FÖRSLAG TILL RESOLUTION om att inrätta en ungdomsgaranti
8.1.2013 - (2012/2901(RSP))
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Pervenche Berès för utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 5 december 2012 om att inrätta en ungdomsgaranti (COM(2012)0729),
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Sysselsättning åt ungdomar” (COM(2012)0727),
– med beaktande av kommissionens meddelande om initiativet Bättre möjligheter för unga (COM (2011)0933), parlamentets resolution av den 24 maj 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga[1] och den fråga för muntligt besvarande som parlamentet lagt fram för kommissionen om detta initiativ (O-000106/2012 – B7-0113/2012),
– med beaktande av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 30 januari 2012 med titeln ”Mot tillväxtvänlig konsolidering och jobbskapande tillväxt”,
– med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar[2],
– med beaktande av rapporten från Eurofound med titeln ”Youth Guarantee: Experiences from Finland and Sweden”[3],
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Unga på väg” (COM (2010)0478),
– med beaktande av Internationella arbetsorganisationens dokument från september 2012 med titeln ”Global employment outlook: Bleak labour market prospects for youth”[4] samt resolutionen och slutsatserna från Internationella arbetskonferensens 101:a session i Genève 2012 med titeln ”The youth unemployment crisis: A call for action”[5],
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Till oktober 2012 hade den allmänna arbetslösheten pga. den ekonomiska krisen ökat mer än någonsin, nämligen till 10,7 procent, medan 25,91 miljoner människor sökte arbete[6].
B. Ungdomsarbetslösheten har stigit våldsamt till 23,4 procent, vilket innebär att 5,68 miljoner ungdomar är arbetslösa. Detta återspeglar i viss mån de skillnader som förekommer mellan utbudet av färdigheter och efterfrågan på arbetsmarknaden – dock ofta oavsett de arbetssökandes utbildning. Forskningen visar att ungdomsarbetslöshet ofta lämnar bestående ärr, t.ex. en ökad risk för arbetslöshet även i framtiden och bestående social utestängning.
C. I sitt uttalande av den 29 juni 2012 uppmanade Europeiska rådets medlemmar med kraft medlemsstaterna att förbättra ungdomars tillgång till sysselsättning med målet ”att ungdomar inom några månader efter avslutad skolgång får erbjudande om högkvalitativ sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats”.
D. En ungdomsgaranti skulle bidra till att uppnå tre av målen i Europa 2020-strategin, nämligen att 75 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 ska ha ett arbete, att andelen elever som lämnar skolan i förtid bör vara under 10 procent och att minst 20 miljoner människor bör hjälpas ut ur fattigdom och social utestängning.
E. Krisen har lett till att osäkra anställningsformer ökat bland ungdomar, så att korta anställningar och deltidsanställningar samt system med oavlönade praktikplatser alltför ofta ersätter befintliga jobb.
F. Att EU inte gör något åt problemet med ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats beräknas kosta ca 153 miljarder euro, vilket motsvarar 1,2 procent av unionens BNP. I EU finns det för närvarande 7,5 miljoner människor under 25 år som varken har arbete eller utbildningsplats.
G. I sitt ungdomssysselsättningspaket kräver kommissionen en ungdomsgaranti.
1. Europaparlamentet ger sitt starka stöd till kommissionens initiativ att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation om ungdomsgarantisystem.
2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas ministrar för sysselsättning och sociala frågor att enas om en rådsrekommendation vid rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i februari 2013, i syfte att genomföra ungdomsgarantisystem i samtliga medlemsstater. Parlamentet betonar att ungdomsgarantin inte är en arbetsgaranti, utan ett styrmedel som garanterar att alla unga EU-medborgare och i EU lagligen bosatta personer upp till 25 år samt nyutexaminerade personer under 30 år får erbjudande om högkvalitativ sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats inom fyra månader efter det att man blivit arbetslös eller lämnat en formell utbildning. Parlamentet framhåller att ungdomsgarantisystemen verkligen bör förbättra situationen för ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats och poängterar att ungdomsgarantisystemen bör vara berättigade till särskilda former av EU-finansiering, särskilt i de medlemsstater som har den högsta ungdomsarbetslösheten.
3. Europaparlamentet anser att unionens finansiering av ungdomsgarantisystemen bör ha en framträdande roll, att i synnerhet Europeiska socialfonden (ESF) bör ha en sådan struktur att ungdomsgarantin kan finansieras och att ESF därför bör tilldelas minst 25 procent av strukturfondsmedlen. Parlamentet anser dock att man bör sträva efter en lämplig balans mellan finansieringen från EU och finansieringen från medlemsstaterna.
4. Europaparlamentet inser att ungdomar inte är en homogen grupp och att deras sociala miljöer varierar, vilket innebär att medlemsstaterna i olika grad är beredda att anta en ungdomsgaranti. I detta sammanhang anser parlamentet att alla ungdomar först bör få en personlig bedömning av sina behov, vilken sedan bör följas upp med specifikt skräddarsydda tjänster.
5. Europaparlamentet betonar att nära samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna samt – på nationell nivå – mellan (sektoriella) arbetsmarknadsparter, lokala och regionala myndigheter, offentliga och privata arbetsförmedlingar samt lokala och regionala utbildningsinstitut är mycket viktigt för att ungdomsgarantisystemen ska kunna genomföras effektivt.
6. Europaparlamentet konstaterar att ungdomsgarantisystem bör åtföljas av kvalitetskriterier för att garantera att den utbildning och de jobb som erbjuds omfattar skäliga löner, arbetsvillkor och standarder för hälsa och säkerhet.
7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att genom en s.k. sysselsättningskommitté införa multilateral övervakning av genomförandet av ungdomsgarantisystemen och vill att parlamentet ska knytas till denna kommitté.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt reformera utbildningsstandarderna för unga människor för att de ska få avsevärt bättre möjligheter i arbetslivet och i livet överlag.
9. Europaparlamentet inser att medlemsstaterna i olika grad är beredda att anta en ungdomsgaranti och uppmanar kommissionen att särskilt stödja medlemsstater med finansiella begränsningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för den europeiska planeringsterminen noga övervaka och rapportera om genomförandet av ungdomsgarantierna och i förekommande fall uppge vilka medlemsstater som inte har inrättat sådana garantier.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.
- [1] Antagna texter, P7_TA-PROV(2012)0224.
- [2] Antagna texter, P7_TA(2010)0262.
- [3] http://www.eurofound.europa.eu/pubdocs/2012/42/en/1/EF1242EN.pdf
- [4] http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---dgreports/---dcomm/documents/publication/wcms_188810.pdf
- [5] http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/@ed_norm/@relconf/documents/meetingdocument/wcms_185950.pdf
- [6] Eurostat, november 2012: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_PUBLIC/3-30112012-BP/EN/3-30112012-BP-EN.PDF