Förfarande : 2013/2542(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0099/2013

Ingivna texter :

B7-0099/2013

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/03/2013 - 8.8
CRE 14/03/2013 - 8.8

Antagna texter :

P7_TA(2013)0095

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 170kWORD 83k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0095/2013
6.3.2013
PE507.369v01-00
 
B7-0099/2013

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen


om situationen i Egypten (2013/2542(RSP))


Marietje Schaake, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Alexander Graf Lambsdorff, Ivo Vajgl, Jelko Kacin, Hans van Baalen, Alexandra Thein, Graham Watson, Marielle de Sarnez, Edward McMillan-Scott för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Egypten (2013/2542(RSP))  
B7‑0099/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt resolutionen av den 16 februari 2012 om den senaste utvecklingen(1),

–       med beaktande av sina debatter i kammaren om Egypten och Mellanöstern den 12 juni, 4 juli och 12 december 2012,

–       med beaktande av uttalandena av (talespersonen för) vice ordföranden/den höga representanten, Catherine Ashton, den 18 mars 2012 om att påve Shenouda III avlidit, den 11 maj 2012 om situationen i Egypten inför presidentvalet den 23–24 maj, den 25 maj 2012 om presidentvalet i Egypten, den 1 juni 2012 om hävandet av undantagstillståndet i Egypten, den 15 juni 2012 om Egyptens högsta konstitutionsdomstols beslut av den 14 juni att lagstiftningsramen för parlamentsvalet strider mot författningen, den 20 juni 2012 om den politiska situationen i Egypten, den 24 juni 2012 om valet av Muhammad Mursi till Egyptens president, den 30 juni 2012 om installationen av Mursi som Egyptens president, den 24 juli 2012 om utnämningen av en ny premiärminister i Egypten, den 5 december 2012 om situationen i Egypten, den 25 december 2012 om folkomröstningen i Egypten samt den 25 januari 2013 om dödsskjutningarna i Port Said.

–       med beaktande av rådets slutsatser om Egypten av den 27 februari, 25 juni, 19 november och 10 december 2012 samt den 8 februari 2013,

–       med beaktande av paketet med den europeiska grannskapspolitiken och Egyptens framstegstegsrapport av den 15 maj 2012,

–       med beaktande av kommissionens nya dialog av den 2 juli 1012 med länderna i södra Medelhavsområdet, däribland Egypten om högre utbildning, vars syfte är att bedöma utmaningar inom högre utbildning och att stärka EU:s stöd och samarbete i framtiden,

–       med beaktande av vice ordförandens/den höga representantens besök i Egypten den 18–19 juli 2012 och mötet med president Mursi i Bryssel den 13 september 2012,

–       med beaktande av mötet den 13–14 november 2012 med arbetsgruppen EU–Egypten, slutsatserna från medordförandena i arbetsgruppen EU–Egypten, paketet med ekonomiskt och politiskt stöd till en övergång i Egypten, i synnerhet stödet till sysselsättning och yrkesutbildning för unga människor i Egypten samt de fyra undertecknade avsiktsförklaringarna om att ta till vara ömsesidiga fördelar för företag i EU och Egypten, liksom kommentarerna från vice ordföranden/den höga representanten och kommissionens ledamot med ansvar för grannskapspolitik, Stefan Füle,

–       med beaktande av Kairodeklarationen från det andra mötet mellan EU:s och Arabförbundets utrikesministrar den 13 november 2012,

–       med beaktande av uttalandena från Europeiska rådets ordförande, Herman van Rompuy, efter hans möte med president Muhammad Mursi i Kairo den 13 januari 2013,

–       med beaktande av rådets pressmeddelande av den 8 februari 2013 om EU:s svar på den arabiska våren och läget två år senare,

–       med beaktande av det samarbete, i synnerhet i Medelhavsområdet, mellan Europeiska investeringsbanken och Islamiska investeringsbanken som aviserades den 9 februari 2012,

–       med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 15 maj 2012 från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att göra den nya europeiska grannskapspolitiken till en framgång,

–       med beaktande av associeringsavtalet mellan EU och Egypten från 2001 (vilket trädde i kraft den 1 juni 2004), förstärkt av den handlingsplan och den europeiska grannskapspolitik som man kom överens om 2007,

–       med beaktande av uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, av den 7 december 2012 om våldet i Egypten och allvarliga problem med förslaget till författning samt av den 29 januari 2013 om behovet av en seriös dialog och ett slut på övervåldet,

–       med beaktande av uttalandet från talespersonen för FN:s generalsekreterare av den 24 januari 2013 om Egypten,

–       med beaktande av uttalandet från den verkställande direktören för UN Women, Michelle Bachelet, av den 31 januari 2013, där hon uttryckte djup oro över det eskalerande våldet mot kvinnor på allmän plats i Egypten,

–       med beaktande av Egyptens högsta författningsdomstols beslut av den 14 juni 2012 om att parlamentsvalet 2012 stred mot konstitutionen och att en tredjedel av de valda ledamöterna vunnit sin plats olagligt, och där lagen om politisk uteslutning, som hindrade före detta medlemmar i Mubaraks regim från att delta i valet, ogiltigförklarades,

–       med beaktande av de konstitutionella dekret som det styrande militärrådet utfärdade den 17 och 18 juni 2012 om ändring av Arabrepubliken Egyptens provisoriska författning av den 20 mars 2012, i vilka militären gavs en utökad roll i den civila brottsbekämpningen och beslutsbefogenheterna utvidgades i interna och nationella säkerhetsfrågor,

–       med beaktande av presidentvalet i Egypten den 23–24 maj och 16–17 juni 2012 och den seger som vanns av Muslimska brödraskapets kandidat, Muhammad Mursi, över före detta armégeneralen Ahmed Shafiq med 51,7 procent av rösterna, såsom den nationella valkommissionen bekräftade den 24 juni 2012,

–       med beaktande av president Mursis konstitutionella förklaring av den 12 augusti 2012, vilken gav honom själv breda lagstiftande och verkställande befogenheter och en roll i utarbetandet av Egyptens nya författning,

–       med beaktande av president Mursis konstitutionella förklaring av den 22 november 2012, vilken gjorde det omöjligt att överklaga eller ogiltigförklara alla presidentdekret och presidentlagar och att upplösa eller utöva juridisk kontroll över Shurarådet och den konstituerande församlingen, och genom vilken en förnyad rättegång av före detta president Hosni Mubarak beordrades,

–       med beaktande av president Mursis återkallande av sin konstitutionella förklaring den 8 december 2012,

–       med beaktande av den folkomröstning om författningen som hölls den 15 och 22 december 2012 och där en majoritet röstade för författningen, med ett valdeltagande på 33 procent,

–       med beaktande av det kommande parlamentsvalet från den 22 april till den 24 juni 2013 och det offentliga meddelandet om bojkott av valet från Nationella sammanslutningen för förändring, Nationella räddningsfronten och Islamiska Jihad i Egypten,

–       med beaktande av Amnesty Internationals rapporter från januari 2013: Rampant impunity – Still no justice for protestors killed in the ‘25 January Revolution’ respektive februari 2013: Egypt: Gender-based violence against women around Tahrir Square,

–       med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 och den internationella konventionen om barnets rättigheter från 1989, vilka Egypten har gått med på att ansluta sig till,

–       med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–       med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Val och författning

A.     Presidentvalet i Egypten ägde rum mellan den 23 maj och 17 juni 2012, med tolv officiellt deltagande kandidater.

B.     Den 14 juni 2012 förklarade Egyptens högsta författningsdomstol att lagstiftningsramen omkring parlamentsvalet stred mot författningen. Efter detta beslut meddelade det styrande militärrådet den 16 juni att parlamentet hade upplösts. Muslimska brödraskapet fördömde militärrådets beslut som olagligt. Shurarådet, som till 85 procent består av islamister och som valdes med ett valdeltagande på 10 procent, fungerar som ett tillfälligt lagstiftande organ.

C.     Den 24 juni 2012 utropades Muhammad Mursi officiellt till segrare i presidentvalet i Egypten. Detta var det första fria och demokratiska presidentvalet i landet och första gången som en islamistisk kandidat valdes till statschef i arabvärlden.

D.     Den 12 augusti 2012 krävde president Mursi tillbaka den politiska makten, efter att det styrande militärrådet väsentligt hade utökat sin roll i civila frågor sedan den förre presidenten, Mubarak, förlorade makten.

E.     Den 10 april 2012 upplöste förvaltningsdomstolen i Kairo den konstitutionella församlingen, som hade fått i uppdrag att utarbeta en ny författning, och den 8 juni 2012 inrättades en ny konstitutionell församling bestående av 100 ledamöter.

F.     Den 22 november 2012 utfärdade president Mursi ett konstitutionellt dekret som avsevärt utökade hans befogenheter och gjorde det omöjligt att överklaga eller ogiltigförklara alla presidentdekret och presidentlagar. Det förhindrar också all upplösning av eller juridisk kontroll över Shurarådet och den konstituerande församlingen, förlänger mandatet för den konstituerande församlingen till åtta månader samt ger immunitet åt samtliga beslut och dekret som har utfärdats av presidenten efter makttillträdet den 30 juni 2012, tills en ny författning har ratificerats. Dekretet gav även presidenten exklusiv rätt att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda Egyptens nationella enhet och säkerhet samt revolutionen.

G.     Den 30 november 2012 antog den konstituerande församlingen förslaget till författning, som enligt flera människorättsgrupper och internationella experter innehåller många osäkerheter och tvetydigheter, i synnerhet religiösa referenser, som kan tas till intäkt för att begränsa medborgerliga friheter som yttrande-, mötes- och religionsfriheten samt kvinnors rättigheter. Förslaget till författning innebär inget slut på militärdomstolarna för civilpersoner, och det antogs av en majoritet (63,8 procent) av de röstande i en folkomröstning som skedde den 15 och 22 december 2012 med ett valdeltagande på 32,9 procent. Flera oppositionsledare har kallat författningen illegitim och därmed försökt undergräva genomförandet av den.

H.     Den 8 december 2012 drog president Mursi tillbaka sin konstitutionella förklaring av den 22 november 2012.

I.      Våldsamma sammanstötningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor har vållat dussintals dödsoffer före och under veckorna efter den andra årsdagen av revolutionen den 25 januari. Den tändande gnistan till detta var den tilltagande laglösheten i Egypten, den kraftiga tillbakagången i den egyptiska ekonomin eller det dussintal dödsdomar som utdömdes mot civila som var inblandade i de dödliga fotbollskravallerna i Port Said 2012, vilket fick president Mursi att utlysa undantagstillstånd i flera egyptiska städer och militären att varna om ”statskollaps”. Efter detta enades oppositionsledarna den 30 januari 2013 om ett gemensamt krav på att president Mursi ska sätta stopp för våldet mot demonstranterna, bilda en nationell samlingsregering och inleda en nationell dialog. President Mursi har avvisat kraven på en samlingsregering.

J.      Nyval till det egyptiska parlamentet har utlysts till den 27 april 2013 och ska pågå till slutet av juni. Det nyvalda parlamentet kommer att samlas den 6 juli 2013. Utnämningen av Egyptens nya premiärminister måste godkännas av det nya parlamentet. Egyptens högsta valkommission har accepterat att fyra icke-statliga organisationer får ”bevittna” valen, tillsammans med Europeiska unionen, Arabförbundet och Afrikanska unionen. Vallagen kan för närvarande fortfarande bli föremål för ändringar av Shurarådet och har kritiserats kraftigt av politiska grupper och det konstitutionella rådet.

K.     Nu inför nästa parlamentsval stöter övergången till demokrati i Egypten på ständiga utmaningar och störs av utestängande politik, fortlöpande våldsanvändning av polis och säkerhetsstyrkor mot demonstranter, överdriven användning av tårgas, godtyckliga gripanden – bland annat av barn –, utbredda sexuella trakasserier mot kvinnor, bortföranden av sekulära och liberala aktivister samt en markant återgång till ett förtryck som är jämförbart med det som rådde under Mubarakregimen.

L.     De fortgående våldsamheterna och sammanstötningarna på gatorna i Egypten hotar allvarligt ett säkert och väl genomfört val. Bortföranden och hotelser som inte utreds på allvar av polisen främjar ett klimat av straffrihet som kan leda till hot mot eller angrepp på anhängare till olika kandidater i parlamentsvalet. Människorättsgrupper har dokumenterat och rapporterat om flera fall av tortyr, som i minst två av de rapporterade fallen har lett till dödsfall. Säkerheten och den allmänna ordningen bör upprätthållas med återhållsamhet och fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.

Förbindelserna mellan EU och Egypten

M.    EU har upprepade gånger uttryckt sitt stöd för tankefrihet, samvetsfrihet, religionsfrihet och kvinnors rättigheter, och har betonat att regeringarna är skyldiga att garantera dessa friheter överallt i världen. Det finns ett rättsligt krav på att EU:s externa åtgärder måste följa unionens grundprinciper, i synnerhet respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

N.     Vice ordföranden/den höga representanten besökte president Mursi i Kairo den 19 juli 2012. President Mursi besökte Europeiska kommissionen i Bryssel den 12 september 2012 för att diskutera den politiska och ekonomiska situationen och de följande stegen i övergången mot demokrati.

O.     Den 13–14 november 2012 sammanträdde arbetsgruppen EU–Egypten, under delat ordförandeskap av vice ordföranden/den höga representanten och Egyptens utrikesminister Kamel Amr, i Kairo och enades om ett omfattande paket med ekonomiskt och politiskt stöd för att hjälpa Egypten med den pågående övergången, omfattande nästan 5 miljarder euro i lån och bidrag för 2012 –2013. Det ekonomiska stödet är (delvis) villkorat med att Egypten lyckas slutföra ett avtal med Internationella valutafonden och förenat med krav beträffande mänskliga rättigheter, demokrati och ekonomisk styrning.

P.     EU och Egypten har enats om att gemensamt undersöka hur handels- och investeringsförbindelserna kan fördjupas, bland annat med hjälp av tekniskt stöd, något som kan leda till ett djupgående och omfattande frihandelsavtal.

Q.     Redan åtta dagar efter avslutningen av mötet med arbetsgruppen EU–Egypten utfärdade president Mursi sin konstitutionella förklaring, som ger honom befogenheter som är utan motstycke och som inte kan bli föremål för vare sig rättslig prövning eller parlamentarisk kontroll. Både den valda tidpunkten och de konsekvenser som förklaringen får har skadat EU:s förtroende för och tilltro till presidentens åtagande att verka för konstruktiva och stabila politiska förbindelser och handelsförbindelser med EU.

R.     Den ekonomiska situationen i Egypten är desperat, med utländska valutareserver som är mycket begränsade och ett egyptiskt pund som inte har varit så svagt sedan 2004. Landets ekonomiska framsteg kommer att vara beroende av långsiktig inhemsk politisk och social stabilitet. Egypten befinner sig i en kritisk övergångsperiod och står inför stora utmaningar och svårigheter i denna demokratiseringsprocess.

S.     EU har konsekvent erbjudit de egyptiska myndigheterna bistånd och expertis i samband med landets övergång till ett rättvist, regelbaserat, fritt och demokratiskt samhälle.

Kränkningar av medborgerliga friheter och rättigheter

T.     Avsaknaden av såväl politisk stabilitet som ett grundläggande styre i vardagen, konstitutionell övervakning och jämvikt och framför allt maktdelning samt avsaknaden av en tydlig konstitutionell ram kombinerat med de försämrade socioekonomiska förhållandena i Egypten har tillsammans gett upphov till ett klimat där fortsatta människorättskränkningar har förblivit ostraffade.

U.     Ett antal förslag till ny lagstiftning som ska reglera icke-statliga organisationers verksamhet har medfört farhågor hos aktivister och organisationer från det civila samhället. Enligt en skrivelse från ministeriet med ansvar för försäkringsfrågor och sociala frågor är det förbjudet för alla egyptiska icke-statliga organisationer (eller ”lokala enheter”) att ha kontakt med utländska partner (eller ”internationella enheter”) utan förhandstillstånd från organ som ansvarar för den allmänna säkerheten men som ännu inte har inrättats. Detta kommer de facto att innebära övervakning och begränsningar av alla former av sociala verksamheter och organisationer eftersom många organisationer från det civila samhället är beroende av utländsk finansiering, även från EU. Den nya lagen om icke-statliga organisationer förväntas även medföra begränsningar av undersökningsuppdrag och andra väsentliga verksamheter runtom i Egypten, vilket i praktiken innebär att organisationer från det civila samhället inte kan utföra sitt arbete.

V.     Icke-statliga organisationer i Egypten tyngs redan av stora administrativa bördor när det gäller att få tillstånd för att verka i landet. Sedan 2011 har tre internationella icke-statliga organisationer och 43 av deras anställda åtalats för att ha tagit emot finansiering utan förhandsgodkännande från de egyptiska myndigheterna.

W.    42 personer, däribland två poliser, dog i sammandrabbningar efter det att en domstol den 26 januari 2013 rekommenderat att 21 personer bosatta i Port Said skulle dömas till döden efter att ha varit inblandade i dödsfall i anslutning till en fotbollsmatch ett år tidigare. Denna dom och domen mot de återstående 52 tilltalade kommer enligt planerna att bekräftas den 9 mars.

X.     Egyptisk polis i Port Said, och även i alla andra delar av landet, tar till (dödligt) våld för tidigt, och kan göra det utan att bli föremål för vederbörlig utredning och helt utan att ställas till svars.

Y.     Den allmänna opinionen i Egypten är mycket kritisk mot begränsningarna av yttrandefriheten. Strafflagen och den nyligen antagna konstitutionen skulle kunna hämma yttrandefriheten allvarligt genom förbudet mot att förolämpa en annan människa, profeten och presidenten. Straffrättsliga åtal mot journalister och komiker som Gamal Fahmy, Bassem Youssef och Okasha Tawfiq fortsätter att drivas. Det har förekommit 24 rapporterade fall där presidenten förolämpats. Antalet fall av hädelse har ökat sedan president Mursi kom till makten.

Z.     Den 9 februari 2013 beslutade en förvaltningsdomstol i Kairo om ett 30 dagar långt förbud mot användning av YouTube och ett antal andra webbplatser på grund av videoklippet om muslimers oskuldsfullhet. Ministeriet för informationsteknik och kommunikation och den nationella tillsynsmyndigheten på telekommunikationsområdet konstaterade efter ett möte att en blockering av YouTube tekniskt skulle påverka användningen av Google-sökningar i Egypten och få ekonomiska konsekvenser för landet, och beslutade därför att motsätta sig domstolsbeslutet. De digitala friheterna möjliggör respekten för de universella mänskliga rättigheterna och bör upprätthållas under alla omständigheter, inte bara på grund av ekonomiska intressen.

AA.  En ny lag om skyddet av rätten att hålla fredliga demonstrationer på allmän plats kan komma att begränsa yttrandefriheten och mötesfriheten på grund av tvetydiga lydelser. Det mest problematiska uttrycket utgör ”medborgarnas intresse” som grund för att förbjuda demonstrationer eller med tvång skingra demonstranter. Ovannämnda lag innehåller inga hänvisningar till vare sig Egyptens konstitution eller internationella fördrag som Egypten anslutit sig till.

BA.  Våldet mot kvinnor grasserar, särskilt i samband med offentliga demonstrationer. Ledaren för Egyptens nationella råd för kvinnor (NCW), Mervat al-Tallawi, har uppmanat alla kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp att anmäla detta samt gemensamt och i stor skala väcka talan mot staten.

CA.  Det har framkommit kritik från både Egyptens nationella råd för kvinnor och det civila samhället mot den passivitet som uppvisats av myndigheterna, som inte har fördömt våldet mot kvinnor. Detta ger en olycklig signal när det gäller Egyptens respekt för kvinnors rättigheter.

1.      Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med det egyptiska folket under denna viktiga period av övergång till demokrati i landet. Parlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att fullt ut garantera respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, däribland yttrandefrihet och mötesfrihet, tryck- och mediefrihet, kvinnors rättigheter, religions-, samvets- och tankefrihet, skyddet av minoriteter och kampen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, samt garantera rättsstatsprincipen, maktdelning, rättsväsendets oberoende och rättssäkerheten, eftersom allt detta utgör grundläggande beståndsdelar i ett fritt och demokratiskt samhälle.

2.      Europaparlamentet erkänner de svårigheter som de egyptiska myndigheterna står inför när det gäller att leda landet genom denna övergångsperiod, men anser att respekten för grundläggande rättigheter och friheter är den miniminorm som myndigheterna bör hålla sig till när de genomför sina åtgärder och strategier.

3.      Europaparlamentet beklagar djupt de många liv som har gått till spillo och det stora antalet skadade under de senaste sammandrabbningarna, och uttrycker sitt deltagande med offrens familjer. Parlamentet efterlyser en oberoende utredning av de händelser som föregick dessa dödsfall och personskador och kräver effektiva och konkreta åtgärder för att se till att de ansvariga ställs inför rätta.

4.      Europaparlamentet uppmanar Egyptens säkerhetsstyrkor, polis och myndigheter att upphöra med våldet mot och förtrycket och fängslandet av fredliga demonstranter och att visa största återhållsamhet i samband med insatser för att hålla demonstrationer under kontroll. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att strikt hålla sig till landets lagstiftning och internationella åtaganden. Parlamentet uppmanar demonstranter, aktivister och oppositionens anhängare att se till att de demonstrationer som hålls blir fredliga.

5.      Europaparlamentet beklagar dödsdomarna mot de personer ur civilbefolkningen som var inblandade i fotbollsvåldet i Port Said, och fördömer användningen av dödsstraff under alla omständigheter samt uppmanar Egyptens lagstiftare att införa ett moratorium för verkställande av dödsstraff.

6.      Europaparlamentet uttrycker stor oro över det ökande sexuella våldet mot kvinnor, framför allt kvinnliga demonstranter, och myndigheternas underlåtelse att förhindra och fördöma detta våld eller ställa gärningsmännen till svars. Parlamentet uppmanar president Mursi och även ledarna för det parti som sitter vid makten och ledarna för oppositionspartierna att visa prov på starkt politiskt ledarskap genom att ta itu med det könsrelaterade våldet, och se till att alla fall av sexuella övergrepp mot och trakasserier av kvinnor utreds i vederbörlig ordning så att gärningsmännen ställs inför rätta och offren får adekvat gottgörelse. Parlamentet uppmanar med kraft president Mursi att ta itu med det våld mot och den diskriminering av kvinnor som ständigt förekommer genom att anta den lagstiftning mot trakasserier som kvinnorättsaktivister föreslagit. Egyptens myndigheter uppmanas att fördöma alla former av våld och angrepp mot kvinnor.

7.      Europaparlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att reformera polis- och säkerhetsstyrkorna för att upphäva alla lagar som medger obegränsad användning av våld mot civilbefolkningen från polis- och säkerhetsstyrkornas sida, och i vederbörlig ordning utreda alla rapporter om tortyr eller övervåld mot civila, särskilt barn och kvinnor, samt garantera full ansvarsskyldighet för de ansvariga, i enlighet med grundläggande mänskliga rättigheter och friheter och med de internationella fördrag som Egypten undertecknat.

8.      Europaparlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att underteckna och ratificera Romstadgan om inrättandet av Internationella brottmålsdomstolen i Haag och avstå från att bjuda in statschefer för vilka Internationella brottmålsdomstolen har utfärdat arresteringsorder.

9.      Europaparlamentet uppmanar med kraft Egyptens myndigheter att avstå från att föreslå lagar och förordningar som hämmar och de facto sätter stopp för all kritik mot myndigheterna genom övervakning av alla icke-statliga organisationer och deras finansiering. Egyptens myndigheter uppmanas eftertryckligen att erkänna det viktiga arbete som civilsamhällets organisationer utför och se till att nya lagar och förordningar respekterar internationella rättsnormer.

10.    Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för reformer som leder till demokrati, respekt för rättsstatsprincipen och social rättvisa i Egypten, i enlighet med det egyptiska folkets uttryckliga vilja. Parlamentet upprepar sitt krav på att undantagstillståndet i landet ska hävas fullt ut. Bruket att i militärdomstolar åtala civila måste upphöra med omedelbar verkan.

11.    Europaparlamentet uppmanar med kraft Egyptens myndigheter att se till att det parlamentsval som aviserats kan hållas under fria och smidiga former genom att myndigheterna utreder de senaste bortförandena av oppositionsaktivister och journalister, att till fullo respektera yttrandefriheten – både på och utanför internet – för att möjliggöra en offentlig politisk debatt samt att se till att säkerhetsstyrkorna avstår från att skingra fredliga demonstrationer och använda övervåld.

12.    Europaparlamentet välkomnar att Egyptens myndigheter bjudit in ett antal internationella icke-statliga organisationer och internationella organisationer, inklusive EU, att övervaka det kommande parlamentsvalet. Parlamentet upprepar sitt erbjudande att, under nära samarbete och samordning med de egyptiska myndigheterna, sända ett fullt valobservatörsuppdrag för att se till att det blir ett fritt och rättvist val.

13.    Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna och oppositionen att finna en kompromisslösning för att vända trenden med tilltagande våld och ökande klyftor samt betonar betydelsen av att hålla ett fritt, rättvist och öppet val där alla sidor deltar, för att fortsätta övergången till en verklig demokrati i Egypten. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att stödja och bistå myndigheterna, de politiska partierna och det civila samhället i Egypten i deras insatser för att uppnå detta mål.

14.    Europaparlamentet upprepar att Egyptens konstitution bör vara så inkluderande som möjligt och få allmänhetens stöd så att det över huvud taget inte finns rum för diskriminering i det egyptiska samhället.

15.    Europaparlamentet uppmanar med kraft Egyptens myndigheter att inleda en verkligt nationell dialog som syftar till att ta itu med och lösa de problem som för närvarande försvårar Egyptens övergång och infriandet av det löfte som gavs i samband med revolutionen den 25 januari. Ovannämnda problem rör framför allt användningen av våld, sexuellt våld mot kvinnor, övervåld, straffriheten i dessa sammanhang, åtgärder som leder till bristande respekt för grundläggande och medborgerliga friheter samt den egyptiska ekonomins instabilitet. Parlamentet uppmanar i samband med detta vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att ta sitt ansvar för ett av de viktigaste grannländerna och framtiden för dess unga och ambitiösa befolkning.

16.    Europaparlamentet anser att den politiska instabiliteten har en nära koppling till den ekonomiska instabiliteten, och uppmanar Egyptens myndigheter och opposition att under samförstånd ta fredliga steg i rätt riktning för att överbrygga skillnader. Parlamentet uppmuntrar en utveckling av ekonomiskt samarbete mellan EU och Egypten – med en stark bilateral dialog om ekonomiska reformer –, som ett viktigt steg mot att bygga förtroende bland investerare och hos Internationella valutafonden, från vilken ett lån är av avgörande betydelse för den egyptiska ekonomins överlevnad.

17.    Europaparlamentet beklagar att vice ordföranden/den höga representanten inte fördömt eller på annat sätt offentligt reagerat på president Mursis maktövertagande bara dagar efter mötet med arbetsgruppen EU–Egypten och därigenom undergräver EU:s trovärdighet som en stark försvarare av demokrati, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

18.    President Mursi utfärdade en förklaring som ger honom befogenheter som är utan motstycke och inte kan kontrolleras. Europaparlamentet beklagar att rådet, fyra dagar efter det att detta skedde, tillkännagav ett förnyat åtagande om återvinning av tillgångar och omfördelning till de egyptiska myndigheterna.

19.    Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att klart och tydligt stödja det egyptiska folket i dess kamp för frihet, värdighet och självbestämmande.

20.    Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att utveckla ”mer ger mer”-principen på ett konsekventare och mer praktiskt sätt så att det inte bara är ett teoretiskt begrepp. Detta bör inbegripa klara villkor och riktmärken för det fall att Egyptens regering inte genomför demokratiska reformer eller inte respekterar de mänskliga rättigheterna och friheterna.

21.    Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att kräva att de egyptiska myndigheterna och president Mursi fullgör sina åtaganden om att respektera de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. EU uppmanas att inte bevilja de egyptiska myndigheterna något budgetstöd om grundläggande villkor, såsom respekten för de mänskliga rättigheterna och friheterna, ett demokratiskt styre och rättsstatsprincipen, inte är uppfyllda.

22.    Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för ett stärkt samarbete mellan EU och Egypten, oavsett om det sker inom ramen för associeringsavtalet och dess handlingsplaner, en framgångsrik fortsättning för arbetsgruppen EU–Egypten, regelbundna människorättsdialoger, ett ökat samarbete mellan företag, ökad rörlighet för egyptier – särskilt studenter – med tanke på inresa i EU, förhandlingar om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal eller en framtida marknadsintegration.

23.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Egyptens myndigheter.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2012)0064.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy