Förslag till resolution - B7-0279/2013Förslag till resolution
B7-0279/2013

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om förberedelserna inför Europeiska rådets möte (den 27–28 juni 2013) –
EU:s insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten

10.6.2013 - (2013/2673(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Hannes Swoboda för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0270/2013

Förfarande : 2013/2673(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0279/2013
Ingivna texter :
B7-0279/2013
Antagna texter :

B7‑0279/2013

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför Europeiska rådets möte (den 27–28 juni 2013) – EU:s insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten

(2013/2673(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 december 2011 Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–   med beaktande av frågan för muntligt besvarande till kommissionen, och parlamentets åtföljande resolution av den 24 maj 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga[1],

 

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 december 2012 Sysselsättning åt ungdomar (COM(2012)0727),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (RSP/2012/2901),

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets sammanträde den 7–8 februari 2013,

–   med beaktande av rådets rekommendation av den 28 februari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 mars 2013 Sysselsättningsinitiativet för ungdomar,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I dagsläget är 22,8 procent av ungdomarna i EU arbetslösa, och i vissa medlemsstater uppgår ungdomsarbetslösheten till mer än 50 procent.

B.  8,3 miljoner européer under 25 år och ytterligare 6,5 miljoner unga mellan 25 och 29 år har varken arbete eller utbildningsplats. Siffrorna stiger, och vi riskerar att få en förlorad generation.

C. Det finns en större risk att ungdomar med invandrarbakgrund, romer, personer med funktionsnedsättning och andra utsatta grupper lämnar skolan utan att ha slutfört en gymnasieutbildning.

D. 15 procent av alla barn lämnar skolan utan att ha gått ut gymnasiet och 10 procent av EU:s medborgare lever i hushåll där ingen förvärvsarbetar.

E.  De första tecknen på sannolika skolavhopp är tidiga varningssignaler om en ond cirkel av återkommande fattigdom.

1.  Europaparlamentet gläder sig åt att Europeiska rådet till slut har insett hur viktig ungdomssysselsättningen är för Europas välstånd. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet och kommissionen att som en del av sin bredare satsning för att garantera sociala rättigheter och komma till rätta med den sociala ojämlikhet som finns inom unionen också stärka sina insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Ungdomsarbetslösheten, en social obalans

2.  Europaparlamentet understryker att den sociala obalansen mellan medlemsstater när det gäller ungdomars sysselsättning får negativa makroekonomiska effekter, framför allt på tillväxten, den framtida anställbarheten och produktiviteten. Parlamentet efterlyser omedelbara åtgärder från EU:s sida inom ramen för den europeiska planeringsterminen för att minska dessa obalanser.

3.  Europaparlamentet uppmanar i samband med detta rådet att gå med på att inkludera sociala indikatorer i förfarandet vid makroekonomiska obalanser, däribland indikatorer för ungdomsarbetslöshet. Rådet uppmanas därtill att stödja framtagandet av en resultattavla med gemensamma sociala indikatorer, inklusive indikatorer för ungdomsarbetslöshet och en varningsmekanism för att övervaka medlemsstaternas framsteg.

4.  Europaparlamentet understryker att enbart ungdomars rörlighet inte kan betraktas som en hållbar lösning för sysselsättningen bland unga, eftersom den kan leda till kompetensflykt samt till allvarlig minskning av det sociala kapitalet och allvarliga försämringar av det sociala skyddet i många medlemsstater. Rådet uppmanas att inrikta sina krafter på att förbättra den frivilliga ekonomiska rörligheten bland ungdomar för att förhindra att de tvingas i ekonomisk exil samt på att förbättra möjligheterna att överföra pensionsrättigheter, arbetstagares rättigheter och rättigheter till socialt skydd mellan olika länder i EU.

5.  Europaparlamentet understryker att egenföretagande bland unga inte kan betraktas som en avgörande lösning på ungdomsarbetslösheten eftersom fattigdom, obestånd och fiktivt egenföretagande är mer utbrett bland unga egenföretagare. Parlamentet vill med hänsyn till det ytterst höga antalet arbetslösa ungdomar i många medlemsstater ytterligare understryka denna punkt.

6.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inleda arbetet med att skapa automatiska stabilisatorer på EU-nivå, och då börja med ungdomsgarantin, för att dämpa landsspecifika ekonomiska chocker. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om införandet av en minsta arbetslöshetsersättning är genomförbart och om det medför ett mervärde på medellång sikt.

7.  Europaparlamentet understryker att det effektivaste verktyget för att på lång sikt bekämpa arbetslösheten är ekonomisk tillväxt, understödd genom inrättandet av en europeisk bankunion för att återuppbygga investeringsförmågan i medlemsstater i utkanten av unionen.

Ungdomsgarantin

8.  Europaparlamentet välkomnar rådets rekommendation av den 28 februari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti. Parlamentet vill att denna ungdomsgaranti snabbt införs i samtliga medlemsstater. Parlamentet betonar att ungdomsgarantin inte är en arbetsgaranti, utan ett styrmedel som garanterar att alla arbetslösa EU-medborgare och i EU lagligen bosatta personer upp till 30 år erbjuds högkvalitativ sysselsättning, vidareutbildning eller en lärlings- eller praktikplats inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat en formell utbildning. Parlamentet understryker särskilt att ungdomsgarantisystemet på ett konkret sätt bör förbättra situationen för unga människor som varken arbetar eller studerar samt för ungdomar från särskilt utsatta samhällsgrupper.

9.  Europaparlamentet anser att unionen bör spela en central roll i finansieringen av ungdomsgarantisystemet och begär att man brådskande ser till att utbetalningen av de 6 miljarder euro som avsatts för det nya sysselsättningsinitiativet för ungdomar koncentreras till de första två åren av den fleråriga budgetramen i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten och genomföra ungdomsgarantierna i NUTS II-regioner där ungdomsarbetslösheten uppgick till mer än 20 procent 2012 (nedan stödberättigade regioner) eller i NUTS III-regioner där ungdomsarbetslösheten översteg 22,5 procent 2012.

10. Europaparlamentet gläder sig åt att sysselsättningsinitiativet för ungdomar har anslagits 6 miljarder euro. Parlamentet betonar dock att kostnaderna för att införa ungdomsgarantier enligt ILO beräknas uppgå till 21 miljarder euro enbart i euroområdet, och att det därför behövs avsevärda ytterligare medel. Parlamentet betonar att sociala investeringar till stöd för unga som varken arbetar eller studerar skulle minska de förluster som ekonomin drabbas av i dag till följd av ungdomars bristande integration på arbetsmarknaden och som av Eurofound skattats till 153 miljarder euro om året, eller 1,2 procent av EU:s BNP. Parlamentet begär därför att anslaget till sysselsättningsinitiativet för ungdomar justeras uppåt inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen och att man här måste ge utrymme för flexibilitet, särskilt mot bakgrund av bekämpningen av ungdomsarbetslösheten.

11. Europaparlamentet understryker dessutom att i synnerhet Europeiska socialfonden (ESF) bör ges en sådan struktur att ungdomsgarantin kan finansieras och att minst 25 procent av anslagen till sammanhållningspolitiken därför bör gå till ESF. Parlamentet anser dock att det bör råda en lämplig avvägning mellan finansieringen från EU respektive den från medlemsstaterna.

12. Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska investeringsbanken att bidra till genomförandet av ungdomsgarantin, t.ex. genom att koppla lån till skapande av arbetstillfällen och utbildningsplatser eller genom att stödja utvecklingen av utbildningssystem där utbildning varvas med praktik. Parlamentet understryker att sådana lånemekanismer skulle kunna utvidgas till att gälla alla bankkrediter. Parlamentet betonar dock att lånen från EIB bör ses som ett tillskott till och inte en ersättning för bidragsfinansiering från EU.

13. Europaparlamentet insisterar på att ungdomsgarantisystem ska åtföljas av kvalitetskriterier för att garantera att den utbildning och de arbetstillfällen som erbjuds omfattar skäliga löner, arbetsvillkor och standarder för hälsa och säkerhet.

14. Europaparlamentet vill att arbetsmarknadsparterna på ett tidigt stadium involveras i genomförandet av ungdomsgarantisystemet på regional, nationell och europeisk nivå.

Att bekämpa ungdomsarbetslöshet på nationell nivå

15. Europaparlamentet betonar att investeringar i ungdomars sysselsättning måste ingå som en central del i nationella strategier för sociala investeringar; en tillväxt för alla måste skydda de samhällssektorer som kan föra samhället framåt och medlemsstaterna uppmanas därför att utelämna utbildningssatsningar från de nationella underskottsmålen. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, särskilt genom att förhindra avhopp från skolor, fortbildning eller lärlingsprogram (till exempel med hjälp av ett utbildningssystem där utbildning varvas med praktik eller en annan och lika ändamålsenlig ram) och att utarbeta uttömmande strategier för unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet framhåller arbetsmarknadsparternas viktiga roll när det gäller att bekämpa arbetslösheten. Parlamentet framhåller också företagens ansvar att bidra till att unga människor känner att de får en högkvalitativ utbildning på arbetsplatsen.

16. Europaparlamentet konstaterar att sociala investeringar i ungdomar kan ta sig många olika uttryck, bland annat i form av utveckling av partnerskap mellan skolor, utbildningscentrum och lokala och regionala företag, tillhandahållande av målinriktad högkvalitativ utbildning och praktikprogram av hög kvalitet för ungdomar, yrkesutbildning i samarbete med företag, mentorskap med äldre anställda för att rekrytera och utbilda ungdomar på arbetsplatsen eller för att säkra en bättre övergång från utbildning till arbete, främjande av ungas deltagande i samhällslivet, och främjande av regional, europeisk och internationell rörlighet med hjälp av ytterligare framsteg i riktning mot ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och färdigheter. Parlamentet betonar att sociala investeringar kan gå hand i hand med ändamålsenliga incitament, såsom sysselsättningsbidrag eller försäkringsavgifter för unga som garanterar rimliga arbets- och levnadsförhållanden, för att få arbetsgivare inom den offentliga och privata sektorn att anställa unga, investera både i arbetstillfällen av hög kvalitet för unga och i deras fortbildning och kompetensutveckling under anställningen samt stödja företagande bland unga.

17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.