Förfarande : 2013/2679(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0329/2013

Ingivna texter :

B7-0329/2013

Debatter :

Omröstningar :

PV 04/07/2013 - 13.13
Röstförklaringar

Antagna texter :


FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 170kWORD 112k
28.6.2013
PE515.871v01-00
 
B7-0329/2013

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 35.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen


om Europaparlamentets prioriteringar för kommissionens arbetsprogram 2014 (2013/2679(RSP))


Malcolm Harbour för ECR-gruppen

Europaparlamentets resolution om Europaparlamentets prioriteringar för kommissionens arbetsprogram 2014 (2013/2679(RSP))  
B7‑0329/2013

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av kommissionens kommande meddelande om kommissionens arbetsprogram för 2014,

–    med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(1), särskilt bilaga IV,

–    med beaktande av Europa 2020-strategin,

–    med beaktande av artikel 35.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.    Europa deltar i en global kapplöpning där endast de konkurrenskraftiga ekonomierna kommer att kunna skapa arbetstillfällen och förbättra levnadsstandarden för sina invånare.

B.    EU befinner sig i en djupgående konkurrenskraftskris i en allt svårare världsekonomisk situation.

C.    De flesta andra regioner i världen växer snabbare och har allt högre produktivitets- och innovationsnivåer.

D.    Euroområdets statsskuldkris har allvarligt skadat den europeiska ekonomin och har inneburit betydande påfrestningar för miljoner människor.

DEL 1: HUVUDPRIORITERINGAR FÖR ARBETSPROGRAMMET FÖR 2014 – ”UPPDRAG TILLVÄXT”

1.    Europaparlamentet understryker att insatserna fortsatt måste vara inriktade på att lösa den omedelbara krisen i euroområdet genom att återupprätta sunda offentliga finanser, skapa ett stabilt banksystem och främja en varaktig ekonomisk tillväxt.

2.    Även om välriktade offentliga investeringar är nödvändiga för att till exempel förbättra utbildningsstandarden och utveckla infrastruktur, understryker Europaparlamentet att långsiktig tillväxt inte åstadkoms genom att öka de offentliga utgifterna – vilket i sin tur skulle öka skattetrycket på redan hårt utsatta individer och företag – eller genom att låna ännu mer pengar som framtida generationer kommer att behöva betala tillbaka.

3.    Europaparlamentet stöder en tillväxtstrategi vars mål är att se till att rätt politisk ram används för att företag och entreprenörer ska kunna utvecklas genom att skapa sysselsättning och välstånd och öka levnadsstandarden. Parlamentet konstaterar att Europa 2020-strategin inbegriper en framtidsplan, men beklagar att det har saknats tillräcklig politisk vilja för att driva på denna plan och genomföra den fullt ut.

4.    Europaparlamentet påminner om att den offentliga sektorns utgifter i Europa inte kan förbli opåverkade av de avsevärda insatser medlemsstaterna gör för att få kontroll på sina offentliga utgifter, och insisterar på att unionens budget inte får lägga ytterligare en finanspolitisk börda på skattebetalarna och att den bör vara tydligt inriktad på att hjälpa medlemsstaterna att tillsammans och på ett samordnat sätt hantera de befintliga strukturella utmaningarna, särskilt förlusten av konkurrenskraft och den ökande arbetslöshet som följer av detta.

5.    Europaparlamentet vidhåller att principen om ett europeiskt mervärde bör vara hörnstenen i alla utgifter, som också måste styras av principerna om effektivitet, ändamålsenlighet och valuta för pengarna och samtidigt respektera subsidiaritetsprincipen, som definierats i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och förankrats i protokoll 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen.

6.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt arbetsprogram för 2014

–  inkludera en detaljerad tillväxtagenda för unionen som fokuserar på att ta fram ett rättsligt ramverk som gör det möjligt för företag och egenföretagare att utveckla sådana industrier och tjänster som kommer att ge varaktig sysselsättning och välstånd,

–  inkludera åtgärder för att modernisera utformningen och genomförandet av budgeten så att unionen kan skapa mervärde till en rimlig kostnad,

–  inkludera åtgärder för att uppdatera den inre politiken för att anpassa sig till det nya århundradets krav, inte det förras, och för att respektera subsidiaritetsprincipen.

 

7.    Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att gjuta nytt liv i den europeiska ekonomin genom att

–  minska EU:s regleringsbörda,

–  inleda nästa utvecklingsstadium för den inre marknaden genom att utvidga den till att fullständigt omfatta tjänstesektorn,

–  skapa en fungerande digital inre marknad,

–  inrätta en fungerande och ändamålsenlig inre marknad för energi och göra framsteg när det gäller förverkligandet av ett gemensamt europeiskt transportområde,

–  inrätta det europeiska forskningsområdet,

–  åstadkomma öppna globala marknader,

–  skapa välfungerande arbetsmarknader och

–  bygga upp en solid, dynamisk och konkurrenskraftig sektor för finansiella tjänster.

 

DEL 2: SÄRSKILDA FÖRSLAG TILL ARBETSPROGRAMMET

Att ge valuta för pengarna samt genomförande

8.    Europaparlamentet är i allra högsta grad medvetet om att man måste betrakta alla utgifter utifrån den mycket svåra ekonomiska situation som råder, i vilken medlemsstaterna gör avsevärda ansträngningar för att göra finanspolitiska anpassningar i sina nationella budgetar, på det sätt som Europeiska unionen begärt, för att stabilisera de offentliga finanserna, banksektorn och den gemensamma valutan.

9.    Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes mellan stats- och regeringscheferna den 7–8 februari, vilken inte bara återspeglar den svåra ekonomiska och finansiella situationen i medlemsstaterna utan även försöker fokusera resurserna mer på de medlemsstater som behöver dem mest.

10.    Europaparlamentet noterar att 2014 kommer att bli det första budgetåret i en den nya fleråriga budgetram som ska antas av parlamentet och rådet. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta hårt för att uppnå bättre disciplin och för att införa striktare förfaranden, eftersom detta skulle göra det möjligt att utnyttja medlen effektivare, liksom för att införa lämpliga tillsynsmekanismer, så att man kan säkerställa att anslagen används i rätt tid och effektivt i enlighet med beräkningarna. Parlamentet konstaterar att de aktuella problemen med underskott i betalningsbemyndigandena delvis beror på att anslag inte utnyttjades under de första åren i den nuvarande fleråriga budgetramen, och betonar att detta måste undvikas i framtiden.

11.    Europaparlamentet betonar att EU-budgeten måste vara en investeringsbudget som är inriktad på att leverera klara mål. Parlamentet betonar att EU-budgeten måste fokusera på utgiftsområden som man vet har ett klart och påvisbart mervärde och att alla instrument måste användas så effektivt som möjligt.

12.    Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att göra allt vad den kan för att det införs standardiserade nationella förvaltningsförklaringar om EU-medel under delad förvaltning, vilka ska undertecknas på lämplig politisk nivå, och efterfrågar än en gång systematiska, regelbundna och oberoende utvärderingar som ska säkerställa att alla utgifter ger önskat resultat på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till nästa kommission att tillsätta en kommissionsledamot med ansvar för budgetkontroll.

13.    Europaparlamentet noterar den växande oron över hur kommissionen har genomfört delegerade akter sedan Lissabonfördraget trädde ikraft. Parlamentet anser att det måste ges tillräckliga möjligheter att yttra sig när sekundärrätt utarbetas, både före och efter kommissionens formella framläggande.

Smartare och mindre betungande lagstiftning

14.    Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av att undanröja onödig byråkrati som försvårar tillhandahållandet av varor och tjänster, särskilt för små företag.

15.    Europaparlamentet begär att kommissionen ser till att överenskommelsen mellan de tre institutionerna om att uppfylla sina åtaganden om bättre lagstiftning följs, vilket även gäller medlemsstaterna, som alla bör uppmuntras av kommissionen att genomföra sina egna test om konsekvenserna för små och medelstora företag och den inre marknaden. Parlamentet noterar i detta avseende att rådet bör inrätta en egen enhet för konsekvensbedömningar som ska göra konsekvensbedömningar av dess egna ändringsförslag. Parlamentet framhåller vikten av att kontroller av ändamålsenligheten finns med på agendan för bättre lagstiftning.

16.    Europaparlamentet betonar på nytt behovet av att konsekvent genomföra inremarknadstester inom alla kommissionens avdelningar innan man lägger fram förslag, i syfte att säkerställa att lagstiftningen inte kommer att hämma den inre marknaden.

17.    Europaparlamentet föreslår att kommissionen omformulerar sina mål om att förenkla förvaltningen och att den stärker sitt åtagande om att utvärdera huruvida åtgärder på EU‑nivå har något verkligt mervärde innan man börjar utarbeta förslag.

18.    Europaparlamentet anser att åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor bör fortsätta i en mer ambitiös och utökad omfattning under 2014 och att kompensation för regelbördan bör införas.

19.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja de små och medelstora företagens liksom mikroföretagens intressen genom att underlätta deltagandet i den inre marknaden. Parlamentet välkomnar de åtgärder som kommissionen redan har vidtagit för att minska de administrativa bördor som EU-lagstiftningen medför för små och medelstora företag och mikroföretag, t.ex. undantag för små och medelstora företag från vissa bestämmelser när detta är möjligt och lämpligt.

20.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att den fortsätter att förbättra sin regleringsstrategi gentemot små och medelstora företag och mikroföretag genom att rikta in sig på specifik lagstiftning som är skräddarsydd för små och medelstora företags behov och också genom att gå vidare med införandet av riktade åtgärder för små och medelstora företag, inklusive de som resulterar från samrådet om de tio mest betungande lagstiftningsakterna för små och medelstora företag (Top 10 most burdensome legislative acts for SMEs)(2), t.ex. beslutet nyligen om att minska de avgifter som små och medelstora företag måste betala när de registrerar kemikalier enligt Reach.

21.    Europaparlamentet noterar den ömtåliga balansen mellan finanspolitiskt ansvar och behovet av tillväxt. Parlamentet anser med anledning av den pågående debatten att de två inte utesluter varandra och betonar att en minskning av regleringsbördan och en ökning av små och medelstora företags tillväxtpotential är de fruktbaraste sätten att återupprätta förtroendet för ekonomin. Framför allt bör små och medelstora företag få förbättrade möjligheter till tillväxt genom tillträde till kapitalmarknaderna.

En inre marknad för medborgarna, konsumenterna och företagen

22.    Europaparlamentet anser att den inre marknaden är en av unionens viktigaste prioriteringar, eftersom den är det viktigaste redskapet för tillväxt och sysselsättningsskapande.

23.    Europaparlamentet anser att protektionism och underlåtande att tillämpa konkurrensreglerna endast skulle fördjupa och förlänga krisen. Parlamentet betonar att en konkurrenspolitik som bygger på principerna om öppna marknader och lika villkor i alla sektorer är ett viktigt verktyg för att EU ska kunna ha en dynamisk, effektiv och innovativ inre marknad och vara konkurrenskraftigt på global nivå. Parlamentet uttrycker sin oro över att alltför många tjänster undantas från konkurrensmyndigheternas granskning.

24.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och inta en ledande roll i arbetet med att stärka den inre marknadens roll vad gäller den europeiska planeringsterminen och i genomförandet av parlamentets rekommendationer om att i den europeiska planeringsterminen inbegripa en översyn för att övervaka framstegen i arbetet med att fullborda den inre marknaden, inklusive mätbara mål.

25.    Europaparlamentet upprepar än en gång hur oerhört viktigt det är att tjänstedirektivet genomförs. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att främja tillgången till den inre marknaden för tjänster och att se över befintliga begränsande åtgärder, t.ex. det ekonomiska behovstestet.

26.    Europaparlamentet efterlyser påtryckningar för att få den inre marknaden för varor att fungera bättre och påpekar än en gång att principen om ömsesidigt erkännande är grundläggande. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att säkerställa att medlemsstaterna respekterar denna princip, framför allt med avseende på byggprodukter. Parlamentet bekräftar på nytt sitt starka stöd för ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller effektiv marknadsövervakning för att garantera en rättvis och öppen marknad och säkra produkter.

27.    Europaparlamentet understryker vikten av att ge ny fart åt arbetet med att få till stånd överenskommelser om befintliga viktiga förslag till inremarknadsakten, däribland ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, offentlig upphandling och koncessioner. Parlamentet betonar att innovativa offentliga upphandlingar har stor potential att skapa tillväxt och sysselsättning.

28.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bistå medlemsstaterna i arbetet med att inrätta centrum för den inre marknaden och förbättrade gemensamma kontaktpunkter.

29.    Europaparlamentet betonar vikten av att ta fram bättre indikatorer för den inre marknadens resultat baserade på företags och konsumenters verkliga erfarenheter och förväntningar, med syftet att förbättra resultaten och öka företagens och konsumenternas kunskap om vilka rättigheter de har.

30.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna med de huvudsakliga problem som de har identifierat när det gäller lagstiftningen om den inre marknaden, däribland hur man kan förbättra införlivandet och efterlevnaden och få till stånd en snabb och effektiv rättslig prövning.

31.    Europaparlamentet konstaterar att verktygen för inremarknadspolitiken, däribland Solvit, bör fungera bättre när det gäller den tid det tar att besvara frågor. Parlamentet betonar vikten av förbättrade mål och nyckelresultatindikatorer i detta avseende, och välkomnar kommissionens initiativ att se över de rättsliga ramarna för Solvit.

32.    Eftersom den inre marknaden endast kan fungera väl om konsumenterna har tillit till och förtroende för den, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna aktivt verka för ett snabbt genomförande av direktivet om konsumenträttigheter, direktivet om alternativ tvistlösning och förordningen om tvistlösning online samt att se över tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder.

33.    Europaparlamentet uppmuntrar till en tidig överenskommelse om direktiven om marknadsövervakning och produktsäkerhet, eftersom de är viktiga för att skapa en välfungerande inre marknad för varor.

34.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att innan den lägger fram sina förslag dra full nytta av resultattavlan för konsumentvillkoren och andra undersökningar som lyfter fram de frågor som är av störst betydelse för konsumenterna och ofta visar på betydande prisskillnader, vilket är en tydlig indikation på marknadsineffektiviteter.

35.    Europaparlamentet ställer sig bakom de förslag som lagts fram i parlamentet avseende den gemensamma europeiska köplagen om att övergå till en mer praktisk strategi med modellavtal, vilken bör grunda sig på befintlig konsumentlagstiftning som t.ex. direktivet om konsumenträttigheter och befintliga direktiv om minimibestämmelser för harmonisering. Detta vore en mycket mer logisk, praktisk och effektiv lösning för konsumenter och företag.

36.    Europaparlamentet stöder den allmänna gruppundantagsförordningen för statliga stöd, vars syfte är att minska den administrativa bördan, samtidigt som den överensstämmer med den inre marknaden.

37.    Europaparlamentet framhåller den fundamentala roll som immateriella rättigheter spelar när det gäller att skapa innovation, tillväxt och sysselsättning. För att skydda upphovsrättigheterna och ge konsumenterna ökad valfrihet bör licensiering i flera länder underlättas.

38.    Europaparlamentet anser att de hinder som påverkar den europeiska industrins konkurrenskraft kräver både omfattande och riktade åtgärder för att hänsyn ska kunna tas till specifika sektorers behov. Parlamentet välkomnar därför sektorsspecifika strategier inom GD Näringsliv, bland annat de som avser stålindustrin och elektronik, och det mer allmänna meddelandet En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582). Parlamentet ser fram emot antagandet och genomförandet av programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, framför allt skuld- och egetkapitalinstrumenten.

Digital ekonomi

39.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ytterligare initiativ för den inre marknaden, med fokus på att fullborda den digitala inre marknaden och i synnerhet på initiativ för att öka konsumenternas förtroende, liksom på åtgärder för att underlätta onlinebetalningar och förbättra digital service och digital infrastruktur.

40.    Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med effektiva mekanismer för uppgiftsskydd för att skapa förtroende på den inre marknaden. Parlamentet understryker att det måste tas fram en operativ och teknikneutral strategi för dataskyddsförordningen som bygger på sunt förnuft, så att EU kan locka till sig investeringar, skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och återhämtning och skapa möjligheter för konsumenter och företag samtidigt som det erbjuder medborgarna ett lämpligt och lättillgängligt skydd.

41.    Europaparlamentet uttrycker sin oro över onödigt snäv reglering av marknaderna för internet- och mobilbetalningar i detta skede, eftersom dessa betalningsmetoder fortfarande håller på att utvecklas. Parlamentet anser att alla regleringsinitiativ på detta område riskerar att karakteriseras av en onödig betoning på befintliga betalningsinstrument och därför kan hindra innovation och snedvrida marknaden innan den har utvecklats.

42.    Europaparlamentet anser att it‑säkerhet är en central del i arbetet med att garantera vårt långsiktiga välstånd, och välkomnar kommissionens föreslag till direktiv om nät- och informationssäkerhet (COM(2013)0027). Parlamentet anser att den interna marknaden bör vara en säker plats att göra affärer på och att rätt incitament för den privata sektorn att dela med sig av information och bästa praxis bör införas. Lagstiftningen får dock inte undergräva de framsteg som redan har gjorts i medlemsstaterna, och orimliga bördor bör inte läggas på företag när dessa har få konkreta fördelar.

Globala, öppna marknader

43.    Europarlamentet gläder sig över kommissionens antagande den 12 mars 2013 av förslaget till mandat för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar med Förenta staterna, och uppmanar med kraft rådet att utan dröjsmål godkänna det så att man omgående kan inleda formella förhandlingar om ett omfattande avtal som behandlar samtliga hinder för europeiska varor och tjänster. Parlamentet påpekar att kommissionen har en skyldighet att aktivt försvara EU:s offensiva intressen under förhandlingarna och se till att en överenskommelse kan nås inom en ambitiös om än realistisk tidsram.

44.    Europaparlamentet uppmanar EU att inom ramen för WTO samarbeta med andra utvecklingsländer för att se till att samtliga WTO-medlemmar tillämpar och efterlever de multilaterala handelsbestämmelserna och standarderna, i full överensstämmelse med de åtaganden som följer av deras medlemskap, och att verka för en starkare parlamentarisk dimension i multilaterala förhandlingar för att säkerställa bättre demokratisk ansvarsskyldighet. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att använda WTO:s tvistlösningssystem på lämpligt sätt, i syfte att garantera att EU:s intressen skyddas.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsätta tillräckliga resurser för att främja öppen och rättvis handel genom pågående bilaterala förhandlingar med viktiga handelspartner som Kanada, Indien och Asean-länderna, vid sidan av plurilaterala och multilaterala förhandlingar inom WTO, så att man genom handel och investeringar kan ge EU:s medborgare och företag, även små och medelstora företag, konkreta ekonomiska och sociala fördelar som en del av en effektiv och ändamålsenlig handelsdiplomati som representerar hela EU.

46.    Europaparlamentet välkomnar framför allt de plurilaterala ansträngningar som flera WTO‑medlemmar, däribland EU och dess medlemsstater, har gjort för att få till stånd en överenskommelse om tjänster och en översyn av informationsteknikavtalet. Parlamentet står fast vid att alla WTO-medlemmar bör ha möjlighet att delta i de plurilaterala avtalen, så att man på sikt kan garantera lika villkor på multilateral nivå.

47.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2013 föreslå förhandlingsmandat för ett investeringsavtal med Kina, som måste inbegripa frågan om marknadstillträde. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att aktivt utveckla EU:s investeringspolitik så att man kan förhandla om kraftfulla klausuler om investeringsskydd, inklusive bestämmelser för tvistlösning både mellan stater och mellan investerare och stater med strategiska handelspartner som BRIK‑länderna, för att garantera företagsvänliga marknadstillträdesvillkor för EU-investerare utomlands och för utländska investerare i EU.

48.    Europaparlamentet påpekar att det finns ett behov att bredda de handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser som i dag finns mellan EU och länderna i det östra partnerskapet och södra Medelhavsområdet för att främja ömsesidig ekonomisk utveckling och regional stabilitet och för att därmed säkra framstegen mot demokrati samt respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Parlamentet välkomnar i detta hänseende att samtal inletts med Konungariket Marocko.

49.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt engagera sig i WTO, G8 och G20 samt alla andra multilaterala forum av betydelse i den globala kampen mot protektionism och illojala handelsmetoder som förfalskning.

Sysselsättning och regionalpolitik

50.  Europaparlamentet motsätter sig bestämt alla lagstiftningsinitiativ på EU-nivå om information till och samråd med arbetstagare, planering och hantering av omstruktureringar, eftersom detta riskerar att tynga företagen med orimliga krav och minska flexibiliteten på arbetsmarknaden i kristider utan att ta itu med den grundläggande prioriteringen för alla arbetstagare som hotas om varsel, nämligen att hitta ett nytt arbete. Anpassning till förändring kräver en integrerad strategi som omfattar flera politikområden.

51.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid kontrollerna av ändamålsenligheten identifiera områden med alltför stora administrativa bördor, brister och föråldrade eller ineffektiva åtgärder, särskilt inom arbetslagstiftningen, vilka påverkar möjligheterna till framtida tillväxt och sysselsättningsskapande.

52.    Europaparlamentet betonar, med tanke på arbetsmarknadsparternas misslyckande med att nå en överenskommelse om arbetstidsdirektivet, framför allt i fråga om jourtid och opt‑out, att arbetstidsdirektivet i dess aktuella form inte fungerar. Kommissionen uppmanas att försöka finna en pragmatisk lösning som ger företag och arbetstagare mer flexibilitet och som förtydligar rättsläget och återställer öppenheten.

53.    Vad beträffar den nya programplaneringsperioden för EU:s sammanhållningspolitik för perioden 2014–2020, anser Europaparlamentet att Europeiska socialfonden måste bidra till att bekämpa fattigdom genom att hjälpa missgynnade personer att ta sig in på arbetsmarknaden.

54.    Europaparlamentet noterar det planerade antagandet av partnerskapsavtal mellan kommissionen, medlemsstaterna och de behöriga regionala och lokala myndigheterna, vilka är tänkta att bidra till Europa 2020‑strategins mål för smart och hållbar tillväxt för alla och vara inriktade på att bygga upp en ekonomisk kapacitet i unionens fattigaste regioner.

55.    Europaparlamentet är oroat över hur starkt bindande dessa föreslagna avtal är och betonar vikten av att ge de behöriga nationella, regional och lokala myndigheterna maximal flexibilitet vid utarbetandet av dessa partnerskapsavtal, så att medlemsstaterna kan anpassa sammanhållningspolitikens instrument till sina specifika mål och till regioner och områden med särskilda behov och problem.

56.    Europaparlamentet medger att det finns ett behov av ett bilateralt partnerskapsavtal mellan kommissionen och medlemsstaterna för att fastställa en övergripande ram, men anser samtidigt att eventuella framtida marginella förändringar av inriktningen på dessa partnerskapsavtal inte bör antas av kommissionen utan i stället genom ett mindre långrandigt och mer flexibelt förfarande.

57.    Europaparlamentet understryker att lokala och regionala myndigheter, särskilt folkvalda representanter, bör vara fullt delaktiga i utarbetandet av partnerskapsavtalen och i programplaneringen samt i alla faser av genomförandet av sammanhållningspolitiken.

58.    Europaparlamentet motsätter sig en förlängning av den europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till perioden 2014–2020. Fonden har visat sig vara mycket problematisk, byråkratisk och ineffektiv när det gäller att få personer tillbaka i varaktig sysselsättning. Fonden erbjuder lite valuta för pengarna, ger inte tillräckligt mervärde till medlemsstaternas politik, har en negativ inverkan på medlemsstaternas reforminsatser, försöker åtgärda långsiktiga strukturproblem med kortsiktiga lösningar, och väcker farhågor om att den används för att subventionera stora företag som omlokaliseras inom EU.

Det europeiska forskningsområdet

59.    Europaparlamentet uppmanar till en överenskommelse i god tid om Horisont 2020 för att möjliggöra en smidig övergång till sjunde ramprogrammet och för att garantera kontinuiteten i EU:s kärnstrategier för forskning och innovation, vilka har lidit under tidigare program till följd av överenskommelser i sista minuten mellan rådet och parlamentet.

60.    Europaparlamentet ser rymden som en marknad med stor tillväxtpotential och anser att man ständigt bör dra nytta av inte bara nischmarknader utan även av särskilda möjligheter som gör att sektorn kan växa ytterligare och snabbare. Parlamentet anser att fortsatta investeringar i forskning och innovation kommer att skapa den plattform som EU behöver för att inta en ledande roll i globala frågor som t.ex. livsmedels- och energitrygghet samt underlätta fortsatt tillväxt i telekommunikationssektorn.

61.    Europaparlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av forskning och innovation för att påskynda övergången till en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi. Parlamentet anser att kommissionen då det är möjligt bör koncentrera mer budgetmedel till området för vetenskap, forskning och innovation, och fokusera medlen på områden där EU i framtiden och på lång sikt kan upprätthålla en avsevärd fördel. Parlamentet noterar i detta avseende slutsatserna i Sapir‑rapporten, i vilka man tydligt betonade att Europa måste omvandlas till en innovationsbaserad ekonomi om dagens långsamma tillväxttakt ska kunna förbättras.

62.    Europaparlamentet stöder målsättningarna vid Europeiska institutet för innovation och teknik, och betonar vikten av att dra lärdom av de första tre kunskaps- och innovationsgrupperna. Parlamentet är oroat över den ambitiösa budgetökningen för Europeiska institutet för innovation och teknik i nästa fleråriga budgetram och anser att en gradvis utveckling kommer att möjliggöra fullständiga utvärderingar för att först säkerställa att kunskaps- och innovationsgrupperna ger konkreta resultat, till exempel genom att koppla samman forsknings- och innovationsbaser och främja samarbeten mellan företag och universitet.

Finansiella tjänster

63.    Europaparlamentet konstaterar att finanskrisen har pågått i över fem år nu och att EU är den sista större ekonomiska region som tar sig ur den. Parlamentet uppmanar därför kraftfullt kommissionen att inrikta sig på åtgärder som ökar EU:s konkurrenskraft och att avstå från strategier som riskerar att uppmuntra till att välståndsskapande verksamhet utlokaliseras till andra jurisdiktioner.

64.    Europaparlamentet noterar risken för regleringsarbitrage om man reglerar branschen för finansiella tjänster och yrkar på att man ska prioritera ett noggrant genomförande av de åtgärder som har överenskommits på global nivå framför dem som kommissionen själv arbetar för.

65.    Europaparlamentet konstaterar att finansiell reglering får allvarliga och oavsiktliga effekter på slutanvändarföretagen, pensionsfonder och andra delar av den reala ekonomin. Parlamentet efterlyser skärpt övervakning för att säkerställa att man vid den finansiella regleringen minimerar kostnadskonsekvenserna för dem som är beroende av sektorn för finansiella tjänster så att deras företag kan drivas effektivt och konkurrenskraftigt.

66.    Europaparlamentet konstaterar att EMU måste förbättras, särskilt när det gäller att stärka den demokratiska ansvarsskyldigheten och bryta kopplingen mellan stater och banker, för att därmed undvika att EU:s skattebetalare tvingas betala för konsekvenserna av framtida kriser i finanssektorn. Parlamentet förespråkar att man snabbt ska börja utöva tillsyn av högre kvalitet över alla kreditinstitut i EU:s samtliga medlemsstater, och konstaterar att den gemensamma tillsynsmekanismen i stor utsträckning kan bidra till att detta mål nåls. Parlamentet betonar även att det behövs en gemensam solid regelbok under Europeiska bankmyndighetens överinseende för alla kreditinstitut i EU.

67.    Europaparlamentet noterar att vissa EU-medlemsstater har beslutat att gemensamt införa en skatt på finansiella transaktioner via ett förstärkt samarbete. Parlamentet betonar dock att genomförandet av ett sådant initiativ inte får vare sig undergräva övriga EU‑medlemsstaters självbestämmande i skattefrågor när det gäller direktbeskattning eller orsaka störningar i deras egen skatteuppbörd.

68.    Europaparlamentet noterar att det har skett framsteg för att förbättra marknadseffektiviteten, och betonar hur viktigt det är med marknadstillträde och konkurrenskraft för att förbättra tjänsterna för investerarna och valfriheten för konsumenterna. Parlamentet noterar att det har skett framsteg på området för clearing och avveckling, och anser att det är av yttersta vikt att detta arbete slutförs i tid för att man ska kunna möjliggöra en effektiv gränsöverskridande värdepappersavveckling.

69.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt främja kampen mot skattefusk, skatteflykt, aggressiv skatteplanering och utnyttjandet av skatteparadis, och att i detta arbete utnyttja OECD:s expertis för att främja god styrning i skattefrågor i alla relevanta internationella fora.

70.    Europaparlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen och medlemsstaterna att förenkla tillträdet till och på ett läsvänligt sätt tillhandahålla information som allmänheten och företagen behöver för att deklarera korrekt, eftersom större medvetenhet om respektive skatteskyldigheter kommer att bidra till att förbättra skatteuppbörden och därmed generera såväl behövliga som rättmätiga intäkter för samtliga EU-medlemsstaters budgetar.

71.    Europaparlamentet noterar att händelserna i Cypern i mars 2013 belyste behovet av en ram för återhämtning och rekonstruktion av banker som garanterar att ingen bank kan anses vara för stor för att gå i konkurs och som – om en bank skulle gå i konkurs – säkerställer att banken kan avvecklas under ordnade former utan att orsaka några skadliga effekter på banksystemet som helhet.

72.    Europaparlamentet anser att det aldrig tidigare har antagits så många nya lagar om finansiella tjänster som under de senaste åren och att detta i vissa fall riskerar att undergräva den inre marknadens effektivitet. Parlamentet noterar att utskottet för ekonomi och valutafrågor har beslutat att undersöka den kumulativa effekten av denna lagstiftning och hur samstämda de olika lagarna är. Parlamentet manar till en period av eftertanke och konsolidering för att EU ska kunna behålla de delar som fungerar bäst och ändra de delar som är minst effektiva.

Energi

73.    Europaparlamentet belyser behovet av att konsumenterna får tillgång till transparenta och jämförbara energipriser, som ett led i fullgörandet av den inre marknaden för energi.

74.    Mot bakgrund av de nyligen föreslagna energistrategierna och klimatstrategierna för 2030 och 2050 beklagar Europaparlamentet att kommissionen inte intar en mer positiv hållning till det stora bidrag som kärnkraften kan ge när det gäller EU:s mål för energi med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att höja acceptansen för kärnkraft bland allmänheten.

75.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att noggrant beakta resultaten av samrådet om ”okonventionella fossila bränslen” när den avgör om det behövs separat lagstiftning på detta område. Det finns nämligen en utbredd uppfattning att dagens regelverk, om det genomförs korrekt, säkerställer att folkhälsan, klimatet och miljön skyddas och att det råder största möjliga klarhet angående rättsläget för både allmänhet och aktörer, samtidigt som det också säkerställer att man kan skörda frukterna av potentiella ekonomiska fördelar och fördelar avseende energisäkerheten.

76.    Europaparlamentet bekymrar sig för att det kommer att bli allt svårare att nå EU:s energieffektivitetsmål när medlemsstaterna är kraftigt begränsade och föremål för kommissionens överträdelseförfaranden, med tanke på att utvecklingen och tillhandahållandet av skatteincitament för energibesparingsprodukter kan bidra till ambitiösa EU‑mål avseende energieffektivitet.

Transporter

77.    Europaparlamentet betonar vikten av att få till stånd en fri, liberaliserad inre marknad för alla transportsätt, inbegripet ytterligare liberalisering av marknaden för godstransporter på väg, så att fri rörlighet för varor och tjänster garanteras, med klara och lätt verkställbara bestämmelser för fri och rättvis konkurrens och minskade administrativa bördor för de små och medelstora företagen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att till slutet av 2013 utarbeta en rapport om läget för EU:s vägtransportmarknad och att genomföra alla nödvändiga analyser innan den lägger fram lagstiftningsförslag.

78.    Europaparlamentet understryker än en gång att det bör betraktas som en huvudsaklig prioritering att påskynda genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet, eftersom utvecklingen av den nya generationen av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar) och initiativet ”Clean Sky” är viktig för att man med hjälp av en effektivare luftfart ska kunna göra stora besparingar både för ekonomin och miljön och för att en ökad trängsel ska kunna undvikas, i en situation där trafikflödena i luften konstant ökar och tekniken blivit föråldrad. Parlamentet oroar sig för att det går trögt med att inrätta funktionella luftrumsblock runtom i Europa och betonar vikten av politiska åtgärder för att man ska komma framåt med de funktionella luftrumsblocken. Parlamentet förespråkar ett bättre utnyttjande av regionala flygplatser liksom skapandet av ytterligare flygplatskapacitet, såsom start- och landningsbanor, så att EU kan behålla sin konkurrenskraftiga ställning i världen.

79.    Europaparlamentet konstaterar att mer måste göras för att skapa ett integrerat Europatäckande multimodalt tidtabellssystem online liksom elektroniska biljetter, elektronisk bokning och elektroniska betalningssystem för att främja multimodalitet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram förslag som uppmuntrar branschen att utveckla multimodala direktbiljetter för långväga buss-, järnvägs- och flygresor.

Miljöpolitik

80.    Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som redan vidtagits av kommissionen för att stärka fokus på genomförandet av den befintliga miljö- och klimatpolitiken i stället för att öka lagstiftningsbördan och de administrativa kostnaderna.

81.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att se över och förenkla avfallspolitiken och avfallslagstiftningen. Parlamentet betonar att alla revideringar av ramdirektivet om avfall och direktivet om deponering av avfall måste vara inriktade på mål som är praktiskt genomförbara och som medlemsstaterna har rimliga möjligheter att uppnå.

82.    Europaparlamentet är bekymrat över kommissionens förslag om att EU ska höja sin ambition och ensidigt fastställa ett mål på över 20 procents minskning av koldioxidutsläppen till 2020. Parlamentet anser att en utsläppsminskningsstrategi bör spegla eventuella avtal som har nåtts på global nivå genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar och att föreslagna åtgärder bör vara proportionerliga, beakta följderna av koldioxidläckage samt ta full hänsyn till de potentiellt skadliga effekterna för energikostnaderna och industrin.

83.    Europaparlamentet anser att framtida lagstiftning om utsläpp från luftfarten måste ta hänsyn till och fullständigt avspegla eventuella avtal som har uppnåtts på internationell nivå inom ramen för Icao samt respektera principerna om proportionalitet och territorialitet.

84.    Europaparlamentet noterar att kommissionen, även om dess handlingsplan från 2011 om antimikrobiell resistens är ett positivt steg framåt, bör ta fram åtgärder för att minska användningen av tredje och fjärde generationens antimikrobiella medel av avgörande betydelse inom humanmedicinen. Parlamentet betonar att ett sådant förslag måste bygga på tydliga evidensbaserade riktlinjer för återhållsam användning av antimikrobiella medel inom veterinärmedicinen.

85.    Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att lägga fram lagstiftning om användningen av djurkloningsteknik inom livsmedelsproduktionen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att när den utarbetar förslaget beakta de farhågor som nyligen framförts avseende märkning och konsekvent tillämpning av lagstiftning som är knuten till EU:s livsmedelskedja, och att samtidigt tillämpa de senaste vetenskapliga och tekniska rönen på detta område och se till att dessa åtgärder inte medför alltför höga kostnader för EU:s producenter och konsumenter.

86.    Europaparlamentet anser att den föreslagna EU-strategin om hormonstörande ämnen bör vara inriktad på insatser med ett betydande mervärde för EU. Med hänvisning till slutsatserna från det gemensamma forskningscentret och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet uppmanar parlamentet med kraft kommissionen att se till att det vetenskapliga fastställandet av hormonstörande ämnen bygger på en demonstration av både endokrin aktivitet och negativa effekter som orsakas av den och att alla föreslagna åtgärder är proportionerliga, evidensbaserade samt leder till större tydlighet och bättre konsekvens i riskhanteringsförfarandena. Kommissionen uppmanas dessutom att uppmuntra till större engagemang från berörda parters sida.

Jordbruk och fiske

87.    Europaparlamentet upprepar att de förslag som för närvarande är under förhandling om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid inte tar upp de främsta utmaningarna för EU:s jordbruk och kommer att hindra utvecklingen av ett konkurrenskraftigt och effektivt jordbruk, vilket är viktigt om EU verkligen ska kunna bemöta de utmaningar som det innebär att trygga livsmedelsförsörjningen mot bakgrund av en växande världsbefolkning och en ökande efterfrågan på mat. Parlamentet konstaterar vidare att kommissionen inte har lyckats föreslå en ram som kommer att möjliggöra en rättvis fördelning av direktstödet i alla medlemsstater.

88.    Europaparlamentet konstaterar att förhandlingarna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och genomförandet av den kommer att stå i fokus för verksamheten 2014. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att de slutliga överenskommelserna om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken genomförs effektivt och på ett sätt som minimerar bördan för jordbrukarna och medlemsstaternas administrativa organ, och att samtidigt säkerställa att de nya bestämmelserna genomförs effektivt, strikt och öppet.

89.    Europaparlamentet noterar att den gemensamma jordbrukspolitiken i sin nuvarande form löper ut 2013 och att den nya gemensamma jordbrukspolitiken inte kommer att vara på plats före den 1 januari 2014. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i god tid lägga fram förslag för att säkerställa kontinuitet i programmen för landsbygdsutveckling under hela 2014.

90.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta nära med medlemsstaterna i genomförandet av de centrala målen i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt när det gäller stöd till småskaligt fiske, stärkande av fiskeripolitikens regionala aspekt, genomförande av förbudet mot utkast, uppfyllande av målen om maximalt hållbart uttag och insamling av alla uppgifter som behövs för att bättre förvalta EU:s fiskeresurser.

91.    Europaparlamentet oroar sig över dödläget när det gäller genomförandet av fleråriga förvaltningsplaner för vissa europeiska fiskarter, och uppmanar kommissionen att spela en mer aktiv roll för att försöka nå en överenskommelse mellan rådet och parlamentet i denna fråga.

Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

92.    Europaparlamentet stöder kommissionen i dess arbete med offers rättigheter, och uppmanar kommissionen att hjälpa medlemsstaterna att senast den 16 november 2015 genomföra samtliga bestämmelser i direktivet om miniminormer för brottsoffers rättigheter samt stöd till och skydd av brottsoffer.

93.    Europaparlamentet stöder kommissionen i dess arbete med barns rättigheter och välbefinnande, och uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta att samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra barns livskvalitet och säkerhet i EU, särskilt deras säkerhet på internet.

94.  Europaparlamentet ger sitt erkännande åt det arbete som hittills gjorts av Myria Vassiliadou, EU:s samordnare för kampen mot människohandel. Parlamentet uttrycker dock farhågor om att denna roll inte verkar ge önskade resultat eftersom antalet människor som smugglas i EU snarare ökar än minskar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att dra största möjliga nytta av EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016 för att bekämpa problemet med människohandel. Kommissionen uppmanas att stärka sina insatser för att bekämpa människohandeln.

95.    Europaparlamentet noterar att mellanstatligt samarbete och principen om ömsesidigt erkännande inom området med rättvisa visserligen har sina fördelar, men anser att det för att man ska kunna inrätta ett effektivt europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa är nödvändigt att EU utformar ett system som är nyanserat och tar hänsyn till varje medlemsstats juridiska och politiska status och att man därför endast bör inrätta verktyg där så behövs. Parlamentet vidhåller att detta inte får leda till överdriven inblandning på sådana områden som rättslig utbildning, straffrättslig ram, tillhandahållande av rättshjälp och ersättning till brottsoffer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att på nytt se över jämvikten mellan mellanstatligt samarbete och nationellt självbestämmande på detta område.

96.    Europaparlamentet medger att EU kan spela en kraftfull och aktiv roll i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. Parlamentet betonar att kommissionen måste fortsätta att arbeta fram lösningar som är viktiga för de europeiska medborgarnas säkerhet och för att man ska kunna utreda och åtala gränsöverskridande brottslighet, och att den i samband med detta måste se till att de europeiska medborgarnas rättigheter, uppgifter och friheter respekteras.

97.    Europaparlamentet trycker på att alla byråer som är verksamma på området rättsliga och inrikes frågor måste vara kostnadseffektiva, ändamålsenliga och redovisningsskyldiga inför Europaparlamentet, kommissionen och de nationella regeringarna samt att de måste ge ett mervärde genom skapandet av ett säkert EU.

98.    Europaparlamentet noterar att det för att bekämpa brottslighet och korruption och kontrollera EU:s yttre gränser är nödvändigt att rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna respekteras, med rätt balans mellan säkerhet och rörlighet.

99.    Europaparlamentet betonar att det i arbetet med att skapa ett säkert EU är viktigt att se till att medborgarnas uppgifter och rättigheter skyddas, men också att rätten till integritet vägs mot rätten till säkerhet.

100.    Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att på gränsöverskridande nivå bekämpa organiserad brottslighet, penningtvätt, bedrägerier mot EU:s finansiella intressen samt korruption, och uppmuntrar EU att fokusera på att underlätta för gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte för att komma tillrätta med dessa problem. För att uppnå detta krävs det att det råder ömsesidigt förtroende i samtliga medlemsstaters rättsliga system och övervakningssystem.

101.    Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att förbättra förvaltningen av Schengensamarbetet. Parlamentet anser dock att gränskontrollfrågan är nära knuten till frågor om upprätthållande av lag och ordning samt nationell säkerhet, frågor som i enlighet med artikel 4 i EU-fördraget uteslutande faller under medlemsstaternas ansvar. Parlamentet insisterar därför på att det till syvende och sist faller på medlemsstaterna att besluta huruvida gränskontroller ska ske vid EU:s inre gränser eller inte. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta denna princip i samband med att den förbereder lagstiftning om förvaltningen av Schengensamarbetet.

102.    Europaparlamentet är medvetet om behovet av en effektiv samordning på EU-nivå av viseringsfrågor. Parlamentet uppmanar emellertid med kraft kommissionen att på ett öppet och insynsvänligt sätt diskutera och förhandla om frågor som rör visumpolitik, särskilt krav på ömsesidighet, utan hota med att återinföra visumkrav.

Jämställdhet

103.    Europaparlamentet konstaterar att ECR-gruppen starkt stöder jämställdhetsprincipen och upprepar vikten av att främja lika rättigheter för kvinnor och män och för barn av båda könen.

104.    Europaparlamentet förespråkar med kraft att Europeiska unionen ska föregå med gott exempel och att den inte ska fortsätta att ställa svåra och besvärliga krav på medlemsstaterna samtidigt som dess egna institutioner inte uppfyller dessa krav. Kommissionen, Europeiska centralbanken, Europaparlamentet och de europeiska byråerna har ett stort underskott av kvinnor på ledande befattningar. Parlamentet efterlyser en lösning på detta problem innan kommissionen inför krav för medlemsstaterna.

105.    Europaparlamentet tycker att det är mycket oroväckande att kommissionen inte har lyssnat till medlemsstaternas invändningar mot det föreslagna direktivet om mål och kvoter för kvinnor som icke verkställande ledamöter i företagsstyrelser.

106.    Europaparlamentet konstaterar bekymrat att incidenter med våld i hemmet årligen ökar i Europa och uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta sitt arbete för att hantera detta problem genom att som planerat anta sin icke‑lagstiftningsstrategi.

107.    Europaparlamentet är oroat över att praxis att utöva kvinnlig könsstympning ökar i Europa, och uppmanar med kraft kommissionen att bistå medlemsstaterna i deras arbete för att utrota dessa övergrepp mot flickor och unga kvinnor.

108.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta hänsyn till medlemsstaternas oro när det gäller direktivet om hälsa och säkerhet för gravida arbetstagare, och betonar att detta förslag till direktiv inte har rådets stöd eller godkännande. Parlamentet anser att förslaget bör avslås.

109.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att återkalla förslagen till direktiv om lika lön för kvinnor och män och begär i stället att kommissionen ska samarbeta med medlemsstaterna för att hitta effektiva sätt – annat än lagstiftning – att komma åt löneskillnaderna, vilka bör åtgärdas på medlemsstatsnivå.

110.    Europaparlamentet hoppas att kommissionen kommer att stödja ett förslag om att ändra namnet på parlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män till utskottet för jämställdhet, för att därmed göra det möjligt för utskottet att fokusera på flera missgynnade grupper och minoriteter.

Kultur

111.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av ett samarbete ifråga om utbildning och kultur med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med utgångspunkt i principen ”mindre för mindre, mer för mer”. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att upprätthålla en balans mellan den södra och den östra dimensionen av den europeiska grannskapspolitiken i all verksamhet som rör utbildning och kultur.

112.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka den verksamhet som syftar till att utveckla det östra partnerskapet, särskilt på området för rörlighet och utbildningssamarbete.

113.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda vad som ligger bakom problemen med ofullständigt erkännande av avlagda kurser och erhållna ECTS-poäng vid hemmauniversiteten för studenter som har slutfört en studieperiod vid ett annat universitet inom Erasmusprogrammet.

114.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla lagstiftningsförslag som rör kultur är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Parlamentet framhåller dessutom att kommissionens åtgärder på detta område bör begränsas till områden som verkligen kan ge ett mervärde.

115.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess verksamhet avseende idrottsfrågor är särskilt inriktad på att skapa mervärde för utvecklingen av lokalt ledda idrottsinitiativ på gräsrotsnivå.

Utrikes frågor och utveckling

116.    Europaparlamentet noterar att mer än hälften av det globala officiella biståndet till utvecklings- och tillväxtländer kommer från EU och dess medlemsstater, vilket gör EU till världens största biståndsgivare(3).

117.    Europaparlamentet anser att EU:s utvecklingspolitik bör utgå från främjandet av ekonomisk tillväxt, skapandet av välstånd och frihandel på världsmarknaderna.

118.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att etablera en helhetssyn på utvecklingspolitik och humanitärt bistånd. De långsiktiga målen ska mätas utifrån i vilken utsträckning de bidrar till politisk stabilitet, fred och konkreta ekonomiska resultat.

119.    Europaparlamentet välkomnar resultatet av det fjärde högnivåforumet för biståndseffektivitet som ägde rum i Busan i Sydkorea i november och december 2011, särskilt dess fokus på resultat, insyn och instabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att skifta fokus från en förhärskande insatsorienterad utvecklingspolitik till en resultatorienterad utvecklingspolitik, med exakta årliga siffror om utvecklingsframsteg som visar hur stor del av EU:s skattebetalares pengar som har använts, och att se till att EU:s utvecklingsinsatser har varaktiga effekter på fattigdomsutrotningen.

120.    Europaparlamentet är övertygat om att den effektivaste utvecklingsstrategin är den som garanterar att tillväxt- och utvecklingsländer får tillträde till världsmarknaderna. Parlamentet anser därför att man ytterligare måste sänka handelshindren och de handelssnedvridande subventionerna så att utvecklingsländerna får hjälp med att öka sin andel av världshandeln.

121.    Europaparlamentet betonar vikten av större samarbete med nya biståndsgivare såsom Kina, Brasilien och Indien, som blir allt mer inflytelserika tillhandahållare av stöd och bistånd till fattigare länder och som är nyckelaktörer i ett nytt globalt utvecklingspartnerskap.

122.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett pragmatiskt sätt ta upp frågan om egendomsrätt i utvecklingsländer och ta fram en samstämd strategi tillsammans med övriga internationella utvecklingspartner i syfte att dra igång en process för att ge lokalsamhällen och enskilda personer i utvecklingsländerna egenmakt. Parlamentet påpekar att en sådan process utgör en av utvecklingens hörnstenar som skulle kunna lyfta hela nationer ur fattigdom och stärka den ekonomiska aktiviteten i utvecklingsländerna.

123.    För att höja biståndseffektiviteten påpekar Europaparlamentet att det även är viktigt att garantera större konsekvens i politiken, så att alla EU:s politikområden, särskilt de som har stor påverkan på utvecklingsländerna, bidrar till att det skapas välstånd i utvecklingsländerna. Parlamentet påpekar att det också är nödvändigt att öka samordningen mellan EU:s medlemsstater.

°

°    °

124.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

(1)

EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.

(2)

Resultat av det offentliga samrådet om de tio mest betungande lagstiftningsakterna för små och medelstora företag: http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/files/top10report-final_en.pdf

(3)

Enligt uppgifter från OECD rörde det sig om 55,1 miljarder euro i utvecklingsbistånd 2012, även om biståndet som en andel av EU:s BNP sjunkit från 0,45 % 2012 till 0,43 %, vilket är långt under det mål på 0,7 % som ställts upp för 2015. Utgiftsminskningen, som motsvarar en nedskärning med 4 % i reala termer, följer på en nedskärning med 2 % 2011.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy