FÖRSLAG TILL RESOLUTION om ungdomsarbetslösheten
10.6.2013 - (2013/2673(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Csaba Őry, Roberta Angelilli för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0270/2013
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar[1],
– med beaktande av kommissionens meddelande om att genomföra Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2012)0727),
– med beaktande av Europeiska rådet slutsatser av den 7 februari 2013 om ett sysselsättningsinitiativ för ungdomar,
– med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 5 december 2012 om att inrätta en ungdomsgaranti (COM(2012)0729),
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Ungdomar är särskilt missgynnade i tider av ekonomisk kris, mer än de flesta andra grupper. För många ungdomar kan deras nuvarande arbetslöshet väntas övergå i långtidsarbetslöshet, vilket innebär risk för social utslagning.
B. I dagsläget är 22,8 procent av ungdomarna i EU arbetslösa, och i vissa medlemsstater uppgår ungdomsarbetslösheten till mer än 50 procent.
C. Inom ramen för Lissabonstrategin 2000–2010 har EU åtagit sig att höja utbildningsnivån, att senast 2020 minska avhoppen från skolan till mindre än 10 procent och att öka andelen personer som genomgår högre utbildning eller motsvarande till minst 40 procent.
D. År 2011 beräknades den ekonomiska förlusten på grund av att ungdomar står utanför arbetsmarknaden till 153 miljarder euro, vilket motsvarar 1,2 procent av EU:s BNP[2]; Detta utgör en allvarlig social och ekonomisk börda.
E. 8,3 miljoner européer under 25 år varken arbetar eller studerar. Dessa siffror fortsätter att stiga, och vi riskerar att få en förlorad generation.
1. Europaparlamentet betonar att investeringar i ungdomars sysselsättning måste ingå som en central del i nationella strategier för sociala investeringar.
2. Europaparlamentet understryker betydelsen av att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa ungdoms- och långtidsarbetslösheten.
3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i rätt färdigheter för rätt jobb genom att koppla utbildningsprogram till arbetsmarknadens behov. Parlamentet betonar vikten av ökad rörlighet.
4. Europaparlamentet betonar att engagemanget från alla berörda aktörer, däribland utbildningsanordnare, enskilda arbetsgivare, offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, organisationer inom den tredje sektorn samt hälso- och sjukvårdsmyndigheter och andra myndigheter är väsentligt för ett framgångsrikt genomförande av olika åtgärder för att främja ungdomssysselsättning och ungdomars anställbarhet på ett integrerat sätt. Parlamentet understryker att åtgärderna måste vara flexibla för att tillgodose de ständigt förändrade behoven på arbetsmarknaden.
5. Europaparlamentet erkänner att situationen är särskilt svår i vissa regioner där ungdomsarbetslösheten överstiger 25 procent. Parlamentet välkomnar att EU-stödet för ungdomssysselsättning genom EU:s föreslagna sysselsättningsinitiativ för ungdomar kommer att ökas ytterligare, med en budget på 6 miljarder euro för sjuårsperioden 2014–2020.
6. Europaparlamentet är mycket oroat över medlemsstaternas budgetnedskärningar inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor. Parlamentet betonar behovet av reformer i medlemsstaternas utbildningssystem med hjälp av nationella resurser och EU‑resurser, för en mer kostnadseffektiv och konkurrenskraftig utbildning för ungdomar.
7. Europaparlamentet ser ett akut behov av att utbetalningen av de 6 miljarder euro som avsatts för det nya ungdomssysselsättningsinitiativet tidigareläggs under de första åren av den fleråriga budgetramen för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och införa ungdomsgarantierna. Kostnaderna för att införa ungdomsgarantier i hela eurozonen beräknas enligt ILO uppgå till 21 miljarder euro. Parlamentet kräver därför att anslaget höjs inom ramen för en översyn av den fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar att ungdomsgarantin utsträckts till att gälla personer som inte fyllt 30 år.
8. Europaparlamentet efterlyser en ambitiös övergripande strategi för en integrerad syn på utbildning, yrkesutbildning, sysselsättning och initiativ för egenföretagande för alla ungdomar på alla olika nivåer.
9. Europaparlamentet påminner om risken att beröva många medlemsstater deras begåvade ungdomar, vilket skapar en potentiell kompetensflykt. En sådan kompetensflykt kan hindra dessa medlemsstater att återhämta sig ekonomiskt och få en hållbar tillväxt.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att få ungdomar att delta vid utformningen av sektoriella åtgärder som har med deras utveckling att göra. Ungdomspolitiken kommer att få större legitimitet och mervärde genom att ungdomarna verkligen deltar och inte bara är iakttagare och/eller mottagare i processen.
11. Europaparlamentet konstaterar att sociala investeringar i ungdomar kan ta sig många olika uttryck, bland annat i form av utveckling av partnerskap mellan skolor, utbildningscentra och lokala och regionala företag, tillhandahållande av målinriktad högkvalitativ utbildning och praktikprogram av hög kvalitet för ungdomar, yrkesutbildning i samarbete med företag, mentorskapssystem med äldre anställda för att rekrytera och utbilda ungdomar på arbetsplatsen eller för att säkra en bättre övergång från utbildning till arbete.
12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta ytterligare specifika uppsökande strategier riktade till unga som varken arbetar eller studerar, där effektiva insatser mot tidiga skolavhopp och återintegration av ungdomar som slutat skolan i förtid kombineras med strategier för en smidig övergång från utbildning till arbete och ökad anställbarhet för ungdomar, samtidigt som de praktiska och logistiska hindren för ungdomar med mer komplexa behov undanröjs.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka huruvida exempel på bästa praxis från andra medlemsstater skulle kunna tillämpas på deras egna arbetsmarknader, och att ta till åtgärder som är lämpliga i kampen mot ungdomsarbetslösheten.
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga välprövad praxis, särskilt sådan som tillämpas i medlemsstater med låg arbetslöshet, och att undersöka huruvida utbildning kombinerad med praktik och yrkesskola liksom system med ungdomsgarantier som redan införts, kan fungera i deras nationella system.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta de åtgärder som behövs, vid sidan av möjligheter till ökad rörlighet, för att förhindra kompetensflykt genom hållbara åtgärder som garanterar att en stor del av den högutbildade arbetskraften stannar i sina respektive länder.
16. Europaparlamentet påpekar att förutom 6 miljarder euro från EU via åtgärdsprogrammet Ungdom och 16 miljarder euro från strukturfonderna kommer Europeiska investeringsbanken att investera 60 miljarder euro i kampen mot ungdomsarbetslösheten.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2010)0262.
- [2] Eurofound (2012), NEETs – Young people not in employment, education, or training: Characteristics, costs and policy responses in Europe. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.