Förslag till resolution - B7-0336/2013Förslag till resolution
B7-0336/2013

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om om den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA:s övervakningsprogram och övervakningsorgan i olika medlemsstater och konsekvenserna för EU‑medborgarnas integritet

1.7.2013 - (2013/2682(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Rebecca Harms, Daniel Cohn-Bendit, Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini, Reinhard Bütikofer, Carl Schlyter, Yannick Jadot, Raül Romeva i Rueda, Ana Miranda, Bart Staes, Catherine Grèze, Malika Benarab-Attou för Verts/ALE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0336/2013

Förfarande : 2013/2682(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0336/2013

B7‑0336/2013

Europaparlamentets resolution om om den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA:s övervakningsprogram och övervakningsorgan i olika medlemsstater och konsekvenserna för EU-medborgarnas integritet

(2013/2682(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, artiklarna 2, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt rättspraxis från medlemsstaternas författningsdomstolar, Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

–   med beaktande av avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater[1],

–   med beaktande av konventionen om it-brottslighet (CETS nr 185),

–   med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, särskilt artikel 17 om ingripande med avseende på privatliv, familj, hem eller korrespondens,

–   med beaktande av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, särskilt artiklarna 24 och 27 om diplomatiska handlingars och meddelandens okränkbarhet,

–   med beaktande av Safe Harbour-överenskommelsen mellan EU och USA om dataskydd, särskilt artikel 3, och förteckningen över deltagarna i avtalet,

–   med beaktande av sin resolution av den 5 september 2001 om förekomsten av ett globalt avlyssningssystem för kommunikation för privatpersoner och företag (avlyssningssystemet Echelon)[2] och betänkandet från parlamentets tillfälliga utskott om avlyssningssystemet Echelon (A5-0264/2001),

–   med beaktande av debatten med kommissionsledamot Reding den 15 februari 2012 om lagstiftning i tredjeland och unionslagstiftningen om uppgiftsskydd (PV 15/02/2012 – 19),

–   med beaktande av direktiv 2002/58/EG om integritet och elektronisk kommunikation,

–   med beaktande av uppgiftsskyddspaketet som består av förslagen COM(2012)0011 och COM(2012)0010,

–   med beaktande av de pågående förhandlingarna om ett avtalet mellan EU och Förenta staterna om skydd av personuppgifter som utbyts för brottsbekämpande ändamål,

–   med beaktande av kommissionens meddelande om att frigöra de molnbaserade datortjänsternas potential i Europa (COM(2012)0529),

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Enligt uppgifter i internationell press har amerikanska myndigheter via program såsom tillgång till och behandlar personuppgifter som avser EU-medborgare och personer bosatta i EU när dessa använder amerikanska leverantörer av onlinetjänster, något som pågått i stor skala.

B.  Kommissionsledamot Reding har i en skrivelse till Förenta staternas justitieminister, Eric Holder, gett utryck för EU:s farhågor och bett om förtydliganden och förklaringar om Prism-programmet och liknande program som omfattar uppgiftsinsamling och datasökningar, samt om den lagstiftning enligt vilken sådana program får användas.

C. De amerikanska myndigheterna har ännu inte gett något fullständigt svar, trots de diskussioner som hölls i samband med minstermötet mellan EU:s och Förenta staternas justitieministrar i Dublin den 14 juni 2013.

D. Det transatlantiska partnerskapet mellan EU och Förenta staterna grundar sig på respekt för grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen och på lojalt och jämlikt samarbete.

E.  Enligt Safe Harbour-överenskommelsen är det medlemsstaternas och kommissionens uppgift att garantera personuppgifternas säkerhet och integritet. Enligt artikel 3 är det kommissionens skyldighet att upphäva eller avbryta tillämpningen av överenskommelsen om bestämmelserna i överenskommelsen inte iakttas.

F.  Enligt uppgifter i internationell press omfattas alla de företag som är involverade i Prism‑programmet av Safe Harbour-överenskommelsen.

G. Förenta staterna har undertecknat och ratificerat konventionen om it-brottslighet med verkan från och med 2007, vilket innebär att konventionens principer utgör en del av Förenta staternas nationella lagstiftning.

H. Enligt konventionen om it-brottslighet måste alla åtgärder för insamlande av bevis rörande ett brott i elektronisk form (artikel 14) sörja för ett adekvat skydd av de grundläggande mänskliga rättigheterna, särskilt de som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artikel 8, integritet), de måste garantera överensstämmelse med proportionalitetsprincipen och omfattas av skyddsmekanismer som bland annat inbegriper rättslig eller annan oberoende övervakning, skäl som motiverar tillämpning, samt begränsning av omfattningen och varaktigheten av sådana förfaranden (artikel 15).

I.   I avtalet mellan EU och Förenta staterna om ömsesidig rättslig hjälp, som ratificerats av EU och den amerikanska kongressen, fastställs principer för hur man ska samla in och utbyta information och begära om och ge bistånd vid insamling av bevis i ett land för att bistå brottsutredningar eller rättegångar i ett annat land.

J.   Kommissionen har meddelat att en expertgrupp med företrädare för EU och Förenta staterna nu kommer att sammankallas för att diskutera Prism-frågan både i fråga om skydd av personuppgifter och ur ett säkerhetsperspektiv.

K. Den internationella pressen har också rapporterat att det finns misstankar om att EU medlemsstater samarbetat med och deltagit i Prism-programmet och liknande program eller att de beretts tillgång till databaserna.

L.  Flera medlemsstater har liknande övervakningsprogram eller för diskussioner om sådana program.

M. Enligt Europadomstolens rättspraxis måste det kunna påvisas att sådana program är proportionella och nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har med rätta varnat för att ett system med hemlig övervakning för att skydda den nationella säkerheten kan undergräva eller till och med förstöra demokratin under sken av att försvara den, och att enbart det faktum att det finns en lagstiftning som tillåter ett system för hemlig övervakning av kommunikation är förenat med ett hot om övervakning för alla dem som lagstiftningen kan komma att tillämpas på.

N. EU:s system för uppgiftsskydd håller på att ses över i och med översynen av direktiv 95/46/EG och detta direktiv kommer att ersättas av den förslagna allmänna förordningen om uppgiftsskydd och direktivet om skyddet av enskilda vid behöriga myndigheters behandling av personuppgifter i syfte att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, samt fri rörlighet för sådana uppgifter. Det förslag till förordning om uppgiftsskydd som kommissionsledamot Viviane Reding i november 2011 överlämnade till sina kolleger innehöll en bestämmelse som innebär att för att användaruppgifter ska få förmedlas till myndigheter i tredjeländer måste det finnas en rättslig grund såsom ett avtal om ömsesidig rättslig hjälp och ett tillstånd från den myndighet som är ansvarig för uppgiftsskydd. Denna artikel försvann efter kraftfull lobbyverksamhet från Förenta staternas regering och allt som återstår är ett mycket kraftlöst skäl.

O. Medlemsstaterna måste respektera de grundläggande rättigheterna i artikel 2 i EUF‑fördraget och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

P.  Enligt uppgifter i internationell press har amerikanska myndigheter systematiskt avlyssnat EU:s representationer i Förenta staterna och vid Förena nationerna och infiltrerat representationernas datanät.

Q. Enligt uppgifter i pressen har det brittiska underrättelseorganet GCHQ avlyssnat mer än 200 fiberoptiska kablar för att få tillgång till telefonsamtal och internettrafik och lagrar all trafik i tre dagar och metadata i 30 dagar, inom ramen för ett program med kodnamnet TEMPORA, på grundval av avsnitt 8.4 i Regulation of Investigatory Powers Act (lagen om utredningsbefogenheter), som ger Förenade kungarikets utrikesminister rätt att utfärda ett tillstånd för omfattande avlyssning.

R.  Det hävdas att andra medlemsstater kommer åt gränsöverskridande elektroniska kommunikationer utan stöd av något rättsligt föreläggande men på grundval av specialdomstolar, att de delar uppgifter med andra länder (Sverige) och att några medlemsstater eventuellt kommer att utvidga sin övervakningskapacitet (Nederländerna, Tyskland). Oro har uttryckts i andra länder över säkerhetstjänsternas avlyssningsbefogenheter (Polen).

S.  Enligt artikel 5.1 i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation (2002/58/EG) ska medlemsstaterna säkerställa konfidentialitet vid kommunikation och därmed förbundna trafikuppgifter och särskilt förbjuda avlyssning, uppfångande med tekniskt hjälpmedel, lagring eller andra metoder som innebär att kommunikationen och de därmed förbundna trafikuppgifterna kan fångas upp eller övervakas Enligt artikel 15.1 i direktivet får undantag från detta förbud medges endast när en sådan begränsning i ett demokratiskt samhälle är nödvändig, lämplig och proportionell för att skydda nationell säkerhet.

T.  Hemliga övervakningsåtgärder är ofta okända för allmänheten och de som avslöjar dessa kan drabbas av allvarliga konsekvenser i form av straffrättsliga åtgärder.

1.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över Prism- och Tempora-programmen och andra liknande program som omfattar uppgiftsinsamling, vilka, om de uppgifter som nu förekommer visar sig stämma, skulle kunna utgöra en allvarlig kränkning av den grundläggande rätten till integritet och skydd av personuppgifter med avseende på EU‑medborgare och personer bosatta inom EU, samt av rätten till privat- och familjeliv, konfidentialitet vid kommunikation, presumtion för oskuld, yttrandefrihet, informationsfrihet och näringsfrihet.

2.  Europaparlamentet uppmanar de amerikanska myndigheterna att utan dröjsmål lämna EU fullständiga uppgifter om Prism-programmet och andra liknande program för uppgiftsinsamling, såsom kommissionsledamot Reding krävde i sin skrivelse av den 10 juni 2013 till den amerikanska justitieministern Eric Holder.

3.  Europaparlamentet betonar att varje begränsning av de grundläggande rättigheterna måste vara förenlig med rättsstatsprincipen och vara strikt proportionell, lämplig och nödvändig i ett demokratiskt samhälle i enlighet med stadgan om de grundläggande rättigheterna.

4.  Europaparlamentet begär att den transatlantiska expertgrupp som tillkännagavs av kommissionsledamot Malmström och där parlamentet kommer att ingå, ges en lämplig nivå av säkerhetsprövning och tillgång till alla lämpliga dokument så att den kan genomföra sitt arbete ordentligt och inom den uppsatta tidsfristen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Förenta staternas regering att omedelbart återuppta förhandlingarna om ramavtalet om skydd av personuppgifter som överförs och behandlas inom ramen för polissamarbete och rättsligt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och Förenta staternas regering att ta med särskilda bestämmelser om offentliga myndigheters tillgång till personuppgifter och information som innehas av privata företag för kommersiella ändamål, och att se till att EU-medborgarna åtnjuter samma lagstadgade rättigheter och skydd som amerikanska medborgare och personer bosatta i Förenta staterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en fullständig översyn av Safe Harbour-överenskommelsen i ljuset av den senaste tidens uppgifter, i enlighet med artikel 3 i överenskommelsen.

7.  Europaparlamentet är mycket oroligt över uppgifterna om att medlemsstaterna skulle ha övervakningsprogram, antingen med stöd av den amerikanska säkerhetsmyndigheten eller i egen regi.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att nationell lagstiftning och praxis fullständigt stämmer överens med principerna om nödvändighet och proportionalitet, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt tillhörande rättspraxis, och om så inte skulle vara fallet, anpassa dem i enlighet med detta.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda sitt arbete med hela uppgiftsskyddspaketet och specifikt förslaget till direktiv om uppgiftsskydd.

10. Europaparlamentet betonar att alla företag som tillhandahåller tjänster till EU-medborgare måste uppfylla EU-lagstiftningen utan undantag och är ansvariga för eventuella överträdelser.

11. Europaparlamentet betonar att företag som omfattas av tredjelands jurisdiktion bör ge användare i EU en klar och tydlig varning om möjligheten att personuppgifter kan användas för brottsbekämpande ändamål och i underrättelseverksamhet till följd av hemliga order eller domstolsförelägganden.

12. Europaparlamentet betonar att lagstiftning om övervakningsåtgärder måste formuleras tydligt, så att man anger vilka medborgarkategorier som omfattas av övervakningen, åtgärdens tydliga och exakta syften, villkoren för ingripande, individens rättigheter, strikta tidsfrister för lagring av uppgifter och förstörande eller utplåning av uppgifterna efter utgången av tidsfristerna samt villkor för att dela uppgifter med tredjeländer.

13. Europaparlamentet fördömer med eftertryck spioneriet mot EU:s representationer och påpekar att om den information som hittills framkommit skulle visa sig stämma, skulle detta innebära en allvarlig överträdelse av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, utöver de eventuella konsekvenser detta skulle få för de transatlantiska förbindelserna.

14. Europaparlamentet betonar att det behövs förfaranden för att personer som slår larm om missförhållanden (visslare) ska kunna avslöja olagliga övervakningssystem utan att behöva frukta rättsliga påföljder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erbjuda visslaren Edward Snowden asyl i enlighet med andan i Europeiska unionens riktlinjer om mänskliga rättigheter.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s normer för uppgiftsskydd och de pågående förhandlingarna om uppgiftsskyddspaketet inte undergrävs till följd av det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar med Förenta staterna, och att skjuta upp förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar tills Förenta staterna har upphört med sitt spioneri mot EU:s institutioner. Parlamentet begär därför att kommissionen ställer in den första förhandlingsrundan som enligt planerna skulle hållas i Washington DC.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart inleda överträdelseförfarandet enligt artikel 259 i EUF-fördraget mot medlemsstater vars övervakningsåtgärder inte är förenliga med EU-lagstiftningen.

17. Europaparlamentet anser att det finns rimliga skäl att tro att Europaparlamentets, dess ledamöters och personals kommunikation har avlyssnats via Tempora-programmet på ett sätt som bryter mot Förenade kungarikets skyldigheter vad gäller mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar därför sin rättstjänst att utforska möjligheterna för Europaparlamentet att vidta rättsliga åtgärder mot den brittiska regeringen, inbegripet via Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter.

18. Europaparlamentet betonar att dessa avslöjanden allvarligt ifrågasätter förtroendet för molnbaserade datortjänster och andra tjänster i informationssamhället, särskilt i de fall då leverantörerna omfattas av ett tredjelands jurisdiktion.

19. Europaparlamentet noterar att EU-leverantörer har meddelat att antalet förfrågningar från kunder har ökat betydligt till följd av rapporteringen om Prism-programmet.

20. Europaparlamentet betonar att detta skulle kunna förvandlas till en konkurrensfördel för molnbaserade datortjänster och andra tjänster i informationssamhället som är baserade i EU, under förutsättning att det finns kraftfulla bestämmelser om skydd av personuppgifter som även skyddar mot tredjelandsmyndigheters tillgång till uppgifter och mot att medlemsstaternas underrättelsetjänster tillskansar sig uppgifter.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sin strategi för molnbaserade datortjänster mot bakgrund av avslöjandena och att inrätta ett tydligt och konsekvent initiativ för molnbaserade datortjänster som tar itu med alla dessa frågor och främjar EU‑initiativ för molnbaserade datortjänster som till fullo omfattar ett skydd av samtliga medborgerliga fri- och rättigheter.

22. Europaparlamentet uppmanar parlamentet att göra en ingående utredning av frågan och att före utgången av året lägga fram ett betänkande i kammaren på grundval av effektiva befogenheter att särskilt utreda de åtgärder som vidtagits av EU och medlemsstaterna.

23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, Europarådet, medlemsstaternas parlament, Förenta staternas president, Förenta staternas representanthus och senat, Förenta staternas minister för nationell säkerhet och Förenta staternas justitieminister.