FÖRSLAG TILL RESOLUTION om offren för den senaste tidens bränder i textilfabriker, framför allt i Bangladesh
9.1.2013 - (2012/2908(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Jean Lambert, Barbara Lochbihler, Marije Cornelissen, Karima Delli, Malika Benarab-Attou, Elisabeth Schroedter, Nicole Kiil-Nielsen, Raül Romeva i Rueda, Franziska Katharina Brantner, Ulrike Lunacek, Ana Miranda, Sven Giegold, Claude Turmes, Emilie Turunen, Judith Sargentini, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0004/2013
B7‑0020/2013
Europaparlamentets resolution om offren för den senaste tidens bränder i textilfabriker, framför allt i Bangladesh
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av samarbetsavtalet mellan EG och Bangladesh från 2001,
– med beaktande av uttalandet från EU:s representation i Dhaka om branden i en konfektionsfabrik i Ashulia den 27 november 2012,
– med beaktande av ILO:s konventioner om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö (2006, C–187) och om arbetarskydd och arbetsmiljö (1981, C–155), vilka inte har ratificerats av Bangladesh och Pakistan, samt av rekommendationerna i konventionerna (R-197); med beaktande även av konventionen om yrkesinspektion (1947, C–081), som Bangladesh och Pakistan har undertecknat, och dess rekommendationer (R-164),
– med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal[1] och om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal[2],
– med beaktande av sina senaste betänkanden Företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt, och Företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla,
– med beaktande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, vilka fastställer ett ramverk för både regeringar och företag att skydda och respektera mänskliga rättigheter, och vilka antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni 2011,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 24 november 2012 slukade den värsta fabriksbranden i Bangladeshs historia en niovåningsbyggnad i den fabrik som drivs av Tazreen Fashions, ett dotterbolag i Tubagruppen, i Ashulia, där ca 1200 huvudsakligen kvinnliga konfektionsarbetare tillverkade kläder för stora västerländska detaljhandelskedjor. Enligt myndigheterna orsakade branden minst 112 dödsfall, och fler än 100 människor skadades, men fackliga representanter hävdar att det verkliga antalet offer var betydligt högre.
B. Bland Tubagruppens kunder finns Walmart, Carrefour, C&A, Ikea och Sears, och dess fabriker exporterar kläder till många länder i Europa och till Förenta staterna.
C. Bangladesh har blivit världens näst största exportör av kläder efter Kina, med världens lägsta löner för konfektionsarbetare. Textilsektorn står för nära 80 procent av landets export, och EU är dess största exportmarknad. Produktionstrycket på den internationella textilmarknaden, vilken domineras av låga kostnader och korta produktionstider, gör Bangladeshs arbetsstyrka särskilt sårbar.
D. Bara några veckor tidigare, den 11 september 2012, dödades fler än 300 människor och omkring 250 skadades i Pakistan, och enligt uppgift fanns många underåriga bland offren, när textilfabriken Ali Enterprises i Karachi, som tillverkade jeans för den tyska lågpriskedjan KiK, och en skofabrik i Lahore började brinna. Dessa båda bränder anses vara de dödligaste och värsta industrifabriksbränderna i Pakistans historia.
E. Det höga dödstalet har i alla fall huvudsakligen berott på att man inte hade vidtagit några lägsta säkerhetsåtgärder, vilket framgår av låsta dörrar och fönster, en avsaknad av nödutgångar, brandsläckare och nödbelysning, en oförberedd och inkompetent ledning, farlig lagring av brandfarligt material nära arbetarna samt olagliga och dysfunktionella byggnadskonstruktioner, samt på att brandkåren inte kunde ta sig in i byggnaderna och dessutom anlände sent.
F. Enligt rapporter från det pakistanska textilarbetarfacket (NTUF) hade Ali Enterprises bara några veckor innan katastrofen klarat en internationellt erkänd säkerhetskontroll, och Tazreen Fashions hade fått nya produktionsorder trots att inspektioner gjorda av ett företag kopplat till Walmart och av europeiska Business Social Compliance Initiative hade visat på allvarliga brott mot säkerheten.
G. Enligt information från International Labour Rights Forum har mer än 600 konfektionsarbetare dött i fabriksbränder i Bangladesh sedan 2005, och ingen av fabriksägarna eller cheferna har, enligt rapporter från människorättsorganisationer, någonsin ställts inför rätta.
H. Under de senaste månaderna har läget blivit alltmer spänt mellan Bangladeshs regering och förespråkare för arbetstagares rättigheter, bland annat genom det fortfarande olösta mordet på Aminul Islam i april 2012, efter det att han hade kritiserat de otrygga fabriksförhållandena i konfektionsindustrin.
I. Det faktum att vissa västerländska detaljhandelskedjor tvingades erkänna att de berörda fabrikerna tillverkade kläder som såldes i deras butiker visar på bristen på öppenhet, insyn och ansvarighet i den internationella textilindustrins leveranskedjor.
J. Alla inblandade, från slutkonsumenterna i Europa via detaljhandeln till fabriksledningarna och regeringarna i hela produktions- och leveranskedjan, har ett gemensamt ansvar för att försöka få till stånd förbättrade arbets- och säkerhetsnormer i konfektionssektorn till fördel för arbetstagarna.
1. Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över förlusten av människoliv och det stora antalet offer i fabriksbränderna i Bangladesh och Pakistan de senaste månaderna, och framför sitt deltagande med offrens anhöriga.
2. Europaparlamentet uppmanar alla europeiska detaljhandelskedjor vars produkter tillverkades i fabrikerna när bränderna inträffade att stödja de lokala myndigheterna och engagera arbetsmarknadens parter i utarbetandet av ett lämpligt system för kompensation till offren och deras anhöriga som är öppet för insyn, samt att bidra till det. Parlamentet anser att ett sådant system bör täcka inkomstbortfall och skadestånd till de skadade och till anhöriga till dem som dött samt kostnadsfri medicinsk rehabilitering för skadade och omsorg och utbildning för döda arbetstagares beroende familjemedlemmar.
3. Europaparlamentet välkomnar det avtal om brand- och byggnadssäkerhet i Bangladesh som har ingåtts av vissa fackföreningar, icke-statliga organisationer och multinationella textildetaljhandlare för att förbättra säkerhetsstandarden vid produktionsanläggningar och gå med på att betala för dessa åtgärder, särskilt genom att införa ett system med oberoende inspektioner och aktivt stödja inrättandet av ”hälso- och säkerhetskommittéer” med arbetstagarrepresentation i varje fabrik, vilket lagen kräver men som sällan fungerar i praktiken. Parlamentet uppmanar alla relevanta textilmärken att stödja detta arbete, inklusive världens största textildetaljhandelskedja, Walmart.
4. Europaparlamentet uppmanar utländska företag som är verksamma i Bangladesh och Pakistan att företrädesvis välja att arbeta med tillverkare vars verksamhet är förenlig med de grundläggande ILO-konventionerna och lagstiftningen i de två länderna.
5. Europaparlamentet konstaterar att sysselsättningen i konfektionssektorn har hjälpt miljontals fattiga kvinnor på landsbygden i Pakistan, Bangladesh och andra länder ut ur fattigdom och beroende av stöd från män, men anser ändå att vissa lägsta säkerhets- och arbetsnormer bör tillämpas globalt, inklusive i EU.
6. Europaparlamentet uppmanar särskilt Bangladeshs regering att se till att alla tillverkare följer arbetslagen (2006) och utöka antalet inspektionsgrupper, ge dem större resurser och förbättra deras metoder.
7. Europaparlamentet uppmanar de två ländernas regeringar att effektivt tillämpa de ratificerade ILO-normerna och att ratificera och tillämpa framför allt ILO:s konvention om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö, ILO:s konvention om arbetarskydd och arbetsmiljö och konventionen om arbetarskydd och arbetsmiljö.
8. Europaparlamentet anser att en höjning av minimilönen i Bangladesh, vilken för många arbetstagare ligger under existensminimum, i kombination med att konsumenterna får betala ett högre pris för slutprodukten är några av de förbättringar som är nödvändiga, och uppmanar med kraft Bangladeshs regering att utfärda sanktioner mot företag som erbjuder löner som understiger den i lag fastställda minimilönen.
9. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som Bangladeshs och Pakistans regeringar har vidtagit för att stödja offren och deras anhöriga och för att ställa dem som ansvarar för det höga antalet offer inför rätta. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ålägga fabriksledningarna att offentliggöra namnen på alla de arbetstagare som har drabbats av bränderna och att garantera alla offer full tillgång till rättsväsendet, så att de kan kräva ersättning. Parlamentet uppmanar även de märkesföretag som köper kläder från dessa fabriker att offentliggöra alla revisionsberättelser.
10. Europaparlamentet uppmanar med kraft Bangladeshs myndigheter att noggrant utreda tortyren och mordet av Aminul Islam, som verkade för arbetstagarnas rättigheter, och uppmanar båda regeringar att avskaffa restriktionerna mot facklig verksamhet och kollektiva förhandlingar.
11. Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att ansluta sig till den internationella konventionen om skydd mot tvångsförsvinnande och att ratificera det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr samt dra tillbaka sin reservation i konventionen mot tortyr.
12. Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs och Pakistans regeringar samt märkesföretag, detaljhandel och arbetsgivare att vidta effektiva åtgärder för att förbättra säkerheten i fabriker, utbilda arbetstagare och ledningspersonal i säkerhetsåtgärder och säkerställa att arbetstagare kan opponera sig när säkerhetsföreskrifter ignoreras.
13. Europaparlamentet välkomnar Bangladeshs framgångsrika insatser för att minska förekomsten av barnarbete i konfektionssektorn och uppmanar med kraft Pakistan att öka sina insatser mot barnarbete.
14. Europaparlamentet välkomnar också det beslut som Bangladeshs regering fattade nyligen om att utöka mammaledigheten till sex månader i konfektionssektorn.
15. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inkludera en bindande klausul om företagens sociala ansvar i alla bilaterala handels- och investeringsavtal som undertecknas av EU, på grundval av principerna om företagens sociala ansvar enligt definitionen på internationell nivå, inbegripet 2010 års uppdatering av OECD:s riktlinjer och standarder definierade av FN (framför allt FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter), ILO och EU. Parlamentet föreslår att denna klausul harmoniserar befintliga standarder och koncept så att man kan säkerställa jämförbarhet och rättvisa och att den innehåller åtgärder för övervakning av ett effektivt genomförande av dessa principer på EU-nivå.
16. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att införa lagstiftning som ålägger företag som vill bedriva verksamhet på den europeiska marknaden enligt EU-lagstiftningen att tillhandahålla information om hela leveranskedjan för deras produkter, i linje med FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Bangladesh och Pakistan i deras arbete för att förbättra arbetarskyddet och arbetsmiljön genom det planerade nya tematiska programmet för globala allmänna nyttigheter och hantering av globala utmaningar och genom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete eller partnerskapsinstrumentet.
18. Europaparlamentet kräver att man i EU:s framtida handelsavtal med tredjeland ger större utrymme åt arbetarskydd och arbetsmiljö som en del av agendan för anständigt arbete och att EU bör tillhandahålla tekniskt stöd till genomförandet av dessa föreskrifter.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till regeringarna och parlamenten i Bangladesh och Pakistan.