Förslag till resolution - B7-0059/2013Förslag till resolution
B7-0059/2013

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det tjugoandra mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter

4.2.2013 - (2013/2533(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Barbara Lochbihler, Rui Tavares, Nicole Kiil-Nielsen, Tarja Cronberg, Catherine Grèze för Verts/ALE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0055/2013

Förfarande : 2013/2533(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0059/2013
Ingivna texter :
B7-0059/2013
Debatter :
Antagna texter :

B7‑0059/2013

Europaparlamentets resolution om det tjugoandra mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter

(2013/2533(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt FN:s människorättskonventioner och deras fakultativa protokoll,

–   med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den europeiska sociala stadgan och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, så som de antogs vid det 3 179:e mötet i rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012,

–   med beaktande av Europaparlamentets rekommendation av den 13 juni 2012 till rådet om EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter[1],

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter, inbegripet Europaparlamentets prioriteringar på området, med beaktande av i synnerhet resolutionen av den 16 februari 2012 om parlamentets ståndpunkt om det nittonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter[2],

–   med beaktande av betänkandet från delegationen från Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter om dess besök till det nittonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, och av den gemensamma delegationen från Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor, underutskottet för mänskliga rättigheter samt underutskottet för säkerhet och försvar, som deltog vid den sextiosjunde sessionen i FN:s generalförsamling,

–   med beaktande av sina brådskande resolutioner om människorättsfrågor,

–   med beaktande av sin resolution av den 13 december 2012 om översynen av EU:s strategi för mänskliga rättigheter[3],

–   med beaktande av sin årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2011 och Europeiska unionens politik på området, antagen den 13 december 2012[4],

–   med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen,

–   med beaktande av de möten som FN:s råd för mänskliga rättigheter ska hålla under 2013, särskilt det tjugoandra ordinarie mötet som ska hållas mellan den 25 februari och den 22 mars 2013, och av följande skäl:

A. Respekten för, liksom främjandet och försvaret av, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av Europeiska unionens etiska och rättsliga arv och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten.

B.  Ett framgångsrikt genomförande av EU:s senaste översyn av sin strategi för mänskliga rättigheter skulle öka EU:s trovärdighet i människorättsrådet genom att göra den interna och den externa politiken mer samstämd.

C. EU bör sträva efter att enhälligt ta ställning mot människorättsbrott för att uppnå så effektiva resultat som möjligt och fortsätta att förbättra samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna på detta område.

D. Europeiska unionens råd har antagit en strategisk ram för mänskliga rättigheter och demokrati samt en handlingsplan för att genomföra denna ram, i syfte att få till stånd en mer ändamålsenlig och enhetlig EU-politik på området.

E.  Det har utsetts en särskild EU-representant för mänskliga rättigheter, med uppgift att göra EU:s människorättspolitik mer verkningsfull och synlig och genomföra den strategiska ramen och handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati.

F.  En delegation från Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter kommer att delta i människorättsrådets tjugoandra möte i Genève, så som har skett även under tidigare års möten.

1.  Europaparlamentet konstaterar EU:s prioriteringar inför människorättsrådets tjugoandra möte, i den form de lagts fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 6 februari 2013. Parlamentet välkomnar EU:s avsikt att inrikta sig bland annat på situationen i Syrien, Burma/Myanmar, Nordkorea och Mali, samt stödet till förlängt mandat för den särskilda rapportören för människorättssituationen i Iran. Parlamentet ställer sig också bakom att tyngdpunkten lagts på temainriktade frågor såsom religions- och trosfrihet, barnets rättigheter, våld mot kvinnor och hbti-personers rättigheter.

2.  Europaparlamentet gläder sig åt att dagordningen för det tjugoandra ordinarie mötet bland annat inbegriper paneldiskussioner om integrering av ett människorättsperspektiv, korruptionens negativa effekt på möjligheterna att åtnjuta de mänskliga rättigheterna och högtidlighållandet av tjugoårsdagen för antagandet av Wiendeklarationen och dess handlingsprogram, liksom interaktiva diskussioner, bland annat om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, samt omfattande möten om olika frågor, exempelvis barns rätt till bästa möjliga hälsa. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att aktivt bidra till dessa diskussioner och att göra det klart att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och avhängiga av varandra.

3.  Europaparlamentet välkomnar rapporterna som ska läggas fram av de särskilda rapportörerna om bland annat situationen i Iran, Burma/Myanmar och de palestinska områden som varit ockuperade sedan 1967, liksom en skriftlig rapport från FN:s högkommissarie om människorättssituationen i Mali, särskilt i landets norra delar. Parlamentet välkomnar också rapporterna om bostäder som en del av rätten till en adekvat levnadsstandard och rätten till icke-diskriminering i detta sammanhang, religions- och trosfrihet samt främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorism.

Arbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter

4.  Europaparlamentet uppmärksammar valet av 18 nya medlemmar i FN:s människorättsråd i september 2012, vilka tillträde den 1 januari 2013, nämligen Amerikas förenta stater, Argentina, Brasilien, Elfenbenskusten, Estland, Etiopien, Förenade Arabemiraten, Gabon, Irland, Japan, Kazakstan, Kenya, Montenegro, Pakistan, Republiken Korea, Sierra Leone, Tyskland och Bolivarianska republiken Venezuela. Parlamentet konstaterar att nio EU‑länder för närvarande är medlemmar av människorättsrådet.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det för 2013 valts en ny ordförande för FN:s människorättsråd, nämligen Remigiusz A. Henczel från Polen, och fyra vice ordförande, nämligen Cheikh Ahmed Ould Zahaf från Mauritanien, Iruthisham Adam från Maldiverna, Luis Gallegos Chiriboga från Ecuador och Alexandre Fasel från Schweiz.

6.  Europaparlamentet betonar att valen till FN:s råd för mänskliga rättigheter måste präglas av konkurrens och uttrycker sitt motstånd mot att regionala grupper anordnar skenval. Parlamentet upprepar än en gång att det måste finnas normer för vilka åtaganden medlemmarna av människorättsrådet ska göra och hur de ska agera inom området mänskliga rättigheter och betonar att medlemmarna av detta råd är skyldiga att iaktta de striktaste normerna för främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet upprepar vikten av starka och tydliga kriterier för återupptagande av avstängda medlemmar.

7.  Europaparlamentet beklagar att myndigheterna i Kazakstan, som nyligen invaldes i människorättsrådet, hittills vägrat tillåta en internationell och oberoende undersökning av händelserna i Zhanaozen, trots att en sådan påyrkats av både FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och av Europaparlamentet.

8.  Europaparlamentet är fortsatt oroat över blockpolitiken och hur den påverkar FN:s människorättsråds trovärdighet och arbete.

9.  Europaparlamentet välkomnar att FN:s generalförsamling för andra gången utsett Navanethem Pillay till högkommissarie för mänskliga rättigheter och uttrycker än en gång sitt starka stöd till kontoret för FN:s högkommissarie och för att det ska vara kraftfullt och oberoende.

10. Europaparlamentet uttalar sitt beröm till högkommissarien för mänskliga rättigheter för vad hon gjort i arbetet med att stärka fördragsorganen och välkomnar hennes rapport om denna fråga, vilken offentliggjordes den 22 juni 2012. Parlamentet bekräftar återigen fördragsorganens egenskap av att vara sammansatt av flera olika parter och framhåller att det civila samhället hela tiden måste få medverka i dess arbete. Parlamentet betonar yttermera att fördragsorganen måste få fortsätta att vara oberoende och effektiva och stärkas i dessa egenskaper och framhåller att fördragsorganen måste få tillräckliga anslag för att klara av sin växande arbetsbörda. Parlamentet uppmanar EU att gå i ledningen för att systemet med fördragsorganen ska fungera effektivt, också vad gäller tillräckliga anslag till dem.

Den arabiska vårens länder

11. Europaparlamentet fördömer på det skarpaste det urskillningslösa våld som regimen i Syrien förövat mot sin egen befolkning, bland annat i form av utbredda insatser av grovt artilleri och granateld mot bebyggelse, samt summariska avrättningar och påtvingade försvinnanden. Parlamentet fördömer klart och entydigt regimens fortsatta och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, vilket kan innebära brott mot mänskligheten, och uttrycker stor oro över att situationen för civilbefolkningen fortsätter att försämras. Parlamentet fördömer de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som förövats av grupper och styrkor av motståndare till regimen och uppmanar den syriska regimen att omedelbart få slut på alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna och alla angrepp på civila samt yrkar än en gång på Assadregimens omedelbara avgång och på att en fredlig politisk övergång ska inledas.

12. Europaparlamentet uttrycker oro över hur krisen i Syrien påverkar säkerheten och stabiliteten i regionen och uppmanar kommissionen och EU:s medlemsstater att ge ytterligare stöd till grannländerna i deras arbete med att ge humanitär hjälp till flyktingar från Syrien.

13. Europaparlamentet välkomnar att FN:s råd för mänskliga rättigheter hela tiden uppmärksammat den fruktansvärda människorättssituationen och humanitära situationen i Syrien, såsom det framgår av de resolutioner om situationen i landet vilka antagits vid människorättsrådets nittonde, tjugonde och tjugoförsta möten och vid människorättsrådets särskilda möte om Syrien den 1 juni 2012. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att se till att situationen i Syrien fortsätter att högprioriteras inom FN, framför allt i människorättsrådet.

14. Europaparlamentet upprepar att det måste ses till att de som under konflikten kränkt internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt ställs till svars och uttrycker sitt fulla stöd till den oberoende undersökningskommissionen om Syrien och till att människorättsrådet förlängt dess uppdrag. Parlamentet välkomnar att Carla del Ponte och Vitit Muntarbhorn utsetts till nya medlemmar och att Paolo Pinheiro utsetts till särskild rapportör om Syrien och kommer att inleda sitt arbete efter det att undersökningskommissionens uppdrag tagit slut. Parlamentet välkomnar kommissionens rapport där det klarläggs vilka grymheter som förövats i Syrien.

15. Europaparlamentet beklagar att man inom FN:s säkerhetsråd ännu inte enats om att anta en resolution om situationen i Syrien och framför allt att detta lamslår förmågan att utöva verkningsfulla påtryckningar för att få slut på våldet i landet. Parlamentet erinrar om att säkerhetsrådets medlemmar har ett särskilt ansvar gentemot Syriens folk och uttalar sitt beröm för de diplomatiska insatser som gjorts av vice ordföranden/unionens höga representant och av EU:s medlemsstater för att engagera Kina och Ryssland i denna fråga och uppmanar dem att fortsätta dessa insatser.

16. Europaparlamentet välkomnar det initiativ som tagits under schweizisk ledning om att på 58 länders vägnar, däribland 26 av EU:s medlemsstater, sammanställa en gemensam skrivelse med upprop om att FN:s säkerhetsråd ska hänskjuta situationen i Syrien till Internationella brottsmålsdomstolen. Parlamentet beklagar att EU inte enhälligt stött detta initiativ och uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att aktivt stödja initiativet om att hänskjuta situationen i Syrien till Internationella brottsmålsdomstolen.

17. Europaparlamentet välkomnar den oberoende undersökningskommissionens rapport om Libyen, vilken lades fram vid det nittonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter och riktade uppmärksamheten på de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som förövats i landet. Parlamentet uppmanar med kraft människorättsrådet att fortsätta att noggrant följa situationen i Libyen.

18. Europaparlamentet uttrycker oro över att situationen i Egypten försämrats, bland annat i form av att polisen på senaste tiden gjort överdrivet bruk av maktmedel mot demonstranter, med stora förluster av människoliv som följd. Parlamentet beklagar att rättsväsendet i Egypten alltmer tillgriper dödsstraff och erinrar om att parlamentet av princip motsätter sig dödsstraffet i samtliga fall och oavsett omständigheterna.

19. Europaparlamentet uttrycker oro över den kritiska människorättssituationen i Bahrain, bland annat de aktuella tillslagen mot människorättsförsvarare och aktivister inom oppositionen. Parlamentet uppmanar än en gång EU:s medlemsstater att arbeta för att det vid det tjugoandra mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter antas en resolution om människorättssituationen i Bahrain där det ska ingå att det inrättas en internationell mekanism för att övervaka genomförandet av rekommendationerna från FN:s allmänna återkommande utvärdering av Bahrain samt från den oberoende undersökningskommissionen om Bahrain.

20. Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets resolution om tekniskt bistånd till och kapacitetsuppbyggnad i Jemen och inrättandet av ett lokalkontor i Jemen för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft människorättsrådet att fortsätta att följa situationen i landet.

Övriga frågor

21. Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets beslut att utse en särskild rapportör om människorättssituationen i Vitryssland, och uppmärksammar det tvärregionala stödet för resolutionen om inrättandet av detta mandat, något som visar att den allvarliga människorättssituationen i landet observerats av stater världen över.

22. Europaparlamentet välkomnar förlängningen av uppdraget för den särskilda rapportören om människorättssituationen i Iran och vill att det ska förlängas ytterligare. Parlamentet välkomnar också förlängningen av mandaten för de oberoende experterna om Elfenbenskusten, Haiti och Somalia. Myndigheterna i dessa fyra länder uppmanas med kraft att samarbeta fullt ut med mandatinnehavarna.

23. Europaparlamentet välkomnar förlängningen av uppdraget för den särskilda rapportören om människorättssituationen i Demokratiska folkrepubliken Korea med ytterligare ett år och att resolutionen om Demokratiska folkrepubliken Korea antogs enhälligt, vilket är tydligt tecken på det starka stödet för detta uppdrag. Demokratiska folkrepubliken Koreas regering uppmanas med kraft att samarbeta fullt ut med rapportören och att underlätta dennes besök i landet. Parlamentet yrkar på att det vid människorättsrådets kommande möte tillsätts en kommission för undersökning av brott mot de mänskliga rättigheterna i Demokratiska folkrepubliken Korea.

24. Europaparlamentet välkomnar människorättsrådets resolution om Burma/Myanmar samt förlängningen av uppdraget för den särskilde rapportören om människorättssituationen i landet. Parlamentet konstaterar de åtgärder som den burmesiska regeringen vidtagit sedan början av 2011 för att återställa de medborgerliga rättigheterna i landet, men uttrycker dock djup oro över de svåra förluster som drabbat civilbefolkningen som ett resultat av militäroperationerna i delstaten Kashin, liksom över att våldet mellan olika befolkningsgrupper i delstaten Rakhine, med den påföljd att människor dödats eller skadats samt att egendom förstörts och ortsinvånare tvångsförflyttats. Parlamentet tror att den bakomliggande orsaken till detta är den hävdvunna politiken med diskriminering av Rohingya-befolkningen och uppmuntrar kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att snabbt inrätta ett lokalkontor i landet.

25. Europaparlamentet välkomnar också resolutionen om Sri Lanka, med dess betonande av försoning och ansvarsskyldighet i landet. Parlamentet upprepar sitt stöd till FN:s generalsekreterares expertpanels rekommendation om att det behöver inrättas en FN‑kommission för att undersöka alla brott som begåtts.

26. Europaparlamentet stöder resolutionen om inrättande av en särskild rapportör om människorättssituationen i Eritrea. Parlamentet noterar att detta är första gången som FN:s människorättsråd behandlar frågan och lovordar det afrikanska ledarskapet i denna fråga.

27. Europaparlamentet välkomnar att FN:s råd för mänskliga rättigheter håller noga uppsikt över situationen i Mali och ger sitt eftertryckliga bifall till de afrikanska stater som gjort människorättsrådet uppmärksamt på frågan.

28. Europaparlamentet konstaterade med glädje att det antogs en resolution om Demokratiska republiken Kongo, men är fortsatt oroat över människorättssituationen i landet, framför allt i provinsen Norra Kivu i landets östra del. Parlamentet fördömer skarpt de angrepp som förövats av rebellerna i östra delen av landet, framför allt av M23 och välkomnar det arbete för att finna en fredlig politisk lösning på krisen vilket utförts av medlemsstaterna i den internationella konferensen för området kring de stora sjöarna samt av Afrikanska unionen och FN. Parlamentet upprepar sitt krav på att det återigen tillsätts en oberoende FN-expert för situationen för de mänskliga rättigheterna i Demokratiska republiken Kongo, för att vi ska få en pålitlig mekanism med inriktning på att förbättra den sedan länge allvarligt oroväckande människorättssituation som råder där.

29. Europaparlamentet uttrycker oro över situationen i Centralafrikanska republiken, där väpnade grupper angripit ett flertal städer i landets nordöstra del och tagit dem i besittning. Parlamentet välkomnar de avtal som undertecknades i Libreville den 11 januari 2013, bland dem eldupphöravtalet och det politiska avtalet om lösning på krisen i landet. Parlamentet betonar att dessa avtal snabbt måste genomföras och välkomnar uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 11 januari 2013, med dess uppmaning till alla som undertecknat avtalen att hålla fast vid dem och efterleva dem. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att ta upp den här frågan inför FN:s råd för mänskliga rättigheter, för att situationen i Centralafrikanska republiken ska fortsätta högprioriteras internationellt.

30. Europaparlamentet uttrycker sin oro över situationen i Israel och Gaza efter det att konflikten trappats upp mot slutet av 2012 och fördömer de våldshandlingar som begåtts av vardera parten i konflikten. Parlamentet upprepar att det måste bli slut på blockaden av Gazaremsan, varvid man samtidigt måste ta hänsyn till Israels legitima säkerhetsintressen, och yrkar på att det vidtas åtgärder för återuppbyggnad och ekonomisk återhämtning i Gazaremsan.

31. Europaparlamentet fördömer den israeliska regeringens beslut den 2 december 2012 att bygga 3 000 nya bosättningsenheter på Västbanken och i östra Jerusalem, framför allt i området E1, där byggplanerna, ifall de kom att förverkligas, skulle leda till att Västbanken klövs i två delar. Parlamentet betonar att den israeliska regeringens bosättningspolitik undergräver både internationell rätt och tvåstatslösningens livsduglighet. Parlamentet välkomnar det internationella uppdraget för undersökning av de israeliska bosättningarna i de ockuperade palestinska områdena, vilket tillsattes vid människorättsrådets nittonde möte, och ser fram emot den rapport som ska avläggas vid det tjugoandra mötet.

32. Europaparlamentet välkomnar att FN:s generalförsamling den 29 november 2012 antagit en resolution där Palestina fick observatörsstatus som icke-medlem i FN. Parlamentet konstaterar att den här resolutionen antogs med en överväldigande majoritet, med 138 röster för, 9 emot och 41 nedlagda röster. Parlamentet konstaterar också att bara en enda EU-medlemsstat röstade emot den. Parlamentet uttrycker än en gång sitt stöd till denna strävan och konstaterar att EU uttryckt sitt stöd till att Palestina blir fullvärdig medlem av FN, såsom ett led i en politisk lösning på konflikten mellan Israel och Palestina. Parlamentet bekräftar än en gång att EU inte kommer att erkänna några andra ändringar av de gränser som gällde före 1967, inte heller vad beträffar Jerusalem, än dem som båda parter har kommit överens om.

33. Europaparlamentet beklagar de avrättningar som genomförts i Japan under 2012, efter moratoriet för verkställandet av dödsstraff 2011, samt i Taiwan och Saudiarabien. I detta sammanhang fördömer parlamentet även de massavrättningar som genomförts i Iran, och uttalar än en gång sitt starka motstånd mot dödsstraffet i samtliga fall och oavsett omständigheterna.

34. Europaparlamentet erinrar om hur oerhört viktigt EU anser det vara med att bekämpa tortyr och andra former av misshandel. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och EU-medlemsstaterna att visa att de gemensamt förbundit sig att utrota det gissel som tortyren är och att stödja offren, framför allt genom att bidra till FN:s frivilliga fond för tortyroffer samt till den särskilda fond som inrättats genom det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr.

35. Europaparlamentet uttalar sitt beröm för det arbete som gjorts av FN:s särskilde rapportör för religions- eller trosfrihet och betonar vikten av att detta uppdrag förnyas vid människorättsrådets tjugoandra möte. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att människorättsrådet antagit en resolution om religions- eller trosfrihet och betonar hur viktig EU anser att denna fråga är. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna till fortsatt arbete med detta och ser fram emot de nya EU-riktlinjer som väntas komma under innevarande år.

36. Europaparlamentet välkomnar det pågående arbetet med uppföljning av högkommissariens rapport om diskriminerande lagar och praxis och våldshandlingar mot enskilda på grund av deras sexuella läggning och könsidentitet. Parlamentet uppmanar till fortsatt uppföljning, bland annat genom regionala möten och aktivt deltagande från EU:s medlemsstater, rådet och Europeiska utrikestjänsten.

37. Europaparlamentet välkomnar det ledarskap som FN:s generalsekreterare och högkommissarien visat prov på i fråga om diskriminering av och våld mot människor på grund av deras sexuella läggning och könsidentitet, både inom och utanför FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar att det för närvarande görs försök att urholka de mänskliga rättigheternas karaktär av att vara allmängiltiga och odelbara, framför allt med en resolution om ”traditionella värden”.

38. Europaparlamentet noterar det första årliga forumet för företag och mänskliga rättigheter, vilket hölls i Genève den 4–6 december 2012 och sammanförde parter med mångskiftande bakgrund för att diskutera FN:s riktlinjer inom detta område. Parlamentet uttalar sitt stöd till att forumet inledningsvis hållit samråd om hur statsmakterna och företagen kan förmås anta ramar för lagstiftning och reglering, politik och genomförande, för att motverka brott mot de mänskliga rättigheterna i samband med företagsverksamhet.

39. Europaparlamentet välkomnar det arbete som den öppna mellanstatliga arbetsgruppen lagt ned på att överväga om det skulle kunna utarbetas en internationell lagstiftningsram för reglering av samt tillsyn och uppsikt över den verksamhet som bedrivs av privata företag inom militär- och säkerhetsbranschen. Parlamentet uttrycker sitt stöd för en sådan juridiskt bindande lagstiftningsram och håller fast vid att där måste ingå ett kraftigt inslag av ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmanar säkerhetsföretag som ännu inte undertecknat uppförandekoden för privata tillhandahållare av säkerhetstjänster att ansluta sig till den och ser fram emot när arbetsgruppens rapport ska läggas fram. Parlamentet vill att denna arbetsgrupps uppdrag ska förlängas.

De allmänna återkommande utvärderingarna

40. Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att de allmänna återkommande utvärderingarna verkligen är allmänna och bekräftar än en gång hur viktiga de är för att vi fullt ska förstå situationen för de mänskliga rättigheterna på ort och ställe i alla FN‑medlemsstater.

41. Europaparlamentet beklagar djupt att Israel nyligen vägrat delta i arbetet med allmän utvärdering, eftersom detta är ett ytterst beklagligt prejudikat som urholkar den allmänna karaktären hos detta arbete. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten och EU:s medlemsstater att eftertryckligen uppmuntra Israel att ompröva sitt beslut och återuppta sitt samarbete med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och med FN:s råd för mänskliga rättigheter, bland annat genom att delta i det obligatoriska arbetet med de allmänna återkommande utvärderingarna.

42. Europaparlamentet välkomnar att den andra omgången av allmänna återkommande utvärderingar inletts och att de första resultaten av denna omgång antagits. Parlamentet bekräftar att man vid den andra omgången måste lägga tonvikten vid genomförandet av de rekommendationer som godtagits vid den första omgången. Parlamentet uppmanar dock än en gång till att de rekommendationer som inte godtogs av staterna under den första omgången ska tas upp till omprövning under det fortsatta arbetet med de allmänna återkommande utvärderingarna.

43. Europaparlamentet anser att genomförandet är en nyckelfaktor för att de inneboende möjligheterna i processen med allmänna återkommande utvärderingar ska komma till sin rätt och upprepar därför hur viktigt det är att kommissionen och EU:s medlemsstater ger tekniskt bistånd för att de stater som står under uppsikt ska kunna genomföra rekommendationerna. Parlamentet uppmuntrar dessutom staterna att lägga fram uppdateringar efter halva tiden, såsom ett bidrag till förstärkt genomförande.

44. Europaparlamentet rekommenderar att rekommendationerna från de allmänna återkommande utvärderingarna systematiskt tas med i EU:s dialoger och samråd om mänskliga rättigheter och i EU:s landstrategier för mänskliga rättigheter, för att på så sätt tillförsäkra en uppföljning av resultaten från dessa utvärderingar. Parlamentet rekommenderar likaledes att Europaparlamentet bör ta upp dessa rekommendationer när parlamentets egna delegationer besöker tredjeländer.

45. Europaparlamentet välkomnar åtgärder som gör det möjligt för en lång rad berörda parter att delta i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att talarförteckningen ändrats, så att alla stater som vill ta till orda i samband med processen med de allmänna återkommande utvärderingarna får möjlighet att göra det. Parlamentet upprepar sin uppskattning av att de nationella människorättsorganisationerna har fått en starkare roll, i linje med Parisprinciperna, och välkomnar att deltagandet från detta håll har ökat, tack vare att man mera börjat använda sig av videokonferenser.

46. Europaparlamentet anser att det kan göras mer för det civila samhällets medverkan i processen med de allmänna återkommande utvärderingarna, bland annat i genomförandet av resultaten från dem, liksom också, överlag, i det arbete som bedrivs av FN:s råd för mänskliga rättigheter.

De särskilda förfarandena

47. Europaparlamentet bekräftar än en gång att de särskilda förfarandena spelar en utslagsgivande roll för att det arbete som bedrivs av FN:s råd för mänskliga rättigheter ska bli trovärdigt och effektivt och inta en nyckelposition i FN-maskineriet för mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sitt starka stöd till de särskilda förfarandena och betonar den grundläggande vikten av att dessa uppdrag är oberoende.

48. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fullständigt samarbeta med de särskilda förfarandena, bland annat genom att utan dröjsmål ta emot uppdragsinnehavarna för landsbesök, att reagera på deras brådskande åtgärder och påståenden om kränkningar och tillförsäkra en vederbörlig uppföljning av uppdragsinnehavarnas rekommendationer. Parlamentet uppmanar med kraft medlemmarna av FN:s råd för mänskliga rättigheter att föregå med gott exempel i dessa frågor.

49. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder EU vidtagit för att gemensamt ge en stående inbjudan till FN:s alla särskilda förfaranden om mänskliga rättigheter och därmed föregå med gott exempel i denna fråga. Parlamentet uppmanar andra FN-medlemsstater att göra detsamma.

50. Europaparlamentet fördömer alla former av repressalier mot personer som samarbetar med processen med de allmänna återkommande utvärderingarna och de särskilda förfarandena och betonar att sådant blir till förfång för hela FN-systemet för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft alla stater att erbjuda ett adekvat skydd mot sådana hotelser.

EU:s medverkan

51. Europaparlamentet kan inte betona tillräckligt starkt hur viktigt det är att EU medverkar i FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter, bland dem FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra detta genom att gemensamt stödja resolutioner och aktivt delta i diskussioner och interaktiva dialoger och göra uttalanden. Parlamentet stöder starkt att EU alltmer använder sig av tvärregionala initiativ, som gett ett antal goda resultat, såsom människorättsrådets resolution om våld mot hbti-personer.

52. Europaparlamentet betonar vikten av att det arbete som görs i Genève inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter inlemmas som en del av EU:s inrikes och utrikes verksamhet i hithörande frågor, också i Europaparlamentet.

53. Europaparlamentet välkomnar att EU utsett Stavros Lambrinidis till särskild representant för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar den särskilde representanten att arbeta för att EU:s människorättspolitik ska bli effektiv och synlig inom FN:s råd för mänskliga rättigheter och utveckla ett nära samarbete med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och de särskilda förfarandena. Parlamentet ser fram emot att samarbeta med den särskilde representanten om dessa frågor och välkomnar hans medverkan vid forumet för företag och mänskliga rättigheter i Genève den 4 och 5 december 2013.

54. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och den särskilde representanten för mänskliga rättigheter att närvara vid människorättsrådets högnivåsegment.

55. Europaparlamentet upprepar hur verkningsfullt EU:s agerande kan bli när unionen och dess medlemsstater sätter in sin kollektiva tyngd bakom det. Parlamentet betonar vikten av fortsatt arbete för att förbättra samordningen och samarbetet mellan medlemsstaterna i detta hänseende, för att man ska nå en samsyn om människorättsfrågor. Parlamentet yrkar än en gång på ett djärvare och mera ambitiöst agerande, i stället för att man nöjer sig med att godta den minsta gemensamma nämnaren.

56. Europaparlamentet betonar betydelsen av ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder, vilket är det första tillfället då EU ratificerat en FN‑konvention i egenskap av juridisk person.

57. Europaparlamentet upprepar på nytt vikten av att EU:s medlemsstater verkar för att de mänskliga rättigheterna ska vara odelbara och allmängiltiga och stöder FN:s människorättsråd i detta hänseende, särskilt genom att ratificera alla de internationella människorättsinstrument som detta råd har fastställt, bland annat det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter, i vilket det föreskrivs ett kommunikationsförfarande. Parlamentet beklagar än en gång att ingen EU-medlemsstat har ratificerat konventionen om skydd av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter och att flera medlemsstater ännu inte har antagit och/eller ratificerat konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden och att endast två medlemsstater har ratificerat det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parlamentet betonar vikten av att EU:s medlemsstater sänder in sina regelbundet återkommande rapporter till FN:s övervakningsorgan i rätt tid.

58. Europaparlamentet upprepar hur betydelsefullt det är för EU att försvara oberoendet av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och se till att kontoret kan fullgöra sina uppgifter på ett opartiskt sätt. Parlamentet påminner om att de regionala kontoren för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter behöver tillräcklig finansiering för att kunna fortsätta verksamheten.

59. Europaparlamentet konstaterar att skyddet av människorättsförsvarare högprioriteras inom EU:s människorättspolitik. Parlamentet framhåller att repressalier och hot mot människorättsförsvarare som samarbetar med FN:s mekanismer för mänskliga rättigheter hotar att urholka systemet. Parlamentet uppskattar därför det praktiska och ekonomiska stöd som inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter avsatts för att i brådskande ordning skydda och stödja människorättsförsvarare.

60. Europaparlamentet välkomnar att man planerat inrätta en rådets arbetsgrupp för mänskliga rättigheter (Cohom), med säte i Bryssel. Parlamentet välkomnar Cohoms insatser för att förbättra beredningen och samordningen av EU:s ståndpunkter inför människorättsrådets möten, bland annat att Cohom hållit möten i Genève, och upprepar sina förväntningar om att Cohom kommer att bli ett viktigt redskap för konsekvens mellan EU:s yttre och inre politik för mänskliga rättigheter.

61. Europaparlamentet upprepar sin rekommendation om att EU:s landstrategier för mänskliga rättigheter offentliggörs, för att EU:s engagemang för mänskliga rättigheter i tredjeländer ska synliggöras och för att de som kämpar för de mänskliga rättigheterna ska finna stöd i dessa dokument.

62. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att man i FN:s råd för mänskliga rättigheter tar upp den oroväckande frågan om att icke-statliga organisationer får allt mindre utrymme i ett antal länder runtom i världen. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna till gemensamma insatser för att aktualisera denna fråga.

63. Mot bakgrund av nya rapporter om att företag från EU varit inblandade i brott mot de mänskliga rättigheterna i tredjeländer uppmanar Europaparlamentet än en gång vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att rikta uppmärksamhet på denna fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en mer ambitiös politik för företagens sociala ansvar och uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att verkningsfullt agera för att företag som brutit mot de mänskliga rättigheterna ställs till svars. Parlamentet upprepar här hur viktigt det är med bättre konsekvens mellan inrikes- och utrikespolitiken och med full respekt för de mänskliga rättigheterna i unionens inre politik, för att dubbelmoral ska kunna undvikas.

64. Europaparlamentet uppdrar åt sin delegation vid det tjugoandra mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter att ta upp de frågor och ståndpunkter som uttrycks i denna resolution. Delegationen uppmanas att rapportera till underutskottet om mänskliga rättigheter om sitt besök. Parlamentet anser det vara absolut nödvändigt att fortsätta med sin praxis att sända en delegation till relevanta möten i FN:s människorättsråd och generalförsamling.

o

o o

65. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilde representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s sextiosjunde generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt den arbetsgrupp mellan EU och FN som inrättats av utskottet för utrikesfrågor.