FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den fleråriga budgetramen och egna medel
6.3.2013 - (2012/2803(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Richard Ashworth för ECR-gruppen
B7‑0126/2013
Europaparlamentets resolution om den fleråriga budgetramen och egna medel
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 295, 310, 311, 312 och 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och protokoll nr 1 i Lissabonfördraget,
– med beaktande av den politiska överenskommelse som nåddes genom slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7−8 februari 2013,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Enligt artikel 312.2 i EUF-fördraget ska rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande anta en förordning om fastställande av den fleråriga budgetramen. Rådet ska besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet.
B. Enligt artikel 310.1 i EUF-fördraget måste alla EU:s inkomst- och utgiftsposter visas i budgeten.
C. Enligt artikel 295 i EUF-fördraget ska parlamentet, rådet och kommissionen samråda och i samförstånd reglera formerna för sitt samarbete och därför ska ett interinstitutionellt avtal ingås för att förbättra det årliga budgetförfarandet och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor.
D. I artikel 312.5 i EUF-fördraget uppmanas parlamentet, rådet och kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet av budgetramen.
E. Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik, och den ska helt finansieras av egna medel. Rådet måste höra parlamentet innan det antar ett nytt beslut om reformen av systemet för egna medel, och måste även inhämta parlamentets godkännande innan det antar förordningar om åtgärder för att genomföra systemet för egna medel.
F. Det är nödvändigt att EU har både en budget och ett budgetförfarande som till fullo återspeglar den transparenta och demokratiska kärnan i den parlamentariska processen för beslutsfattande och kontroll, baserat på respekt för principerna om enhet och universalitet, som innebär att samtliga inkomster och utgifter måste tas upp som bruttobelopp utan att justeras mot varandra.
BAKGRUND
1. Europaparlamentet är i allra högsta grad medvetet om att förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 äger rum i en mycket svår ekonomisk situation, i vilken medlemsstaterna gör avsevärda ansträngningar för att göra finanspolitiska anpassningar i sina nationella budgetar.
2. Europaparlamentet påminner om att EU behöver en modern budget och framtidsinriktade investeringar både på medlemsstatsnivå och på EU-nivå. Parlamentet understryker dock, trots de nuvarande investeringsansträngningarna, den långsiktiga betydelsen av tvåspårsstrategin för tillväxtinriktad finanspolitisk konsolidering där minskningen av offentliga underskott och skuldnivåer kombineras med främjandet av sådana investeringar.
3. Europaparlamentet noterar att det är nödvändigt att få EU-medborgarnas fulla stöd för de nuvarande budgetåtstramningarna. Parlamentet betonar att den utmaning som unionen står inför inte handlar om att öka utgifterna utan om att använda pengarna mer effektivt och inrikta sig på verkliga behov.
ALLMÄNNA SYNPUNKTER
Tak
4. Europaparlamentet accepterar den politiska överenskommelse som nåtts vid Europeiska rådets möte den 7−8 februari om de övergripande taken i den fleråriga budgetramen, vilken återspeglar en pragmatisk och realistisk reaktion på de svåra budgetmässiga och ekonomiska förutsättningarna i samtliga medlemsstater.
5. Europaparlamentet konstaterar att taken i den fleråriga budgetramen endast utgör en aspekt av den framtida budgeteringen och att ändamålsenliga och effektiva utgifter är lika viktigt eller kanske till och med viktigare. Parlamentet påminner också om att alla EU:s utgifter måste inriktas på de regioner och medlemsstater som behöver dem mest, i enlighet med principen om jämlikhet och solidaritet mellan nya och gamla medlemsstater.
Enhetsprincipen
6. Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets avsikt att alla utgiftsposter, med undantag för vissa flexibilitetsinstrument, även i fortsättningen kommer att ingå i den fleråriga budgetramen och under de överenskomna anslagstaken. Parlamentet konstaterar att denna ordning garanterar förutsägbarhet, transparens och enhetlighet för finansieringen i den fleråriga budgetramen.
Bättre utnyttjande av resurserna
7. Europaparlamentet upprepar att principerna om att åstadkomma europeiskt mervärde och trygga en sund ekonomisk förvaltning – effektivitet, ändamålsenlighet, sparsamhet – nu mer än tidigare bör vägleda EU:s budget samtidigt som subsidiaritetsprincipen respekteras, såsom den definieras i artikel 5 i EUF-fördraget och förankras i protokoll nr 1 i Lissabonfördraget om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.
8. Europaparlamentet begär att medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 310.5 och 317 i EUF-fördraget genomför budgeten i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras rättsliga skyldighet att säkerställa att anslagen i budgeten utnyttjas i enlighet med denna princip, och att de måste ta sin del av ansvaret för att så snart som möjligt åtgärda de brister som revisionsrätten konstaterat.
Utestående åtaganden (RAL)
9. Europaparlamentet är bekymrat över den allt högre nivån på de utestående åtagandena och konstaterar samtidigt att omfattningen av dessa åtaganden, när de förs in i nästa fleråriga budgetram, skapar en enorm osäkerhet när det gäller betalningsnivåerna för strukturfonderna, särskilt för 2014 och 2015, eftersom det är sannolikt att en stor andel av de utestående åtagandena kommer att betalas ut med anledning av N+2-regeln.
10. Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna behöver försäkringar med avseende på nivåerna på de betalningar från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden som planeras under nästa fleråriga budgetram, både för att förutsäga faktiska årliga bidragsnivåer och för att planera hur mottagna medel ska utnyttjas.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo redogöra för vad de utestående åtagandena består av och att bedöma om den nuvarande höga nivån på dessa åtaganden främst beror på den ekonomiska krisen eller om den tyder på mer utbredda strukturella problem. Parlamentet efterlyser en mer ändamålsenlig förvaltning av budgeten så att nivån på de utestående åtagandena sänks till en mer hållbar nivå.
SÄRSKILDA ÖVERVÄGANDEN
Varaktighet
12. Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsats att nästa fleråriga budgetram kommer att omfatta sju år. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att det skulle vara att föredra om budgetramen omfattade högst fem år.
13. Europaparlamentet insisterar därför på att framtida budgetramar, från och med 2020, ska omfatta högst fem år för att öka flexibiliteten och möjligheten att reagera på ändrade ekonomiska och budgetmässiga villkor i en global miljö som ständigt utvecklas samt för att bättre anpassa perioden för den fleråriga budgetramen till institutionernas mandatperioder och därmed stärka den demokratiska redovisnings- och ansvarsskyldigheten.
Översyn efter halva tiden
14. Europaparlamentet välkomnar punkt 11 i Europeiska rådets slutsatser och insisterar på att alla fleråriga budgetramar som antas i överenskommelse med parlamentet ska innehålla en rättsligt bindande översynsklausul som möjliggör en strategisk analys och omprövningar av utgiftsprioriteringar under redan överenskomna tak, och som gör det möjligt för EU:s budget att på ett effektivare sätt reagera på förändrade omständigheter. Parlamentet påpekar att detta skulle innebära en möjlighet för ett nyvalt parlament och en ny kommission att bedöma prioriteringarna för sina respektive mandatperioder. Parlamentet föreslår följande tidsplan för en sådan strategisk översyn:
· Efter valet till Europaparlamentet och det samråd som därefter sker med medlemsstaterna och det nya parlamentet bör kommissionen senast i juni 2015 lägga fram en strategisk översyn av vilken finansiering som är lämplig för de olika föreslagna instrumenten, programmen och fonderna, vilken vid behov bör åtföljas av relevanta förslag.
· Rådet och parlamentet bör i enlighet med interna förfaranden och i linje med relevanta bestämmelser i fördraget nå fram till en gemensam ståndpunkt om kommissionens förslag senast den 30 mars 2016.
· Efter godkännande av både parlamentet och rådet bör den strategiska översynen gälla för åren 2017−2020.
Behovet av en mer flexibel flerårig budgetram
15. Europaparlamentet anser med tanke på de makroekonomiska förhållandena och de utmaningar som en världsekonomi i snabb utveckling skapar, att en mindre budget kräver ökad flexibilitet både mellan rubriker och mellan räkenskapsår.
16. Europaparlamentet påpekar att parlamentet inte kommer att vilja ge sitt samtycke förrän det har fått tillräckliga garantier för en budgetstruktur som är tillräckligt flexibel för att unionen på ett ordentligt sätt ska kunna ta itu med de ändrade förhållandena och prioriteringarna samtidigt som redan överenskomna tak respekteras.
Egna medel
17. Europaparlamentet noterar enhälligheten från rådets sida, i enlighet med fördraget, om budgetens inkomstsida. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att parlamentet, även om det inte har några rättsliga befogenheter utöver samråd när det gäller rådets förordning om bestämmelser om systemet för unionens egna medel i enlighet med artikel 311 i EUF‑fördraget ska ge sitt godkännande av rådets förordning om fastställande av genomförandebestämmelser.
18. Europaparlamentet är fast föresatt att nå en snabb överenskommelse med rådet på detta område i överensstämmelse med relevanta bestämmelser i fördraget.
INTERINSTITUTIONELLA FÖRHANDLINGAR
19. Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 312.2 i EUF-fördraget ska rådet, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, anta en förordning om fastställande av den fleråriga budgetramen, efter godkännande av parlamentet som ska besluta med en majoritet av sina ledamöter. Parlamentet uppmanar därför institutionerna med eftertryck att hitta ett arbetssätt som är ömsesidigt fördelaktigt så att de kan undvika en onödig och potentiellt farlig budgetkris. Parlamentet påpekar i detta avseende betydelsen av att iaktta artikel 312.5 i EUF-fördraget i vilken det framhålls att institutionerna ska ”vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet”.
20. Europaparlamentet betonar att detta kommer att vara första gången som en förordning om den fleråriga budgetramen antas enligt de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget, vilket innebär nya former för samarbete mellan institutionerna som kombinerar ett effektivt beslutsfattande med respekt för respektive befogenheter såsom de fastställs EUF‑fördraget.
21. Europaparlamentet uttrycker sin vilja att inleda omfattande förhandlingar med rådet i enlighet med artikel 312.2 i EUF-fördraget i syfte att få rådets samtycke och snabbt anta både en förordning om den fleråriga budgetramen och ett interinstitutionellt avtal som ger en stabil och förutsägbar rättslig grund för de sektorsvisa utgiftsprogrammen.
22. Europaparlamentet betonar att de förhandlingar som pågår mellan rådet och parlamentet om de lagstiftningsförslag som avser de fleråriga programmen ska föras inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet uppdrar åt de specialiserade utskotten att inleda förhandlingar med respektive rådskonstellation.
23. Europaparlamentet understryker att ett misslyckande att komma överens om en flerårig budgetram skulle undergräva själva logiken med en programplanering på medellång sikt, vars syfte det är att tillhandahålla en stabil rättslig och budgetmässig ram för stora program som genomförs under ett antal år. Parlamentet påpekar att en sådan risk inte är i någon institutions intresse och, viktigast av allt, inte heller av intresse för mottagarna av EU-program i medlemsstaterna.
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen samt medlemsstaternas nationella parlament och regeringar, samt till övriga berörda institutioner och organ.