FÖRSLAG TILL RESOLUTION om återvinning av tillgångar för övergångsländer som omfattades av den arabiska våren
15.5.2013 - (2013/2612(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Tokia Saïfi, Mairead McGuinness, Elmar Brok, Roberta Angelilli, Elena Băsescu, Daniel Caspary, Anne Delvaux, Sari Essayah, Eduard Kukan, Cristian Dan Preda, Salvatore Iacolino, Giovanni La Via för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0188/2013
B7‑0193/2013
Europaparlamentets resolution om återvinning av tillgångar för övergångsländer som omfattades av den arabiska våren
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om den arabiska vårens länder, särskilt resolutionen av den 14 mars 2013 om situationen i Egypten[1],
– med beaktande av rådets förordning (EU) nr 270/2011 av den 21 mars 2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten,
– med beaktande av rådets nya förordning av den 26 november 2012 om antagande av en ny lagstiftningsram för att underlätta återvinningen av tillgångar i Egypten och Tunisien, med beaktande av uttalandet av den 26 november 2012 från Catherine Ashton, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,
– med beaktande av slutsatserna från medordförandena för arbetsgrupperna EU–Tunisien och EU–Egypten av den 28–29 september 2011 respektive den 14 november 2012, särskilt avsnitten i dessa om återvinningen av tillgångar,
– med beaktande av EU:s befintliga rättsliga instrument som syftar till att effektivisera förverkandet och återvinningen av tillgångar inom ramen för rådets beslut 2001/500/RIF, 2003/577/RIF, 2005/212/RIF, 2006/783/RIF och 2007/845/RIF, och av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 mars 2012 om frysning och förverkande av vinning av brott i Europeiska unionen (COM(2012)0085),
– med beaktande av FN:s konvention mot korruption från 2005, särskilt artikel 43 om internationellt samarbete och kapitel V om återvinning av tillgångar, vilken undertecknats av Egypten, Libyen och Tunisien samt alla EU:s medlemsstater (med undantag av Tyskland och Tjeckien, som ännu inte ratificerat konventionen),
– med beaktande av FN:s generalsekreterares initiativ av den 17 september 2007 om återvinning av stulna tillgångar,
– med beaktande av initiativet för återvinning av stulna tillgångar, vilket officiellt lanserades i september 2007 av Världsbanken och FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå,
– med beaktande av det första arabiska forumet för återvinning av tillgångar, som anordnades gemensamt av Qatar och USA:s ordförandeskap för G8 i november 2012 och som utgör det senaste initiativet från allierade länder i Mellanöstern och västvärlden i syfte att stärka det internationella samarbetet för att återvinna statliga medel från avsatta regimer i Mellanöstern,
– med beaktande av Deauvillepartnerskapet med arabländer under övergång till demokrati, vilket lanserades vid G8-ledarnas möte i Deauville i maj 2011 och i vilket EU är part, och särskilt dess handlingsplan om återvinning av tillgångar, vilken offentliggjordes den 21 maj 2012,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Frysning av tillgångar tillhör EU:s behörighetsområde. Återvinning och återföring av tillgångar omfattas däremot av medlemsstaternas behörighet och måste utföras i enlighet med nationella bestämmelser.
B. Återvinning av tillgångar är en högst politisk fråga, med tanke på den symboliska betydelsen av att rättvisa skipas och ansvar utkrävs i en anda av demokrati och rättsstatlighet.
C. Rådet har redan vidtagit åtgärder för att underlätta återföring av förskingrade medel till de egyptiska och tunisiska myndigheterna. Den nya rättsliga ram som antogs den 26 november 2012 gör det möjligt för EU:s medlemsstater att frigöra frysta tillgångar på grundval av rättsliga avgöranden som erkänts i medlemsstaterna, och den underlättar utbytet av information mellan medlemsstaterna och behöriga myndigheter.
D. Utöver den ekonomiska betydelsen kan återföringen av tillgångar som stulits av de förra regimerna bidra till att garantera befolkningen i den arabiska vårens länder att rättvisa skipas och ansvar utkrävs. Det är därför en mycket viktig politisk fråga av stort symboliskt värde i förbindelserna mellan EU och dessa länder.
E. Arbetsgrupperna EU–Tunisien och EU–Egypten har betonat betydelsen av återföringen av olagligt förvärvade tillgångar som fortfarande hålls frysta i ett antal tredjeländer. Arbetsgrupperna beslutade att färdigställa en färdplan som eventuellt kan inbegripa att det för varje lands del inrättas en grupp för återföring av tillgångar samordnad av Europeiska utrikestjänsten.
F. G8 stöder länder i arabvärlden som genom Deauvillepartnerskapet från maj 2001 engagerar sig för en övergång till fria, demokratiska och toleranta samhällen. I den tillhörande handlingsplanen av den 21 maj 2012 erkänns att återvinning av tillgångar efter den arabiska våren har blivit ett alltmer angeläget fokusområde i regionen och i världssamfundet.
G. Tillgångar i EU är frysta sedan januari 2011 för 48 personer som är ansvariga för förskingring av tunisiska statliga medel och sedan mars 2011 för 19 personer som är ansvariga för förskingring av egyptiska statliga medel. Bland dessa personer återfinns de före detta presidenterna i Tunisien och Egypten, Zayn al-Abidin Ben Ali och Hosni Mubarak.
H. Den 27 mars 2013 träffade en delegation från Världsbankens och FN:s gemensamma initiativ för återvinning av stulna tillgångar libyska myndigheter i Tripoli och bekräftade då att man arbetar för att spåra libyska tillgångar och för att se till att alla tillgångar som stulits av Gaddafis regim återförs till landet.
I. Det saknas ett effektivt samarbete mellan ”anmodande” och ”anmodade” stater, och den juridiska processen för att återvinna och återföra tillgångar är komplex, långdragen och föremål för skiljaktiga lagkrav och system i de anmodade staterna.
J. Återvinning av tillgångar kan åstadkommas genom bilaterala rättsliga mekanismer och multilateralt samarbete. Insatser för återvinning av tillgångar bör inledas både på nationell och på internationell nivå.
1. Europaparlamentet understryker såväl den politiska som den ekonomiska och sociala betydelsen av återföring av tillgångar som förvärvats olagligen genom korruption av de förra regimerna i den arabiska vårens länder.
2. Europaparlamentet inser att återvinning av stulna tillgångar också är av ekonomisk och social vikt för den arabiska vårens länder, eftersom det behövs resurser för att stabilisera ekonomierna och skapa arbetstillfällen och tillväxt i dessa länder, som står inför stora ekonomiska utmaningar.
3. Europaparlamentet anser att ändamålsenliga bestämmelser för återvinning av tillgångar kommer att stödja länderna i deras ansträngningar för att komma till rätta med de värsta följderna av korruption, samtidigt som man sänder ett budskap till korrupta tjänstemän om att de inte kommer att kunna gömma sina olagligt förvärvade tillgångar någonstans.
4. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att göra ytterligare betydande insatser för att förskingrade tillgångar som stulits av de förra regimerna lättare ska kunna återlämnas till befolkningen i den arabiska vårens länder.
5. Europaparlamentet uppmuntrar de nationella kontoren för återvinning av tillgångar i alla medlemsstater att bedriva ett nära samarbete och utveckla sina förbindelser med de behöriga myndigheterna i den arabiska vårens länder, i syfte att bistå dem i de komplexa rättsliga förfarandena. Parlamentet uppmanar EU att spela en viktig roll i kapacitetsuppbyggnaden och i samordningen och samarbetet mellan staterna.
6. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang det initiativ som Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, Japan, Schweiz och USA tagit för att ge ut en handledning med en omfattande beskrivning av ländernas nationella rättsordningar med avseende på återvinning av tillgångar, så att anmodande länder får en bättre förståelse för vad som är möjligt rent juridiskt, vilken typ av information som finns tillgänglig, vilka typer av utredningar som kan genomföras och hur man ska gå till väga för att få till stånd en faktisk återvinning av tillgångar genom ömsesidigt rättsligt bistånd. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att följa detta exempel.
7. Europaparlamentet välkomnar G8-ländernas initiativ till Deauvillepartnerskapets handlingsplan om återvinning av tillgångar, där det fastställs konkreta åtgärder för att främja samarbete och bistånd i ärenden, kapacitetsuppbyggnadsinsatser samt tekniskt stöd, och föreslår ett regionalt samarbetsinitiativ, nämligen det arabiska forumet för återvinning av tillgångar, för diskussion och samarbete kring fortsatta insatser.
8. Europaparlamentet anser att internationellt samarbete, även mellan den offentliga och den privata sektorn, är nyckeln till att lösa frågan, och uppmanar därför EU att samarbeta nära med internationella partner såsom Schweiz, de internationella finansinstituten samt i synnerhet initiativet för återvinning av stulna tillgångar och det arabiska forumet för återvinning av tillgångar, i syfte att genomföra konkreta åtgärder i frågan och att fortsätta att öka samordningen och samarbetet.
9. Europaparlamentet uppmanar den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet att ta upp frågan med de nationella parlamenten, så att parlamentariker från båda sidor av Medelhavet kan förmås att aktivt arbeta för rättsliga åtgärder som garanterar ett närmare samarbete mellan polisen och de inblandade rättsliga myndigheterna.
10. Europaparlamentet uppmanar EU att åta sig att genomföra åtgärder på en omfattande lista i syfte att främja samarbete och bistånd i ärenden, kapacitetsuppbyggnad samt tekniskt stöd, inbegripet anordnandet av utbildning för nationella experter, till stöd för det arbete som arabländer under övergång till demokrati utför för att återvinna tillgångar som förskingrats av de förra regimerna.
11. Europaparlamentet ger sitt starka stöd till att EU ska inrätta en grupp med utredare, advokater och åklagare från medlemsstaterna och andra europeiska länder för att bistå de behöriga myndigheterna i de berörda länderna med rättsligt stöd och bistånd.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet samt myndigheterna i arabländerna.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2013)0095.