FÖRSLAG TILL RESOLUTION om handlingsplanen för e-juridik 2014–2018
16.10.2013 - (2013/2852(RSP))
enligt artikel 115.5 i arbetsordningen
Klaus-Heiner Lehne, Juan Fernando López Aguilar för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt utskottet för rättsliga och inrikes frågor
B7‑0465/2013
Europaparlamentets resolution om handlingsplanen för e-juridik 2014–2018
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av handlingsplanen 2009–2013 för europeisk e-juridik,
– med beaktande av frågan till rådet om handlingsplanen för e-juridik 2014–2018 (O‑000111/2013 – B7-0521/2013),
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den första fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik omfattade perioden 2009‑2013 och hade som mål att göra rättssystemet och rättsväsendet mer tillgängligt för allmänheten samt att förbättra den ömsesidiga förståelsen bland jurister och förvaltningar genom att tillhandahålla elektroniska informations- och samarbetsverktyg.
B. Den europeiska e-juridikportalen lanserades 2010.
C. Tiden har nu kommit för att besluta om handlingsplanen för europeisk e-juridik för 2014‑2018.
D. Handlingsplanen för e-juridik bör utvecklas på grundval av principen om öppet tillträde och alla medlemsstater bör uppmuntras att delta.
E. Kännedomen om EU:s civilrättsliga instrument och gränsöverskridande förfaranden är relativt låg och 73 % av medborgarna anser att det krävs ytterligare åtgärder för att de ska få tillträde till rättssystemet i andra medlemsstater[1].
1. Europaparlamentet anser att e-juridik är ett sätt att öka tillgången till rättslig och juridisk information och till juridiska och administrativa förfaranden för såväl allmänheten som jurister.
2. Europaparlamentet anser att e-juridiken kan spela en viktig roll för att stärka den ömsesidiga tilliten och förståelsen, och därmed främja ömsesidigt erkännande av rättsliga och förvaltningsmässiga beslut, vilket utgör en grundläggande princip i EU:s rättssystem.
3. Europaparlamentet påpekar att e-juridiksystemen till sin natur tenderar att ge minskade kostnader för rättsliga och förvaltningsmässiga förfaranden, i synnerhet genom att informationsutbytet, dokumenthanteringen och översättningen av vissa rättsakter automatiseras. Parlamentet menar att detta är till godo för alla intressenter i rättssystemet. Parlamentet anser att projekten ska fortsätta att vara frivilliga så att kostnads- och effektivitetsaspekterna kan beaktas.
4. Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av e-juridikverktygen för att underlätta användandet av vissa EU-instrument, såsom det europeiska betalningsföreläggandet och småmålsförfarandet, samt informationssystem inom området rättsliga och inrikes frågor, i synnerhet informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris) och Schengens informationssystem (SIS II).
5. Europaparlamentet konstaterar att e-juridiken är viktig för att tillhandahålla flerspråkiga standardformulär och därmed minska byråkratin över gränserna.
6. Europaparlamentet vill se att användningen av elektroniska ansökningar, det elektroniska tillhandahållandet av handlingar, utnyttjandet av videokonferenser samt samkörningen av rättsliga och förvaltningsmässiga register ökas, för att ytterligare minska kostnaderna för domstolsförhandlingar och domstolsliknande förhandlingar.
7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta med sitt elektroniska samarbete inom rättsområdet, i synnerhet genom att utöka e-juridikportalens användningsområden. Parlamentet anser att man i tillräcklig grad måste utveckla e-utbildningsverktygen inom rättsväsendet.
8. Europaparlamentet påpekar att EU:s program ”Rättsliga frågor” för 2014–2020 bör tillåta finansiering av lyckade europeiska och nationella e-juridikprojekt, som då ska ha ett verklig europeiskt mervärde för allmänheten. Parlamentet anser att lagstiftningsarbetet, e-juridikprojekten och den ekonomiska programplaneringen bör harmoniseras.
9. Europaparlamentet understryker e-juridikportalens betydelse för målet att bygga upp en verkligt europeisk juridisk kultur genom att tillhandahålla internetbaserade verktyg för juridisk utbildning och fungera som en väg att hantera och samordna kunskaperna.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Europeiska kommissionen, Special Eurobarometer 351 (Civil Justice), oktober 2010, fråga 3.