FÖRSLAG TILL RESOLUTION om att bekämpa ungdomsarbetslösheten
10.6.2013 - (2013/2673(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Nadja Hirsch, Hannu Takkula för ALDE-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011, Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),
– med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (antagna texter, P7_TA(2013)0016),
– med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen och parlamentets tillhörande resolution av den 24 maj 2012 om Initiativet Bättre möjligheter för unga[1],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 december 2012, Sysselsättning åt ungdomar (COM(2012)0727),
– med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om integrationen av invandrare, effekterna för arbetsmarknaden och den externa dimensionen av EU:s samordning av social trygghet[2],
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I januari 2013 var 23 procent av de arbetsföra ungdomarna utan arbete. Siffrorna varierar från 9 procent eller lägre i Österrike och Tyskland till över 55 procent i Grekland och Spanien, vilket tyder på stora geografiska skillnader.
B. 8,3 miljoner européer under 25 år varken arbetar eller studerar. Dessa siffror fortsätter att stiga, och vi riskerar att få en förlorad generation.
C. De ekonomiska konsekvenserna för unga som varken arbetar eller studerar beräknades utgöras av en förlust på 153 miljarder euro 2011, vilket motsvarade 1,2 procent av EU:s BNP. Detta utgör en allvarlig social och ekonomisk börda.
D. 15 procent av alla barn lämnar skolan utan att ha gått ut gymnasiet och 10 procent av EU:s medborgare lever i hushåll där ingen förvärvsarbetar.
E. Ungdomar med invandrarbakgrund löper större risk att sluta skolan utan att ha en fullständig gymnasieutbildning.
F. Ett anständigt arbete är ett veritabelt skydd mot fattigdom.
G. En aktiv arbetsmarknadspolitik och aktiva strategier för aktivering spelar en nyckelroll för att arbetslösa ska kunna få ett anständigt arbete.
H. Individanpassad och tillräcklig yrkesvägledning är av central betydelse för att hjälpa dem som söker anständigt arbete att finna det.
I. Trots den generellt höga ungdomsarbetslösheten har vissa sektorer, såsom IKT- och hälso- och sjukvårdssektorn, allt större svårigheter att tillsätta lediga tjänster med kvalificerad arbetskraft.
J. I vissa medlemsstater kan man se en allt större klyfta mellan nyutexaminerades kvalifikationer och de färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden.
K. I vissa medlemsstater används ett system med varvad yrkesutbildning och lärlingsutbildning och utbildningar som kombinerar akademiska studier och yrkespraktik, där tonvikten läggs vid praktiska färdigheter, vilket har visat sig vara effektivt i synnerhet under krisen, eftersom det förbättrar ungas anställbarhet och på så sätt sänker ungdomsarbetslöshetsnivån.
L. Öppna utbildningsresurser leder till bättre kvalitet, ökad tillgänglighet och större jämlikhet inom utbildningssystemen, och de underlättar en interaktiv, kreativ, flexibel och individanpassad inlärningsprocess med hjälp av IKT och ny teknik. Genom sitt bidrag till livslångt lärande leder öppen utbildning till att anställbarheten upprätthålls.
M. Såväl inom som mellan medlemsstaterna kan man se att de jobb och de kompetenser som erbjuds respektive efterfrågas inte matchar varandra geografiskt.
1. Europaparlamentet hävdar bestämt att lösningen på det akuta ungdomsarbetslöshetsproblemet ligger i att förbättra det allmänna ekonomiska klimatet. Marknaderna måste reformeras – bland annat genom att stärka den inre marknaden för tjänster – och i en växande ekonomi där nya arbetstillfällen skapas spelar det en avgörande roll att handelsavtal ingås liksom att det blir lättare att starta nya företag. Det måste vidtas särskilda åtgärder med inriktning på unga, men viktigast är fortfarande att se till att EU förfogar över en stark, konkurrenskraftig och modern ekonomi.
2. Europaparlamentet betonar att investeringar i ungdomars sysselsättning måste ingå som en central del i nationella investeringsstrategier.
3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i ljuset av den pressade sociala situation som EU står inför, investera mer i yrkesutbildning av hög kvalitet och i lärlingsprogram för att se till att ungdomarna är förberedda inför sin integration i samhället och på arbetsmarknaden.
4. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att vidta avgörande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, särskilt genom att förhindra avhopp från skolor, fortbildning eller lärlingsprogram (till exempel med hjälp av ett utbildningssystem där utbildning varvas med praktik eller en annan och lika ändamålsenlig ram) och att utarbeta uttömmande strategier för unga som varken arbetar eller studerar.
5. Europaparlamentet betonar att sociala investeringar till stöd för unga som varken arbetar eller studerar skulle minska de förluster som ekonomin drabbas av i dag till följd av ungdomars bristande integration på arbetsmarknaden och som av Eurofound skattats till 153 miljarder euro om året, eller 1,2 procent av EU:s BNP.
6. Europaparlamentet understryker behovet av att garantera lämpliga resurser för sociala investeringar, inbegripet ett fast belopp motsvarande 25 procent av de sammanhållningspolitiska medlen till Europeiska socialfonden.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt be den privata sektorn om stöd, initiativ och andra former av samarbete för att ta itu med ungdomsarbetslösheten.
8. Europaparlamentet ställer sig positivt till investeringar på kort och medellång sikt, till exempel ungdomssysselsättningsinitiativet, och uppmärksammar samtidigt bristen på långsiktiga strukturella åtgärder och avsaknaden av de reformer som krävs för att vissa medlemsstaters utbildningssystem ska kunna tackla kommande utmaningar i fråga om att säkerställa anställbarhet.
9. Europaparlamentet välkomnar det instrument som har föreslagits ersätta instrumentet Progress för mikrokrediter i programmet för social förändring och social innovation 2014–2020, och anser att det kommer att göra det lättare för ungdomar att starta egna företag.
10. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste förbättra stödet till egenförtagande bland ungdomar, och uppmanar dem att minska byråkratin, införa skattefördelar, skapa gynnsammare förutsättningar för privata investeringar och ta itu med orimligt hårda konkurslagar.
11. Europaparlamentet konstaterar att sociala investeringar i ungdomar kan ta sig många olika uttryck, bland annat genom utveckling av partnerskap mellan skolor, utbildningscentrum och lokala och regionala företag, målinriktad högkvalitativ utbildning och praktikprogram av hög kvalitet för ungdomar, yrkesutbildning i samarbete med företag samt mentorskap med äldre anställda för att rekrytera och utbilda ungdomar på arbetsplatsen eller för att säkra en bättre övergång från utbildning till arbete, befrämjande av ungas deltagande i samhällslivet samt främjande av regional, europeisk och internationell rörlighet med hjälp av ytterligare framsteg i riktning mot ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och färdigheter.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in exempel på framgångar när det gäller ungdomsutbildningar och offentliggöra dessa exempel i form av en handbok som kan användas av andra medlemsstater.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samordna sina strategier och finna gemensamma lösningar på ungdomsarbetslöshetsproblemet, både med tanke på att man i vissa geografiska områden bäst hanterar problemet genom gemensamma, gränsöverskridande åtgärder, men också med tanke på att arbetslöshetsnivån utgör en utmaning för EU:s ekonomi som helhet.
14. Europaparlamentet framhåller att systemet med varvad yrkesutbildning och lärlingsutbildning och studier som varvas med praktik, vilka fokuserar på praktiska erfarenheter, har visat sig vara särskilt effektiva i samband med den ekonomiska krisen, genom att de förbättrar människors anställbarhet och på så sätt bidrar till att sänka ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar därför de krisdrabbade medlemsstaterna att reformera sina utbildningssystem i denna riktning.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta positiva erfarenheter och bästa praxis.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en årlig rapport om reformen av yrkesutbildningssystemen i medlemsstaterna, för att på lång sikt bidra strukturellt till att förbättra ungdomars anställbarhet.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla tydliga mål och indikatorer för ungdomsgarantissystemet för att de effektivt ska kunna mäta och utvärdera initiativets genomslagskraft.
18. Europaparlamentet betonar dock att ungdomsgarantisystemet inte kan ersätta de strukturella insatser och reformer som behövs för att utbildningssystemen och arbetsmarknaderna i vissa medlemsstater ska klara av de framtida utmaningarna.
19. Europaparlamentet begär att man snarast ser till att utbetalningen av de 6 miljarder euro som avsatts för det nya ungdomssysselsättningsinitiativet koncentreras till de första åren av den fleråriga budgetramen för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och genomföra ungdomsgarantierna. Kostnaderna för att införa ungdomsgarantier i hela euroområdet beräknas enligt ILO uppgå till 21 miljarder euro. Parlamentet gläder sig över att ungdomsgarantin utsträckts till att gälla personer under 30 år.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förbättra öppenheten och erkännandet av kvalifikationer inom unionen, i synnerhet genom det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, Europass och den europeiska referensramen för kvalifikationer. Parlamentet framhåller vikten av att i god tid genomföra dessa initiativ och rapportera om genomförandet.
21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja befintliga hinder för gränsöverskridande lärlingsprogram och praktikprogram för att bättre matcha tillgång och efterfrågan på arbetsbaserade utbildningsmöjligheter för ungdomar, och på så sätt förbättra rörligheten och anställbarheten, i synnerhet i gränsområden.
22. Europaparlamentet betonar att de nationella systemen för social trygghet måste samordnas bättre för att underlätta och uppmuntra till rörlighet för studenter och rörlighet för såväl anställda som arbetslösa ungdomar.
23. Europaparlamentet uppmärksammar att man redan har lyckats i flera fall, men efterlyser fler sektorspecifika initiativ för att förbättra matchningen mellan den arbetskraft som kommer att behövas i framtiden och de arbetslösa ungdomarna, med tanke på att de olika sektorernas företrädare bäst vet vilka färdigheter och utbildningar sektorerna kommer att behöva i framtiden.
24. Europaparlamentet välkomnar de initiativ för ungdomsmobilitet som tagits i EU, till exempel det tyska MobiPro, vilka är ett uttryck för nationella ansträngningar som löst problem i flera olika medlemsstater på en och samma gång.
25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på alla plan förbättra samarbetet mellan företagen och utbildningssektorn för att kursplanerna ska få en bättre anknytning till arbetsmarknadens efterfrågan, till exempel genom att bygga ut allianser för sektorsspecifik kompetens och kunskapsallianser. Parlamentet påpekar att flexiblare kursplaner är en förutsättning för en bättre anpassning till framtidens utveckling på arbetsmarknaden.
26. Europaparlamentet understryker vikten av att ungdomar skaffar sig generella färdigheter inom bland annat IKT, ledarskap, kritiskt tänkande och språk, också genom studier utomlands, för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden och sin förmåga att anpassa sig efter framtida förändringar på arbetsmarknaden.
27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2012)0224.
- [2] P7_TA-PROV(2013)0092.