FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s insatser för att bekämpa ungdomsarbetslöshet
10.6.2013 - (2013/2673(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Rebecca Harms, Daniel Cohn-Bendit, Raül Romeva i Rueda, Karima Delli, Malika Benarab-Attou, Rui Tavares, Jean Lambert, Elisabeth Schroedter, Marije Cornelissen, Ana Miranda, Franziska Keller, Margrete Auken för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0270/2013
B7‑0276/2013
Europaparlamentets resolution om EU:s insatser för att bekämpa ungdomsarbetslöshet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den politiska överenskommelse som träffades i rådet den 28 februari 2013 om en rådsrekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 7 februari 2013 om ett sysselsättningsinitiativ för ungdomar,
– med beaktande av kommissionens förslag av den 5 december 2012 om andra fasen av samråd med arbetsmarknadens parter på europeisk nivå om kvalitetskriterier för praktikprogram (COM(2012)0728),
– med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar,
– med beaktande av sin resolution från januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I dagsläget är 23,5 procent av ungdomarna i EU arbetslösa, och i vissa medlemsstater uppgår ungdomsarbetslösheten till mer än 55 procent; 8,3 miljoner européer under 25 år har varken arbete eller utbildningsplats; 15 procent av alla barn lämnar skolan utan att ha gått ut gymnasiet och 10 procent av EU:s medborgare lever i hushåll där ingen förvärvsarbetar. Detta kan få allvarliga sociala konsekvenser för samhället och individen. Problemen ökar, och vi riskerar att få en förlorad generation.
B. Ungdomsarbetslösheten och antalet unga som varken arbetar eller studerar inverkar på de mänskliga rättigheterna och får konsekvenser i form av överträdelser av de mänskliga rättigheterna. Det krävs en rättighetsbaserad strategi för att hantera denna situation.
C. De aktuella krisåtgärderna med nedskärningar i de offentliga utgifterna i de krisdrabbade länderna har redan fått direkta negativa verkningar för ungdomarna på grund av nedskärningarna inom utbildning, sysselsättningsskapande och stödtjänster. Den politik som påverkar de unga utformas i dagsläget utan medverkan av de berörda parterna själva.
D. Utbildningspolitiken kan få en avgörande roll för kampen mot den höga ungdomsarbetslösheten och på ett grundläggande sätt stödja integration och delaktighet. Det krävs större satsningar på yrkesutbildning, inslussning i inlärningsstrukturerna, högre utbildning samt forskning. Ett kompetenslyft är av största vikt för att utrusta personer för kvalitetsjobb inom sektorer med jobbtillväxt, såsom gröna jobb, IKT och vårdsektorn.
1. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, deras statschefer och kommissionen att
– inta en rättighetsbaserad strategi i fråga om ungdomar och sysselsättning,
– involvera ungdomsaktörer i utformningen av politiken,
– identifiera och avbryta krisåtgärder som ökar ungdomsarbetslösheten och utanförskapet,
– fokusera på tillgången till kvalitetsjobb och utbildning.
Parlamentet kommer att övervaka framstegen nära och kontrollera om de utlovade åtgärderna genomförs, särskilt när det gäller ungdomsgarantin.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att först göra en bedömning och därefter avbryta inkonsekventa och ibland destruktiva krisåtgärder. Parlamentet betonar det akuta behovet av ett engagemang i sysselsättningsinitiativet för ungdomar utöver det offentliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att undanta investeringar på områden som riktar sig mot ungdomsarbetslöshet, såsom sysselsättningsskapande, utbildning och forskning och utveckling, från underskottsmålen, eftersom de utgör nyckeln till en hållbar utväg ur krisen, men också för att konsolidera EU:s ekonomi på vägen mot konkurrenskraft och varaktig produktivitet.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med de medlemsstater som har en ungdomsarbetslöshet i regionerna på mer än 25 procent, utarbeta en ettårig åtgärdsplan för att ta itu med ungdomsarbetslösheten och skapa sysselsättning för minst 10 procent av de berörda ungdomarna.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inta en rättighetsbaserad strategi i fråga om ungdomar och sysselsättning. Parlamentet betonar att den kvalitativa aspekten av anständigt arbete för unga, särskilt så här i kristider, inte får äventyras, och att de grundläggande arbetsnormerna och andra normer som är knutna till arbetskvalitet måste utgöra centrala inslag.
5. Europaparlamentet varnar för att till varje pris se till att ungdomar får en anställning, eftersom det finns en risk för att kvaliteten på dessa arbeten och ungdomarnas rättigheter i arbetslivet, särskilt rätten till en skälig inkomst, åsidosätts. Parlamentet varnar också för att betrakta ungdomsmobilitet som en standardlösning och pekar på de erfarenheter som gjorts i förbindelse med kompetensflykt och kompetensslöseri i både anslutningsländer och utvecklingsländer.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att komma med mer än bara tomma ord när det gäller reformerna på utbildningsområdet och att behandla tillträde, investeringar och kvalitet i syfte att uppnå en långsiktig och hållbar politik. Parlamentet påminner om att det är väsentligt att fokusera på övergången mellan de olika utbildningsvägarna och att erkänna kompetens som bygger på icke-formellt och informellt lärande. Parlamentet betonar att inkomstsäkerhet och förtroende för möjligheten att komma in på arbetsmarknaden är väsentliga villkor för att välja högre utbildning, och att ungdomar med högre risk att hamna i utanförskap berörs av detta mer än andra.
7. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och tidigt utanförskap, särskilt genom åtgärder för att förebygga tidigt avhopp från skolor, yrkesutbildning eller lärlingsprogram (t.ex. genom att införa ett utbildningssystem där utbildning varvas med praktik eller andra lika effektiva system).
8. Europaparlamentet understryker att ungdomar bör få möjligheter till sysselsättning i sina egna samhällen och att det krävs åtgärder för att komma till rätta med geografiska skillnader i EU när det gäller ungdomarnas möjligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att åtgärder kommer att vidtas för att underlätta ungdomars återvändande till sina ursprungsländer och därmed förebygga kompetensflykt och förlust av humankapital.
9. Europaparlamentet betonar att sociala investeringar till stöd för unga som varken arbetar eller studerar skulle minska de förluster som ekonomin drabbas av i dag till följd av ungas bristande integration på arbetsmarknaden, vilka Eurofound har uppskattat till 153 miljarder euro om året, eller 1,2 procent av EU:s BNP[1].
10. Europaparlamentet konstaterar att sociala satsningar på ungdomar kan ta sig många olika uttryck, bland annat utveckling av partnerskap mellan skolor, utbildningscentrum och lokala och regionala företag, tillhandahållande av målinriktad högkvalitativ utbildning och praktikprogram av hög kvalitet för ungdomar, yrkesutbildning i samarbete med företag, mentorskap med äldre anställda för att rekrytera och utbilda ungdomar på arbetsplatsen eller för att säkra en bättre övergång från utbildning till arbete, främjande av ungas deltagande i samhällslivet samt främjande av regional, europeisk och internationell frivillig rörlighet med hjälp av ytterligare framsteg i riktning mot ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och färdigheter. Parlamentet betonar att sociala investeringar kan gå hand i hand med effektiva incitament, såsom sysselsättningsbidrag eller försäkringsavgifter för unga som garanterar rimliga levnads- och arbetsförhållanden, för att få arbetsgivare inom den offentliga och privata sektorn att anställa unga, investera både i arbetstillfällen av hög kvalitet för unga och i deras fortbildning och kompetensutveckling under anställningen samt stödja företagande bland unga.
11. Europaparlamentet begär att man genast ser till att utbetalningen av de 6 miljarder euro som avsatts för det nya ungdomssysselsättningsinitiativet koncentreras till de första åren av den fleråriga budgetramen i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten och införa ungdomsgarantier. Kostnaderna för att införa ungdomsgarantier i hela euroområdet beräknas av ILO till 21 miljarder euro. Parlamentet begär därför att anslaget höjs i samband med översynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar att ungdomsgarantin utsträckts till att gälla personer under 30 år.
12. Europaparlamentet upplyser medlemsstaterna om att parlamentet har för avsikt att nära övervaka medlemsstaternas alla insatser för att göra verklighet av ungdomsgarantin, och uppmanar alla ungdomsorganisationer att hålla Europaparlamentet underrättat om sina analyser av medlemsstaternas åtgärder.
13. Europaparlamentet påminner om att ungdomsstrategins två huvudmål (att skapa lika möjligheter för unga på arbetsmarknaden och att främja social integration) långt ifrån har uppnåtts, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna med eftertryck att få klart för sig vilka enorma konsekvenser krisen har fått för ungdomarnas deltagande i samhället.
14. Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas och EU-institutionernas alla insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten bör ha åtminstone två mål, nämligen att identifiera och avbryta kontraproduktiva åtgärder och att vidta åtgärder i syfte att behandla deltagandet och sysselsättningen bland unga tillsammans med de berörda parterna.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Eurofound (2012), NEETs – unga som varken arbetar eller studerar: Characteristics, costs and policy responses in Europe. Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.