FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Egypten
2.7.2013 - (2013/2697(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Guy Verhofstadt, Marietje Schaake, Angelika Werthmann, Izaskun Bilbao Barandica, Alexandra Thein, Hannu Takkula för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0362/2013
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt resolutionerna av den 16 februari 2012[1], 15 mars 2012[2] och 14 mars 2013[3],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 27 februari, 25 juni, 19 november och 10 december 2012 om Egypten, av den 31 januari 2013 om EU:s stöd till hållbara förändringar i övergångssamhällen och av den 8 februari 2013 om den arabiska våren,
– med beaktande av mötena den 13 och 14 november 2012 i EU:s arbetsgrupp för Egypten och av arbetsgruppens slutsatser,
– med beaktande av den europeiska grannskapspolitiken, 2011 års översyn av grannskapspolitiken och i synnerhet kommissionens lägesrapport om politikens genomförande av den 20 mars 2013,
– med beaktande av uttalandet från den egyptiska arméns högsta råd av den 1 juli 2013,
– med beaktande av 2004 års associeringsavtal mellan EU och Egypten och den handlingsplan som man kom överens om 2007,
– med beaktande av Venedigkommissionens interimsyttrande av den 15 juni 2013 över lagförslaget om organisationer som arbetar i Egyptens civila samhälle,
– med beaktande av uttalandet av den 30 maj 2013 från 40 egyptiska organisationer inom det civila samhället,
– med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 18 juni 2013 om EU:s samarbete med Egypten på området samhällsstyrning,
– med beaktande av 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, i vilken Egypten är part, och i synnerhet dess artikel 22 där det slås fast att ”var och en ska ha rätt till föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen”,
– med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen[4],
– med beaktande av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Övergången till demokrati i Egypten har inte fullföljts sedan president Mubarak störtades för två år sedan.
B. Ekonomiska svårigheter, hög arbetslöshet, ökad brottslighet, annalkande bränslebrist och stegrande politisk polarisering har lett till fortsatta protester på gatorna och våldsamma sammandrabbningar.
C. Egypten står inför mycket stora utmaningar vad gäller rättssäkerhet, ekonomisk återhämtning och reformer samt respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Kvinnor och minoriteter är särskilt utsatta.
D. Den oppositionella gräsrotsrörelsen Tamarud hade uppmanat till demonstrationer den 30 juni 2013, den första årsdagen av president Mursis tid på sitt ämbete. Miljoner egyptier gick ut på gatorna runtom i landet i fredliga demonstrationer, i en tidigare inte skådad omfattning, för att kräva president Mursis avgång. Enligt Tamarud har mer än 22 miljoner människor skrivit under listorna där Mursi uppmanas avgå. Anhängare till president Mursi organiserade demonstrationer till stöd för presidenten och för Muslimska brödraskapet. Flera personer dödades och många skadades under demonstrationerna.
E. Demonstranter och oppositionen anklagar presidenten för att ha misslyckats med att inleda en nationell dialog och ta itu med problem av socio-ekonomisk, säkerhetsmässig och människorättslig karaktär, och för att ha vägrat att arbeta på ett sätt som tillåter alla att delta, genom att ha drivit igenom det muslimska brödraskapets agenda.
F. Egyptens armé har i ett uttalande gett landets rivaliserande parter 48 timmar för att lösa den politiska krisens dödläge. President Mursi har avvisat arméns ultimatum.
G. Flera ministrar och tjänstemän har avgått för att visa sitt stöd för de massiva folkliga protesterna.
H. En bred politisk process som bygger på samförstånd, delat ansvar och en verklig nationell dialog där alla demokratiska politiska krafter deltar på ett meningsfullt sätt, är det enda sättet att överbrygga de aktuella politiska och sociala splittringarna, att bygga upp en fördjupad och hållbar demokrati i Egypten och att öppna möjligheter för ekonomiska reformer och samhällsstyrning. Europeiska unionen är beredd att gå in i ett partnerskap med Egypten för att stödja övergången till demokrati. Stabilitet och ekonomisk återhämtning går hand i hand med reformer.
I. Den 4 juni 2013 dömde brottmålsdomstolen i norra Kairo 43 egyptiska och utländska personer som arbetade för icke-statliga organisationer.
J. Det civila samhället har en avgörande roll att spela under Egyptens fortsatta övergång till demokrati och måste tillåtas verka fritt. Varje ny lag om föreningar måste uppfylla internationella standarder och Egyptens åtaganden.
K. Oberoende press och fria medier är en central samhällsfaktor i en verklig demokrati, genom att de ger tillgång till information, vilket är avgörande för att makthavarna ska kunna kontrolleras.
L. Mellan 2007 och 2013 har Egypten tagit emot ungefär 1 miljard euro i EU-stöd. Sextio procent av dessa medel har gått till den egyptiska regeringen i form av sektorsuppdelat budgetstöd. EU har även ställt mycket mindre summor till direkt förfogande för civilsamhällets organisationer, bland annat genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR). I en särskild rapport som nyligen utarbetats av Europeiska revisionsrätten om EU:s samarbete med Egypten avseende samhällsstyrning riktas skarp kritik mot hur EU:s stöd till Egypten har redovisats och förvaltats.
M. EU har skänkt 5 miljarder euro i bistånd; pengar som blir helt åtkomliga först när vissa villkor som är knutna till Internationella valutafondens krav har uppfyllts. Det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, som man just nu förhandlar om inom rådet, kommissionen och Europaparlamentet, kommer att införa tydliga riktmärken och redovisningsmekanismer, med klara system för tillämpning av ”mer för mer”-principen.
1. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med det egyptiska folket i den svåra övergången till demokrati. Parlamentet är starkt oroat över den senaste tidens händelser i Egypten och fördömer alla former av våld samt uppmanar regeringen att visa återhållsamhet, så att en ytterligare upptrappning av våldet kan undvikas. Egyptens president och regering uppmanas ta sitt fulla ansvar för att trygga samtliga medborgares säkerhet. Parlamentet uttrycker sitt uppriktiga deltagande med de anhöriga till dem som dödats eller kommit till skada i de våldsamma sammandrabbningarna.
2. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de sexuella våldsangrepp som kvinnor blivit utsatta för under demonstrationerna, och uppmanar myndigheterna och demonstranterna att se till att alla demonstranter kan känna sig trygga.
3. Europaparlamentet betonar rätten till mötesfrihet och uppmanar alla parter i landet att respektera denna rätt och upprätthålla lagen.
4. Europaparlamentet är oroat över uttalandet från den egyptiska arméns högsta råd och betonar att Egypten inte får falla tillbaka till en situation där militära ledare dominerar politiken eller civila ställs inför rätta i militärdomstolar.
5. Europaparlamentet betonar att ett eventuellt återinförande av undantagslagar skulle vara ytterst betänkligt och inte den rätta vägen i riktning mot en övergång till demokrati.
6. Europaparlamentet är redo att hjälpa det egyptiska folket i dess ansträngningar för att fullborda den svåra övergången till demokrati och ekonomiska reformer på fredlig väg och på ett sätt som tillåter alla att delta.
7. Europaparlamentet uppmanar än en gång Egyptens regering och myndigheter att se till att föreningsfriheten, mötesfriheten, yttrande- och uttrycksfriheten, mediefriheten, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna oinskränkt respekteras, vilket också innefattar kvinnors rättigheter, religions-, samvets- och tankefrihet, digital frihet och frihet att tillförsäkra minoriteter skydd, tillsammans med frånvaro av diskriminering på grund av sexuell läggning, vilka alla bildar väsentliga delar av en fördjupad och hållbar demokrati.
8. Europaparlamentet är djupt oroat över de lagförslag som inskränker det civila samhällets arbete och över att anställda vid icke-statliga organisationer nyligen blivit fällda inför domstol i Egypten.
9. Europaparlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att omedelbart få slut på alla de trakasserier och all den skrämseltaktik som oberoende organisationer inom det civila samhället utsätts för och framför allt lägga ned alla brottsåtal mot dem som arbetar inom det civila samhället. Parlamentet uttrycker sitt starka stöd för det oberoende civila samhället i Egypten såsom en del av åtagandena i EU:s nya grannskapspolitik.
10. Europaparlamentet yrkar på att alla fall där personer som deltagit i fredliga protester dödats, torterats, utsatts för förnedrande behandling eller trakasserier ska utredas snabbt, objektivt och med insyn och att de ansvariga ska ställas inför rätta.
11. Europaparlamentet yrkar på att den aktuella politiska krisen ska hanteras i demokratisk ordning, exempelvis med hjälp av fria och rättvisa val till parlamentets bägge kamrar. Parlamentet upprepar sitt erbjudande om att sända ut ett oberoende valobservatörsuppdrag.
12. Europaparlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att ta sitt ansvar och uppfylla de krav som måste uppfyllas för att stöd från IMF och EU ska göras tillgängligt. Parlamentet erinrar om att EU är berett att stödja Egypten med sakkunskap och bistånd för att den ekonomiska återhämtningen och reformerna ska skötas ansvarsfullt och snabbt.
13. Europaparlamentet är oroat över vad som framgått av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 18 juni 2013 EU:s samarbete med Egypten på området samhällsstyrning, och uppmanar sitt budgetkontrollutskott att se till att rapporten följs upp på lämpligt sätt i Europaparlamentet. Parlamentet vill att det arbetas för ökad insyn och ansvarsskyldighet i fråga om hur EU-medel används i Egypten, varvid uppmärksamheten framför allt ska inriktas på projekt till stöd för det civila samhället och till skydd för minoriteters och kvinnors rättigheter.
14. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och Europeiska utrikestjänsten att se till att EU håller situationen på ort och ställe under noggrann uppsikt, framför allt vad gäller Egyptens invånares säkerhet samt deras fri- och rättigheter.
15. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att tillsammans med arbetsgruppen för EU och Egypten undersöka forum och partnerskap för att underlätta gemensamma insatser som görs av företag i Egypten och Europa för att i samarbete nå fram till lösningar på dagens kärva ekonomiska situation och på arbetslösheten.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, de egyptiska myndigheterna och alla berörda parter i Egypten.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2012)0064.
- [2] Antagna texter, P7_TA(2012)0092.
- [3] Antagna texter, P7_TA(2013)0095.
- [4] Antagna texter, P7_TA(2013)0274.