att denna reformprocess får aktivt och verksamt stöd från EU-institutionerna, Europarådet samt dess Venedigkommission.

2.  Europaparlamentet välkomnar att röstningen genomfördes under legitima och ordnade former den 28 oktober 2012, då parlamentsvalet hölls i Ukraina, vilket trots de enstaka problem som uppstod överträffade många kritikers förväntningar. Däremot påpekade det internationella valobservatörsuppdraget att valet präglats av brist på lika villkor.

3.  Generellt sett var valkampanjerna synliga och aktiva, i synnerhet i de tätbebyggda områdena, och de var konkurrenskraftiga på de flesta håll i landet. Dessutom var det totala röstdeltagandet högt i Ukraina, vilket välkomnas av Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentet konstaterar särskilt, i och med att två nya partier valts in i Verchovna Rada, att väljarna i praktiken hade möjlighet att välja bland ett brett urval av kandidater och partier och att de kunde rösta som de ville på valdagen. Den verkliga vinnaren i det ukrainska parlamentsvalet var därmed det ukrainska folket, som utövade sin rösträtt och tydligt och klart uttryckte sin politiska vilja.

5.  Europaparlamentet ser med oro på missbruket av administrativa resurser och systemet för kampanjfinansiering, vilket inte uppfyllde de internationella krav som fastställts av Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco). Den nya regeringen uppmanas att fortsätta att stärka partifinansieringslagen så att man åstadkommer ökad öppenhet vad gäller finansieringen och användandet av medlen. Dessutom bör partierna åläggas att lämna fullständig information om sina källor liksom om de belopp som spenderats på kampanjerna, och man bör införa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna om kampanjfinansiering.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar att den nya vallagen innebar ett steg i rätt riktning i fråga om mediemiljö, bland annat genom de nya bestämmelserna om väljarnas rätt till varierad, objektiv och opartisk information samt om en balanserad medierapportering. Det är emellertid beklagligt att de stora politiska partierna spenderade stora belopp på medierapportering, samtidigt som kampanjrapporteringen var begränsad, vilket gjorde bestämmelserna på detta område mindre verkningsfulla.

7.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de problem som förekommit i samband med rösträkningen och sammanställningen av valresultatet i ett antal enmansvalkretsar. Den centrala valkommissionen har beslutat att inte fastställa något valresultat från dessa valkretsar, vilket är positivt, liksom det faktum att de ukrainska myndigheterna har inlett åtgärder för att så snart som möjligt hålla nya val i dessa valkretsar.

8.  Europaparlamentet konstaterar att valadministrationen, ledd av den centrala valkommissionen, hanterade de tekniska aspekterna av valprocessen på ett professionellt sätt, men att oppositionen däremot har uttryckt skepsis över bristen på insyn och över det förfarande genom vilket distriktsvalnämnderna (DEC) och de lokala valnämnderna (PEC) tillsatts, i synnerhet vad gäller vissa formella partiers representation.

9.  Europaparlamentet välkomnar det beslut som fattats i Verchovna Rada om att inrätta en parlamentarisk undersökningskommitté som ska undersöka de problem som uppstod under valet och brotten mot vallagstiftningen.

10. Europaparlamentet uppmanar regeringen och det nyvalda parlamentet i Ukraina att omgående börja se över vallagstiftningen inför presidentvalet 2015. I det sammanhanget måste de rekommendationer som framförts av Venedigkommissionen och av OSSE/ODIHR beaktas till fullo. Parlamentet uppmanar samtliga politiska krafter att samarbeta för att åstadkomma de nödvändiga förbättringarna av valprocessen i Ukraina.

11. Europaparlamentet uppmärksammar de uttalanden som gjorts av Ukrainas president och premiärminister, där de fördömer alla brott mot vallagstiftningen. Parlamentet välkomnar att de också har gett de brottsbekämpande myndigheterna instruktioner att utreda samtliga överträdelser som har förekommit under valprocessen, göra en rättslig bedömning av överträdelserna och följa upp dem med lämpliga rättsliga åtgärder.

12. Europaparlamentet uppmanar enträget de ukrainska myndigheterna att tillsammans med Europaparlamentets sändebud Aleksander Kwaśniewski och Pat Cox finna en lämplig och rättvis lösning på fallet Tymosjenko. Den ukrainska regeringen uppmanas att respektera och genomföra de slutliga avgörandena från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i fråga om det pågående fallet Julija Tymosjenko.

13. Europaparlamentet välkomnar det faktum att det nyvalda Verchovna Rada arbetar för att göra Ukrainas europeiska integration till en prioriterad fråga för landets utrikespolitik.

14. Europaparlamentet är övertygat om att Ukraina och EU nu efter parlamentsvalet kommer att arbeta för att återupprätta en positiv och konstruktiv kraft i de bilaterala förbindelserna på hög nivå, med sikte på att toppmötet om det östliga partnerskapet i Vilnius ska få ett positivt resultat.

15. Europaparlamentet framhåller den strategiska och ekonomiska betydelse som associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet har för såväl Ukraina som Europeiska unionen, och begär därför att dessa avtal undertecknas snarast möjligt. En politisk och ekonomisk EU-anpassning samt anpassning till EU:s lagstiftning är det effektivaste sättet att på politiskt väg främja de ukrainska medborgarnas välbefinnande.

16. Europaparlamentet uppmanar Ukrainas president, regering och parlament att fortsätta med och intensifiera moderniseringsprocessen och anpassningen till Europeiska unionens normer och att göra dessa processer oåterkalleliga. Det måste i första hand satsas på reformer som leder till en demokratisering av de statliga strukturerna och institutionerna, domstolarna och de rättsliga förfarandena, samt på ekonomiska reformer, särskilt för att bekämpa korruption.

17. Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för det ukrainska folkets strävanden efter EU-medlemskap i enlighet med artikel 49, men understryker att det i denna artikel ställs krav på att de potentiella ansökarländerna måste respektera de värden som unionen bygger på, inbegripet demokrati och rättsstaten.

18. Europaparlamentet konstaterar att många av dessa reformer bäst kan förverkligas genom ett nära samarbete mellan Ukraina och Europeiska unionen. Det associeringsavtal som redan har förhandlats fram erbjuder en verkningsfull ram för ett närmare samarbete.

19. Europaparlamentet vänder sig till vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton och kommissionsledamoten Štefan Füle med en stark vädjan om att intensifiera EU:s samarbete med Ukraina och att fortsätta att arbeta för ett fullt utnyttjande av den potential som finns i förbindelserna mellan EU och Ukraina till förmån för såväl Ukrainas som EU:s medborgare, bland annat genom att se till att man gör stadiga framsteg i dialogen om viseringslättnader.

20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Ukrainas president, regering och parlament samt Europarådets och OSSE:s parlamentariska församlingar.