FÖRSLAG TILL RESOLUTION om utvärderingen av det irländska ordförandeskapet, inklusive överenskommelsen om den fleråriga budgetramen
1.7.2013 - (2012/2799(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Rebecca Harms, Daniel Cohn-Bendit, Helga Trüpel, Isabelle Durant, François Alfonsi för Verts/ALE-gruppen
B7‑0332/2013
Europaparlamentets resolution om utvärderingen av det irländska ordförandeskapet, inklusive överenskommelsen om den fleråriga budgetramen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 295, 310, 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 En budget för Europa 2020 (COM(2011)0500),
– med beaktande av kommissionens utkast av den 29 juni 2011 till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2011)0403),
– med beaktande av kommissionens förslag av den 29 juni 2011 och kommissionens ändrade förslag av den 6 juli 2012 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 (COM(2011)0398 och COM(2012)0388),
– med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel,
– med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla[1],
– med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2012 om den fleråriga budgetramen och egna medel[2],
– med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 i syfte att uppnå ett positivt resultat av förfarandet för godkännande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020[3],
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013,
– med beaktande av utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, som lades fram av det irländska ordförandeskapet vid toppmötet den 27 juni 2013,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Enligt artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande anta en förordning om fastställande av den fleråriga budgetramen. Rådet ska besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet. Enligt samma artikel får Europeiska rådet med enhällighet anta ett beslut om bemyndigande för rådet att besluta med kvalificerad majoritet när det antar förordningen om fastställande av den fleråriga budgetramen.
B. Enligt artikel 310.1 i EUF-fördraget ska alla EU:s inkomster och utgifter tas upp i budgeten.
C. I enlighet med artikel 295 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen samråda och i samförstånd reglera formerna för sitt samarbete, och för detta ändamål ska ett interinstitutionellt avtal ingås för att förbättra det årliga budgetförfarandet och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor.
D. Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik, och den ska helt finansieras av egna medel. Rådet måste höra parlamentet innan det antar ett nytt beslut om reformen av systemet för egna medel, och måste även inhämta parlamentets godkännande innan det antar en förordning om åtgärder för att genomföra systemet för egna medel.
E. Detta kommer att vara första gången som en förordning om den fleråriga budgetramen antas enligt de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget, vilket därför innebär nya samarbetsarrangemang mellan institutionerna på ett sätt som kombinerar ett effektivt beslutsfattande med respekt för befogenheterna enligt fördraget.
F. Genom Lissabonfördraget ges Europeiska unionen betydande nya befogenheter, till exempel inom områdena yttre åtgärder (artikel 27.3 i EUF-fördraget), idrott (artikel 165 i EUF-fördraget), rymden (artikel 189 i EUF-fördraget), klimatförändring (artikel 191 i EUF-fördraget), energi (artikel 194 i EUF-fördraget), turism (artikel 195 i EUF‑fördraget) och civilskydd (artikel 196 i EUF-fördraget).
G. I sin resolution av den 8 juni 2011, som antogs av en överväldigande majoritet, fastställde parlamentet sina allmänna politiska prioriteringar för nästa fleråriga budgetram, både avseende lagstiftningen och budgeten.
H. I sin resolution av 13 juni 2012, som antogs av en överväldigande majoritet, framförde parlamentet sina allmänna budgetmässiga prioriteringar för nästa fleråriga budgetram både när det gäller utgifts- och inkomstsidan.
I. I sin resolution av den 23 oktober 2012, som antogs av en överväldigande majoritet, förnyade parlamentet sina allmänna budgetmässiga prioriteringar för att nå ett positivt resultat när det gäller den fleråriga budgetramen för 2014–2020 både när det gäller utgifts- och inkomstsidan.
J. I sin resolution av den 13 mars 2013, som antogs av en överväldigande majoritet, framförde parlamentet förutsättningarna och villkoren för att det ska ge sitt godkännande till den fleråriga budgetplanen.
Allmänna överväganden
Resultat
1. Europaparlamentet förkastar den slutliga politiska överenskommelse om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 som det irländska ordförandeskapet lagt fram och som Europaparlamentets talman antog vid sammanträdet den 27 juni 2013 i enlighet med artikel 324 i EUF-fördraget. Parlamentet är helt övertygat om att en politisk överenskommelse inte gör det möjligt för unionen att uppfylla sina skyldigheter både politiskt och budgetmässigt.
2. Europaparlamentet anser att det samlade paketet om både den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet ligger långt från parlamentets ursprungliga förhandlingsposition och inte tillmötesgår några av de huvudkrav som parlamentet framförde i sin resolution av den 13 mars 2013 som antogs av en överväldigande majoritet, till exempel kraven på en betydande ökning av de framtidsinriktade strategierna, en obligatorisk och omfattande översyn, maximal flexibilitet i alla delar och en överenskommelse om egna medel.
3. Europaparlamentet kräver att förhandlingarna om den fleråriga budgetramen ska fortsätta. Om ingen flerårig budgetram har antagits före utgången av 2013 kommer de tak och andra bestämmelser som gäller för 2013 att fortsätta gälla till dess att en ny flerårig budgetram har antagits. I ett sådant fall skulle parlamentet vara berett att nå en snabb överenskommelse med rådet och kommissionen om att anpassa den fleråriga budgetramens interna struktur, så att den återspeglar de nya politiska prioriteringarna, och anta alla rättsliga grunder.
Förhandlingsprocessen
4. Europaparlamentet påminner om att förhandlingarna, särskilt under trepartsmötena, har letts av de tre stora grupperna, vilket inneburit att man i själva verket har uteslutit Europaparlamentets fyra övriga grupper.
5. Europaparlamentet betonar att förhandlingsgruppen har vägrat att föra en regelrätt förhandling om taken i den fleråriga budgetramen per rubrik och år, trots att man i den resolution som antogs av en överväldigande majoritet av parlamentet den 13 mars 2013 förkastade de tak i den fleråriga budgetramen som Europeiska rådet kommit överens om. Parlamentet förkastar därför överenskommelsen.
6. Europaparlamentet är fast beslutet att till fullo utöva sina lagstiftningsbefogenheter enligt Lissabonfördraget. Parlamentet betonar än en gång att förhandlingar om delar som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet inte kan föregripas av Europeiska rådets slutsatser om den fleråriga budgetramen, som inte kan betraktas som något annat än politiska rekommendationer till rådet. Parlamentet varnar rådet för alla försök att minska Europaparlamentets lagstiftningsbefogenheter, särskilt när det gäller reformerna av sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken.
7. Europaparlamentet anser att processen för att komma fram till den slutliga politiska överenskommelsen mellan de tre EU-institutionerna, särskilt när det gäller Europaparlamentets företrädare, är oacceptabel och innebär ett missbrukat förtroende eftersom den skett inom stängda dörrar och utan insyn.
Förutsättningar
8. Europaparlamentet upprepar sitt starka motstånd mot den nuvarande ackumuleringen och överföringen av utestående betalningskrav i EU-budgeten och motsätter sig bestämt en budgetram som kan leda EU-budgeten till ett strukturellt underskott, vilket strider mot bestämmelserna i fördraget (artiklarna 310 och 323 i EUF-fördraget).
9. Europaparlamentet är därför fast beslutet att förhindra ytterligare överföringar av betalningar från 2013 till nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner om den förklaring som fogats till EU-budgeten för 2013, i vilken kommissionen uppmanas att på ett tidigt stadium under 2013 lägga fram ett förslag till ändringsbudget med enda syfte att täcka de krav från 2012 som skjutits upp. Parlamentet understryker att det inte kommer att slutföra dessa förhandlingar förrän rådet och parlamentet slutgiltigt har antagit denna ändringsbudget.
Särskilda faktorer att beakta
Totalt belopp
10. Europaparlamentet avvisar bestämt det totala beloppet för taken i den fleråriga budgetramen, både när det gäller åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, eftersom detta skulle innebära ytterligare åtstramningar på EU-nivå utöver de åtstramningar som redan genomförs på medlemsstatsnivå samtidigt som det finns ett trängande behov av en plan för hållbar miljövänlig utveckling för att bemöta krisen.
11. Europaparlamentet är helt övertygat om att nivån på åtagandebemyndigandena (960 miljarder EUR) i den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, som är direkt hämtad ur Europeiska rådets slutsatser, är alldeles för låg för att unionen ska kunna utföra sina skyldigheter enligt fördraget, tillräckligt finansiera sina nya uppgifter och befogenheter som följer av Lissabonfördraget och uppfylla målen i Europa 2020‑strategin.
12. Europaparlamentet betonar därför att denna nivå på betalningsåtaganden endast motsvarar 1,00 % av EU:s BNI, vilket är en sänkning jämfört med den nuvarande budgetramen där den ligger på 1,12 % av EU:s BNI. Parlamentet påminner om att taket för de egna medlen gör det möjligt för unionen att ha en budget i åtaganden som motsvarar upp till 1,29 % av EU:s BNI.
13. Europaparlamentet påminner om att det totala beloppet i åtagandebemyndiganden för den fleråriga budgetramen för 2014–2020 motsvarar en minskning med 85 miljarder EUR jämfört med kommissionens ursprungliga förslag, som redan det innebar en frysning på 2013 års nivå för denna sjuårsperiod.
14. Europaparlamentet betonar att unionens budget för den fleråriga budgetramen enligt den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för första gången kommer att minska med 8 % jämfört med 2013 års nivå samtidigt som dess befogenheter, syften och mål har ökat stadigt under de senaste åren.
15. Europaparlamentet är helt övertygat om att nivån på betalningsbemyndigandena (908,4 miljarder EUR) i den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, som är direkt hämtad från Europeiska rådets slutsatser, är alldeles för låg för att unionen ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 323 i EUF-fördraget. Parlamentet påpekar därför att nivån på de utestående åtagandena i slutet av 2020 kommer att vara ännu högre än i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen.
16. Europaparlamentet understryker att det totala beloppet i betalningsbemyndiganden för den fleråriga budgetramen för 2014–2020 motsvarar en minskning med 91 miljarder EUR jämfört med kommissionens ursprungliga förslag, som redan det innebar en frysning på 2013 års nivå för denna sjuårsperiod.
17. Europaparlamentet betonar därför att denna nivå på betalningsbemyndiganden endast motsvarar 0,95 % av EU:s BNI, vilket är en sänkning jämfört med den nuvarande budgetramen där den ligger på 1,06 % av EU:s BNI. Parlamentet påminner om att taket för de egna medlen gör det möjligt för unionen att ha en budget i bemyndiganden som motsvarar upp till 1,23 % av EU:s BNI.
18. Europaparlamentet betonar att nivån på de utestående åtagandena i slutet av 2012, som uppskattas till 217 miljarder EUR, kommer att fortsätta att öka i enlighet med den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet varnar för att Europaparlamentet genom att gå med på denna politiska överenskommelse om den fleråriga budgetramen kommer att stödja en fortsatt trend med ökade utestående åtaganden och kommer att påta sig ansvar för framtida betalningsproblem.
Egna medel
19. Europaparlamentet anser att den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen är oacceptabel i fråga om egna medel. Överenskommelsen om egna medel bygger på en icke-bindande skriftlig förklaring som varken anger någon politisk färdplan eller några syften och mål
20. Europaparlamentet påminner därför om sin förhandlingsståndpunkt, som fastslogs i resolutionen av den 13 juni 2012 och upprepades i interimsbetänkandet av den 23 oktober 2012, att parlamentet inte är berett att godkänna förordningen om nästa fleråriga budgetram utan en reform av systemet för egna medel.
21. Europaparlamentet anser att man bör ha en EU-budget som helt finansieras av systemet för egna medel i enlighet med artikel 311 i EUF-fördraget, upphöra med rabatterna och korrigeringsmekanismerna och fasa ut de BNI-baserade bidragen. Parlamentet insisterar på att man ska minska de GNI-baserade bidragen genom att öka de inkomster som kommer från verkliga egna medel och därigenom underlätta de årliga budgetförfarandena på EU-nivå och budgetkonsolideringen på nationell nivå.
22. Europaparlamentet välkomnar på nytt de lagstiftningsförslag som kommissionen lagt fram om egna medel, särskilt skatten på finansiella transaktioner, som ska utgöra grunden för en verklig reform av systemet för egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ytterligare förslag om egna medel, med hänsyn till resultatet av valet till Europaparlamentet.
Utvärdering efter valet
23. Europaparlamentet anser att den utvärdering som föreskrivs i den politiska överenskommelsen inte är bindande, eftersom kommissionen inte är skyldig att lägga fram en översyn av förordningen om den fleråriga budgetramen efter valet till Europaparlamentet. Parlamentet betonar därför att det, om den nya kommissionen beslutar att lägga fram en översyn av den fleråriga budgetramen, kommer att bli nästintill omöjligt att reagera på en ny politisk, ekonomisk, social och miljömässig situation på grund av klausulen om enhällighet.
24. Europaparlamentet är fast övertygat om att nästa Europaparlament och kommission – som kommer att tillträda efter valet till Europaparlamentet 2014 – måste ha möjlighet att se över den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Annars kan man inte garantera full demokratisk legitimitet. Därför understryker parlamentet sitt stöd för en obligatorisk och fullständig översyn av den fleråriga budgetramen eller eventuellt en bortre tidsgräns. Översynen bör vara rättsligt bindande, ingå i förordningen om den fleråriga budgetramen, beslutas med kvalificerad majoritet i rådet samt fullt ut utnyttja övergångsbestämmelsen i artikel 312.2 i EUF-fördraget.
Flexibilitet
25. Europaparlamentet är övertygat om att den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen inte täcker den maximala generella flexibilitet som parlamentet begärde i sin resolution som röstades igenom den 13 mars 2013 och i sin resolution som röstades igenom den 23 oktober 2012, där det sägs att ”det krävs en maximal flexibilitetsgrad för att den fleråriga budgetramen ska vara livskraftig och effektiv”.
26. Europaparlamentet framhåller att den flexibilitet för betalningar som har föreslagits i den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen inte är en maximal generell flexibilitet, eftersom 2018 fastställs som tidsgräns för att kunna göra automatiska överföringar av outnyttjade medel från N-1. En sådan tidsgräns medför en potentiell risk för att outnyttjade betalningar inte kan föras över till nästa års budget, vilket äventyrar det fulla utnyttjandet av den fleråriga budgetramens tak för betalningar.
27. Europaparlamentet anser att varje gräns för automatisk överföring av outnyttjade medel i sig inskränker principen om maximal generell flexibilitet samtidigt som den skapar incitament för vissa medlemsstater att underbudgetera betalningarna i EU-budgeten för att undvika att taken för betalningar utnyttjas till fullo.
28. Europaparlamentet framhåller att den flexibilitet för åtaganden som har föreslagits i den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen inte är en maximal generell flexibilitet, eftersom det fastställs en tidsgräns genom att man inte tillåter automatiska överföringar av outnyttjade åtaganden från och med 2017.
29. Europaparlamentet anser att fastställandet av en gräns för automatiska överföringar av outnyttjade medel i sig inskränker principen om maximal generell flexibilitet samtidigt som det garanterar att taken för åtaganden i den fleråriga budgetramen aldrig kommer att kunna utnyttjas till fullo.
30. Europaparlamentet framhåller att utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter som var avsedd som ett instrument som kunde erbjuda en sista utväg, och som genom beslut via omröstning med kvalificerad majoritet skulle kunna överskrida taken i den fleråriga budgetramen upp till 0,03 % av EU:s BNP, kommer att urvattnas genom den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, i vilken man kommer att införa principen om obligatorisk fullständig avräkning mot rådande och kommande budgetår. Parlamentet är därför övertygat om att man kommer att minska den generella flexibiliteten för den fleråriga budgetramen genom att acceptera att marginalen för oförutsedda utgifter urvattnas både vad gäller utnyttjande och räckvidd.
31. Europaparlamentet understryker att de särskilda instrument som går utöver taken i den fleråriga budgetramen är särskilda instrument som underlättar det årliga budgetförfarandet samtidigt som de inte innebär ett bindande åtagande, då de är avsedda för oförutsedda händelser. På grund av denna särskilda omständighet är parlamentet övertygat om att budgetramen för de särskilda instrumenten inte bör minskas jämfört med kommissionens ursprungliga förslag, utan att deras flexibilitet bör utökas så att det blir möjligt att flytta över outnyttjade anslag till resten av den fleråriga budgetramen.
Tidigareläggning av programmet
32. Europaparlamentet understryker att tidigareläggning inte innebär att man spenderar mer, utan att man spenderar tidigare. Parlamentet insisterar därför på att all tidigareläggning, förutom sina politiska effekter, inte ska ses som en total ökning av denna budget, utan i stället som ett sätt att spendera pengarna tidigare än planerat.
33. Europaparlamentet anser att flexibilitet i åtagandena gör det möjligt att ge de budgetposter som man eventuellt vill tidigarelägga av politiska skäl extra finansiering. På grund av den begränsade marginalen för åtaganden inom taken i den fleråriga budgetramen finns det dock en risk med att inte göra några överföringar efter 2015, såvida inte budgetmyndigheten beslutar att ytterligare minska EU-budgeten för att göra det möjligt att föra över outnyttjade åtaganden.
34. Europaparlamentet betonar att rådet, genom sin vägran att modifiera profilen för taken i den fleråriga budgetramen per år och per rubrik, tvingar kommissionen att skjuta viss finansiering på framtiden för att kunna genomföra tidigareläggningen, och begär därför att rådet offentligt ska identifiera vilka budgetposter som ska skjutas på framtiden för att kompensera tidigareläggningen av vissa andra.
35. Europaparlamentet välkomnar tidigareläggningen, till budgetarna för 2014 och 2015, av finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga (YEI). Parlamentet framhåller dock risken med att använda hela YEI-budgeten (6 miljarder EUR varav 3 miljarder kommer från ESF) redan 2015. Kommissionen uppmanas med kraft att lägga fram en ny YEI‑förordning som syftar till att öka finansieringsramen för YEI så att satsningen blir effektiv och permanent.
36. Europaparlamentet påpekar att 6 miljarder EUR under den fleråriga budgetramens första två år kommer att vara långtifrån tillräckligt för att tackla den exploderande ungdomsarbetslösheten i unionen.
37. Europaparlamentet uppskattar möjligheten att tidigarelägga budgeten för Horisont 2020. Däremot anser parlamentet att det belopp (200 miljoner EUR för 2014 och 2015 av totalt 70,2 miljarder EUR) som tidigarelagts är irrelevant, då det inte kommer att förhindra att unionens FoU-budget för 2014 och 2015 minskar jämfört med 2013, samtidigt som stats- och regeringscheferna den 8 februari 2013 kom överens om att se till att budgeten för Horisont 2020 kommer att innebära en real ökning jämfört med nivån 2013. Dessutom kommer detta inte att skydda programmet från de nedskärningar som stats- och regeringscheferna har gjort, och som finns med i den vägledande nedbrytning som kommissionen har gjort av den fleråriga budgetramen (-12 %).
38. Europaparlamentet välkomnar tidigareläggningen av budgeten för Erasmus+. Tidigareläggningen verkar dock vara en kosmetisk förändring (150 miljoner EUR för 2014 och 2015 av 13 miljarder EUR) jämfört med den totala ramen för programmet. Detta kommer dock inte att skydda programmet från de nedskärningar som stats- och regeringscheferna har gjort, och som finns med i den vägledande nedbrytning som kommissionen har gjort av den fleråriga budgetramen (-14 %).
39. Europaparlamentet välkomnar tidigareläggningen av budgeten för programmet Cosme. Tidigareläggningen verkar dock vara en symbolisk förändring (50 miljoner EUR för 2014 och 2015 av 2 miljarder EUR) jämfört med den totala ramen för programmet. Detta kommer dock inte att skydda programmet från de nedskärningar som stats- och regeringscheferna har gjort, och som finns med i den vägledande nedbrytning som kommissionen har gjort av den fleråriga budgetramen (-15 %).
Fond för de personer som har det sämst ställt
40. Europaparlamentet uppskattar den ökning med 1 miljard EUR till fonden för de personer som har det sämst ställt, vilket gör att finansieringsramen bibehålls på 2013 års nivå. Parlamentet betonar dock att ökningen kommer att ske på frivillig väg, vilket gör ökningen hypotetisk och dessutom kommer att leda till minskade medel till andra projekt som finansieras av Europeiska socialfonden. Dessutom understryker parlamentet att stödet till de personer som har det sämst ställt kommer att späs ut som ett resultat av att fonden kommer att bli tillgänglig för samtliga medlemsstater från och med 2014.
Varaktighet
41. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att en femårsperiod bättre skulle anpassa budgetramens löptid till mandatperioden inom institutionerna och på detta sätt förbättra den demokratiska redovisnings- och ansvarskyldigheten. Därför bör det avgående parlamentet inte binda nästa parlament och nästa kommission med en flerårig budgetram på sju år, såvida det inte finns en bindande klausul om översyn efter valet som beslutats genom omröstning med kvalificerad majoritet.
42. Europaparlamentet är övertygat om att en utebliven överenskommelse om den fleråriga budgetramen kommer att låta medborgarna ta över den politiska debatten under nästa val till Europaparlamentet och göra det enklare att under tiden fram till slutet av decenniet anpassa nästa budgetplan till den politiska cykeln.
Taken i den fleråriga budgetramen
Europa 2020-strategin
43. Europaparlamentet är övertygat om att mervärdet av taken i den fleråriga budgetramen består i att finansiera ett politiskt projekt och erbjuda institutioner och intressenter förutsägbarhet och säkerhet. Europa 2020-strategin har antagits av alla EU-institutioner som EU:s strategi för resten av decenniet, och binder således alla EU-institutioner och medlemsstater vid utfästelsen att adekvat finansiera den gemensamt överenskomna politiska agendan. Parlamentet beklagar därför bristen på ambition i Europa 2020‑strategin, och betraktar dess mål som ett absolut minimum. Minskningen av taken i den fleråriga budgetramen med 85 miljarder EUR jämfört med kommissionens förslag, vilket innebar en frysning på 2013 års nivå, går helt emot EU 2020-strategin.
44. Europaparlamentet påminner om det sociala målet med Europa 2020-strategin, vilket är att ha 75 % av personerna i åldersgruppen 20–64 år sysselsatta senast 2020. Det är oroande att de tillgängliga medlen under taken i den fleråriga budgetramen torde vara otillräckliga för att komma över krisen och sänka arbetslöshetsgraden i rimlig utsträckning fram till 2020.
45. Europaparlamentet påminner om målet i Europa 2020-strategin att investera minst 3 % av unionens BNP i FoU. Parlamentet är absolut övertygat om att den kraftiga nedskärningen av programmen för FoU och små och medelstora företag står i motsats till de överenskomna målen.
46. Europaparlamentet anser att EU-budgeten bör spela en avgörande roll för finansieringen av Europa 2020-strategins klimat- och energimål (det s.k. 20–20–20-målet). Parlamentet beklagar att Europa 2020-strategins klimat- och energimål inte är tillräckligt ambitiösa och inte nödvändigtvis är bindande. Därför bör den fleråriga budgetramens hävstångseffekt inriktas på ytterligare åtgärder med koppling till införlivandet av klimatfrågorna i övriga politikområden.
47. Europaparlamentet instämmer i att klimatåtgärderna är inlemmade i de lämpliga instrumenten. Genom detta införlivande i olika politikområden bör åtminstone 20 % av nästa fleråriga budgetram vara klimatrelaterade utgifter. Parlamentet beklagar dock att införlivandet av klimatåtgärder inte är mer omfattande.
48. Europaparlamentet anser fullt och fast att de utbildningsmål som fastställs i Europa 2020‑strategin är grundläggande för att garantera alla EU-medborgare rättvisa och lika möjligheter. Parlamentet motsätter sig kraftigt de nedskärningar av kultur- och utbildningsprogram som gjorts i den fleråriga budgetramen. Det kommer att försvaga EU.
49. Europaparlamentet är fast övertygat om att all solidaritet inom EU i första hand bör fokusera på de fattiga. Kampen mot fattigdom och social utestängning bör förstärkas i budgettermer inom alla relevanta politiska sektorer, så att fattigdomsmålen i Europa 2020-strategin kan uppnås.
Rubrik 1a
50. Europaparlamentet påpekar att rubrik 1a, som är inriktad på forskning och innovation, små och medelstora företag, ungdom, utbildning och storskalig infrastruktur, har drabbats hårdast av nedskärningar (-24 % jämfört med kommissionens förslag) genom den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen.
51. Europaparlamentet anser att denna rubrik är en nyckelprioritet för en framåtblickande och modern budget. Parlamentet är starkt övertygat om att det finns en stor risk för att Europa 2020-strategin kommer att misslyckas, precis som Lissabonstrategin, om taken för rubrik 1a i den fleråriga budgetramen inte ökas ordentligt.
52. Europaparlamentet påpekar att storskaliga projekt som kraftigt överskridit sina anslag, särskilt Iter och Copernicus, har förts till rubrik 1a och därigenom ökat den potentiella risken för de andra programmen under rubrik 1a i fall av anslagsöverskridanden. Parlamentet upprepar sitt stöd för kommissionens förslag att placera storskaliga projekt utanför taken i den fleråriga budgetramen, så att man kan undvika alla risker i fall av överskridanden.
Rubrik 1b
53. Europaparlamentet påpekar att rubrik 1b som finansierar sammanhållningspolitiken och YEI har skurits ned med 4 % jämfört med kommissionens förslag som redan innebar en väsentlig minskning av rubriken på grund av reformen av strukturfonderna.
54. Europaparlamentet betonar att 50 % av YEI kommer att finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och 50 % via en separat budgetpost. Parlamentet välkomnar än en gång att YEI har tidigarelagts, men är fortsatt oroat över finansieringen och risken att stå med en uttömd budgetrubrik i slutet av 2015.
55. Europaparlamentet upprepar sin oro över senareläggningar av vissa program inom rubrik 1b. Kommissionen ombeds förtydliga vilka program som kommer att senareläggas för att kompensera tidigareläggningar.
Rubrik 2
56. Europaparlamentet påpekar att rubrik 2, som huvudsakligen finansierar den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och programmet Life+, har skurits ned med 4 % jämfört med kommissionens förslag som redan innebar en väsentlig minskning av rubriken på grund av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
57. Europaparlamentet är fortsatt oroat över att rådet försöker begränsa parlamentets lagstiftande befogenhet genom att vägra förhandla om de kapitel som redan ingår i Europeiska rådets slutsatser från mötet den 8 februari 2013, särskilt rörande flexibiliteten mellan pelare och begränsningen av direktstöd.
Rubrik 3
58. Europaparlamentet understryker att rubrik 3 som är inriktad på säkerhet, inrikesfrågor och medlemskap har skurits ned med 17 % jämfört med kommissionens förslag, vilket gör det nästan omöjligt att finansiera vissa program ordentligt, t.ex. Kreativa Europa och asyl- och migrationsfonden. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att de medborgarskapsprogram som har visat sitt viktiga europeiska mervärde måste få ordentlig finansiering.
Rubrik 4
59. Europaparlamentet påpekar att rubrik 4 som finansierar unionens yttre åtgärder har skurits ned kraftigt med 16 % jämfört med kommissionens förslag, vilket gör det nästan omöjligt att förverkliga unionens mål att bli en global aktör.
60. Europaparlamentet påpekar att den kraftiga minskningen av rubrik 4 samt av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) äventyrar millennieutvecklingsmålet att spendera 0,7 % av EU:s BNP senast 2015. Parlamentet upprepar sin övertygelse att unionens utvecklingspolitik innebär ett viktigt europeiskt mervärde genom att göra unionen till den ledande aktören inom utvecklingsstöd. De kraftiga nedskärningarna i rubrik 4 går därför helt emot EU:s internationella åtaganden.
Rubrik 5
61. Europaparlamentet framhåller att rubrik 5 som finansierar EU:s administration har minskats med 2 % jämfört med kommissionens förslag. I ekonomiskt svåra tider i hela EU ska EU-institutionerna agera ansvarsfullt och visa viss förståelse för EU-medborgarna. Parlamentet anser därför att vissa ytterligare besparingar kan göras i rubrik 5 utan att det äventyrar unionsadministrationens kvalitet, minskningen av det ekologiska fotavtrycket och respekten för social och hållbar rättvisa bland EU:s personal.
Europeiska utvecklingsfonden (EUF)
62. Europaparlamentet framhåller att EUF som finansierar utvecklingsprogrammen till förmån för världens fattigaste har skurits ned med 11 % jämfört med kommissionens förslag. Parlamentet upprepar sin oro rörande risken att millennieutvecklingsmålet att spendera 0,5 % av EU:s BNP senast 2015 inte kommer att kunna nås om man accepterar en sådan minskning.
63. Europaparlamentet begär att kommissionen ska budgetera EUF inom taken i den fleråriga budgetramen och så snart som möjligt justera taken i enlighet därmed, dock senast 2021.
°
° °
64. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och övriga berörda institutioner och organ.
- [1] EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 89.
- [2] Antagna texter, P7_TA(2012)0245.
- [3] Antagna texter, P7_TA(2012)0360.