FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Egypten
6.3.2013 - (2013/2542(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Franziska Katharina Brantner, Judith Sargentini, Raül Romeva i Rueda för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0095/2013
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt resolutionen av den 16 februari 2012 om den senaste utvecklingen i Europa[1] och resolutionen av den 15 mars 2012 om människohandel på Sinaihalvön[2],
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 om den arabiska våren,
– med beaktande av arbetsgruppen EU-Egyptens slutsatser av den 14 november 2012,
– med beaktande av uttalandena från Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, efter hans möten med Egyptens president, Muhammad Mursi, den 13 januari 2013 och den 13 september 2012,
– med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant, Catherine Ashton, av den 25 december 2012 om folkomröstningen i Egypten och den 5 december 2012 om situationen i Egypten, och uttalandet från hennes talesman den 25 januari 2013 om dödsskjutningarna i Port Said,
– med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1099/2012 av den 26 november 2012 om ändring av förordning (EU) nr 270/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten,
– med beaktande av 2004 års associeringsavtal mellan EU och Egypten och handlingsplanen från 2007,
– med beaktande av det gemensamma meddelandet Ny respons på ett grannskap i förändring – En översyn av den europeiska grannskapspolitiken av den 25 maj 2011 från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén,
– med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Egypten har anslutit sig till,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Egypten befinner sig fortfarande i en svår politisk, ekonomisk och social övergångsperiod efter Mubarakregimens fall. Det folkliga upproret som ledde till regimskiftet präglades av förväntningar och en längtan som nu måste omvandlas till grundliga och konkreta mänskliga rättigheter och resultera i demokratiska reformer som speglar viljan och ambitionen hos samtliga demokratiska krafter i det egyptiska samhället.
B. Egypten är en av grundarna till Europa-Medelhavspartnerskapet och en viktig partner för Europeiska unionen i Medelhavsområdet. Den politiska utvecklingen i Egypten påverkar starkt och får betydande konsekvenser för hela regionen och därutöver.
C. Det internationella samfundet betraktade det presidentval som hölls i Egypten 2012 som fritt och rättvist och ansåg att det utgjorde en milstolpe i demokratiseringsprocessen. Det egyptiska samhället är dock fortfarande mycket splittrat vad gäller grundläggande värderingar såsom respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, rättsstatsprincipen, förhållandet mellan stat och religion samt goda styrelseformer.
D. Den 22 november 2012 utfärdade president Mursi ett dekret som kraftigt utökade hans maktbefogenheter och innebar att domstolar inte längre skulle kunna överpröva presidentens beslut. Detta dekret ledde till en allvarlig konflikt med delar av rättsväsendet och det politiska etablissemanget. Offentliga protester mot detta dekret ledde till att flera människor dödades och skadades. Den 8 december 2012 hävde president Mursi merparten av dekretet.
E. Folkomröstningen i december 2012, med ett valdeltagande på 32,9 procent, ledde till att en ny egyptisk författning antogs. Avsaknaden av delaktighet och öppenhet i författningsprocessen och det väntade antagandet av en ny författning förvärrade den interna splittringen i det egyptiska samhället. Både i och utanför Egypten har det uttryckts stor oro över olika artiklar i den nya författningen vilka strider mot Egyptens internationella åtagande att respektera de mänskliga rättigheterna – särskilt i fråga om religionsfrihet, mötesfrihet, yttrandefrihet, kvinnors rättigheter, maktdelning, rättsväsendets oberoende – samtidigt som militärdomstolarnas roll bevaras.
F. Valet till parlamentets representanthus är tänkt att hållas i fyra omgångar, från den 22 april till juni 2013. Den 19 januari 2013 antog Shurarådet en ny vallag som har väckt kritik och lett till oenighet. Den 18 februari 2013 förklarade högsta författningsdomstolen att flera artiklar i den nya vallagen strider mot författningen – ett beslut som har lett till ytterligare oenighet. Oppositionen, under ledning av Nationella räddningsfronten, som protesterar mot bristen på rättsliga garantier för fria och rättvisa val, har meddelat att de kommer att bojkotta det kommande parlamentsvalet.
G. Den interna politiska situationen är mycket spänd och polariserad på grund av att det saknas en konstruktiv och bred dialog mellan religiösa och sekulära motparter, och leder ofta till våldsamheter. En verklig nationell dialog där alla politiska krafter deltar på ett meningsfullt sätt är det bästa sättet för att överbrygga de aktuella politiska och sociala skillnaderna och skapa en fördjupad och hållbar demokrati i Egypten. Oppositionens krav på en nationell enhetsregering har förkastats av president Mursi. Den 26 februari 2013 inledde president Mursi en nationell dialog som bojkottades av den ledande oppositionen.
H. Gatuprotester och våldsamma sammandrabbningar äger fortfarande rum i Egypten, de senaste i Port Said då fyra människor dödades och hundratals skadades i samband med att demonstranter och säkerhetsstyrkor drabbade samman den 2–3 mars 2013. De statliga myndigheterna har inte lyckats återställa lugnet och ordningen. Det blir ofta inga påföljder för det övervåld som säkerhetsstyrkor såväl som vissa politiska partier och oidentifierade grupper använder mot fredliga demonstranter.
I. Shurarådet ratificerade den 28 januari 2013 nya säkerhetsåtgärder på begäran av president Mursi, däribland införande av undantagstillstånd i guvernementen Suez, Ismailia och Port Said, och tillstånd för Egyptens armé att skydda statliga institutioner mot sabotage och att återställa säkerheten.
J. Egypten står inför en fortsatt oroväckande ekonomisk situation, som förvärras av bortfallet av intäkter från turism och utländska direktinvesteringar. Budgetkonsolidering, återupprättande av förtroendet för ekonomin och investerares förtroende, som kräver politisk stabilitet, och korruptionsbekämpning är en förutsättning för att det ska kunna skapas en stark egyptisk ekonomi. Egyptens ekonomi behöver ytterligare stöd från det internationella samfundet, bland annat EU, för att bemöta dessa utmaningar.
K. Den lokala valutan har förlorat 8 % av sitt värde och Egyptens centralbanksreserver har utsatts för hårt tryck, vilket ytterligare har förvärrat en redan mycket instabil och bräcklig ekonomisk situation. Den egyptiska regeringen är fast besluten att gå vidare med förhandlingarna om ett lån från Internationella valutafonden.
L. Rättsliga institutioner och domare fortsätter att utsättas för påtryckningar, angrepp, hot och inblandning från olika politiska aktörer och krafter. I november 2012 avbröt författningsdomstolen tillfälligt sitt arbete på grund av att anhängare till presidenten och hans allierade sittstrejkade i domstolens lokaler. Uppsägningen av den allmänna åklagaren i oktober 2012 och utnämningen av en ny allmän åklagare har väckt stark kritik från domare, anställda inom rättsväsendet m.fl. och fått dessa att gå ut och demonstrera. Denna inblandning i rättsväsendets verksamhet undergräver befolkningens förtroende för att rättssystemet är rättvist och opartiskt.
M. Egyptiska kvinnor befinner sig i en särskilt utsatt situation under denna övergångsperiod. Enligt rapporter från egyptiska och internationella människorättsorganisationer har oidentifierade, organiserade gruppers angrepp på kvinnliga demonstranter, inklusive våldtäkter, på sistone ökat och blivit mer organiserade och systematiska. Målet var att avskräcka kvinnor från att delta i protester, särskilt under och efter kvällen den 25 januari 2013. Säkerhetsstyrkorna utsätter också ofta kvinnliga demonstranter för våld, sexuella övergrepp, tidigare också för oskuldstester, och andra former av förnedrande behandling. Dessutom hotas och trakasseras kvinnorättsaktivister, och kvinnors deltagande i politiken har minskat kraftigt. Kvinnor i den informella sektorn, framför allt inom jordbruks- och hushållssektorn, arbetar ofta under farliga och förödmjukande arbetsförhållande, utan sjukförsäkring eller något skydd mot skador.
N. Det civila samhället i Egypten och internationella icke-statliga organisationer känner av ett ökat tryck och har mycket svårt att bedriva verksamhet i Egypten. Lagförslagen om medborgarorganisationer och stiftelser och om offentliga demonstrationer skulle, om de antogs i sin nuvarande form, utgöra ett allvarligt hot mot dem och deras arbete och rätt till demonstrationsfrihet, och skulle allvarligt begränsa finansiering från utlandet. Oberoende fackföreningar rapporterar om ökade påtryckningar på deras organisationer och medlemmar, och det fysiska våldet och trakasserierna mot journalister har ökat avsevärt. Ett antal åtal har väckts mot oppositionens medier för att ha förolämpat presidenten.
O. Den 26 januari 2013 dömde en domstol i Kairo 21 personer till döden till följd av fotbollskravallerna i Port Said i början av 2012 då 74 personer miste livet. I sin resolution av den 16 februari 2012 efterlyste Europaparlamentet en oberoende utredning av de händelser som ledde fram till tragedin och begärde att de ansvariga skulle ställas inför rätta. EU är dock kraftfullt principiellt en stark motståndare till dödsstraffet, och dödsstraffets avskaffande är ett av de viktigaste målen i EU:s människorättspolitik.
P. Arbetsgruppen EU-Egypten höll den 13–14 november 2012 ett möte i Kairo med över 500 deltagare – däribland politiska ledare, parlamentariker, företagsledare och företrädare för det civila samhället från båda sidor – som diskuterade ovanligt många olika frågor, exempelvis politiskt och ekonomiskt samarbete, samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, återföring av tillgångar, handel, turism, infrastruktur, informations- och kommunikationsteknik samt vetenskap.
Q. EU är Egyptens viktigaste ekonomiska partner och dess främsta utländska källa till utländska investeringar och utvecklingssamarbete. Vid arbetsgruppens möte erbjöd EU och anslutna finansinstitut Egypten bidrag, subventionerade lån och lån till ett värde av totalt 5 miljarder euro för perioden 2012–2013. Arbetsgruppen meddelade också att Egyptens deltagande i programmen Erasmus Mundus och Tempus hade fördubblats, vars mål är att få egyptiska studenter och forskare att komma till Europa. Det är viktigt för Egypten att dessa åtaganden uppfylls och att utbetalningen av EU-stödet påskyndas.
R. Arbetsgruppen framhöll sitt åtagande att främja och respektera de mänskliga rättigheterna (inklusive kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män för att stärka kvinnornas ställning på alla områden), yttrande- och mötesfriheten samt religions- och trosfriheten. Arbetsgruppen fördömde alla former av uppvigling till religionshat, intolerans, fientlighet och våld.
S. EU har erbjudit sig att skicka ett valobservatörsuppdrag till det kommande valet till parlamentets representanthus på inbjudan av Egypten. Landets valkommitté beslutade nyligen att acceptera att valet övervakas och att bjuda in en rad internationella aktörer, bl.a. EU, för detta ändamål.
T. En återföring av de tillgångar som stulits av den förra regimen kan bidra ekonomiskt, men kan också göra att rättvisa skipas och att ansvar utkrävs inför det egyptiska folket och är därför en viktig politisk fråga av stort symboliskt värde i förbindelserna mellan EU och Egypten. Sedan mars 2011 har 19 personer som är ansvariga för förskingringen av den egyptiska statens medel, däribland den förre presidenten Mubarak, fått sina tillgångar i EU frysta. Rådet antog den 26 november 2012 en ny förordning för att underlätta återföringen av dessa förskingrade medel. Arbetsgruppen har beslutat att inom tre månader färdigställa en färdplan som eventuellt kan leda till att det inrättas en grupp för återföringen av tillgångar som samordnas av Europeiska utrikestjänsten.
U. ”Mer för mer”-principen och principen om partnerskap med samhällen är hörnstenar i EU:s reviderade europeiska grannskapspolitik.
1. Europaparlamentet uttrycker än en gång sin solidaritet med det egyptiska folket under denna svåra och krävande politiska, ekonomiska och sociala övergångsperiod. Parlamentet upprepar att EU har beslutat att fortsätta bistå Egyptens folk under denna historiska övergångsperiod.
2. Europaparlamentet är mycket oroat över den försämrade människorättssituationen i Egypten och bristen på beslutsamhet från egyptiska myndigheters sida att vända denna oroväckande utveckling. Parlamentet understryker att i linje med den reviderade europeiska grannskapspolitiken efter den arabiska våren, och framför allt principen ”mer för mer”-strategin är nivån och bredden på EU:s engagemang i fråga om Egypten beroende av hur landets lyckas fullgöra sina åtaganden i fråga om demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
3. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att göra stöd, ekonomisk integration och andra förmåner inom ramen för arbetsgruppen EU–Egypten strikt beroende av konkreta framsteg, såsom att anta och genomföra den nödvändiga rättsliga ramen, särskilt på de områden som denna resolution anger.
4. Europaparlamentet uppmanar ännu en gång de egyptiska myndigheterna att garantera full respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, däribland kvinnors rättigheter, religionsfrihet, samvets- och tankefrihet, skydd av minoriteter, icke-diskriminering på grund av sexuell läggning, förenings- och mötesfrihet, yttrandefrihet samt tryck- och mediefrihet, som är nödvändiga för en djupgående och hållbar demokrati. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en nationell plan för reformer på området för de mänskliga rättigheterna som ska utarbetas på ett öppet och inkluderande sätt.
5. Europaparlamentet betonar vikten av det kommande valet till parlamentets representanthus, som kommer att utgöra ännu en milstolpe i demokratiseringsprocessen. Parlamentet erinrar om betydelsen av internationella standarder för demokratiska val och av att tillåta nationella och internationella valobservatörer. Parlamentet uppmuntrar Egyptens regering och alla politiska krafter att se det kommande valet som en möjlighet att inleda en mycket välbehövlig, bred och inkluderande nationell dialog. Parlamentet välkomnar den Egyptiska valkommitténs beslut att bjuda in EU att övervaka det kommande parlamentsvalet.
6. Europaparlamentet konstaterar att den nya egyptiska författningen antogs genom folkomröstning den 15 och 22 december 2012. Parlamentet erinrar om den oro som många egyptiska observatörer uttryckt över att ett antal bestämmelser i den nya författningen kan strida mot landets internationella människorättsåtaganden. Parlamentet anser att en bredare författningsprocess med större delaktighet skulle kunna ha bidragit till ett bredare samförstånd i det splittrade egyptiska samhället om den grundläggande politiska ram som behövs för landets framtid.
7. Europaparlamentet är bestört över den ökande interna polariseringen i det egyptiska samhället, som ytterligare späs på av de fortsatta våldsamheterna och ett klimat av straffrihet. Parlamentet påminner de egyptiska statliga myndigheterna och säkerhetsstyrkorna om deras uppgift att skydda mötesfriheten och upprätthålla säkerheten och ordningen helt i enlighet med landets lagstiftning och internationella principer om brottsbekämpningsmetoder. Parlamentet efterlyser en oberoende utredning av alla våldshandlingar, inklusive de som ska ha begåtts av brottsbekämpande tjänstemän, och kräver att gärningsmännen ställs inför rätta. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att, i fråga om Egypten, strikt följa rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel, framför allt det andra kriteriet om respekten för de mänskliga rättigheterna.
8. Europaparlamentet ser allvarligt på den negativa utvecklingen vad gäller rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och kampen mot tortyr, och uppmanar Egyptens regering att fullt ut respektera, stödja och främja rättsväsendets oberoende och integritet i landet. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att inleda ett effektivt rättsligt övergångsförfarande för att utkräva ansvar för de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts före, under och efter revolutionen 2011.
9. Europaparlamentet uttrycker samma oro som egyptiska aktivister i det civila samhället för de lagförslag om medborgarorganisationer, stiftelser och demonstrationer som, om de antas, ytterligare kommer att begränsa manöverutrymmet för det egyptiska civila samhället. Parlamentet uppmanar Egyptens regering att inleda ett regelrätt offentligt samråd och att lägga fram nya lagförslag som är förenliga med Egyptens internationella människorättsåtaganden och som bl.a. garanterar en positiv miljö för civilsamhällets organisationer och för fredliga missnöjesyttringar. Parlamentet efterlyser ett slut på statlig inblandning och på alla former av påtryckningar, hot och trakasserier mot det civila samhället, fackligt aktiva och mot journalister.
10. Europaparlamentet är djupt oroat över det klimat präglat av våld mot kvinnor som råder i Egypten och bristen på framsteg när det gäller jämställdhet i praktiken och i lagen. Parlamentet uppmanar till ett omedelbart slut på alla former av sexuella trakasserier och könsrelaterat våld, även mot kvinnliga demonstranter och kvinnorättsaktivister. Parlamentet kräver också grundliga och opartiska utredningar av alla sådana brott och att gärningsmännen ställs inför rätta. Parlamentet uppmanar egyptiska myndigheter att anpassa det nödvändiga regelverket för att bekämpa våldet mot kvinnor och att offentligt fördöma detta fenomen, även på högsta nivå. Regeringen uppmanas med kraft att främja och stödja kvinnors politiska deltagande genom att vända den aktuella negativa utvecklingen på detta område.
11. Europaparlamentet uttrycker än en gång sin oro inför den fortsatta människosmugglingen och människohandeln och inför situationen med illegala invandrare i Sinairegionen. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att göra betydligt mer för att åtgärda dessa problem, inte minst genom att fullt ut genomföra nationell lagstiftning om flyktingar och genom att bevilja FN:s organ och människorättsorganisationer full tillgång till de berörda individerna i Sinai.
12. Europaparlamentet upprepar att EU:s principiellt är en stark motståndare till dödsstraffet och kräver ett fullständigt moratorium för alla fall av dödsdomar i Egypten. Parlamentet uppmanar med kraft Egypten att ratificera det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter vars syfte är att avskaffa dödsstraffet. Parlamentet kräver en omvandling av de dödsdomar som utfärdades mot 21 supportrar av fotbollslaget Al-Masry.
13. Europaparlamentet beklagar bristen på konkreta framsteg när det gäller återföringen till det egyptiska folket av tillgångar som förskingrats av den förra regimen. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att ge denna viktiga symboliska och ekonomiska fråga den uppmärksamhet den förtjänar och uppmanar EU att inrätta en grupp med utredare, advokater och åklagare från sina medlemsstater med uppgift att bistå de egyptiska myndigheterna med rättsligt stöd och rådgivning i denna process.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, Egyptens president och regering samt Egyptens Shuraråd.
- [1] Antagna texter, P7_TA-PROV(2012)0064.
- [2] Antagna texter, P7_TA-PROV(2012)0092.