FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Syrien
10.9.2013 - (2013/2819(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Hannes Swoboda, Véronique De Keyser, Libor Rouček, Pino Arlacchi, Saïd El Khadraoui, Ana Gomes, Roberto Gualtieri, Richard Howitt, Maria Eleni Koppa, María Muñiz De Urquiza, Raimon Obiols, Pier Antonio Panzeri, Joanna Senyszyn, Catherine Trautmann, Boris Zala för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0413/2013
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt resolutionen av den 23 maj 2013 om situationen för syriska flyktingar i grannländerna[1],
– med beaktande av kommissionens ordförande Barrosos uttalande inför G20-toppmötet i Sankt Petersburg den 5 september 2013,
– med beaktande av uttalandena av den höga representanten, Catherine Ashton, till följd av det informella mötet bland EU:s utrikesministrar i Vilnius den 7 september 2013, om det brådskande behovet av en politisk lösning på Syrienkonflikten av den 23 augusti 2013 och om de senaste rapporterna om användning av kemiska vapen i Damaskus av den 21 augusti 2013,
– med beaktande av rådets slutsatser och rådets uttalande om Syrien av den 27 maj 2013,
– med beaktande av Förenta nationernas stadga från 1945,
– med beaktande av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem,
– med beaktande av Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,
– med beaktande av Genèveprotokollet (till Haagkonventionen) om förbud mot användning i krig av kvävande, giftiga eller andra gaser samt av bakteriologiska stridsmedel från 1925,
– med beaktande av konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (konventionen om kemiska vapen) från 1993,
– med beaktande av slutkommunikén från åtgärdsgruppen för Syrien (Genèvekommunikén) av den 30 juni 2012,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Sedan mars 2011 har över 100 000 människor förlorat livet i den våldsamma Syrienkrisen som orsakades av regimens brutala attacker mot sin egen befolkning. Antalet flyktingar från Syrien har ökat till över två miljoner, varav mer än en miljon barn har tvingats fly sitt hemland. Antalet interna flyktingar i Syrien överstiger fem miljoner.
B. Den 21 augusti 2013 dödades hundratals civila, däribland många barn, i en kemvapenattack i förorten Ghouta i Damaskus. Denna attack är om den bekräftas av FN:s inspektörer det största massmordet med kemiska vapen sedan den attack som utfördes av styrkorna för Iraks före detta diktator, Saddam Hussein, mot den kurdiska staden Halabja och andra kurdiska byar i norra Irak. Dagarna efter kemvapenattacken fortsatte den syriska armén med tunga granatattacker i samma område.
C. Syriens regering enades den 25 augusti 2013, fyra dagar efter kemvapenattacken, om att FN:s inspektörer fick besöka platsen. FN:s inspektörer besköts vid flera tillfällen den 26 augusti av oidentifierade krypskyttar, vilket fördröjde deras inspektion ytterligare. FN‑inspektörerna lämnade Syrien den 31 augusti 2013. FN:s generalsekreterare, Ban Ki‑Moon, uppmanade eftertryckligen inspektionsgruppen att redovisa sina resultat snarast möjligt. FN:s inspektionsuppdrag har dock bara mandat att fastställa huruvida kemiska vapen har använts eller inte, utan att behandla frågan om vem som var ansvarig för attacken.
D. Den 4 september 2013 röstade den amerikanska senatens utrikesutskott för att godkänna begränsade militära anfall mot den syriska regimen under en period av 60 dagar, med möjlighet till 30 dagars förlängning efter samråd med kongressen, men utan användning av amerikanska marktrupper.
E. EU-medlemsstaternas ståndpunkter om ett eventuellt internationellt militärt ingripande i Syrien går i sär. Den 29 augusti 2013 avslog det brittiska parlamentet regeringens motion om tillfälligt godkännande av ett militärt ingripande.
F. EU erkände Syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor som rättmätiga företrädare för Syriens befolkning, och välkomnade deras förklaring av den 20 april 2013, i vilken man fastslog principerna om ett demokratiskt, pluralistiskt och inkluderande Syrien som respekterar de mänskliga rättigheterna, inbegripet rättigheterna för religiösa och etniska minoriteter, och rättsstatsprincipen, förkastade extremism samt åtog sig att garantera säkerhet när det gäller de kemiska vapen som finns i landet, stödja internationella insatser för icke-spridning och uppfylla sina internationella skyldigheter i denna fråga. Det råder dock fortfarande avsevärda interna splittringar och fragmentering bland de syriska oppositionsgrupperna.
G. Den våldsamma krisen i Syrien är ett stort hot mot stabiliteten och säkerheten i hela Mellanöstern och på andra håll.
H. Rådet (utrikes frågor) fördömde i sina slutsatser av den 27 maj 2013 de illdåd som begås av den syriska regimen, vilka enligt rapporten från FN:s oberoende undersökningskommission utgör brott mot mänskligheten, och beklagade djupt de allvarliga övergrepp, däribland krigsförbrytelser, begångna av väpnade regeringsfientliga grupper som dokumenteras i undersökningskommissionens rapport, och tillade att dessa övergrepp inte når upp till den intensitet och omfattning som de som begås av regimens styrkor och till dem anknutna miliser. FN:s generalsekreterare, Ban Ki-Moon, fördömde det brott mot mänskligheten som begicks i förorten Ghouta i Damaskus den 21 augusti 2013.
I. Rådet (utrikes frågor) enades den 27 maj 2013 om att förnya sanktionssystemet mot Syrien och noterade medlemsstaternas åtagande om att all försäljning, leverans, överföring eller export av krigsmateriel eller utrustning som kan användas för internt förtryck i landet skulle gå till Syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor och syfta till att skydda civila, med garantier mot missbruk av tillstånd som ges, särskilt när det gäller slutanvändare och slutdestination för leveransen.
J. EU har anslagit över 1,3 miljarder euro i humanitärt bistånd till dem i Syrien och dess grannländer som är drabbade av den våldsamma konflikten.
K. FN:s säkerhetsråd kvarstår som det rättmätiga forumet för lösning av stora internationella konflikter. Detta forum fortsätter dock att vara lamslaget av Ryssland och Kina när det gäller ge ett lämpligt svar på krisen och den humanitära katastrofen i Syrien.
L. Den 9 september 2013 välkomnade FN:s generalsekreterare, Ban Ki-Moon, förslaget om överföring av den syriska regimens kemiska vapen till det internationella samfundet för förstöring. Han sa även att han övervägde att eftertryckligen uppmana säkerhetsrådet att kräva en omedelbar överföring av dessa vapen och kemiska prekursorer till platser inuti Syrien där de på ett säkert sätt kan lagras och förstöras.
1. Europaparlamentet fördömer på det skarpaste massmorden på civila i kemvapenattacken den 21 augusti 2013 i förorten Ghouta i Damaskus, som ledde hundratals döda civila, däribland många barn.
2. Europaparlamentet understryker att man, även om olika källor verkar peka ut den syriska regimen som ansvarig för attacken, måste invänta resultaten av FN:s utredning innan ytterligare åtgärder kan vidtas.
3. Europaparlamentet betonar att den bevisade användningen av kemiska vapen, särskilt mot civila, är en uppenbar kränkning av folkrätten, utgör en krigsförbrytelse och ett brott mot mänskligheten, som kräver ett tydligt och starkt svar för att klargöra att sådana brott är oacceptabla och därmed undvika att kemiska vapen används i Syrien eller på annat håll igen.
4. Europaparlamentet understryker att FN:s säkerhetsråd, för att få till ett svar med brett internationellt stöd, måste ta sitt ansvar och utarbeta en gemensam ståndpunkt om krisen i Syrien, inte minst för att förhindra att kemiska vapen används i konflikten igen. Parlamentet uppmanar i synnerhet Ryssland och Kina att ta sitt ansvar i detta hänseende för att garantera internationell laglighet. Parlamentet kräver dessutom att samordningen med nationella och överstatliga partner i regionen, särskilt Arabförbundet, ska intensifieras inför ytterligare åtgärder.
5. Europaparlamentet stöder förslaget om överföring av den syriska regimens kemiska vapen till internationell kontroll för förstöring, och uppmanar i detta sammanhang den syriska regeringen att överlämna alla sina kemiska vapen till det internationella samfundet samt att utan dröjsmål underteckna och ratificera konventionen om kemiska vapen.
6. Europaparlamentet är övertygat om att en varaktig lösning på den rådande krisen i Syrien endast kan uppnås genom en syriskledd politisk process med uppbackning från det internationella samfundet. Parlamentet fortsätter att, i denna anda, stödja insatserna från EU och dess medlemsstater och från FN:s och Arabförbundets gemensamma särskilda representant, Lakhdar Brahimi, för att åstadkomma framsteg i Genève II-processen och i FN:s säkerhetsråd.
7. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de fortsatta avsevärda interna splittringarna i, och fragmenteringen av, den syriska oppositionen och över det ökade religiöst och etniskt motiverade våldet i landet. Parlamentet uppmuntrar Syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor att inta en ledande roll för att skapa en mer enad, inkluderande och organiserad oppositionsfront internt och externt, och efterlyser ytterligare EU-stöd till koalitionen i detta sammanhang.
8. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över extremistgruppers och utländska icke-statliga aktörers inblandning i krisen i Syrien och över risken att våldet sprider sig till grannländerna, vilket är ett stort hot mot stabiliteten och säkerheten i Mellanöstern och på andra håll.
9. Europaparlamentet betonar att det måste vara en omedelbar prioritering för det internationella samfundet och EU att se till att humanitärt bistånd och stöd når dem som är i behov av basvaror och bastjänster till följd av den våldsamma krisen i Syrien – både inom landet och i dess grannländer, framför allt Irak, Jordanien, Libanon och Turkiet. Parlamentet uppmanar alla parter som är inblandade i konflikten att underlätta tillhandahållandet av humanitärt bistånd och stöd genom alla möjliga kanaler, inbegripet över gränser och konfliktlinjer, och att garantera säkerheten för all medicinsk personal och alla biståndsarbetare.
10. Europaparlamentet efterlyser en gemensam europeisk politik, som inbegriper både unions- och medlemsstatsnivåer, där man tar itu med situationen för de över två miljoner syriska flyktingarna. Parlamentet understryker att en ytterligare upptrappning eller intensifiering av denna våldsamma konflikt skulle öka antalet flyktingar, eftersom det skulle innebära ett ytterligare hot mot den regionala stabiliteten och säkerheten. Parlamentet kräver att särskild uppmärksamhet riktas mot situationen för de palestinier som bor i Syrien, som är fast i våldet utan möjlighet att ta sig till Jordanien eller Libanon.
11. Europaparlamentet efterlyser på nytt upprättandet av skyddszoner längs den turkisk-syriska gränsen, och eventuellt även inom Syrien, samt upprättandet av humanitära korridorer från det internationella samfundets sida. Parlamentet uppmanar på nytt alla länder att infria de löften som de gjorde vid givarkonferensen i Kuwait den 30 januari 2013.
12. Europaparlamentet betonar att EU:s medlemsstater måste ha en sammanhängande gemensam strategi för krisen i Syrien. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen den höga representanten, Catherine Ashton, att sammankalla ett extramöte i rådet (utrikes frågor) för att diskutera det aktuella läget, EU:s humanitära bistånd till internflyktingarna inom Syrien och flyktingarna från Syrien, ytterligare åtgärder som EU skulle kunna vidta för att stödja de demokratiska krafterna i den syriska oppositionen och möjligheter till dialog med viktiga internationella aktörer såsom Ryssland och Iran.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar, FN:s generalsekreterare, Amerikas förenta staters kongress och president, Folkrepubliken Kinas parlament och regering, Ryska federationens parlament och regering, Republiken Iraks parlament och regering, Hashemitiska konungariket Jordaniens parlament och regering, Republiken Libanons parlament och regering, Republiken Turkiets parlament och regering, Syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor samt Arabrepubliken Syriens regering och parlament.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2013)0223.