Förfarande : 2011/0280(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0079/2013

Ingivna texter :

B7-0079/2013

Debatter :

PV 12/03/2013 - 14
CRE 12/03/2013 - 14
PV 13/03/2013 - 6
CRE 13/03/2013 - 6

Omröstningar :

PV 13/03/2013 - 8.7
CRE 13/03/2013 - 8.7
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0084

FÖRSLAG TILL BESLUT OM INLEDANDE AV OCH MANDAT FÖR INTERINSTITUTIONELLA FÖRHANDLINGAR
PDF 309kWORD 801k
4.2.2013
PE503.600v01-00
 
B7-0079/2013

i enlighet med artiklarna 70.2 och 70a i arbetsordningen


om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (COM(2011)0625 – C7‑0336/2011 – COM(2012)0552 – C7-0311/2012 – 2011/0280(COD) – 2013/2528(RSP))


Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (*)
(*) Förhandlingsgrupp: Ordföranden, föredraganden och skuggföredragandena

Förslag till Europaparlamentets beslut om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken (COM(2011)0625 – C7 0336/2011 – COM(2012)0552 – C7-0311/2012 – 2011/0280(COD)2013/2528(RSP))  
B7‑0079/2013

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av förslaget från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–   med beaktande av artiklarna 70.2 och 70a i arbetsordningen,

–   med beaktande av att den finansieringsram som specificeras i lagstiftningsförslaget endast är en vägledning för den lagstiftande myndigheten och att denna ram inte kan fastställas förrän en överenskommelse nåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.

Europaparlamentet beslutar att inleda interinstitutionella förhandlingar på grundval av följande mandat:

MANDAT

Ändringsförslag 1

Förslag till förordning

Skäl 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1) I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans fastställs möjliga utmaningar, syften och inriktningar för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Mot bakgrund av de diskussioner som hållits kring meddelandet bör den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras med verkan från och med den 1 januari 2014. Den reformen bör omfatta den gemensamma jordbrukspolitikens viktigaste instrument, däribland rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma regler för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003. Med tanke på reformens omfattning bör förordning (EG) nr 73/2009 upphävas och ersättas med en ny text. Reformen bör också så långt det är möjligt harmonisera och förenkla bestämmelserna.

(1) I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans fastställs möjliga utmaningar, syften och inriktningar för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Mot bakgrund av de diskussioner som hållits kring meddelandet bör den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras med verkan från och med den 1 januari 2014. Den reformen bör omfatta den gemensamma jordbrukspolitikens viktigaste instrument, däribland rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma regler för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003. Med tanke på reformens omfattning bör förordning (EG) nr 73/2009 upphävas och ersättas med en ny text. Reformen bör också harmonisera och förenkla bestämmelserna.

Or. en

 

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a) Det är viktigt att ha en stark gemensam jordbrukspolitik som stöds av en tillräcklig budget som ökar i reala termer 2007–2013 för att Europeiska unionen vid alla tidpunkter ska kunna producera en nödvändig mängd och variation av livsmedel av hög kvalitet samt främja sysselsättning, bevara och producera miljövänliga varor, bekämpa klimatförändringar och förvalta territorier. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör vidare bygga på bestämmelser som är begripliga för jordbrukare, övriga berörda parter och medborgare i allmänhet för att garantera genomförandets öppenhet, möjliggöra tillsyn samt minska kostnaderna för operatörer och administratörer.

Or. en

 

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 1b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1b) Ett av de centrala målen och viktigaste kraven för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken är att minska den administrativa bördan. Detta syfte bör man ha i noggrann åtanke när man utformar bestämmelserna för systemet för direktstöd. Antalet stödsystem bör inte vara fler än vad som krävs, och jordbrukare och medlemsstater bör kunna fullgöra respektive krav och skyldigheter utan onödig byråkrati. Toleransnivåer som är anpassade till praxis, förnuftiga minimigränser och en lämplig avvägning mellan förtroende och kontroll bör tillämpas för att minska byråkratin för medlemsstaterna och stödmottagarna i framtiden.

Or. en

 

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 8

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) För att ta hänsyn till ny lagstiftning om stödordningar som kan antas efter det att denna förordning har trätt i kraft, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i syfte att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I delegeras till kommissionen.

(8) I syfte att ta hänsyn till ny lagstiftning om stödordningar som kan antas efter det att denna förordning har trätt i kraft bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 delegeras till kommissionen med avseende på att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I till denna förordning.

Or. en

 

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 9

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9) För att ta hänsyn till nya särskilda inslag och garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att fastställa ytterligare definitioner rörande tillträdet till stöd enligt denna förordning samt att fastställa de ramar inom vilka medlemsstaterna ska bestämma minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling samt vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för produktion och kriterier för att fastställa förekomsten av en övervägande andel gräs och annat örtartat foder vad avser permanent gräsmark.

(9) I syfte att ta hänsyn till nya särskilda inslag och garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att fastställa de kriterier enligt vilka medlemsstaterna ska bestämma minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling samt de ramar inom vilka medlemsstaterna ska bestämma vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för produktion.

Or. en

 

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 10

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) För att garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 delegeras till kommissionen i syfte att anta bestämmelser om den beräkningsgrund för minskningar som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna i enlighet med tillämpningen av finansiell disciplin.

utgår

Or. en

 

 

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 13

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13) Erfarenheterna från tillämpning av olika ordningar för direktstöd till jordbrukare visar att stödet i ett antal fall beviljades till stödmottagare vars yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet, såsom flygplatser, järnvägsföretag, fastighetsföretag och företag som förvaltar sportanläggningar. För att rikta stödet bättre bör medlemsstaterna avstå från att bevilja direktstöd till sådana fysiska eller juridiska personer. Mindre deltidsjordbruk bidrar direkt till landsbygdsområdenas livskraft och bör därför inte hindras från att beviljas direktstöd.

(13) Erfarenheterna från tillämpning av olika ordningar för direktstöd till jordbrukare visar att stödet i ett antal fall beviljades till fysiska och juridiska personer vars yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet. För att rikta stödet bättre och för att i så hög grad som möjligt beakta de nationella förhållandena, bör varje medlemsstat få ansvar för att fastställa vad som utmärker en ”aktiv jordbrukare”. De bör således avstå från att bevilja direktstöd till enheter såsom transportföretag, flygplatser, fastighetsföretag, företag som förvaltar sportanläggningar, företag som driver campingplatser och gruvbolag om sådana enheter inte kan bevisa att de uppfyller kriterierna för definitionen som aktiva jordbrukare. Mindre deltidsjordbruk bidrar direkt till landsbygdsområdenas livskraft och bör därför inte hindras från att beviljas direktstöd.

Or. en

 

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 15

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Fördelningen av direkt inkomststöd mellan jordbrukare kännetecknas av att en oproportionerligt stor del av stödet tilldelas ett ganska litet antal större stödmottagare. På grund av storskaligheten behöver större stödmottagare inte få lika stort stöd per enhet för att syftet med inkomststödet ska uppnås. Förmågan att anpassa sig gör det dessutom lättare för större stödmottagare att vara verksamma med lägre stöd per enhet. Därför är det rimligt att införa en ordning för större stödmottagare där stödnivån successivt minskas och till sist omfattas av ett tak, i syfte att förbättra fördelningen av stöd mellan jordbrukare. Sådana ordningar bör dock ta hänsyn till behovet av avlönad arbetskraft så att man undviker snedvridningseffekter för större jordbruk med många anställda. Dessa maximala stödnivåer bör inte gälla sådant stöd som beviljas jordbruk som använder jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimat och miljö, eftersom det skulle kunna leda till att de gynnsamma mål som eftersträvas inte uppnås i lika stor utsträckning. För att effektivisera införandet av ett övre tak bör medlemsstaterna fastställa vissa kriterier för att undvika att systemet missbrukas av jordbrukare som försöker undgå dess effekter. Intäkterna från minskningarna av och från de övre taken för stödet till större stödmottagare bör stanna i de medlemsstater där de genererades och bör användas till att finansiera projekt som väsentligt bidrar till innovation i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] av den … om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [förordningen om landsbygdsutveckling].

(15) Fördelningen av direkt inkomststöd mellan jordbrukare kännetecknas av att en oproportionerligt stor del av stödet tilldelas ett ganska litet antal större stödmottagare. På grund av storskaligheten behöver större stödmottagare inte få lika stort stöd per enhet för att syftet med inkomststödet ska uppnås. Förmågan att anpassa sig gör det dessutom lättare för större stödmottagare att vara verksamma med lägre stöd per enhet. Därför är det rimligt att införa en ordning för större stödmottagare där stödnivån successivt minskas och till sist omfattas av ett tak, i syfte att förbättra fördelningen av stöd mellan jordbrukare. Sådana ordningar bör dock ta hänsyn till anställd arbetskraft, inklusive löner och entreprenörskostnader, så att man undviker snedvridningseffekter för större jordbruk med många anställda. Dessa maximala stödnivåer bör inte gälla sådant stöd som beviljas jordbruk som använder jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimat och miljö, eftersom det skulle kunna leda till att de gynnsamma mål som eftersträvas inte uppnås i lika stor utsträckning. För att effektivisera införandet av ett övre tak bör medlemsstaterna fastställa vissa kriterier för att undvika att systemet missbrukas av jordbrukare som försöker undgå dess effekter. Intäkterna från minskningarna av och från de övre taken för stödet till större stödmottagare bör stanna i de medlemsstater där de genererades och bör användas till att finansiera projekt som väsentligt bidrar till innovation och landsbygdsutveckling i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] av den … om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [förordningen om landsbygdsutveckling]. Medlemsstaterna kommer då att erbjudas möjligheten att tilldela de belopp som erhålls genom det övre taket till större stödmottagare för vilka det övre taket har tillämpats, så att dessa ska kunna investera i innovation.

Or. en

 

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 20

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) För att säkerställa en bättre fördelning av stödet för jordbruksmark i unionen, inklusive i de medlemsstater som tillämpade det system för enhetlig arealersättning som upprättades i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, bör en ny ordning för grundstöd ersätta det system med samlat gårdsstöd som upprättades i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och som fortsatte att gälla inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009 som sammanförde förutvarande befintliga stödmekanismer till en samlad ordning med frikopplade direktstöd. Ett sådant steg bör medföra att de stödrättigheter som erhållits i enlighet med dessa förordningar utgår och att nya sådana tilldelas, även om de fortfarande är baserade på det antal stödberättigande hektar som finns tillgängliga för jordbrukare under det första året för systemets genomförande.

(20) För att säkerställa en bättre fördelning av stödet för jordbruksmark i unionen, inklusive i de medlemsstater som tillämpade det system för enhetlig arealersättning som upprättades i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, bör en ny ordning för grundstöd ersätta det system med samlat gårdsstöd som upprättades i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system med direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och som fortsatte att gälla inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009 som sammanförde förutvarande befintliga stödmekanismer till en samlad ordning med frikopplade direktstöd. Medlemsstaterna bör ändra sina nuvarande stödsystem för att anpassa dem till denna förordning, utan att nödvändigtvis avskaffa sina nuvarande modeller för direktstöd.

Or. en

 

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 21

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21) Till följd av den successiva integreringen av ytterligare sektorer i systemet med samlat gårdsstöd och den efterföljande anpassningsperiod som beviljats jordbrukarna, har det blivit allt svårare att motivera avsevärda individuella skillnader i stödnivå per hektar med hänvisning till tidigare stöd. Därför bör det direkta inkomststödet fördelas mer rättvist mellan medlemsstaterna, genom att kopplingen till tidigare förhållanden minskas och unionsbudgetens övergripande sammanhang beaktas. För att garantera en jämnare fördelning av direktstödet samtidigt som hänsyn tas till de löneskillnader och skillnader i råvarukostnader som fortfarande finns, bör direktstödnivåerna per hektar justeras progressivt. Medlemsstater med direktstöd som ligger under 90 % av genomsnittet bör minska skillnaden mellan sin nuvarande nivå och denna nivå med en tredjedel. Denna konvergens bör finansieras proportionellt av alla medlemsstater med direktstöd som ligger över unionsgenomsnittet. Dessutom bör alla stödrättigheter som aktiveras under 2019 i en medlemsstat eller i en region ha ett enhetligt enhetsvärde till följd av en konvergens mot detta värde, som bör genomföras i linjära steg under övergångsperioden. Men för att undvika negativa ekonomiska följdverkningar för jordbrukarna bör de medlemsstater som använt systemet med samlat gårdsstöd och särskilt den tidigare modellen, tillåtas att ta hänsyn till tidigare faktorer när de beräknar värdet på stödrättigheterna under det första år som det nya systemet tillämpas. Debatten om de kommande fleråriga finansiella ramarna för den period som inleds 2021 bör även fokuseras på målet att uppnå fullständig konvergens genom lika fördelning av direktstödet inom hela unionen under den perioden.

(21) Till följd av den successiva integreringen av ytterligare sektorer i systemet med samlat gårdsstöd och den efterföljande anpassningsperiod som beviljats jordbrukarna, har det blivit allt svårare att motivera avsevärda individuella skillnader i stödnivå per hektar med hänvisning till tidigare stöd. Därför bör det direkta inkomststödet fördelas mer rättvist genom att kopplingen till tidigare förhållanden successivt minskas och unionsbudgetens övergripande sammanhang beaktas. För att garantera en jämnare fördelning av direktstödet samtidigt som hänsyn tas till de löneskillnader och skillnader i råvarukostnader som fortfarande finns, bör direktstödnivåerna per hektar justeras progressivt. Alla stödrättigheter som aktiveras under 2019 i en medlemsstat eller i en region bör närma sig, eller nå, ett enhetligt enhetsvärde till följd av en konvergens mot detta värde, som bör genomföras i steg under en flexibel övergångsperiod. För att undvika negativa ekonomiska följdverkningar för jordbrukarna bör medlemsstaterna ha rätt att begränsa enskilda förluster, och de medlemsstater som använt systemet med samlat gårdsstöd och särskilt den tidigare modellen bör tillåtas att ta hänsyn till tidigare faktorer när de beräknar värdet på stödrättigheterna.

Or. en

 

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 21a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(21a) Utöver konvergensen av de nationella och regionala stöden, bör även de nationella anslagen för direktstöd anpassas så att skillnaden för direktstödet jämfört med unionsgenomsnittet minskar med 30 % i de medlemsstater där direktstödet per hektar är lägre än 70 % av unionsgenomsnittet. I medlemsstater med en direktstödsnivå på 70–80 % av genomsnittet bör underskottet minskas med 25 %, och i medlemsstater där nivån är över 80 % av genomsnittet bör det minskas med 10 %. Efter dessa anpassningar bör ingen medlemsstat få ett direktstöd som är lägre än 65 % av unionsgenomsnittet. I medlemsstater med stödnivåer som ligger över unionsgenomsnittet, får inte konvergensansträngningarna dra ner nivåerna under genomsnittsnivån. Denna konvergens bör finansieras proportionellt av alla medlemsstater med direktstöd som ligger över unionsgenomsnittet.

Or. en

 

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 22

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22) De erfarenheter som vunnits från tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd visar att vissa av de viktigaste delarna bör behållas, däribland fastställandet av nationella tak för att säkerställa att den totala stödnivån inte överstiger aktuella budgetrestriktioner. Medlemsstaterna bör också ha en nationell reserv som bör användas för att underlätta för unga nya jordbrukare att delta i systemet eller som får användas för att ta hänsyn till särskilda behov i vissa regioner. Bestämmelserna om överföring och användning av stödrättigheter bör behållas, men om möjligt förenklas.

(22) De erfarenheter som vunnits från tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd visar att vissa av de viktigaste delarna bör behållas, däribland fastställandet av nationella tak för att säkerställa att den totala stödnivån inte överstiger aktuella budgetrestriktioner. Medlemsstaterna bör också, åtminstone under det första året av den nya ordningen för grundstöd, ha en nationell reserv som kan administreras regionalt och som bör användas för att underlätta för unga och nya jordbrukare att delta i systemet eller som får användas för att ta hänsyn till särskilda behov i vissa regioner. Bestämmelserna om överföring och användning av stödrättigheter bör behållas, men om möjligt förenklas.

Or. en

 

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 22a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(22a) Medlemsstaterna bör ha rätt att fastställa en minskningskoefficient, som kan fastställas till nollvärde, för att ha möjlighet att minska stödberättigade arealer med lägre avkastningspotential eller för specifik produktion.

Or. en

 

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 23

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23) För att garantera skyddet av stödmottagarnas rättigheter och för att bringa klarhet i specifika situationer som kan uppstå vid tillämpningen av ordningen för grundstöd, bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att anta regler avseende stödberättigande och om tillträde till ordningen för grundstöd för jordbrukare vid arv och förtida arv, arv i samband med arrende, ändrad rättslig ställning eller laglig benämning och vid sammanslagning eller uppdelning av företaget, i syfte att anta regler om beräkning av stödrättigheternas värde och antal eller om ökning av värdet på stödrättigheter i förhållande till tilldelningen av stödrättigheter, inbegripet regler om möjligheten av ett provisoriskt värde och antal eller en om provisorisk ökning av stödrättigheter tilldelade på grundval av en ansökan från jordbrukaren, regler om villkor för fastställande av det provisoriska och definitiva värdet och antalet stödrättigheter samt bestämmelser för situationer där ett försäljnings- eller arrendeavtal skulle kunna påverka tilldelningen av stödrättigheter, i syfte att anta regler om fastställande och beräkning av värde och antal avseende de stödrättigheter som mottagits från den nationella reserven och i syfte att anta regler om ändring av enhetsvärdet på stödrättigheterna vid delrättigheter och kriterier för tilldelningen av stödrättigheter i enlighet med utnyttjandet av den nationella reserven och till jordbrukare som inte ansökte om stöd 2011.

(23) I syfte att garantera skyddet av stödmottagarnas rättigheter och för att bringa klarhet i specifika situationer som kan uppstå vid tillämpningen av ordningen för grundstöd, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att anta regler för stödberättigande och om tillträde till ordningen för grundstöd för jordbrukare vid arv och förtida arv, arv i samband med arrende, ändrad rättslig ställning eller laglig benämning och vid sammanslagning eller uppdelning av företaget, i syfte att anta regler om beräkning av stödrättigheternas värde och antal eller om ökning av värdet på stödrättigheter i förhållande till tilldelningen av stödrättigheter, inbegripet regler om möjligheten av ett provisoriskt värde och antal eller en om provisorisk ökning av stödrättigheter tilldelade på grundval av en ansökan från jordbrukaren, regler om villkor för fastställande av det provisoriska och definitiva värdet och antalet stödrättigheter samt bestämmelser för situationer där ett försäljnings- eller arrendeavtal skulle kunna påverka tilldelningen av stödrättigheter, i syfte att anta regler om fastställande och beräkning av värde och antal avseende de stödrättigheter som mottagits från den nationella reserven och i syfte att anta regler om ändring av enhetsvärdet på stödrättigheterna vid delrättigheter och kriterier för tilldelningen av stödrättigheter i enlighet med utnyttjandet av den nationella reserven och till jordbrukare som inte ansökte om stöd under perioden 2009–2011.

Or. en

 

 

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Skäl 24a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(24a) Medlemsstaterna bör ha rätt att besluta att använda en del av sina nationella tak för att bevilja ett kompletterande årligt stöd för de första hektar till jordbrukare för att bättre beakta skillnaderna mellan olika jordbruksföretag med avseende på deras ekonomiska storlek, produktionsval och sysselsättning.

Or. en

 

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Skäl 26

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet, som kommer att stödja jordbruksmetoder som är gynnsam för klimatet och miljön och är tillämplig i hela EU. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd utöver grundstödet, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. att diversifiera grödor och bibehålla permanent gräsmark och områden med ekologisk inriktning. Denna typ av metoder bör också vara obligatoriska för jordbrukare vars jordbruksföretag är helt eller delvis belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 bör dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem. Vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenten bör det utdömas påföljder i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen].

(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. att diversifiera grödor och bibehålla permanent gräs- och betesmark och områden med ekologisk inriktning. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91, mottagare av stöd för miljö- och klimatvänliga jordbruk i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] och jordbrukare vars jordbruksföretag är belägna inom Natura 2000-områden bör kunna dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter. På vissa villkor bör jordbrukare vars jordbruksföretag är certifierade enligt nationella miljöcertifieringssystem också kunna dra nytta av miljöanpassningskomponenten. Jordbrukare bör undantas från kravet att diversifiera grödor och kraven för områden med ekologiskt fokus, om minst 75 % av deras jordbruksföretag omfattas av permanent gräs- eller betesmark eller grödor som står under vatten. Detta undantag bör endast gälla när andelen åkermark av den återstående stödberättigande jordbruksmarken inte överstiger 50 hektar.

Or. en

 

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Skäl 28

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28) För att garantera att mark som deklarerats som permanent gräsmark verkligen upprätthålls som sådan av jordbrukarna bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen, i syfte att anta regler som gäller tillämpningen av åtgärden.

(28) I syfte att garantera att mark som deklarerats som permanent gräs- och betesmark verkligen upprätthålls som sådan av medlemsstaterna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att anta regler som gäller tillämpningen av åtgärden.

Or. en

 

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Skäl 29

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29) För att garantera att åtgärden avseende områden med ekologiskt fokus genomförs ändamålsenligt och konsekvent, med beaktande av medlemsstaternas särdrag, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att ytterligare definiera de olika typer av områden med ekologiskt fokus som nämns i åtgärden samt att lägga till och definiera andra typer av områden med ekologiskt fokus som kan beaktas för att uppnå den procentandel som avses i åtgärden.

(29) I syfte att garantera att åtgärden avseende områden med ekologiskt fokus genomförs ändamålsenligt och konsekvent, med beaktande av medlemsstaternas särdrag, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på att ytterligare definiera de olika typer av områden med ekologiskt fokus som nämns i åtgärden samt att lägga till och definiera andra typer av områden med ekologiskt fokus som kan beaktas för att uppnå den procentandel som avses i åtgärden samt fastställa en EU-omfattande ram för viktningskoefficienter för uppskattning av hektar per olika typer av områden med ekologiskt fokus.

Or. en

 

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Skäl 33

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(33) Medlemsstaterna bör tillåtas att använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja kopplat stöd i vissa sektorer, i tydligt definierade fall. De resurser som kan användas till kopplat stöd bör begränsas till en lämplig nivå, men man bör tillåta att sådant stöd beviljas i medlemsstater eller i vissa av deras regioner som ställs inför särskilda situationer, där vissa typer av jordbruk eller vissa jordbrukssektorer är särskilt viktiga av ekonomiska, miljömässiga och/eller sociala skäl. Det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att använda upp till % av sitt nationella tak till detta stöd, eller 10 % i det fall deras nivå för kopplat stöd översteg 5 % under minst ett av åren i perioden 2010–2013. I vederbörligen motiverade fall där vissa känsliga behov kan påvisas i en region och efter kommissionens godkännande, bör medlemsstaterna dock tillåtas använda mer än 10 % av sitt nationella tak. Kopplat stöd bör endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att behålla aktuella produktionsnivåer i dessa regioner. Detta stöd bör också vara tillgängligt för jordbrukare som den 31 december 2013 har särskilda stödrättigheter tilldelade enligt förordning (EG) nr 1782/2003 och förordning (EG) nr 73/2009 och som inte har stödberättigande hektar för aktivering av stödrättigheterna. När det gäller godkännande av frivilligt kopplat stöd som överstiger 10 % av det årliga nationella tak som fastställs per medlemsstat, bör kommissionen ha befogenhet att anta genomförandeakter utan tillämpning av förordning (EU) nr 182/2011.

(33) Medlemsstaterna bör tillåtas att använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja kopplat stöd i vissa sektorer, i tydligt definierade fall. De resurser som kan användas till kopplat stöd bör begränsas till en lämplig nivå, men man bör tillåta att sådant stöd beviljas i medlemsstater eller i vissa av deras regioner som ställs inför särskilda situationer, där vissa typer av jordbruk eller vissa jordbrukssektorer är särskilt viktiga av ekonomiska, miljömässiga och/eller sociala skäl. Det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att använda upp till 15 % av sitt nationella tak till detta stöd. Denna procentuella andel kan ökas med 3 procentenheter för de medlemsstater som väljer att använda minst 3 % av sitt nationella tak för att stödja produktion av proteingrödor. Kopplat stöd bör endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att behålla aktuella produktionsnivåer i dessa regioner förutom om syftet med stödet är miljörelaterat. Detta stöd bör också vara tillgängligt för jordbrukare som den 31 december 2013 har särskilda stödrättigheter tilldelade enligt förordning (EG) nr 1782/2003 och förordning (EG) nr 73/2009 och som inte har stödberättigande hektar för aktivering av stödrättigheterna. När det gäller godkännande av frivilligt kopplat stöd bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.

Or. en

 

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Skäl 38

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(38) För småbrukare bör det införas en enkel och särskild ordning så att de administrativa kostnaderna i samband med förvaltning och kontroll av direktstöd kan minskas. Av detta skäl bör det införas ett stöd i form av en klumpsumma som ersätter alla direktstöd. Det bör införas bestämmelser som förenklar administrationen genom att bland annat minska skyldigheterna för småbrukare, till exempel i samband med ansökan om stöd, jordbruksmetoder som främjar klimatet och miljön, tvärvillkor och kontroller enligt förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], utan att genomförandet av reformens övergripande syften äventyras, med tanke på att unionslagstiftningen enligt bilaga II till förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen] är tillämplig på småbrukare. Målen för denna ordning bör vara att stödja den redan existerande småbruksstrukturen i unionen, utan att därför hindra en strukturell utveckling mot mer konkurrenskraftiga strukturer. Av detta skäl bör tillträdet till ordningen begränsas till redan existerande företag.

(38) Medlemsstater bör ha rätt att införa en enkel och särskild ordning för småbrukare så att de administrativa kostnaderna i samband med förvaltning och kontroll av direktstöd kan minskas. Av detta skäl bör medlemsstaterna ha rätt att införa ett stöd i form av en klumpsumma eller ett fast årligt stöd per mottagare som ersätter alla direktstöd. Jordbrukare som mottar årliga stöd på högst 1 500 euro bör automatiskt inbegripas i ordningen. Det bör vara möjligt att införa bestämmelser som förenklar administrationen genom att bland annat minska skyldigheterna för småbrukare, till exempel i samband med ansökan om stöd, jordbruksmetoder som främjar klimatet och miljön, tvärvillkor och kontroller enligt förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], utan att genomförandet av reformens övergripande syften äventyras, med tanke på att unionslagstiftningen enligt bilaga II till förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen] är tillämplig på småbrukare. Målen för denna ordning bör vara att stödja den redan existerande småbruksstrukturen i unionen, utan att därför hindra en strukturell utveckling mot mer konkurrenskraftiga strukturer. Av detta skäl bör tillträdet till ordningen begränsas till redan existerande företag.

Or. en

 

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Skäl 40

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(40) För enkelhetens skull och för att ta hänsyn till de yttersta randområdenas särskilda läge, bör direktstöden i dessa regioner hanteras inom de stödprogram som upprättas genom förordning (EG) nr 247/2006. Därav följer att bestämmelser i denna förordning som rör system för grundstöd och relaterade stöd samt kopplade stöd inte bör tillämpas på dessa regioner.

(40) För enkelhetens skull och för att ta hänsyn till de yttersta randområdenas särskilda läge, bör direktstöden i dessa regioner hanteras inom de stödprogram som upprättas genom förordning (EG) nr 247/2006. Därav följer att bestämmelser i denna förordning som rör system för grundstöd och relaterade stöd samt kopplade stöd inte bör tillämpas på dessa regioner. Emellertid borde man analysera den inverkan som varje ändring av denna förordning kan ha på dessa regioner.

Or. en

 

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Skäl 40a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(40a) I vissa isolerade områden gör mångfalden inom jordbrukssektorn i kombination med ineffektiva produktionssystem det motiverat att använda särskilda jordbrukspolitiska instrument som unionen har lämplig erfarenhet av för att förbättra marknadsinriktningen, minska inverkan på miljön på grund av att jordbruket upphör och bevara landsbygdssamhällena i linje med den hållbarhet som eftersträvas. Man bör noggrant granska de särskilda ordningarna för de av unionens öregioner som på grund av sina särdrag liknar de regioner där dessa jordbrukspolitiska instrument har visat sig vara framgångsrika.

Or. en

 

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Skäl 43

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(43) För att kunna stärka sin landsbygdsutvecklingspolitik bör medlemsstaterna ha möjlighet att överföra medel från sina tak för direktstöd till stöd avsett för landsbygdsutveckling. Samtidigt bör medlemsstater där direktstödsnivån ligger under 90 % av den genomsnittliga stödnivån i unionen ges möjlighet att överföra medel från stöd avsett för landsbygdsutveckling till taket för direktstöd. Sådana val bör, inom ramen för vissa gränser, göras en gång och för hela den här förordningens tillämpningstid.

(43) För att kunna stärka sin landsbygdsutvecklingspolitik bör medlemsstaterna ha möjlighet att överföra medel från sina tak för direktstöd till stöd avsett för landsbygdsutveckling. Alla medlemsstater bör kunna komplettera övergången med ett belopp som är proportionellt till de outnyttjade medlen för miljöanpassning i syfte att ytterligare stödja miljö- och klimatåtgärder i jordbruket. Samtidigt bör medlemsstater där direktstödsnivån ligger under 90 % av den genomsnittliga stödnivån i unionen ges möjlighet att överföra medel från stöd avsett för landsbygdsutveckling till taket för direktstöd. Sådana val bör, inom ramen för vissa gränser, göras och granskas antingen senast den 1 augusti 2015 eller den 1 augusti 2017.

Or. en

 

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1 – led b – led iiiа (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(iiia) En ny unionsfinansierad stödordning för bisamhällen inom biodlingssektorn.

Or. en

 

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade aktier i enlighet med artikel 55 i syfte att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I.

För att garantera rättssäkerheten ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I i den utsträckning som krävs för att beakta ändringar till nya rättsakter om stödordningar som antas efter att denna förordning har trätt i kraft.

Or. en

 

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led c – strecksats 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– att föda upp eller odla jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion,

jordbruksproduktion som inbegriper att föda upp eller odla jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion,

Or. en

 

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led c – strecksats 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– att hålla jordbruksarealen i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver traditionella jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, eller

– att hålla jordbruksarealen i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling samt, när det gäller jordbruksarealer som är naturligt bevarade i detta skick, att fastställa en minimal verksamhet som bestäms av medlemsstaterna,

Or. en

 

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led c – strecksats 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling utföra en minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna.

– att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling utföra en minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna, om så är lämpligt på grundval av lägsta djurtäthet.

Or. en

 

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led e

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

e) jordbruksareal: den totala areal som upptas av åkermark, permanent gräsmark eller permanenta grödor.

e) jordbruksareal: den totala areal som upptas av åkermark, permanent gräs- och betesmark eller permanenta grödor.

Or. en

 

 

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led g

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

g) permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, även plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid.

g) permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräs- och betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, även plantskolor, ängsfruktodlingar samt skottskog med kort omloppstid.

Or. en

 

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led h

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

h) permanent gräsmark: mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mera; andra arter som lämpar sig för bete får ingå, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och andra örtartade växter.

h) permanent gräs- och betesmark: mark som utnyttjas till att odla örtartat, busk- och/eller trädartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd), eller andra arter som lämpar sig för bete och som inte ingår i växtföljden på jordbruksföretaget och inte har plöjts under sju år eller mera; andra viktiga utmärkande egenskaper för att klassificera marken som permanent betesmark får ingå.

Or. en

 

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led i

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i) gräs eller annat örtartat foder: alla örtartade växter som är vanliga i naturlig betesmark eller brukar ingå i fröblandningar för betes- eller ängsmark i medlemsstaten (oavsett om marken används för betesdjur eller inte).

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – led ja (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ja) ängsfruktodlingar: mark där det växer fruktträd och som är av ekologiskt eller kulturhistorisk intresse.

Or. en

 

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) fastställa ytterligare definitioner när det gäller tillträdet till stöd enligt denna förordning,

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) fastställa de ramar inom vilka medlemsstaterna ska bestämma minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling,

b) fastställa de kriterier enligt vilka medlemsstaterna ska bestämma minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling,

Or. en

 

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) fastställa vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för bete eller odling i enlighet med punkt 1 c.

c) c) fastställa de ramar inom vilka medlemsstaterna ska bestämma vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för bete eller odling i enlighet med punkt 1 c.

Or. en

 

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) fastställa kriterier för att bestämma om den övervägande andelen utgörs av gräs och andra örtartade växter vid tillämpning av punkt 1 led h.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Artikel 7 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. För varje medlemsstat och år ska det beräknade överskottet från införandet av ett övre stödtak enligt artikel 11, som speglar differensen mellan de nationella tak som anges i bilaga II och till vilket adderas det tillgängliga stödet i enlighet med artikel 44 samt de nettotak som anges i bilaga III, göras tillgängligt som unionsstöd för åtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i enlighet med förordning (EG) nr [ ] [förordningen om landsbygdsutveckling].

2. För varje medlemsstat och år ska det beräknade överskottet från införandet av ett övre stödtak enligt artikel 11, som speglar differensen mellan de nationella tak som anges i bilaga II och till vilket adderas det tillgängliga stödet i enlighet med artikel 44 samt de nettotak som anges i bilaga III, göras tillgängligt som unionsstöd för av medlemsstaten valda åtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i enlighet med förordning (EG) nr [ ] [förordningen om landsbygdsutveckling].

Or. en

 

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Artikel 8 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 rörande bestämmelser om den beräkningsgrund för minskningar som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna i enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 9

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 9

Artikel 9

Aktiv jordbrukare

Aktiv jordbrukare

1. Direktstöd ska inte beviljas fysiska eller juridiska personer, eller grupper av fysiska eller juridiska personer, när något av följande gäller:

1. Medlemsstaterna ska utarbeta en rättslig ram och definitioner som grundas på objektiva och icke-diskriminerande kriterier för att i tillämpliga fall fastställa att direktstöd endast beviljas jordbrukare vars jordbruksarealer huvudsakligen utgörs av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling, och på villkor att de bedriver den minimiverksamhet som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 c på dessa arealer.

(a) Det årliga direktstödet utgör mindre än 5 % av deras totala inkomster från annan verksamhet än jordbruksverksamhet under det senaste räkenskapsåret. eller

 

(b) Deras jordbruksarealer utgörs huvudsakligen av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och den minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 c bedrivs inte på dessa arealer.

 

 

Enheter såsom transportföretag, flygplatser, fastighetsföretag, företag som förvaltar sportanläggningar, företag som driver campingplatser och gruvbolag eller andra icke-jordbruksföretag som ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, ska inte på förhand betraktas som aktiva jordbrukare och får inte heller motta direktstöd. Medlemsstaterna får besluta att dessa enheter får anmäla sig som stödberättigade om de kan lämna kontrollerbara bevis för att deras jordbruksverksamhet utgör en betydande del av deras totala ekonomiska verksamhet eller att det huvudsakliga syftet med företagen består av utövande av en jordbruksverksamhet.

 

Efter att ha underrättat kommissionen kan medlemsstaterna besluta att lägga till eller ta bort från sin förteckning över stödberättigade enheter andra enheter än de som anges i andra stycket. Beslutet ska motiveras med objektiva och icke-diskriminerande skäl.

2. Punkt 1 ska inte tillämpas på jordbrukare som det föregående året mottagit direktstöd som underskrider 5000 euro.

2. Medlemsstaterna kan besluta att inte tillämpa denna artikel på jordbrukare som det föregående året mottagit direktstöd som underskrider 5 000 euro.

3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att fastställa

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter enligt artikel 55 med avseende på att fastställa kriterier för när en jordbrukares jordbruksareal ska anses huvudsakligen bestå av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling.

 

a) kriterier för fastställande av det direktstöd som är relevant för tillämpningen av punkterna 1 och 2, särskilt under första året för tilldelning av stödrättigheter då stödrättigheternas värde ännu inte har fastställts definitivt, samt för nya jordbrukare,

 

b) undantag från regeln att inkomsterna under det senaste räkenskapsåret ska beaktas, när uppgifter om dessa saknas, och

 

c) kriterier för fastställande av när en jordbrukares jordbruksareal ska anses huvudsakligen bestå av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling.

 

Or. en

 

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – strecksats 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Beloppet efter denna minskning ska uppgå till högst 300 000 euro.

Or. en

 

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1 – strecksats 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Med 100 % för stödintervallet över 300 000 euro.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a. Punkt 1 ska inte tillämpas på kooperativ och andra juridiska personer som tillsammans består av flera stödmottagare som erhåller direktstöd och som erhåller och kanaliserar stödet för att fördela hela stödet bland sina medlemmar, vilka i sin tur enskilt omfattas av punkt 1.

Or. en

 

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Det belopp som avses i punkt 1 ska beräknas genom att de löner som verkligen betalats och redovisats av jordbrukaren under det föregående året, inbegripet skatter och sociala avgifter relaterade till anställning, dras av från det sammanlagda direktstöd som ursprungligen skulle ha betalats ut till jordbrukaren; de stöd som beviljas enligt avdelning III kapitel 2 i denna förordning ska inte beaktas.

2. Det belopp som avses i punkt 1 ska beräknas genom att de löner som verkligen betalats och redovisats av jordbrukaren under det föregående året, inbegripet skatter och sociala avgifter relaterade till anställning, samt kostnader som uppkommit till följd av användning av entreprenörer för särskilda moment i jordbruket, dras av från det sammanlagda direktstöd som ursprungligen skulle ha betalats ut till jordbrukaren; de stöd som beviljas enligt avdelning III kapitel 2 i denna förordning ska inte beaktas.

Or. en

 

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Artikel 11 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a. Medel från successiv minskning eller införande av stödtak ska stanna kvar inom den region eller den medlemsstat där de erhållits och användas där för åtgärder inom den andra pelaren.

Or. en

 

Ändringsförslag  46

Förslag till förordning

Artikel 14

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 14

Artikel 14

Flexibilitet mellan pelare

Flexibilitet mellan pelare

1. Före den 1 augusti 2013 får medlemsstaterna besluta att högst 10 % av deras årliga tak för kalenderåren 2014–2019 enligt bilaga II till denna förordning ska beviljas i form av extrastöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling]. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd.

1. Före den 1 augusti 2013 får medlemsstaterna besluta att högst 15 % av deras årliga tak för kalenderåren 2014–2019 enligt bilaga II till denna förordning ska beviljas i form av extrastöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling]. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd.

Det beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den dag som avses i samma stycke.

 

Den procentsats som anmäls i enlighet med andra stycket ska vara densamma för de år som anges i första stycket.

 

 

1a. Medlemsstaterna får tillfoga icke tilldelade medel, som härrör från tillämpningen av artikel 33, till överföringarna för de åtgärder för landsbygdsutveckling som avses i första stycket, i form av unionsstöd till åtgärder för miljö- och klimatvänliga jordbruk inom ramen för programmen för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EG) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling].

2. Före den 1 augusti 2013 får Bulgarien, Estland, Finland, Förenade kungariket, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Sverige besluta att högst 5 % av det belopp som avsätts för stödåtgärder inom program för landsbygdsutveckling som under perioden 2015–2020 finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska beviljas i form av direktstöd enligt den här förordningen. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram.

2. Före den 1 augusti 2013 får Bulgarien, Estland, Finland, Förenade kungariket, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Sverige besluta att högst 10 % av det belopp som avsätts för stödåtgärder inom program för landsbygdsutveckling som under perioden 2015–2020 finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska beviljas i form av direktstöd enligt den här förordningen. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram.

Det beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den dag som avses i samma stycke.

Det beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den dag som avses i samma stycke.

Den procentsats som anmäls i enlighet med andra stycket ska vara densamma för de år som anges i punkt 1 första stycket.

 

 

2a. Vid regionalt genomförande får olika procentsatser tillämpas för varje region.

 

2b. Medlemsstaterna får antingen senast den 1 augusti 2015 eller den 1 augusti 2017 besluta att se över sina beslut enligt denna artikel, med verkan från påföljande år.

Or. en

 

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Artikel 15 – punkt -1 (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-1. För att kunna utvärdera den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska kommissionen före utgången av 2017 göra en översyn av reformerna och deras effekter för miljön och jordbruksproduktionen.

Or. en

 

Ändringsförslag  48

Förslag till förordning

Artikel 15

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Stödsystemen som förtecknas i bilaga I ska tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn som när som helst kan komma att göras mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och budgetläget.

Stödsystemen som förtecknas i bilaga I ska tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn som när som helst kan komma att göras genom en lagstiftningsakt mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och budgetläget.

Or. en

 

Ändringsförslag  49

Förslag till förordning

Artikel 18

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 18

Artikel 18

Stödrättigheter

Stödrättigheter

1. Jordbrukarna ska kunna få stöd enligt ordningen för grundstöd om de erhåller stödrättigheter enligt denna förordning genom tilldelning enligt artikel 17b.4, genom en första tilldelning enligt artikel 21, från den nationella reserven enligt artikel 23 eller genom överföring i enlighet med artikel 27.”

1. Jordbrukarna ska kunna få stöd enligt ordningen för grundstöd om de erhåller stödrättigheter enligt denna förordning genom tilldelning enligt artikel 17b.4, genom en första tilldelning enligt artikel 21, från den nationella reserven enligt artikel 23 eller genom överföring i enlighet med artikel 27.”

2. Stödrättigheter som erhållits inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 och med förordning (EG) nr 73/2009 ska upphöra att gälla den 31 december 2013.

2. Genom undantag från första stycket

 

a) ska medlemsstater som den 31 december 2013 tillämpar systemet för samlat gårdsstöd på grundval av den regionala modell som beskrivs i artikel 59 i förordning (EG) nr 1782/2003 senast den 1 augusti 2013 besluta att behålla de stödrättigheter som tilldelats i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 och/eller förordning (EG) nr 73/2009,

 

b) ska medlemsstater som den 31 december 2013 tillämpar systemet för enhetlig arealersättning senast den 1 augusti 2013 besluta att behålla sitt befintliga system som ett övergångssystem till den 31 december 2020.

Or. en

 

Ändringsförslag  50

Förslag till förordning

Artikel 19

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 19

Artikel 19

Tak inom ordningen för grundstöd

Tak inom ordningen för grundstöd

1. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa det årliga nationella taket för ordningen för grundstöd genom att dra av de årliga belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 33, 35, 37 och 39 från det årliga nationella tak som anges i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

1. Kommissionen ska anta genomförandeakter i syfte att för varje medlemsstat fastställa det årliga nationella taket för ordningen för grundstöd, genom att dra av de årliga belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 33, 35, 37 och 39 från det årliga nationella tak som anges i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

2. För varje medlemsstat och år ska det sammanlagda värdet av alla tilldelade stödrättigheter och den nationella reserven motsvara respektive nationellt tak som antas av kommissionen i enlighet med punkt 1.

2. För varje medlemsstat och år ska det sammanlagda värdet av alla tilldelade stödrättigheter och den nationella reserven motsvara respektive nationellt tak som antas av kommissionen i enlighet med punkt 1.

3. Vid ändring av det tak som antagits av kommissionen i enlighet med punkt 1 i förhållande till det föregående året, ska medlemsstaten linjärt minska eller öka värdet på alla stödrättigheter för att säkerställa förenlighet med punkt 2.

3. Vid ändring av det tak som antagits av kommissionen i enlighet med punkt 1 i förhållande till det föregående året, ska medlemsstaten linjärt minska eller öka värdet på alla stödrättigheter för att säkerställa förenlighet med punkt 2.

Första stycket ska inte gälla om ändringen beror på tillämpning av artikel 17b.2.

Första stycket ska inte gälla om ändringen beror på tillämpning av artikel 17b.2.

Or. en

 

Ändringsförslag  51

Förslag till förordning

Artikel 20

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 20

Artikel 20

Regional fördelning av de nationella taken

Regional fördelning av de nationella taken

1. Medlemsstaterna får före den 1 augusti 2013 besluta att tillämpa ordningen för grundstöd på regional nivå. I sådant fall ska de utse regionerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. särdrag vad gäller jordbruk och ekonomi samt regional jordbrukspotential och institutionell eller administrativ struktur.

1. Medlemsstaterna får före den 1 augusti 2013 besluta att tillämpa ordningen för grundstöd på regional nivå. I sådant fall ska de utse regionerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. särdrag vad gäller jordbruk, miljö och socioekonomi samt regional jordbrukspotential och institutionell eller administrativ struktur.

2. Medlemsstaterna ska fördela de nationella tak som anges i artikel 19.1 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

2. Medlemsstaterna ska fördela de nationella tak som anges i artikel 19.1 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

3. Medlemsstaterna får besluta att årligen och stegvis ändra dessa regionala tak i enlighet med i förväg fastställda årliga etapper och objektiva och icke-diskriminerande kriterier såsom jordbrukspotential eller miljömässiga kriterier.

3. Medlemsstaterna får besluta att årligen och stegvis ändra dessa regionala tak i enlighet med i förväg fastställda årliga etapper och objektiva och icke-diskriminerande kriterier såsom jordbrukspotential eller miljömässiga kriterier.

4. Medlemsstaterna ska göra en linjär minskning eller ökning av värdet på stödrättigheterna i varje region i den utsträckning som är nödvändig för att iaktta de tillämpliga regionala taken i enlighet med punkt 2 eller 3.

4. Medlemsstaterna ska göra en linjär minskning eller ökning av värdet på stödrättigheterna i varje region i den utsträckning som är nödvändig för att iaktta de tillämpliga regionala taken i enlighet med punkt 2 eller 3.

5. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2013 meddela kommissionen det beslut som avses i punkt 1 tillsammans med de åtgärder som vidtagits för tillämpningen av punkterna 2 och 3.

5. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2013 meddela kommissionen det beslut som avses i punkt 1 tillsammans med de åtgärder som vidtagits för tillämpningen av punkterna 2 och 3.

Or. en

 

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 21

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 21

Artikel 21

Första tilldelning av stödrättigheter

Första tilldelning av stödrättigheter

1. Med förbehåll för punkt 2 ska stödrättigheter tilldelas jordbrukarna om de ansöker om tilldelning av stödrättigheter inom ramen för ordningen för grundstöd senast den 15 maj 2015, utom vid force majeure och exceptionella omständigheter.

1. Med förbehåll för punkt 2 i denna artikel, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18.2, ska stödrättigheter tilldelas jordbrukarna om de ansöker om tilldelning av stödrättigheter inom ramen för ordningen för grundstöd senast den 15 maj 2014, utom vid force majeure och exceptionella omständigheter.

2. ”Jordbrukare som under 2011 eller, när det gäller Kroatien, under 2013, aktiverade minst en stödrättighet inom ramen för det samlade gårdsstödet eller ansökte om stöd inom ramen för system för enhetlig arealersättning, i båda fallen i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, ska erhålla stödrättigheter under grundstödordningens första tillämpningsår förutsatt att de är berättigade till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9.”

2. Jordbrukare som

 

under något av de tre åren 2009, 2010 eller 2011, som får väljas av medlemsstaterna, eller, när det gäller Kroatien, under 2013, aktiverade minst en stödrättighet inom ramen för det samlade gårdsstödet eller ansökte om stöd inom ramen för system för enhetlig arealersättning, i båda fallen i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, eller

 

– under 2012 mottog stödrättigheter i enlighet med artiklarna 41 och 63 i förordning (EG) nr 73/2009, eller

 

lämnade in bevis på aktiv jordbruksproduktion och som under 2011 födde upp eller odlade jordbruksprodukter, där verksamheten även omfattade skörd, mjölkning eller avelsdjur eller djur för jordbruksändamål, ska erhålla stödrättigheter under grundstödordningens första tillämpningsår förutsatt att de är berättigade till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9.

Genom undantag från första stycket ska jordbrukare erhålla stödrättigheter under grundstödordningens första tillämpningsår förutsatt att de är berättigade till att beviljas direktstöd och att de under 2011

Genom undantag från första stycket ska jordbrukare erhålla stödrättigheter under grundstödordningens första tillämpningsår förutsatt att de är berättigade till att beviljas direktstöd och att de under 2011

a) inom ramen för samlat gårdsstöd inte aktiverade några rättigheter utan endast producerade frukt, grönsaker och/eller endast odlade vin,

a) inom ramen för samlat gårdsstöd inte aktiverade några rättigheter utan producerade frukt, grönsaker, utsädespotatis och matpotatis, prydnadsväxtgrödor och/eller endast odlade vin,

b) inom ramen för samlat gårdsstöd inte ansökte om något stöd och endast hade jordbruksareal som den 30 juni 2003 inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd enligt artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

b) inom ramen för samlat gårdsstöd inte ansökte om något stöd och endast hade jordbruksareal som den 30 juni 2003 inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd enligt artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

Utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter ska antalet stödrättigheter som tilldelats per jordbrukare motsvara det antal stödberättigande hektar enligt artikel 25.2 som jordbrukaren anmäler i enlighet med artikel 26.1 för år 2014.

Utom i fall av force majeure och exceptionella omständigheter ska antalet stödrättigheter som tilldelats per jordbrukare motsvara det antal stödberättigande hektar enligt artikel 25.2 som jordbrukaren anmäler i enlighet med artikel 26.1 för år 2014.

3. Vid försäljning eller utarrendering av hela eller delar av företaget får fysiska eller juridiska personer som uppfyller kraven i punkt 2 genom avtal undertecknat före den 15 maj 2014 överlåta rätten att erhålla stödrättigheter enligt punkt 1 till endast en jordbrukare, förutsatt att denne uppfyller villkoren i artikel 9.

3. Vid försäljning, sammanslagning, uppdelning eller utarrendering av hela eller delar av företaget får jordbrukare som uppfyller kraven i punkt 2 genom avtal undertecknat före den 15 maj 2014 överlåta rätten att erhålla stödrättigheter enligt punkt 1 till de jordbrukare som tar över hela eller delar av företaget, förutsatt att de uppfyller villkoren i artikel 9.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för ansökningar om tilldelning av stödrättigheter som lämnas in under det år för tilldelning av rättigheter då rättigheterna eventuellt ännu inte har fastställts definitivt och tilldelningen påverkas av särskilda omständigheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

4. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för ansökningar om tilldelning av stödrättigheter som lämnas in under det år för tilldelning av rättigheter då rättigheterna eventuellt ännu inte har fastställts definitivt och tilldelningen påverkas av särskilda omständigheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Or. en

 

Ändringsförslag  53

Förslag till förordning

Artikel 22

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 22

Artikel 22

Värdet på stödrättigheter och konvergens

Värdet på stödrättigheter och konvergens

1. För varje aktuellt år ska enhetsvärdet för stödrättigheter beräknas genom att det nationella eller regionala tak som fastställs enligt artikel 19 eller 20, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1, divideras med det antal stödrättigheter som tilldelats på nationell eller regional nivå i enlighet med artikel 21.2 för år 2014.

1. För varje aktuellt år ska enhetsvärdet för stödrättigheter beräknas genom att det nationella eller regionala tak som fastställs enligt artikel 19 eller 20, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1, divideras med det antal stödrättigheter som tilldelats på nationell eller regional nivå i enlighet med artikel 21.2 för år 2014.

2. Medlemsstater som har tillämpat samlat gårdsstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009, får begränsa beräkningen av enhetsvärdet för stödrättigheter enligt punkt 1 till ett belopp som motsvarar minst 40 % av de nationella eller regionala tak som fastställts i enlighet med artikel 19 eller 20, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1.

2. Medlemsstater som har tillämpat samlat gårdsstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009, får begränsa beräkningen av enhetsvärdet för stödrättigheter enligt punkt 1 till ett belopp som motsvarar minst 10 % av de nationella eller regionala tak som fastställts i enlighet med artikel 19 eller 20, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1.

3. Medlemsstater som utnyttjar möjligheten i punkt 2 ska använda den del av taket som återstår efter det att den punkten tillämpats till att öka värdet på stödrättigheter i fall där det sammanlagda värdet på de stödrättigheter som jordbrukaren innehar enligt ordningen för grundstöd beräknade enligt punkt 2 är lägre än det sammanlagda värdet på de stödrättigheter, inklusive särskilda stödrättigheter, som jordbrukaren den 31 december 2013 innehade inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009. I detta syfte ska det nationella eller regionala enhetsvärdet för var och en av den berörda jordbrukarens stödrättigheter ökas med en andel av skillnaden mellan det sammanlagda värdet av stödrättigheterna inom ramen för grundstödordningen beräknat i enlighet med punkt 2 och det sammanlagda värdet av stödrättigheter, inklusive särskilda stödrättigheter, som jordbrukaren den 31 december 2013 innehade inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009.

3. Medlemsstater som utnyttjar möjligheten i punkt 2 ska använda den del av taket som återstår efter det att den punkten tillämpats till att öka värdet på stödrättigheter i fall där det sammanlagda värdet på de stödrättigheter som jordbrukaren innehar enligt ordningen för grundstöd beräknade enligt punkt 2 är lägre än det sammanlagda värdet på de stödrättigheter, inklusive särskilda stödrättigheter, som jordbrukaren den 31 december 2013 innehade inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd enligt förordning (EG) nr 73/2009. I detta syfte ska det nationella eller regionala enhetsvärdet för var och en av den berörda jordbrukarens stödrättigheter ökas med en andel av skillnaden mellan det sammanlagda värdet av stödrättigheterna inom ramen för grundstödordningen beräknat i enlighet med punkt 2 och det sammanlagda värdet av stödrättigheter, inklusive särskilda stödrättigheter, som jordbrukaren den 31 december 2013 innehade inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009.

För beräkningen av ökningen får en medlemsstat också beakta det stöd som beviljats under kalenderåret 2013 i enlighet med artiklarna 52, 53.1 och 68.1 b i förordning (EG) nr 73/2009, förutsatt att medlemsstaten har beslutat att inte tillämpa det frivilligt kopplade stödet enligt avdelning IV i denna förordning på de specifika sektorerna.

För beräkningen av ökningen får en medlemsstat också beakta det stöd som beviljats under kalenderåret 2013 i enlighet med artiklarna 52, 53.1 och 68.1 b i förordning (EG) nr 73/2009, förutsatt att medlemsstaten har beslutat att inte tillämpa det frivilligt kopplade stödet enligt avdelning IV i denna förordning på de specifika sektorerna.

Vid tillämpning av första stycket ska en jordbrukare anses inneha stödrättigheter den 31 december 2013 om stödrättigheter har tilldelats eller definitivt överlåtits till den jordbrukaren senast den dagen.

Vid tillämpning av första stycket ska en jordbrukare anses inneha stödrättigheter den 31 december 2013 om stödrättigheter har tilldelats eller definitivt överlåtits till den jordbrukaren senast den dagen.

4. Vid tillämpning av punkt 3, i det fall hela eller en del av ett arrendeavtal om jordbrukmark säljs, beviljas eller löper ut efter den dag som fastställts i enlighet med artikel 35 i förordning (EG) nr 73/2009, och före den dag som fastställts i enlighet med artikel 26 i denna förordning, får en medlemsstat på grundval av objektiva kriterier föreskriva att den ökning, eller del av ökning, av värdet på stödrättigheter som skulle ha tilldelats den berörda jordbrukaren ska återgå till den nationella reserven, om denna ökning skulle leda till en extraförtjänst för den berörda jordbrukaren.

4. Vid tillämpning av punkt 3, i det fall hela eller en del av ett arrendeavtal om jordbruksmark säljs, beviljas eller löper ut efter den dag som fastställts i enlighet med artikel 35 i förordning (EG) nr 73/2009, och före den dag som fastställts i enlighet med artikel 26 i denna förordning, får en medlemsstat på grundval av objektiva kriterier föreskriva att den ökning, eller del av ökning, av värdet på stödrättigheter som skulle ha tilldelats den berörda jordbrukaren ska återgå till den nationella reserven, om denna ökning skulle leda till en extraförtjänst för den berörda jordbrukaren.

Dessa objektiva kriterier ska fastställas på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks och ska minst omfatta följande:

Dessa objektiva kriterier ska fastställas på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks och ska minst omfatta följande:

a) Kortaste löptid för arrendet.

a) Kortaste löptid för arrendet.

b) Den andel av det mottagna stödet som ska återgå till den nationella reserven.

b) Den andel av det mottagna stödet som ska återgå till den nationella reserven.

5. Senast från och med ansökningsåret 2019 ska alla stödrättigheter i en medlemsstat eller, vid tillämpning av artikel 20, i en region ha ett enhetligt enhetsvärde.

5. Senast från och med ansökningsåret 2019 ska alla stödrättigheter i en medlemsstat eller, vid tillämpning av artikel 20, i en region

 

a) ha ett enhetligt enhetsvärde, och

 

 

aa) kan avvika från det genomsnittliga enhetsvärdet med högst 20 %.

 

Vid tillämpningen av punkterna 2, 3 och 5 kan medlemsstaterna vid en minskning av jordbruksföretagens stödrättigheter vidta åtgärder för att de stödrättigheter som ska aktiveras 2019 inte ska underskrida de rättigheter som ska aktiveras 2014 med mer än 30 %.

6. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska medlemsstaterna, i enlighet med de allmänna principerna i unionslagstiftningen, gå över till en schablonberäkning av värdet av stödrättigheterna på nationell eller regional nivå. Medlemsstaterna ska i detta syfte fastställa vilka åtgärder som ska vidtas före den 1 augusti 2013. Dessa åtgärder ska omfatta årliga successiva ändringar av stödrättigheterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

6. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska medlemsstaterna, i enlighet med de allmänna principerna i unionslagstiftningen, gå över till en schablonberäkning av värdet av stödrättigheterna på nationell eller regional nivå. Medlemsstaterna ska i detta syfte fastställa vilka åtgärder som ska vidtas före den 1 augusti 2013. Dessa åtgärder ska omfatta årliga successiva ändringar av stödrättigheterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

De åtgärder som avses i det första stycket ska meddelas till kommissionen senast den dag som anges i samma stycke.

De åtgärder som avses i det första stycket ska meddelas till kommissionen senast den dag som anges i samma stycke.

Or. en

 

Ändringsförslag  54

Förslag till förordning

Artikel 22a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 22a

 

Inre konvergens

 

1. Genom undantag från artikel 22 får medlemsstater beräkna värdet av stödrättigheterna på nationell eller regional nivå så att enhetsvärdet för stödrättigheter närmar sig enhetliga nationella eller regionala värden senast från och med ansökningsåret 2021. Medlemsstaterna får använda formeln för extern konvergens mellan medlemsstater när de utnyttjar denna möjlighet. Konvergensen ska finansieras genom en minskning av värdena för 2013 års stödrättigheter över en tröskel som fastställs av medlemsstaterna eller över det nationella genomsnittet.

 

2. Medlemsstater som tillämpar det undantag som avses i punkt 1 får besluta att betalningen för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt kapitel 2 i avdelning III, som ska utgöra 30 % av det nationella anslaget i enlighet med artikel 33.1, betalas ut till jordbrukare som en procentandel i förhållande till deras grundstöd.

 

3. När medlemsstaterna tillämpar det undantag som avses i punkt 1 ska de före den 1 augusti 2013 fastställa vilka åtgärder som ska vidtas i enlighet med de allmänna principerna i unionslagstiftningen. Dessa åtgärder ska omfatta successiva ändringar av stödrättigheterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

 

De åtgärder som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den 1 augusti 2013.

Or. en

 

Ändringsförslag  55

Förslag till förordning

Artikel 23

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 23

Artikel 23

Inrättande och användning av den nationella reserven

Inrättande och användning av den nationella reserven

1. Varje medlemsstat ska inrätta en nationell reserv. I det syftet ska medlemsstaterna under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas göra en linjär procentuell minskning av taket för grundstödordningen på nationell nivå för att inrätta den nationella reserven. Denna minskning ska inte vara högre än 3 % utom om så är nödvändigt för att täcka tilldelningsbehoven enligt punkt 4 för år 2014.

1. Varje medlemsstat ska inrätta en nationell reserv. I det syftet ska medlemsstaterna under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas göra en linjär procentuell minskning av taket för grundstödordningen på nationell nivå för att inrätta den nationella reserven. För år 2014 ska denna minskning inte vara högre än 3 % utom om så är nödvändigt för att täcka tilldelningsbehoven enligt punkt 4. För de efterföljande åren får medlemsstaterna varje år fastställa minskningströskeln med utgångspunkt i tilldelningsbehoven.

2. Medlemsstaterna får administrera den nationella reserven på regional nivå.

2. Medlemsstaterna får administrera den nationella reserven på regional nivå.

3. Medlemsstaterna ska fastställa stödrättigheter från den nationella reserven i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

3. Medlemsstaterna ska fastställa stödrättigheter från den nationella reserven i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna kan garanteras och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

4. Medlemsstaterna ska utnyttja den nationella reserven till att som prioritering tilldela unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet stödrättigheter.

4. Medlemsstaterna ska utnyttja den nationella reserven till att som prioritering tilldela unga och nya jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet stödrättigheter.

I första stycket avses med unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet jordbrukare som uppfyller villkoret i artikel 36.2 och som inte bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk och som inte kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den nya jordbruksverksamheten. När det gäller en juridisk person får den eller de fysiska personer som kontrollerar den juridiska personen inte ha bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk eller inte ha kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den juridiska personens jordbruksverksamhet.

I första stycket avses med unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet jordbrukare som uppfyller villkoret i artikel 36.2 och som inte bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk och som inte kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den nya jordbruksverksamheten. När det gäller en juridisk person får den eller de fysiska personer som kontrollerar den juridiska personen inte ha bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk eller inte ha kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den juridiska personens jordbruksverksamhet.

 

För tillämpningen av det första stycket avser ”nya jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet” fysiska personer som aldrig har tilldelats stödrättigheter. Medlemsstaterna får fastställa kompletterande objektiva och icke-diskriminerande kriterier som nya jordbrukare ska uppfylla då det gäller, i synnerhet, lämpliga färdigheter, erfarenhet och/eller krav på utbildning.

5. Medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att

5. Medlemsstaterna får använda den nationella reserven för att

a) tilldela stödrättigheter till jordbrukare i områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention, i syfte att säkerställa att jordbruksmark inte läggs ned och/eller i syfte att kompensera jordbrukare för specifika nackdelar i de områdena,

a) tilldela stödrättigheter till jordbrukare i områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention, i syfte att säkerställa att jordbruksmark inte läggs ned och/eller i syfte att kompensera jordbrukare för specifika nackdelar i de områdena,

 

aa) tilldela stödrättigheter till jordbrukare vars jordbruksföretag är belägna i en medlemsstat som har beslutat att använda alternativet i artikel 18.2 och som inte erhållit en stödrättighet i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 eller förordning (EG) nr 73/2009 eller båda dessa förordningar, när de deklarerar sina stödberättigande jordbruksarealer för 2014.

 

ab) tilldela stödrättigheter till jordbrukare som började bedriva jordbruksverksamhet efter 2011 och som är verksamma inom specifika jordbrukssektorer som ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier,

 

ac) öka värdet på stödrättigheterna enligt grundstödordningen upp till det nationella eller regionala genomsnittliga enhetsvärdet för stödrättigheter till jordbrukare som till följd av övergången till grundstödordningen försätts i en speciell situation på grund av det låga värdet på de historiska stödrättigheter som de innehaft enligt systemet för samlat gårdsstöd i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 eller öka värdet på stödrättigheterna till de jordbrukare som innehade särskilda rättigheter den 31 december 2013,

 

ad) årligen bevilja jordbrukare ersättning – som kan höjas genom en ytterligare utbetalning för små jordbrukare – för indragningen av det stöd på 5 000 euro som anges i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

b) linjärt öka värdet på stödrättigheter inom ramen för grundstödordningen på nationell eller regional nivå om den nationella reserven överskrider 3 % under ett visst år, förutsatt att tillräckliga belopp finns kvar för tilldelningar i enlighet med punkt 4, med led a i denna punkt samt med punkt 7.

b) linjärt öka värdet på stödrättigheter inom ramen för grundstödordningen på nationell eller regional nivå om den nationella reserven överskrider 3 % under ett visst år, förutsatt att tillräckliga belopp finns kvar för tilldelningar i enlighet med punkt 4, med led a i denna punkt samt med punkt 7. När värdet på stödrättigheterna ökas enligt denna punkt får medlemsstaterna besluta att tillämpa en alternativ metod till den linjära metoden.

6. Vid tillämpning av punkterna 4 och 5 a ska medlemsstaterna fastställa värdet på stödrättigheter som tilldelas till jordbrukare på grundval av det nationella eller regionala medelvärdet för stödrättigheter under tilldelningsåret.

6. Vid tillämpning av punkterna 4 och 5 a ska medlemsstaterna fastställa värdet på stödrättigheter som tilldelas till jordbrukare på grundval av det nationella eller regionala medelvärdet för stödrättigheter under tilldelningsåret.

7. När en jordbrukare med stöd av ett definitivt domstolsavgörande eller ett definitivt administrativt beslut fattat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten är berättigad att erhålla stödrättigheter eller öka värdet av redan existerande stödrättigheter, ska jordbrukaren erhålla det antal stödrättigheter samt värdet av de stödrättigheter som fastställs i domstolsavgörandet eller det administrativa beslutet vid en tidpunkt som ska fastställas av medlemsstaten. Denna tidpunkt får dock inte infalla senare än sista dag för inlämnande av en ansökan inom ramen för grundstödordningen efter dagen för domstolsavgörandet eller det administrativa beslutet, med beaktande av artiklarna 25 och 26.

7. När en jordbrukare med stöd av ett definitivt domstolsavgörande eller ett definitivt administrativt beslut fattat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten är berättigad att erhålla stödrättigheter eller öka värdet av redan existerande stödrättigheter, ska jordbrukaren erhålla det antal stödrättigheter samt värdet av de stödrättigheter som fastställs i domstolsavgörandet eller det administrativa beslutet vid en tidpunkt som ska fastställas av medlemsstaten. Denna tidpunkt får dock inte infalla senare än sista dag för inlämnande av en ansökan inom ramen för grundstödordningen efter dagen för domstolsavgörandet eller det administrativa beslutet, med beaktande av artiklarna 25 och 26.

Or. en

 

Ändringsförslag  56

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Stöd inom ramen för systemet med grundstöd ska beviljas till jordbrukare vid aktivering, genom deklaration i enlighet med artikel 26.1, av en stödrättighet per stödberättigande hektar i den medlemsstat där den har tilldelats. Aktiverade stödrättigheter ska berättiga till årlig utbetalning av de belopp som fastställs där, utan att detta påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införande av övre tak, linjära minskningar i enlighet med artiklarna 7, 37.2 och 51.1 samt eventuella minskningar och uteslutningar som ska tillämpas i enlighet med förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen].

1. Stöd inom ramen för systemet med grundstöd ska beviljas till jordbrukare vid aktivering, genom deklaration i enlighet med artikel 26.1, av en stödrättighet per stödberättigande hektar i den medlemsstat där den har tilldelats. Aktiverade stödrättigheter ska berättiga till årlig utbetalning av de belopp som fastställs där, utan att detta påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införande av övre tak, linjära minskningar i enlighet med artiklarna 7, 37.2 och 51.1 samt eventuella minskningar och uteslutningar som ska tillämpas i enlighet med förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen]. Genom undantag från första meningen får medlemsstater som tillämpar systemet med enhetlig arealersättning under 2013 fortsätta att tillämpa modellen för att genomföra grundstödet.

Or. en

 

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 2 – stycke 3a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För tillämpningen av punkt a i första stycket får medlemsstaterna enligt objektiva och icke-diskriminerande kriterier tillämpa en minskningskoefficient för arealer med lägre avkastningsmöjligheter eller specifik produktion när den stödberättigade jordbruksarealen fastställs.

Or. en

 

Ändringsförslag  58

Förslag till förordning

Artikel 27 – punkt 2a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. Om stödrättigheter säljs utan mark får medlemsstaterna, i enlighet med de allmänna principerna i unionslagstiftningen, besluta att en del av de sålda stödrättigheterna ska återgå till den nationella reserven eller att deras enhetsvärde minskas till förmån för den nationella reserven.

Or. en

 

Ändringsförslag  59

Förslag till förordning

Artikel 28 – punkt 1 – led e

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

e) kriterier som medlemsstaterna ska tillämpa för tilldelning av stödrättigheter till jordbrukare som inte aktiverade någon stödrättighet under 2011 eller som under 2011 inte begärde stöd inom ramen för ordningen för enhetlig arealersättning enligt föreskrifterna i artikel 21.2, samt för tilldelning av stödrättigheter vid tillämpning av den avtalsklausul som avses i artikel 21.3,

e) kriterier som medlemsstaterna ska tillämpa för tilldelning av stödrättigheter till jordbrukare som inte aktiverade någon stödrättighet under något av åren 2009, 2010 eller 2011 eller som under något av åren 2009, 2010 eller 2011 inte begärde stöd inom ramen för ordningen för enhetlig arealersättning enligt föreskrifterna i artikel 21.2, samt för tilldelning av stödrättigheter vid tillämpning av den avtalsklausul som avses i artikel 21.3, med undantag för nya och unga jordbrukare,

Or. en

 

Ändringsförslag  60

Förslag till förordning

Artikel 28 – led g

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

g) regler för deklaration och aktivering av stödrättigheter,

g) regler för innehållet i deklarationen och kraven för aktiveringen av stödrättigheter,

Or. en

 

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Kapitel 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

KAPITEL 1A

 

KOMPLETTERANDE STÖD FÖR FÖRSTA HEKTAR

 

Artikel 28a

 

Allmänna bestämmelser

 

1. Medlemsstaterna får bevilja ett kompletterande årligt stöd till jordbrukare som är berättigade till stöd enligt ordningen för grundstöd i kapitel 1.

 

2. Medlemsstaterna ska fastställa hur stor andel av de första hektaren som är stödberättigande för denna bestämmelse. Hektarantalet ska motsvara antal stödrättigheter som aktiverats av jordbrukaren i enlighet med artikel 26.1, upp till en gräns på 50 hektar.

 

3. För att finansiera detta stöd ska medlemsstaterna utnyttja ett belopp på högst 30 % av sina årliga nationella tak enligt bilaga II.

 

4. Medlemsstaterna ska varje år beräkna beloppet för det kompletterande stödet för de första hektar genom att dividera det belopp som avses i punkt 3 med det totala antalet stödberättigade hektar.

 

5. Medlemsstaterna ska säkerställa att stöd inte utbetalas till jordbrukare som, efter det att kommissionens förslag till förordning offentliggjorts, på konstgjord väg försökt skapa förutsättningar för att få omfattas av den stödrättighet som avses i denna artikel.

 

6. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2013 anmäla sina beslut enligt punkterna 1, 2 och 3 till kommissionen.

Or. en

 

 

Ändringsförslag  62

Förslag till förordning

Artikel 29

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Jordbrukare som är berättigade till stöd inom ramen för grundstödordningen i kapitel 1 ska på sina stödberättigande hektar enligt artikel 25.5 använda följande jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön:

1. Jordbrukare som är berättigade till stöd inom ramen för grundstödordningen i kapitel 1 ska få en årlig tilläggsbetalning för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön om de på sina stödberättigande hektar enligt artikel 25.2 vid behov använder följande metoder:

a) Ha tre olika grödor på sin åkermark när jordbrukarens åkermark omfattar mer än tre hektar och inte uteslutande används för vallproduktion (sådd eller naturlig), helt lämnats i träda eller helt odlats med gröda som står under vatten under en betydande del av året.

a) Diversifierar grödor.

b) Bevara permanent gräsmark på jordbruksföretaget.

b) Bevarar permanent gräs- och betesmark på jordbruksföretaget.

c) Ha områden med ekologiskt fokus på sin jordbruksareal.

c) Har områden med ekologiskt fokus på sin jordbruksareal.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 och tillämpningen av finansiell disciplin, linjära minskningar enligt artikel 7 och eventuella minskningar och påföljder som utdöms i enlighet med förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], ska medlemsstaterna bevilja stöd enligt detta kapitel till jordbrukare som iakttar de av de tre metoder som anges i punkt 1 som är relevanta för dem, och i förhållande till deras efterlevnad av artiklarna 30, 31 och 32.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3, 4 och 4a och tillämpningen av finansiell disciplin och linjära minskningar enligt artikel 7, ska medlemsstaterna bevilja stöd enligt detta kapitel till jordbrukare som iakttar de metoder som anges i punkt 1 som är tillämpliga på deras jordbruksföretag, och i förhållande till deras efterlevnad av artiklarna 30, 31 och 32.

3. Jordbrukare vars företag är helt eller delvis belägna i områden som omfattas av direktiven 92/43/EEG eller 2009/147/EG ska vara berättigade till det stöd som avses i detta kapitel förutsatt att de använder de metoder som avses i detta kapitel i den mån som dessa metoder för det berörda företagets del är förenliga med de nämnda direktivens syfte.

3. Jordbrukare ska automatiskt vara berättigade till det stöd som avses i detta kapitel när de tillhör en eller flera av följande kategorier:

 

– Jordbrukare som uppfyller kraven avseende ekologiskt jordbruk i artikel 29.1 i förordning (EG) nr 834/2007.

 

– Mottagare av stöd för miljö- och klimatvänliga jordbruk i enlighet med artikel 29 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling].

 

– Jordbrukare vars jordbruksföretag är belägna i Natura 2000-områden som omfattas av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

4. Jordbrukare som uppfyller kraven avseende ekologiskt jordbruk i artikel 29.1 i förordning (EG) nr 834/2007 ska automatiskt vara berättigade till det stöd som avses i detta kapitel.

4. Jordbrukare som på sin stödberättigade jordbruksareal har mer än 75 % permanent gräs- eller betesmark eller mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat foder eller odlas med gröda som står under vatten under en betydande del av året och där den återstående stödberättigande jordbruksmarken inte överstiger 50 hektar är undantagna från kraven i artiklarna 30 och 32.

Första stycket ska endast vara tillämpligt avseende de enheter inom ett jordbruksföretag som utnyttjas för ekologisk produktion i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 834/2007.

 

 

4a. Jordbrukare vars jordbruksföretag är certifierat enligt nationella eller regionala miljöcertifieringssystem ska anses följa de relevanta jordbruksmetoder som avses i punkt 1, förutsatt att dessa certifieringssystem åtminstone har motsvarande verkan som de relevanta metoder som avses i punkt 1.

5. Det stöd som avses i punkt 1 ska betalas ut i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar som deklarerats i enlighet med artikel 26.1, varvid stödets belopp ska beräknas årligen genom att det belopp som erhålls från tillämpningen av artikel 33.1 divideras med det sammanlagda antal stödberättigande hektar som deklarerats i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 26.

5. Det stöd som avses i punkt 1 ska betalas ut i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar som deklarerats i enlighet med artikel 26.1, varvid stödets belopp ska beräknas årligen genom att det belopp som erhålls från tillämpningen av artikel 33.1 divideras med det sammanlagda antal stödberättigande hektar som deklarerats i den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 26.

 

5a. Genom undantag från punkt 5 i denna artikel för medlemsstater som tillämpar artikel 22a i denna förordning, får det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel, som ska utgöra 30 % av det nationella anslaget i enlighet med artikel 33.1, beviljas jordbrukare som en procentandel i förhållande till deras grundstöd.

 

5b. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på att validera de certifieringssystem som avses i punkt 4a för att garantera att certifieringssystemen åtminstone har en verkan som motsvarar de relevanta metoder som avses i punkt 1.

 

Certifieringssystemen får omfatta följande åtgärder:

 

– Förvaltningsplan för näringsämnen på jordbruksföretag.

 

– Energieffektivitetsplan på jordbruksföretag, inklusive optimering av användning av avloppsvatten.

 

– Handlingsplan för biologisk mångfald, inklusive skapande eller underhåll av korridorer för biologisk mångfald.

 

– Vattenförvaltningsplan.

 

– Växttäcke.

 

– Integrerat växtskydd.

Or. en

 

Ändringsförslag  63

Förslag till förordning

Artikel 30

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 30

Artikel 30

Diversifiering av grödor

Diversifiering av grödor

1. Om jordbrukarens åkermark omfattar mer än tre hektar och inte uteslutande används för vallproduktion (sådd eller naturlig), helt lämnats i träda eller helt odlats med gröda som står under vatten under en betydande del av året, ska odlingen av åkermarken bestå av minst tre olika grödor. Ingen av dessa tre grödor får uppta mindre än 5 % av åkermarken och huvudgrödan får inte uppta mer än 70 % av åkermarken.

1. Om jordbrukarens åkermark omfattar mellan 10 och 30 hektar ska odlingen av åkermarken bestå av minst två olika grödor. Ingen av dessa grödor får uppta mer än 80 % av åkermarken.

 

Om jordbrukarens åkermark omfattar mer än 30 hektar ska odlingen av åkermarken bestå av minst tre olika grödor, förutom för jordbruksföretag som är belägna norr om den 62:a breddgraden. Huvudgrödan får inte uppta mer än 75 % av åkermarken och de två viktigaste grödorna får tillsammans inte uppta mer än 95 % av åkermarken.

2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om fastställande av definitionen av gröda och regler rörande tillämpningen av den exakta beräkningen av andelen olika grödor.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på fastställande av definitionen av gröda och regler rörande tillämpningen av den exakta beräkningen av andelen olika grödor.

Or. en

 

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Artikel 31

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 31

Artikel 31

Permanent gräsmark

Permanent gräs- och betesmark

1. De arealer i jordbruksföretagen som jordbrukarna deklarerat som permanent gräsmark i ansökan enligt artikel 74 i förordning (EU) nr XXX (HZR) för ansökningsåret 2014, nedan kallade referensarealer som utgörs av permanent gräsmark, ska bevaras som permanent gräsmark.

1. Medlemsstaterna ska se till att den permanenta gräs- och betesmarkens andel av den sammanlagda jordbruksarealen bevaras. Medlemsstaterna får tillämpa detta krav på nationell, regional eller lokal nivå.

 

För tillämpningen av det första stycket ska permanent gräs- och betesmark anses motsvara arealer i jordbruksföretagen som jordbrukarna deklarerat som permanent gräsmark i ansökan enligt artikel 74 i förordning (EU) nr XXX (HZR) för ansökningsåret 2014, nedan kallade referensarealer som utgörs av permanent gräs- och betesmark.

Referensarealer som utgörs av permanent gräsmark ska ökas om jordbrukaren har skyldighet att ställa om arealer till permanent gräsmark under 2014 och/eller 2015 enligt artikel 93 i förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen].

Referensarealer som utgörs av permanent gräs- och betesmark ska ökas om jordbrukaren har skyldighet att ställa om arealer till permanent gräsmark under 2014 och/eller 2015 enligt artikel 93 i förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen].

2. En jordbrukare ska tillåtas att ställa om högst 5 % av de referensarealer som utgörs av permanent gräsmark. Den gränsen ska inte gälla vid force majeure eller exceptionella omständigheter.

2. Omställning av högst 5 % av de referensarealer som utgörs av permanent gräs- och betesmark ska vara tillåtet, med undantag för kolrika jordar, våtmarker och delvis naturliga gräs- och betesmarker. Vid exceptionella omständigheter får denna procentandel ökas till 7 %.

3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om fastställande av regler rörande ökning av referensarealer som utgörs av permanent betesmark i enlighet med punkt 1 andra stycket, förnyelse av permanent gräsmark, omställning av jordbruksarealer till permanent gräsmark när den tillåtna minskning som avses punkt 2 överskrids samt om ändring av de referensarealer som utgörs av permanent gräsmark vid överlåtelse av mark.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på fastställande av regler rörande ökning av referensarealer som utgörs av permanent gräs- och betesmark i enlighet med punkt 1 tredje stycket, förnyelse av permanent gräs- och betesmark, omställning av jordbruksarealer till permanent gräs- och betesmark när den tillåtna minskning som avses i punkt 2 överskrids, de exceptionella omständigheter som avses i punkt 2 samt om ändring av de referensarealer som utgörs av permanent gräs- och betesmark vid överlåtelse av mark.

Or. en

 

Ändringsförslag  65

Förslag till förordning

Artikel 32

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 32

Artikel 32

Områden med ekologiskt fokus

Områden med ekologiskt fokus

1. Jordbrukarna ska se till att minst 7 % av deras stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 25.2, undantaget arealer som utgörs av permanent gräsmark, utgörs av arealer med ekologiskt fokus, till exempel mark i träda, terrasser, bibehållande av landskapselement, buffertzoner och beskogade arealer enligt artikel 25.2 b ii.

1. Där jordbrukarnas åkermark omfattar mer än 10 hektar ska jordbrukarna under det första året av tillämpningen av denna förordning se till att minst 3 % av deras stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 25.2, undantaget arealer som utgörs av permanent gräs- och betesmark, utgörs av arealer med ekologiskt fokus, till exempel mark i träda, terrasser, bibehållande av landskapselement, såsom häckar, diken, stenmurar, träd i jordbrukslandskap, dammar, mark där kvävebindande grödor planterats, buffertzoner och beskogade arealer enligt artikel 25.2 b ii. Jordbrukarna får tillämpa denna åtgärd på hela jordbruksföretaget.

 

Jordbrukarna får använda areal med ekologiskt fokus för produktion utan användning av bekämpningsmedel eller gödningsmedel.

 

Från och med den 1 januari 2016 ska den procentandel som anges i första stycket höjas till 5 %.

 

1a. Senast den 31 mars 2017 ska kommissionen lägga fram en utvärderingsrapport av åtgärderna enligt punkt 1 för Europaparlamentet och rådet, åtföljd av nödvändiga lagstiftningsförslag för att, om så är lämpligt, höja den procentandel som anges i punkt 1 upp till 7 % för 2018, med beaktande av inverkan på miljön och jordbruksproduktionen.

 

1b. Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna från och med den 1 januari 2016 besluta att inrätta upp till 3 % av områdena med ekologiskt fokus på regional nivå för att skapa sammanhängande områden med ekologiskt fokus.

 

1c. Jordbrukarna får arrendera tillbaka jordbruksareal med högt naturvärde som har övergått i offentlig ägo till följd av arrondering eller liknande förfaranden från lokala myndigheterna och beteckna sådan jordbruksareal som område med ekologiskt fokus, förutsatt att det uppfyller kriterierna i punkt 1.

 

1d. Områden med ekologiskt fokus får viktas på grundval av sin ekologiska betydelse. Kommissionen ska godkänna de uppsättningar av viktningskoefficienter som lämnas in av medlemsstaterna, med beaktande av motsvarande miljö- och klimatprestationskriterier.

2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att ytterligare definiera de typer av områden med ekologiskt fokus som avses i punkt 1 i denna artikel och för att lägga till och definiera andra typer av områden med ekologiskt fokus som kan beaktas för att uppfylla den procentandel som avses i samma punkt.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på att ytterligare definiera de typer av områden med ekologiskt fokus som avses i punkt 1 i denna artikel för att fastställa en unionsomfattande ram för viktningskoefficienter för beräkning av hektar per typ av områden med ekologiskt fokus som avses i punkt 1d i denna artikel, och för att lägga till och definiera andra typer av områden med ekologiskt fokus som kan beaktas i bedömningen av den procentandel som avses i punkt 1 i denna artikel samt för att fastställa den regionala nivå som avses i punkt 1b i denna artikel.

Or. en

 

 

Ändringsförslag  66

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Det stöd per hektar som avses i punkt 1 ska beräknas genom att det belopp som erhålls genom tillämpningen av artikel 35 divideras med antalet stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26.1 och som ligger i områden för vilka medlemsstaterna beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

4. Det stöd per hektar som avses i punkt 1 ska beräknas genom att det belopp som erhålls genom tillämpningen av artikel 35 divideras med antalet stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26.1, för vilka medlemsstaterna beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

Or. en

 

Ändringsförslag  67

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Medlemsstaterna kan variera stödet efter antalet hektar i förhållande till objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

Or. en

 

Ändringsförslag  68

Förslag till förordning

Artikel 34 – punkt 4 – stycke 1b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Vid tillämpning av första stycket kan medlemsstaterna fastställa det högsta antalet stödberättigande hektar per gård.

Or. en

 

Ändringsförslag  69

Förslag till förordning

Artikel 35 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Utifrån den procentandel av det nationella taket som ska användas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 ska kommissionen varje år, genom genomförandeakter, fastställa motsvarande tak för det stödet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

2. Utifrån den procentandel av det nationella taket som ska användas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 för att varje år fastställa motsvarande tak för det stödet.

Or. en

 

Ändringsförslag  70

Förslag till förordning

Artikel 36

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 36

Artikel 36

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser

1. Medlemsstaterna ska bevilja ett årligt stöd till unga jordbrukare som är berättigade till stöd enligt ordningen för grundstöd i kapitel 1.

1. Medlemsstaterna ska i enlighet med villkoren i detta kapitel bevilja ett årligt stöd till unga jordbrukare som är berättigade till stöd enligt ordningen för grundstöd i kapitel 1.

2. I detta kapitel avses med unga jordbrukare

2. I detta kapitel avses med unga jordbrukare

a) fysiska personer som för första gången etablerar sig som driftsledare inom ett jordbruksföretag eller som redan hade etablerat ett sådant företag fem år innan den första ansökan om anslutning till ordningen för grundstöd enligt artikel 73.1 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen] lämnades in, och

a) fysiska personer som för första gången etablerar sig som driftsledare inom ett jordbruksföretag eller som redan hade etablerat ett sådant företag fem år innan den första ansökan om anslutning till ordningen för grundstöd enligt artikel 73.1 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen] lämnades in, och

b) som ännu inte har fyllt 40 år när den ansökan som avses i led a lämnas in.

b) som ännu inte har fyllt 40 år när den ansökan som avses i led a lämnas in.

 

ba) Medlemsstaterna får fastställa kompletterande objektiva och icke-diskriminerande kriterier som unga jordbrukare ska uppfylla, i synnerhet då det gäller lämpliga färdigheter, erfarenhet och/eller krav på utbildning.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införandet av övre tak, linjära minskningar i enlighet med artikel 7 samt eventuella minskningar och uteslutningar som ska tillämpas i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], ska det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel beviljas årligen när stödrättigheter har aktiverats av jordbrukaren.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införandet av övre tak, linjära minskningar i enlighet med artikel 7 samt eventuella minskningar och uteslutningar som ska tillämpas i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], ska det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel beviljas årligen när stödrättigheter har aktiverats av jordbrukaren.

4. Stödet enligt punkt 1 ska beviljas per jordbrukare under en period på högst fem år. Perioden ska minskas proportionellt med det antal år som har förflutit från det att företaget startades fram till dess att den ansökan som avses i punkt 2 a lämnades in första gången.

4. Stödet enligt punkt 1 ska beviljas per jordbrukare under en period på högst fem år. Perioden ska minskas proportionellt med det antal år som har förflutit från det att företaget startades fram till dess att den ansökan som avses i punkt 2 a lämnades in första gången.

5. Medlemsstaterna ska varje år beräkna det stöd som avses i punkt 1 genom att multiplicera ett tal motsvarande 25 % av genomsnittsvärdet av de stödrättigheter som innehas av jordbrukaren med det antal stödrättigheter som denna har aktiverat i enlighet med artikel 26.1.

5. Medlemsstaterna ska varje år beräkna det stöd som avses i punkt 1 genom att multiplicera ett tal motsvarande 25 % av genomsnittsvärdet av stödrättigheterna i medlemsstaten eller regionen i fråga med det antal stödrättigheter som jordbrukaren har aktiverat i enlighet med artikel 26.1.

Vid tillämpning av första stycket ska medlemsstaterna iaktta följande övre gränser för det antal aktiverade stödrättigheter som ska beaktas:

Vid tillämpning av första stycket ska medlemsstaterna fastställa en gräns på högst 100 hektar.

a) I medlemsstater där jordbruksföretagens genomsnittsstorlek enligt bilaga VI uppgår till 25 hektar eller mindre, högst 25 aktiverade stödrättigheter.

 

b) I medlemsstater där jordbruksföretagen har en genomsnittstorlek enligt bilaga VI på över 25 hektar, minst 25 aktiverade stödrättigheter och högst ett antal som inte får överstiga genomsnittsstorleken.

 

6. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 rörande de villkor enligt vilka en fysisk person får anses berättigad att motta stöd enligt punkt 1, särskilt vad gäller tillämpningen av den åldersgräns som fastställs i punkt 2 b på en eller flera fysiska personer som ingår den juridiska personen.

6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på de villkor enligt vilka en fysisk person får anses berättigad att motta stöd enligt punkt 1, särskilt vad gäller tillämpningen av den åldersgräns som fastställs i punkt 2 b på en eller flera fysiska personer som ingår den juridiska personen.

Or. en

 

Ändringsförslag  71

Förslag till förordning

Artikel 37

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 37

Artikel 37

Finansiella bestämmelser

Finansiella bestämmelser

1. För att finansiera det stöd som avses i artikel 36 får medlemsstaterna använda högst 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II. De ska före den 1 augusti 2013 meddela kommissionen en uppskattning av den procentandel som behövs för att finansiera stödet.

1. För att finansiera det stöd som avses i artikel 36 får medlemsstaterna använda 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II.

 

Om den uppskattade procentandel som krävs för att finansiera det stöd som avses i artikel 36 är lägre än 2 % får medlemsstaterna anslå återstoden av de respektive beloppen för att göra en linjär höjning av värdet på stödrättigheterna i den nationella reserven, med prioritering av unga jordbrukare och nya jordbrukare i enlighet med artikel 23.4.

 

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna besluta att höja den procentandel som avses i det stycket för att prioritera valda stödmottagare på nationell nivå, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Kommissionen ska underrättas om ett sådant beslut före den 1 augusti 2013.

Medlemsstaterna kan till och med den 1 augusti 2016 se över sin uppskattning med verkan från och med den 1 januari 2017. De ska meddela kommissionen den reviderade procentandelen senast den 1 augusti 2016.

Medlemsstaterna kan till och med den 1 augusti 2016 se över sin uppskattning för att finansiera det stöd som avses i artikel 36 med verkan från och med den 1 januari 2017. De ska meddela kommissionen den reviderade procentandelen senast den 1 augusti 2016.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av den övre gräns på 2 % som fastställs i punkt 1 ska medlemsstaterna, när det sammanlagda stöd som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider taket enligt punkt 4 och det taket understiger 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II, tillämpa en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas till samtliga jordbrukare i enlighet med artikel 25.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av den övre gräns på 2 % som fastställs i punkt 1 ska medlemsstaterna, när det sammanlagda stöd som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider taket enligt punkt 4 och det taket understiger 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II, tillämpa en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas till samtliga jordbrukare i enlighet med artikel 25.

3. När det sammanlagda stöd som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider det tak som fastställs i punkt 4 och det taket uppgår till 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II ska medlemsstaterna tillämpa en linjär minskning av de belopp som ska betalas ut i enlighet med artikel 35, i syfte att iaktta det taket.

3. När det sammanlagda stöd som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider det tak som fastställs i punkt 4 och det taket uppgår till 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II ska medlemsstaterna tillämpa en linjär minskning av de belopp som ska betalas ut i enlighet med artikel 35, i syfte att iaktta det taket.

4. På grundval av den uppskattade procentandel som medlemsstaterna meddelar i enlighet med punkt 1 ska kommissionen varje år, genom genomförandeakter, fastställa det motsvarande taket för det stöd som avses i artikel 35. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

4. På grundval av den uppskattade procentandel som medlemsstaterna meddelar i enlighet med punkt 1 ska kommissionen varje år, genom genomförandeakter, fastställa det motsvarande taket för det stöd som avses i artikel 35. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Or. en

 

 

Ändringsförslag  72

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kopplat stöd kan utbetalas till följande sektorer och produktion: durumvete, oljeväxter, proteingrödor, trindsädesslag, lin, hampa ris, nötter, stärkelsepotatis, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker samt skottskog med kort omloppstid.

Kopplat stöd kan utbetalas till de sektorer och den produktion som avses i bilaga I i fördraget, med undantag för fiskprodukter.

Or. en

 

 

Ändringsförslag  73

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Medel som avsatts för kopplat stöd tilldelas i första hand produktioner som beviljats kopplat stöd under perioden 2010–2013 i enlighet med artiklarna 68, 101 och 111 i förordning (EG) nr 73/2009.

Or. en

 

Ändringsförslag  74

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3a. Medlemsstaterna kan bevilja kopplat stöd till jordbrukare som 2010 hade särskilda stödrättigheter i enlighet med artiklarna 60 och 65 i förordning (EG) nr 73/2009, oberoende av det grundstöd som avses i avdelning III kapitel 1 i denna förordning.

Or. en

 

Ändringsförslag  75

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 3b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b. Medlemsstaterna får bevilja kopplade stöd till boskapsuppfödare som inte äger större delen av de marker som de använder för att driva sin verksamhet.

Or. en

 

Ändringsförslag  76

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 3c (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3c. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på övergångsbestämmelser för dessa jordbrukare.

Or. en

 

Ändringsförslag  77

Förslag till förordning

Artikel 38 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Genom undantag från första stycket kan gränsen för beviljande av kopplade stöd utvidgas utöver vad som krävs för att upprätthålla de befintliga produktionsnivåerna då det rör sig om kopplade stöd för miljöåtgärder. Den berörda medlemsstaten ska fastställa denna gräns utifrån fastställda miljömål och miljöinsatser. Den fastställda gränsen ska meddelas till kommissionen i enlighet med artikel 40 och godkännas i enlighet med artikel 41.

Or. en

 

Ändringsförslag  78

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Före den 1 augusti året före det år då det frivilligt kopplade stödet kommer att införas, får medlemsstaterna besluta att använda upp till 5 % av sitt nationella tak enligt bilaga II till att finansiera detta stöd.

1. Före den 1 augusti året före det år då det frivilligt kopplade stödet kommer att införas, får medlemsstaterna besluta att använda upp till 15 % av sitt nationella tak enligt bilaga II till att finansiera detta stöd.

Or. en

 

Ändringsförslag  79

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. De procentuella andelar av de nationella taken som hänvisas till i punkt 1 ska höjas med 3 procentenheter för de medlemsstater som väljer att använda minst 3 % av det nationella tak som anges i bilaga II för att stödja produktion av proteingrödor enligt detta kapitel.

Or. en

 

Ändringsförslag  80

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att använda upp till 10 % av det årliga tak som fastställs i bilaga II, förutsatt att

utgår

a) de till och med den 31 december 2013 tillämpade den ordning för enhetligt arealstöd som fastställs i avdelning V i förordning (EG) nr 73/2009 eller finansierade åtgärder enligt artikel 111 i den förordningen, eller omfattas av det undantag som föreskrivs i artikel 69.5 eller, för Maltas del, i artikel 69.1 i den förordningen, och/eller

 

b) förutsatt att de under minst ett år under perioden 2010–2013 avsatte mer än 5 % av det belopp som de hade till förfogande för att bevilja sådana direktstöd som föreskrivs i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, undantaget avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6, i syfte att finansiera de åtgärder som fastställs i avdelning III kapitel 2 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009, det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a punkterna i–iv, 68.1 b och 68.1 e i den förordningen, eller åtgärder enligt kapitel 1, med undantag av avdelning IV avsnitt 6, i den förordningen.

 

Or. en

 

Ändringsförslag  81

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Medlemsstater som under minst ett år under perioden 2010–2013 avsatte mer än 10 % av det belopp som de hade till förfogande för att bevilja sådana direktstöd som föreskrivs i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, undantaget avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6, i syfte att finansiera de åtgärder som fastställs i avdelning III kapitel 2 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009, det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a punkterna i–iv, 68.1 b och 68.1 e i den förordningen, eller åtgärder enligt kapitel 1, med undantag av avdelning IV avsnitt 6, i den förordningen, får genom undantag från punkt 2 och efter kommissionens godkännande i enlighet med artikel 41, besluta att använda mer än 10 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II.

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag  82

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 4 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Medlemsstaterna får till och med den 1 augusti 2016, se över sina beslut i enlighet med punkterna 1, 2 och 3 och, med verkan från 2017, besluta att

4. Medlemsstaterna får till och med den 1 augusti 2016 se över sina beslut i enlighet med punkt 1 och 1a, och, med verkan från 2017, besluta att

Or. en

 

Ändringsförslag  83

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 4 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) öka det procenttal som fastställs i enlighet med punkterna 1 och 2, inom de gränser som anges i punkterna 1 och 2 i tillämpliga fall och, vid behov, anpassa villkoren för beviljande av stödet,

a) öka det procenttal som fastställs i enlighet med punkterna 1 och 1a, inom de gränser som anges i punkterna 1 och 2 i tillämpliga fall och, vid behov, anpassa villkoren för beviljande av stödet,

Or. en

 

 

Ändringsförslag  84

Förslag till förordning

Artikel 39 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. På grundval av det beslut som fattats av varje medlemsstat i enlighet med punkterna 1–4 om hur stor andel av det nationella taket som ska användas, ska kommissionen genom genomförandeakter varje år fastställa det motsvarande taket för stödet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

5. På grundval av det beslut som fattats av varje medlemsstat i enlighet med punkterna 1, 1a och 4 om hur stor andel av det nationella taket som ska användas, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på att varje år fastställa det motsvarande taket för stödet.

Or. en

 

Ändringsförslag  85

Förslag till förordning

Artikel 39a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 39a

 

Extra nationellt frivilligt stöd

 

1. Medlemsstater som beslutar att införa ett frivilligt kopplat stöd inom sektorn för am- och dikor enligt artikel 38, får bevilja ett nationellt tilläggsbidrag för en jordbrukare som komplement till det kopplade stödet som denne fått under samma kalenderår.

 

2. Medlemsstaterna ska underrätta jordbrukarna om villkoren för detta extra nationella stöd samtidigt och på samma villkor som de kopplade stöden.

Or. en

 

Ändringsförslag  86

Förslag till förordning

Artikel 41 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Kommissionen ska genom genomförandeakter godkänna det beslut som avses i artikel 39.2 eller, i tillämpliga fall, artikel 39.4 a förutsatt att något av följande behov i den berörda regionen eller sektorn har påvisats:

1. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på att godkänna det beslut som avses i artikel 55 förutsatt att något av följande behov i den berörda regionen eller sektorn har påvisats:

Or. en

 

Ändringsförslag  87

Förslag till förordning

Artikel 47

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 47

Artikel 47

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser

1. Jordbrukare som innehar stödrättigheter som tilldelats 2014 i enlighet med artikel 21 och som uppfyller minimikraven enligt artikel 10.1 får välja att delta i en förenklad ordning enligt villkoren i detta avsnitt, nedan kallad ordningen för småbrukare.

1. Medlemsstaterna får skapa en förenklad ordning för småbrukare i enlighet med de villkor som fastställs i denna avdelning. Om medlemsstaterna tillämpar en sådan ordning, ska jordbrukare som innehar stödrättigheter som tilldelats 2014 i enlighet med artikel 21 och som uppfyller minimikraven enligt artikel 10.1 delta i en förenklad ordning enligt villkoren i denna avdelning, nedan kallad ordningen för småbrukare.

 

Jordbrukare som har rätt till stöd på högst 1 500 euro i enlighet med avdelningarna III och IV ska automatiskt inbegripas i ordningen för småbrukare.

2. Stöd som betalas ut enligt ordningen för småbrukare ska ersätta det stöd som beviljas enligt avsnitten III och IV.

2. Stöd som betalas ut enligt ordningen för småbrukare ska ersätta det stöd som beviljas enligt avdelningarna III och IV.

3. Jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska undantas från de jordbruksmetoder som föreskrivs i avdelning III kapitel 2.

3. Jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska undantas från de jordbruksmetoder som föreskrivs i avdelning III kapitel 2.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte betalas ut något stöd till jordbrukare för vilka det fastställts att de, efter dagen för offentliggörande av kommissionens förslag till denna förordning, har delat sitt företag i enda syfte att dra nytta av ordningen för småbrukare. Detta ska även gälla jordbrukare vars företag är ett resultat av sådan delning.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att det inte betalas ut något stöd till jordbrukare för vilka det fastställts att de, efter dagen för offentliggörande av kommissionens förslag till denna förordning, har delat sitt företag i enda syfte att dra nytta av ordningen för småbrukare. Detta ska även gälla jordbrukare vars företag är ett resultat av sådan delning.

Or. en

 

Ändringsförslag  88

Förslag till förordning

Artikel 48

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 48

Artikel 48

Deltagande

Deltagande

Jordbrukare som önskar delta i ordningen för småbrukare ska lämna in en ansökan senast den 15 oktober 2014.

Den förteckning över de jordbrukare som avses i artikel 47.1 ska anmälas till kommissionen av de nationella myndigheterna senast den 15 oktober 2014.

Jordbrukare som inte har ansökt om deltagande i ordningen för småbrukare senast den 15 oktober 2014 eller som beslutar att lämna ordningen efter den dagen eller som valts ut för stöd enligt artikel 20.1 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska inte längre ha rätt att delta den ordningen.

De jordbrukare som avses i artikel 47.1 som beslutar att lämna ordningen för småbrukare efter den dagen eller som valts ut för stöd enligt artikel 20.1 c i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska inte längre ha rätt att delta i den ordningen.

Or. en

 

Ändringsförslag  89

Förslag till förordning

Artikel 49

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 49

Artikel 49

Stödbelopp

Stödbelopp

1. Medlemsstaterna ska fastställa det årliga belopp som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare till någon av nedanstående nivåer, med förbehåll för punkterna 2 och 3:

1. Medlemsstaterna ska fastställa det årliga belopp som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare till någon av nedanstående nivåer, med förbehåll för punkterna 2 och 3:

a) Ett belopp som inte överstiger 15 % av det nationella genomsnittsstödet per stödmottagare.

a) Ett belopp som inte överstiger 25 % av det nationella genomsnittsstödet per stödmottagare.

b) Ett belopp som motsvarar det nationella genomsnittsstödet per hektar multiplicerat med ett tal som motsvarar antalet hektar men som högst får vara tre.

b) Ett belopp som motsvarar det nationella genomsnittsstödet per hektar multiplicerat med ett tal som motsvarar antalet hektar men som högst får vara fem.

 

Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att det årliga stödet ska motsvara det belopp som jordbrukaren skulle vara berättigad till enligt artiklarna 18, 29, 34, 36 och 38 det år jordbrukaren trädde in i ordningen, men det får högst uppgå till 1 500 euro.

Det nationella genomsnittsstöd som avses i första stycket led a ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det antal jordbrukare som erhåller stödrättigheter i enlighet med artikel 21.1.

Det nationella genomsnittsstöd som avses i första stycket led a ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det antal jordbrukare som erhåller stödrättigheter i enlighet med artikel 21.1.

Det nationella genomsnittsstöd som avses i första stycket led b ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26 under år 2014.

Det nationella genomsnittsstöd som avses i första stycket led b ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26 under år 2014.

2. Det belopp som avses i punkt 1 ska inte vara lägre än 500 euro och inte högre än 1 000 euro. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51.1 ska beloppet, om tillämpningen av punkt 1 leder till ett belopp som är lägre än 500 euro eller högre än 1 000 euro, avrundas uppåt respektive neråt till de lägsta eller det högsta beloppet.

2. Det belopp som avses i punkt 1 ska inte vara lägre än 500 euro och inte högre än 1 500 euro. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51.1 ska beloppet, om tillämpningen av punkt 1 leder till ett belopp som är lägre än 500 euro eller högre än 1 500 euro, avrundas uppåt respektive neråt till de lägsta eller det högsta beloppet.

3. Genom undantag från punkt 2 får det belopp som avses i punkt 1, i Kroatien, Cypern och Malta, fastställas till ett värde som är lägre än 500 euro, men minst 200 euro.”

3. Genom undantag från punkt 2 får det belopp som avses i punkt 1, i Kroatien, Cypern och Malta, fastställas till ett värde som är lägre än 500 euro, men minst 200 euro.”

Or. en

 

Ändringsförslag  90

Förslag till förordning

Artikel 51

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 51

Artikel 51

Finansiella bestämmelser

Finansiella bestämmelser

1. För att finansiera det stöd som avses i denna avdelning ska medlemsstaterna dra av de belopp som småbrukarna skulle vara berättigade till i form av ett grundstöd enligt avdelning III kapitel 1, i form av stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt avdelning III kapitel 2 och, i tillämpliga fall, i form av stöd till unga jordbrukare enligt avdelning III kapitel 4 samt i form av kopplat stöd enligt avdelning IV från de totala belopp som är tillgängliga för respektive stöd.

1. För att finansiera det stöd som avses i denna avdelning ska medlemsstaterna dra av de belopp som småbrukarna skulle vara berättigade till i form av ett grundstöd enligt avdelning III kapitel 1, i form av stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt avdelning III kapitel 2 och, i tillämpliga fall, i form av stöd till unga jordbrukare enligt avdelning III kapitel 4 samt i form av kopplat stöd enligt avdelning IV från de totala belopp som är tillgängliga för respektive stöd.

Skillnaden mellan summan av samtliga stöd som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare och det totala belopp som fastställs i enlighet med första stycket ska finansieras genom tillämpning av en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas i enlighet med artikel 25.

Skillnaden mellan summan av samtliga stöd som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare och det totala belopp som fastställs i enlighet med första stycket ska finansieras genom tillämpning av en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas i enlighet med artikel 25.

 

De medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som föreskrivs i artikel 20.1 kan tillämpa olika minskningströsklar på regional nivå.

De faktorer som ligger till grund för fastställandet av de belopp som avses i första stycket ska vara desamma under hela den tid som jordbrukaren deltar i ordningen.

De faktorer som ligger till grund för fastställandet av de belopp som avses i första stycket ska vara desamma under hela den tid som jordbrukaren deltar i ordningen.

2. Om det sammanlagda stöd som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare överstiger 10 % av det årliga nationella taket i bilaga II, ska medlemsstaterna tillämpa en linjär minskning på de belopp som ska betalas ut i enlighet med denna avdelning, så att den angivna procentsatsen efterlevs.

2. Om det sammanlagda stöd som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare överstiger 15 % av det årliga nationella taket i bilaga II, ska medlemsstaterna tillämpa en linjär minskning på de belopp som ska betalas ut i enlighet med denna avdelning, så att den angivna procentsatsen efterlevs.

Or. en

 

Ändringsförslag  91

Förslag till förordning

Artikel 53 – punkt 2 – led da (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

da) bestämmelser om hanteringen av den information som ska anmälas samt regler om innehåll, form, tidsramar, frekvens och tidsfrister för anmälningarna,

Or. en

 

Ändringsförslag  92

Förslag till förordning

Artikel 53 – punkt 3 – stycke 1 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) bestämmelser om hanteringen av den information som ska anmälas samt regler om innehåll, form, tidsramar, frekvens och tidsfrister för anmälningarna,

utgår

Or. en

 

Ändringsförslag  93

Förslag till förordning

Artikel 54 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de åtgärder som i en nödsituation är både nödvändiga och berättigade för att lösa specifika problem. Sådana åtgärder får avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

1. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 som i en nödsituation är både nödvändiga och berättigade för att lösa specifika problem. Sådana delegerade akter får avvika från vissa delar av denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt.

Or. en

 

Ändringsförslag  94

Förslag till förordning

Artikel 54 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Av vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet som i samband de åtgärder som avses i punkt 1, ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.3.

2. Om det, i fråga om de åtgärder som avses i punkt 1 är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 55a tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

Or. en

 

Ändringsförslag  95

Förslag till förordning

Artikel 55 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Den delegering av befogenhet som avses i denna förordning delegeras till kommissionen på obestämd tid, från och med ikraftträdandet av denna förordning.

2. Den delegering av befogenhet till kommissionen som avses i denna förordning ska ske under en period på fem år, från och med ikraftträdandet av denna förordning. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

Or. en

 

Ändringsförslag  96

Förslag till förordning

Artikel 55a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 55a

 

Skyndsamt förfarande

 

1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

 

2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 55.5. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten utan dröjsmål efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.

Or. en

 

Ändringsförslag  97

Förslag till förordning

Artikel 58a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 58a

 

Rapportering

 

Kommissionen ska senast den 1 mars 2017 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet av denna förordning, vid behov åtföljd av lämpliga lagstiftningsförslag.

Or. en

 

Ändringsförslag  98

Förslag till förordning

Bilaga II

 

 

Kommissionens förslag

 

 

 

 

 

 

 

(i tusental euro)

Kalenderår

2014

2015

2016

2017

2018

2019 och följande år

Belgien

553 521

544 065

534 632

525 205

525 205

525 205

Bulgarien

655 661

737 164

810 525

812 106

812 106

812 106

Tjeckien

892 698

891 875

891 059

890 229

890 229

890 229

Danmark

942 931

931 719

920 534

909 353

909 353

909 353

Tyskland

5 275 876

5 236 176

5 196 585

5 156 970

5 156 970

5 156 970

Estland

108 781

117 453

126 110

134 749

134 749

134 749

Irland

1 240 652

1 239 027

1 237 413

1 235 779

1 235 779

1 235 779

Grekland

2 099 920

2 071 481

2 043 111

2 014 751

2 014 751

2 014 751

Spanien

4 934 910

4 950 726

4 966 546

4 988 380

4 988 380

4 988 380

Frankrike

7 732 611

7 694 854

7 657 219

7 619 511

7 619 511

7 619 511

Kroatien

111 900

130 550

149 200

186 500

223 800

261 100

Italien

4 023 865

3 963 007

3 902 289

3 841 609

3 841 609

3 841 609

Cypern

52 273

51 611

50 950

50 290

50 290

50 290

Lettland

163 261

181 594

199 895

218 159

218 159

218 159

Litauen

396 499

417 127

437 720

458 267

458 267

458 267

Luxemburg

34 313

34 250

34 187

34 123

34 123

34 123

Ungern

1 298 104

1 296 907

1 295 721

1 294 513

1 294 513

1 294 513

Malta

5 316

5 183

5 050

4 917

4 917

4 917

Nederländerna

806 975

792 131

777 320

762 521

762 521

762 521

Österrike

707 503

706 850

706 204

705 546

705 546

705 546

Polen

3 038 969

3 066 519

3 094 039

3 121 451

3 121 451

3 121 451

Portugal

573 046

585 655

598 245

610 800

610 800

610 800

Rumänien

1 472 005

1 692 450

1 895 075

1 939 357

1 939 357

1 939 357

Slovenien

141 585

140 420

139 258

138 096

138 096

138 096

Slovakien

386 744

391 862

396 973

402 067

402 067

402 067

Finland

533 932

534 315

534 700

535 075

535 075

535 075

Sverige

710 853

711 798

712 747

713 681

713 681

713 681

Förenade kungariket

3 624 384

3 637 210

3 650 038

3 662 774

3 662 774

3 662 774

 

 

Parlamentets ändringsförslag

 

 

2014

2015

2016

2017

2018

2019 och följande år

Belgien

554 701

548 646

542 261

535 640

535 640

535 640

Bulgarien

657 571

735 055

805 495

814 887

814 887

814 887

Tjeckien

891 307

892 742

893 686

894 054

894 054

894 054

Danmark

940 086

929 824

919 002

907 781

907 781

907 781

Tyskland

5 237 224

5 180 053

5 119 764

5 057 253

5 057 253

5 057 253

Estland

113 168

125 179

137 189

149 199

149 199

149 199

Irland

1 236 214

1 235 165

1 233 425

1 230 939

1 230 939

1 230 939

Grekland

2 098 834

2 075 923

2 051 762

2 026 710

2 026 710

2 026 710

Spanien

4 939 152

4 957 834

4 973 833

4 986 451

4 986 451

4 986 451

Frankrike

7 655 794

7 572 222

7 484 090

7 392 712

7 392 712

7 392 712

Kroatien

111 900

130 550

149 200

186 500

223 800

261 100

Italien

4 024 567

3 980 634

3 934 305

3 886 268

3 886 268

3 886 268

Cypern

52 155

51 585

50 985

50 362

50 362

50 362

Lettland

176 500

206 565

236 630

266 695

266 695

266 695

Litauen

402 952

426 070

449 189

472 307

472 307

472 307

Luxemburg

33 943

33 652

33 341

33 015

33 015

33 015

Ungern

1 295 776

1 297 535

1 298 579

1 298 791

1 298 791

1 298 791

Malta

5 365

5 306

5 244

5 180

5 180

5 180

Nederländerna

809 722

800 883

791 561

781 897

781 897

781 897

Österrike

706 071

706 852

707 242

707 183

707 183

707 183

Polen

3 079 652

3 115 887

3 152 121

3 188 356

3 188 356

3 188 356

Portugal

582 466

598 550

614 635

630 719

630 719

630 719

Rumänien

1 485 801

1 707 131

1 928 460

2 002 237

2 002 237

2 002 237

Slovenien

140 646

139 110

137 491

135 812

135 812

135 812

Slovakien

391 608

397 576

403 543

409 511

409 511

409 511

Finland

533 451

535 518

537 295

538 706

538 706

538 706

Sverige

709 922

712 820

715 333

717 357

717 357

717 357

Förenade kungariket

3 652 541

3 655 113

3 657 684

3 660 255

3 660 255

3 660 255

Or. en

 

 

 

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy