FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter
17.10.2013 - (2013/2621(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Pier Antonio Panzeri, Jacek Saryusz-Wolski för utskottet för utrikesfrågor
- 001-002 (PDF - 91 KB)
- 001-002 (DOC - 152 KB)
- 003-004 (PDF - 96 KB)
- 003-004 (DOC - 153 KB)
- 005-009 (PDF - 121 KB)
- 005-009 (DOC - 175 KB)
- 010-010 (PDF - 94 KB)
- 010-010 (DOC - 147 KB)
- 011-018 (PDF - 138 KB)
- 011-018 (DOC - 189 KB)
- 019-021 (PDF - 99 KB)
- 019-021 (DOC - 155 KB)
- 022-022 (PDF - 87 KB)
- 022-022 (DOC - 148 KB)
B7‑0000
Europaparlamentets resolution om den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelanden av den 11 mars 2003, Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder (COM(2003)0104), av den 12 maj 2004, Europeiska grannskapspolitiken –strategidokument (COM(2004)0373), av den 4 december 2006, Om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (COM(2006)0726), av den 5 december 2007, En stark europeisk grannskapspolitik (COM(2007)0774), av den 3 december 2008, Östligt partnerskap (COM(2008)0823), av den 20 maj 2008, Barcelonaprocessen: en union för Medelhavsområdet (COM(2008)0319), av den 12 maj 2010, Utvärdering av den europeiska grannskapspolitiken (COM(2010)0207) och av den 24 maj 2011, En dialog om migration, rörlighet och säkerhet med länderna i södra Medelhavsområdet (COM(2011)0292),
– med beaktande av de gemensamma meddelandena från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 20 mars 2013, Den europeiska grannskapspolitiken: Mot ett stärkt partnerskap (JOIN(2013)0004), av den 25 maj 2011, Ny respons på ett grannskap i förändring (COM(2011)0303), och av den 8 mars 2011, Ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet (COM(2011)0200),
– med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möten den 26 juli 2010, 20 juni 2011 och 22 juli 2013 om den europeiska grannskapspolitiken, från rådets (utrikes frågor och utrikeshandel) möte den 26 september 2011 och från Europeiska rådets möte den 7 februari 2013,
– med beaktande av de gemensamma meddelandena av den 15 maj 2012 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Det östliga partnerskapet: En färdplan inför toppmötet hösten 2013 (JOIN(2012)0013) och Att göra den nya europeiska grannskapspolitiken till en framgång (JOIN(2012)0014) samt de åtföljande gemensamma arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar av den 20 mars 2013 (Regionala rapporter, SWD(2013)0085 och 0086),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument[1],
– med beaktande av Barcelonaförklaringen som antogs vid utrikesministrarnas Europa‑Medelhavskonferens i Barcelona den 27–28 november 1995 och genom vilken ett Europa Medelhavspartnerskap upprättas,
– med beaktande av förklaringen från Medelhavstoppmötet i Paris den 13 juli 2008,
– med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om en union för Medelhavet[2],
– med beaktande av Deauvillepartnerskapet som lanserades av G8-ländernas ledare vid mötet i Deauville i maj 2011 och som EU anslutit sig till,
– med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet i Prag den 7 maj 2009 respektive i Warszawa den 29–30 september 2011,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet från mötet i Bryssel den 23 juli 2012 med utrikesministrarna i de länder som omfattas av det östliga partnerskapet,
– med beaktande av rådets beslut 2011/424/Gusp av den 18 juli 2011 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant i södra Medelhavsområdet[3] och rådets beslut 2011/518/Gusp av den 25 augusti 2011 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien[4],
– med beaktande av sina resolutioner av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen[5] och om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen[6],
– med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken[7],
– med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2013 om återvinning av tillgångar för övergångsländer som omfattades av den arabiska våren[8],
– med beaktande av sin rekommendation av den 12 september 2013 om EU:s politik gentemot Vitryssland[9],
– med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen[10],
– med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik[11],
– med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011[12],
– med beaktande av slutsatserna från toppmötet med parlamenten i EU och Medelhavsländerna (Marseille den 6–7 april 2013) och slutsatserna från den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet och den parlamentariska församlingen Euronest,
– med beaktande av sina resolutioner med parlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om associeringsavtalet EU–Armenien[13], associeringsavtalet EU–Azerbajdzjan[14], associeringsavtalet EU–Moldavien[15], associeringsavtalet EU–Georgien[16] och associeringsavtalet EU–Ukraina[17],
– med beaktande av beslut 2006/356/EG, 2005/690/EG, 2004/635/EG, 2002/357/EG, 2000/384/EG, 2000/204/EG och 98/238/EG om att ingå ett Europa‑Medelhavsavtal om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Libanon, Demokratiska folkrepubliken Algeriet, Arabrepubliken Egypten, Hashemitiska konungariket Jordanien, Staten Israel, Konungariket Marocko respektive Republiken Tunisien, å andra sidan,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet om det östliga partnerskapet av utrikesministrarna i Visegradgruppen, Irland och Litauen, som utfärdades i Krakow den 17 maj 2013,
– med beaktande av EU:s långvariga förbindelser med länderna i Europas södra grannskap och de historiska, ekonomiska, politiska och sociala banden mellan många av EU:s medlemsstater och länderna i den regionen, och med beaktande av det europeiska åtagandet att bibehålla så nära kontakter som möjligt och ge det stöd som behövs i enlighet med den bredare europeiska grannskapspolitiken,
– med beaktande av att besluten vid det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius kan få avgörande betydelse för det östliga partnerskapet och att det därför är viktigt att behålla ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig bortom toppmötet och som garanterar en ambitiös uppföljningspolitik för regionen,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen,
A. Associeringsavtal är inget självändamål utan verktyg för att främja genomgripande och hållbara reformer, omdaning av systemen och närmande till unionen och dess grundläggande värden och normer. Att de genomförs korrekt och i tid är därför ett avgörande kriterium vid bedömningen av läget i de berörda länderna.
B. Den europeiska grannskapspolitiken bör stärka partnerskapet mellan EU och länderna och samhällena i grannskapet, för att bygga upp och konsolidera sunda demokratier, sträva efter hållbar ekonomisk tillväxt och hantera gränsöverskridande kontakter.
C. De förmånliga förbindelserna med EU:s grannar inom den europeiska grannskapspolitiken bygger på ett ömsesidigt åtagande om gemensamma värderingar (demokrati och mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, marknadsekonomiska principer och hållbar utveckling). Efter översynen av den europeiska grannskapspolitiken bör det finnas en tydlig fokusering på främjandet av en djup och hållbar demokrati som åtföljs av en inkluderande ekonomisk utveckling.
D. En fungerande demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen är grundpelare i EU:s partnerskap med grannländerna. För att bygga upp en stark och hållbar demokrati krävs ett starkt och varaktigt åtagande från regeringarnas sida till förmån för fria och rättvisa val, förenings-, yttrande- och mötesfrihet, fri press och fria medier, en rättsstat som förvaltas av ett oberoende rättssystem med rätt till en rättvis rättegång, korruptionsbekämpning, reform av säkerhets- och brottsbekämpningssektorn (inklusive polisen) och införande av demokratisk kontroll över de väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkorna.
E. Unionens utrikespolitik måste vara konsekvent, särskilt i förhållande till dess interna politik, och undvika dubbla måttstockar. Den ekonomiska och finansiella krisen kan inte motivera att unionens engagemang i grannskapet minskar,
F. Massrörelserna i arabvärlden utgör en milstolpe i den moderna historien för länderna i Europas sydliga grannskap och i deras förbindelserna med EU, tillsammans med det pågående genomförandet av ett differentierat tillvägagångssätt som inte bara grundas på varje partnerlands behov utan också på principen om assistans i linje med partnerländernas prestationer och framsteg (”mer för mer” och ”mindre för mindre”), som regelbundet ska utvärderas i framstegsrapporter i enlighet med specifika och uppskattbara kriterier. Den inkonsekventa eller uteblivna tillämpningen av principen ”mer för mer” kan vara kontraproduktiv och undergräva hela processen samt unionens inflytande och trovärdighet,
G. De fredliga folkliga demonstrationerna i arabvärlden 2011 utgjorde en vädjan om värdighet och var ett uttryck för legitima förhoppningar om demokrati och starka krav på institutionella, politiska och sociala reformer med målet att åstadkomma verklig demokrati, bekämpa korruption och nepotism, säkerställa respekten för rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, minska sociala orättvisor och skapa bättre ekonomiska och sociala villkor. Ännu två år senare kränks fortfarande de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna för människor i flera av länderna kring Medelhavet, och de brottas ännu med ekonomiska svårigheter och oroligheter.
H. Bedömningen av framstegen i partnerländerna i fråga om respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, den demokratiska processen och tillämpningen av rättsstatsprincipen, samt hållbara reformer av ekonomin och den offentliga sektorn, måste grundas på allmänna gemensamma principer och för länderna skräddarsydda särskilda krav, på grundval av effektiva, tydliga, öppet redovisade, objektiva och mätbara indikatorer och riktmärken och med hänsyn till de allmänna framstegen och engagemanget när det gäller att genomföra reformer.
I. Respekt för och främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (framför allt barns, kvinnors och minoriteters rättigheter) rättvisa och rättsstatsprincipen, grundläggande friheter (inklusive yttrande-, samvets-, religions- eller trosfrihet och föreningsfrihet), fria och oberoende medier (inklusive obegränsad tillgång till information, kommunikation och internet), stärkandet av det civila samhället, säkerhet (inklusive fredlig konfliktlösning och goda grannförbindelser), demokratisk stabilitet, välstånd, rättvis fördelning av inkomster, tillgångar och möjligheter, social sammanhållning, korruptionsbekämpning och främjande av goda styrelseformer och hållbar utveckling är grundläggande principer och mål för EU som alltid måste vara gemensamma kärnvärden i den europeiska grannskapspolitiken.
J. Respekten för demokratins grundvalar är en gräns som inte får överträdas och är ett grundläggande villkor för en närmare samverkan mellan länderna i det östliga partnerskapet och EU. Dessa grundläggande principer äventyras om man berövar medborgarna deras legitima rätt att välja regering genom att man tillämpar selektiv rättvisa, kvarhållande i väntan på rättegång, fängslar politiska motståndare och underlåter att genomföra fria och rättvisa val.
K. Målet för den europeiska grannskapspolitiken är att skapa ett område med välstånd och god grannsämja som grundar sig på unionens värderingar och utmärks av nära och fredliga regionala förbindelser, för att främja en djup och hållbar demokrati, rättsstatsprincipen, politiska och ekonomiska reformer, en hållbar social marknadsekonomi i unionens grannländer och att skapa en krets som är vänner till unionen och vänner med varandra. Därför bör bidrag till båda sidors säkerhet, solidaritet och välstånd vara den avgörande principen vid bedömning av framstegen. I detta sammanhang bör man fördöma de negativa effekterna av stängda gränser i EU:s grannskap och framför allt mellan länderna i det östliga partnerskapet och EU:s kandidatländer.
L. Den europeiska grannskapspolitikens multilaterala dimension är en unik möjlighet att sammanföra alla länder och intressenter i respektive region för att uppnå verkliga framsteg och förståelse genom att arbeta med konkreta projekt på teknisk nivå, medan de parlamentariska församlingarna Euronest och Euromed erbjuder ytterligare möjligheter på politisk nivå för att skapa och fördjupa en ömsesidig förståelse som bidrar till att utveckla de unga demokratierna i dessa regioner.
M. Press- och mediefriheten, liksom de digitala friheterna, står under konstant tryck i många av de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Yttrandefriheten är en universell mänsklig rättighet som ligger till grund för demokratin och som är avgörande för förverkligandet av andra rättigheter. De universella rättigheterna och friheterna behöver lika starkt skydd på internet som i andra sammanhang.
N. EU såg över den europeiska grannskapspolitiken 2011 för att ge bättre stöd åt partnerländer som bygger djupa och hållbara demokratier och för att stödja en inkluderande ekonomisk utveckling. EU:s externa finansiella instrument och framför allt det europeiska grannskapsinstrumentet bör stödja grannskapspolitikens mål. Det är nödvändigt att skapa starka och tydliga band mellan den politiska ramen och det stöd som erbjuds genom dessa instrument.
O. De otillfredsställande framsteg som gjorts av flera av länderna inom det östliga partnerskapet kan vara en följd av långsam eller obefintlig politisk och social dynamik i partnerländerna, av unionens utmattning vad gäller den europeiska grannskapspolitiken, som inte erbjuder de europeiska partnerländerna ett tillräckligt motiverande europeiskt perspektiv, även på grund av den ekonomiska och finansiella krisen, och också av Rysslands påtryckningar och landets konkurrerande erbjudande om integration i Eurasiska unionen.
P. Toppmötet i Vilnius är en milstolpe i det östliga partnerskapets utveckling och ett viktigt test för EU:s grannskapspolitik och dess förmåga att leverera konkreta resultat.
Q. Associeringsavtalen är ett resultat av det bilaterala spåret i det östliga partnerskapet, medan det multilaterala spåret fortfarande är en avgörande dimension för att utveckla ett bra regionalt samarbete som bygger på goda grannförbindelser. I det avseendet är det beklagligt att det östliga partnerskapet inrymmer ett antal olösta territoriella tvister som måste lösas, och Europaparlamentet stöder till fullo principerna om suveränitet, territoriell integritet och nationers rätt till självbestämmande.
R. I detta sammanhang bör EU spela en aktivare roll när det gäller fredlig lösning av konflikter, även låsta konflikter, eftersom de för närvarande utgör ett oöverstigligt hinder för en fullständig utveckling av goda grannförbindelser och regionalt samarbete i de östliga och södra partnerländerna.
S. Den parlamentariska församlingen för det östliga partnerskapet Euronest är fortfarande ett viktigt instrument för att utveckla det östliga partnerskapets demokratiska och parlamentariska dimension och göra det möjligt att sprida exempel på bästa praxis i fråga om parlamentariska arbetsmetoder. Församlingen utgör dessutom en viktig plattform för att föra de östliga partnerländerna närmare EU och nå ut till medborgarna.
1. Europaparlamentet välkomnar 2012 års framstegsrapporter för de sydliga och östliga länderna inom det europeiska grannskapsprogrammet, men beklagar att rapporterna och de efterföljande händelserna i de flesta fall ger en blandad bild av framsteg, stillastående och tillbakagång och beskriver den nationella situationen utan att utvärdera de program som unionen genomfört och utan att lägga fram konkreta rekommendationer om anslag genom EU:s externa instrument eller stöd till utvecklingssamarbete och dess inflytande på utformningen av politiken i partnerländerna. Parlamentet anser att dessa rapporter också bör bedöma tendenser genom att ta med jämförande uppgifter rörande tidigare år.
2. Europaparlamentet framhåller att artiklarna 8 och 49 i EU‑fördraget ger samtliga europeiska länder, inklusive dem som omfattas av det östliga partnerskapet, möjlighet att på lång sikt ansöka om EU‑medlemskap.
3. Europaparlamentet är övertygat om att det bör göras helt och hållet delaktigt i genomförandet av de nya europeiska grannskapspolitiken och i justeringarna av EU:s finansiella stöd, framför allt genom delegerade akter, och regelbundet bör informeras om framsteg i genomförandet av reformer i partnerländerna och därpå följande justeringar. Parlamentet beklagar att det inte alltid hörs i samband med utarbetandet av handlingsplaner eller informeras om tendenserna i diskussionerna. Parlamentet anser att dess resolutioner utgör en integrerad del av den europeiska grannskapspolitikens ramar och efterlyser observatörsstatus för ledamöter av Europaparlamentet, så att dessa kan delta i möten med kommittéer som avhandlar strategier och mänskliga rättigheter.
4. Europaparlamentet beklagar att partnerländernas framsteg inte alltid har motsvarat de mål som ställts upp tillsammans med EU. Parlamentet efterlyser en konkret utvärdering av den reviderade europeiska grannskapspolitikens effektivitet. Parlamentet kräver större insatser för konsekvent utnyttjande av samtliga instrument och strategier som står till unionens förfogande inom den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet kräver konsekvent tillämpning av det ”differentierade tillvägagångssättet med incitament” och av principen ”mer för mer”, vilket utgör hörnstenen i den reviderade europeiska grannskapspolitiken, samt eventuellt av principen ”mindre för mindre”, för de länder inom den europeiska grannskapspolitiken som inte visar tillräcklig vilja att bygga en djup och hållbar demokrati och genomföra överenskomna reformer. Parlamentet understryker att unionens grundstöd också måste återspegla partnerländernas utvecklingsbehov.
5. Europaparlamentet betonar det civila samhällets viktiga roll i övergångs- och reformprocesser och den politiska dialogen i grannskapsländerna och uppmanar EU att stärka samarbetet med det civila samhället i grannskapsländerna samt att stödja det genom en rad olika finansieringsinstrument.
6. Europaparlamentet anser att stöd till demokratiska övergångsprocesser särskilt bör uppmärksamma utvecklingen av demokratiska institutioners institutionella kapacitet och stöd till alla demokratiska politiska partier, det civila samhället och kvinnors och minoriteters rättigheter samt förankringen i partnerländernas samhällen av rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt föreningsfrihet, yttrandefrihet, mötesfrihet samt press- och mediefrihet. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att förstärka partnerskapen mellan olika organisationer och sektorer i samhället i syfte att överlåta ansvaret för den europeiska grannskapsprocessen på dem. Parlamentet upprepar att detta bland annat skulle kunna genomföras genom att skapa horisontella kopplingar mellan olika aktörer i samhället på grundval av partnerskapssamverkan mellan organisationer i civilsamhället (icke-statliga organisationer, fackföreningar, branschorganisationer, medier, ungdomsorganisationer etc.) och partnerskapsprojekt mellan nationella myndigheter och förvaltningar (särskilt på utbildningsområdet).
7. Europaparlamentet anser att en ordentlig genusanalys alltid bör ingå i framstegsrapporterna. Parlamentet betonar behovet av att i den reviderade europeiska grannskapspolitiken lägga större fokus på förstärkning av arbetstagares och fackföreningars rättigheter, jämställdhetsintegrering och samarbete och dialog med icke-statliga organisationer, fackföreningar och andra organisationer i det civila samhället.
8. Parlamentet betonar respekten för de universella mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som en grundprincip i EU:s utrikespolitik. Parlamentet anser att stödet till det civila samhället är hörnstenen i den reviderade grannskapspolitiken och rekommenderar därför att stödet till det civila samhället, inklusive arbetsmarknadens parter, ska motsvara behoven och att man i detta avseende inför nära samordning med det europeiska initiativet för demokrati.
9. Europaparlamentet framhåller att de viktigaste icke-statliga organisationerna har inrättat gemensamma plattformar för både unionen för Medelhavsområdet och det östliga partnerskapet. Parlamentet anser att dessa forum för det civila samhället i god tid och i vederbörlig ordning bör rådfrågas i samband med såväl utarbetandet som genomförandet och övervakningen av handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken.
10. Europaparlamentet anser att den europeiska grannskapspolitikens multilaterala strukturer bör befästas och utvecklas på ett mer strategiskt sätt. Parlamentet vidhåller, med tanke på den ”effektiva multilateralismens” centrala betydelse i EU:s utrikespolitik, att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör överväga om den europeiska grannskapspolitikens multilaterala spår kan tjäna som ram för de politiska förbindelserna i ett utvidgat Europa.
11. Europaparlamentet uppmanar EU att höja profilen för de projekt i partnerländerna som finansieras eller stöds inom den europeiska grannskapspolitiken och att engagera sig mer aktivt i samhället för att förbättra EU:s anseende och acceptansen för EU bland invånarna i dessa länder, genom kampanjer i medierna som särskilt visar mervärdet av samarbete med EU.
12. Europaparlamentet beklagar att rubrik 4 i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 skurits ner betydligt i jämförelse med kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet understryker att en ambitiös finansiering av det östliga partnerskapet är nödvändig för fortsatta reformframsteg, utbyte av bästa praxis samt uppnående och/eller bibehållande av fullvärdiga, funktionella demokratier i EU:s östra grannskap, vilket är av största intresse för EU. Parlamentet anser också att den nuvarande balansen mellan den östra och den södra delen av den europeiska grannskapspolitiken bör upprätthållas, med fullständig respekt för de principer om differentiering och ett skräddarsytt tillvägagångssätt som har tillämpats hittills. Parlamentet betonar att berörda budgetmyndigheter bör uppdateras regelbundet om de indikatorer och riktlinjer som formar beslutsfattandet i fråga om budgetstöd samt att parlamentet bör vara delaktigt i förfarandet för fördelning eller tillbakadragande av anslag till följd av tillämpningen av principerna ”mer för mer” och ”mindre för mindre”.
13. Europaparlamentet betonar att yttrandefrihet, pluralism och oberoende medier utgör hörnstenar i en demokrati. Parlamentet betonar därför vikten av EU:s stöd till oberoende, hållbara och ansvarsskyldiga public service-medier som tillhandahåller ett kvalitativt, pluralistiskt och varierat innehåll. Fria och oberoende offentliga medier spelar alltid en central roll för att fördjupa demokratin, maximera det civila samhällets deltagande i offentliga frågor och ge medborgarna större inflytande på vägen mot demokrati.
14. Europaparlamentet erkänner den avgörande betydelsen av fria och rättvisa val för övergång till demokrati och betonar den roll som oberoende medier, särskilt public service-medier, spelar för öppna, trovärdiga och demokratiska val. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att fortsätta och om möjligt stärka sitt stöd till det demokratiska genomförandet av kommande val i partnerländerna, inklusive stärkt mediefrihet och pluralism.
Det östliga partnerskapet
15. Europaparlamentet rekommenderar att unionen bör göra följande: a) Stärka tillämpningen av principen ”mer för mer” och stimulera positiv konkurrens och samarbete bland partnerländerna och ge uttryck för nödvändigt stöd till de länder inom det östliga partnerskapet som utsätts för påtryckningar från tredjeländer vid genomförandet av EU:s regelverk. b) Tillämpa en tvåspårsstrategi genom att ställa krav på regeringarna inom det östliga partnerskapet och samtidigt vara öppen, generös och engagerad gentemot medborgarna i partnerländerna. c) Uppmuntra dessa medborgare att handla enligt de värden som EU är grundat på, det vill säga demokrati, rättsstatsprincipen samt respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, genom hela åtagandet att främja dessa och på så sätt bli en huvudkälla till omdaning med hjälp av normativ kraft. d) Utforma en långsiktig strategi för att främja europeiska värderingar, som omfattar inre förändring och samhällenas strävan efter frihet och välstånd. e) Decentralisera det östliga partnerskapet genom att samarbeta med och ge inflytande åt offentliga aktörer på båda sidor, genom horisontella partnerskap och samverkan, som åtföljs av ökad rörlighet, kontakter människor emellan, viseringslättnader och utsikter till ett viseringsfritt system, där strategin ”grannarna först” bör tillämpas. f) Parafera eller underteckna associeringsavtalen med inriktning på att de ska träda i kraft utan dröjsmål, först provisoriskt och sedan fullständigt, före utgången av Europaparlamentets nuvarande valperiod och kommissionens mandatperiod, under förutsättning att de nödvändiga villkoren och kraven uppfyllts. g) Undvika att använda våld eller hot för att lösa tvister i regionen och betona att det enda möjliga sättet att lösa konflikterna i regionen är genom förhandlingar av internationellt accepterat format som grundas på den internationella rättens principer.
16. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att det utgör en kränkning av de grundläggande principerna och målen i det östliga partnerskapet om ett land inom det östliga partnerskapet ockuperar ett annat lands territorium och att ingåendet av associeringsavtalen med Armenien och Azerbajdzjan bör knytas till framsteg i insatserna för att lösa konflikten om Nagorno-Karabach i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner 822, 853, 874 och 884 från 1993 och grundprinciperna från OSSE:s Minskgrupp enligt det gemensamma uttalandet från Aquila av den 10 juli 2009.
17. Europaparlamentet beklagar att olika slags påtryckningar gentemot länderna i det östliga partnerskapet nu ökar i takt med att det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius närmar sig. Parlamentet anser att dessa påtryckningar är oacceptabla och uppmanar Ryssland att avstå från åtgärder som tydligt bryter mot Helsingforsprinciperna. Parlamentet betonar med eftertryck att de fria val som länderna inom det östliga partnerskapet gör inte bör leda till att de drabbas av konsekvenser på områden som handelsåtgärder, viseringsregler, arbetstagares rörlighet, inblandning i låsta konflikter osv. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att inte bara se denna beklagliga utveckling ur ett handelsperspektiv och att agera och därmed försvara EU:s partner genom att skicka en kraftfull signal om stöd till alla länder inom det östliga partnerskapet i deras europeiska strävan och val. Parlamentet understryker emellertid att associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsavtalen utgör en mall för reformer som kommer alla till godo.
18. Europaparlamentet är fast beslutet att fortsätta utveckla den parlamentariska församlingen Euronest som ett viktigt forum för multilateralt interparlamentariskt samarbete med länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet beklagar de föreslagna nedskärningarna i budgetposterna för den europeiska grannskapspolitiken inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, eftersom dessa budgetposter syftar till ett ökat stöd till åtgärder och projekt för demokratiuppbyggnad, rättsstatsprincipen och främjande av mänskliga rättigheter.
19. Europaparlamentet betonar att avskaffande av viseringskraven vore en konkret gest gentemot människorna i det östliga partnerskapets länder och ett reellt stöd för att föra dem närmare EU-länderna.
20. Europaparlamentet anser att offentliggörandet av färdplanen för det östliga partnerskapet 2012–2013 är ett första steg mot att utveckla bättre övervakningsverktyg. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att ytterligare utveckla lämpliga uppföljningsmekanismer för att utvärdera resultat och framsteg i de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och fastställa tydliga och mätbara mål.
21. Europaparlamentet rekommenderar att länderna inom det östliga partnerskapet bör göra följande: a) Nybalansera och förstärka sina insatser för att uppfylla de politiska, rättsliga och ekonomiska kriterierna. b) Förankra de grundläggande värdena demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt korruptionsbekämpning i sina samhällen. c) Vidareutveckla samhällsförändringar, reformprocesser och systemförbättringar inom offentlig standard och förvaltning och betrakta den europeiska integrationen som ett långsiktigt strategiskt val, inte bara som en ekonomisk och administrativ insats. d) Avskaffa klyftan mellan retorik och praktiskt handlande. e) Ägna ökad uppmärksamhet åt det östliga partnerskapets multilaterala struktur och åt att lära sig genom bästa praxis. f) Tillämpa andan i och erfarenheterna från den historiska erfarenheten av europeisk integration på regionala konflikter och stärka sitt inbördes regionala, politiska och ekonomiska samarbete eftersom bilaterala problem måste lösas fredligt och goda grannförbindelser och regionalt samarbete är grundläggande delar av det östliga partnerskapet. g) Göra medborgarna delaktiga och engagera offentliga aktörer i horisontella partnerskap och samverkan med motparter i unionen och samarbeta med det civila samhället och den yngre generationen, som är en förändringsfaktor. h) Undvika att använda våld eller hot för att lösa tvister i regionen och betona att det enda möjliga sättet att lösa konflikterna i regionen är genom förhandlingar av internationellt accepterat format som grundas på den internationella rättens principer.
22. Europaparlamentet ser med oro på Rysslands åtgärder för att avskräcka partnerländer från politiska och ekonomiska förbindelser med EU. Parlamentet betonar att varje stat har en suverän rätt att välja sina politiska och handelsrelaterade allianser. Parlamentet anser också att stegvis integration av partnerländerna med EU är helt förenlig med ländernas fortsatt goda förbindelser med Ryssland. Parlamentet förkastar synen på EU:s och Rysslands förbindelser med partnerländerna som ett nollsummespel.
23. Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att sträva efter regional stabilitet och säkerhet, vilket är oumbärligt för att nå målen för det östliga partnerskapet, även när det gäller ytterligare integration med EU. Parlamentet uppmanar kraftfullt till ytterligare insatser för att lösa de territoriella konflikterna i Georgien, Azerbajdzjan, Armenien och Moldavien. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin åsikt att ingåendet av associeringsavtalen mellan EU och Armenien respektive EU och Azerbajdjzan bör kopplas till framsteg i arbetet med att finna en lösning på konflikten i Nagorno-Karabach, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner 822, 853, 874 och 884 från 1993 och grundprinciperna från OSSE:s Minskgrupp enligt det gemensamma uttalandet från Aquila av den 10 juli 2009.
24. Europaparlamentet påminner om att ett åtagande rörande ett associeringsavtal eller ett djupgående och omfattande frihandelsavtal utesluter allt samtidigt deltagande i en tullunion.
25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och länderna i det östliga partnerskapet att se över sin vapenexportpolitik för regionen i avsikt att sluta avtal om nedrustning och demilitarisering i konfliktområden. Parlamentet uppmanar Ryssland att respektera detta på ett konstruktivt sätt, med full respekt för suveräniteten hos länderna i regionen, och att avstå från att vidta åtgärder som skulle kunna hota stabiliteten i regionen.
26. Europaparlamentet understryker att EU och länderna i det östliga partnerskapet står inför gemensamma politiska utmaningar när det gäller att säkerställa en tillförlitlig och säker energiförsörjning. Parlamentet påminner om att samarbetet för energitrygghet tydligt anges som en prioritet inom det östliga partnerskapet och grannskapspolitiken för perioden 2014–2020. Parlamentet förväntar sig att det östliga partnerskapets tredje toppmöte i Vilnius ska fungera som ett startskott för ett utökat samarbete på energiområdet och för ökad energitrygghet hos båda parter.
27. Europaparlamentet påminner om att fördraget om energigemenskapen utgör en grund för upprättandet av en helt integrerad, regional energimarknad som främjar tillväxt, investeringar och en stabil rättslig ram. Parlamentet rekommenderar i detta avseende en förlängning av giltighetstiden för fördraget om energigemenskapen efter 2016 och en anpassning av beslutsfattandet till framtida utmaningar, bl.a. genom inrättande av rättsliga kontrollmekanismer för att hantera otillräckligt genomförande av EU:s regelverk samt solidaritetsmekanismer. Parlamentet välkomnar Georgiens ansökan om anslutning till energigemenskapen. Georgien skulle efter Ukraina och Moldavien bli det tredje landet inom det östliga partnerskapet att gå med. Parlamentet efterlyser ytterligare utvidgning av energigemenskapen genom den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med energigemenskapens mål och på grundval av ömsesidigt intresse. Parlamentet understryker att integrering av regelverk bör gå hand i hand med gemensamma investeringar i sammankopplingskapacitet och infrastruktur samt förnybar energi, energieffektivitet och ny teknik. Parlamentet betonar att ytterligare diversifiering av försörjnings- och transiteringsvägar är av största vikt.
28. Europaparlamentet efterlyser införande av en energitrygghetsklausul i alla avtal med länder inom det östliga partnerskapet för att garantera fullständig respekt för EU:s lagstiftning om den inre energimarknaden samt införande av en mekanism för tidig varning i dessa avtal, i avsikt att garantera en tidig utvärdering av potentiella risker och problem i samband med energitransitering och energiförsörjning från tredjeländer, samt utarbetande av en gemensam ram för ömsesidigt bistånd, solidaritet och tvistlösning.
Armenien
29. Europaparlamentet är medvetet om de framsteg som gjorts när det gäller demokratiska normer och uppfyllandet av kraven i associeringsavtalet, men också om att ihållande brister på demokratiområdet fortfarande kvarstår och måste åtgärdas och att ytterligare framsteg behövs när det gäller förvaltningsreformer, inbegripet brottsbekämpning, rättssystem och korruptionsbekämpning. Parlamentet beklagar den armeniske presidentens nyligen fattade beslut att ansluta sig till tullunionen. Parlamentet påminner de armeniska myndigheterna om att en sådan politik inte är förenlig med associeringsavtalet. Parlamentet hoppas i detta avseende att Armenien kommer att fortsätta sina EU-relaterade reformer, vars genomförande skulle kunna leda till ekonomiskt välstånd i landet och en lösning av landets kvarstående socioekonomiska och politiska problem. Parlamentet hoppas att Armenien kommer att fortsätta sitt samarbete med EU, vilket EU är öppet för.
30. Europaparlamentet välkomnar ett genomförande av en sund makroekonomisk politik och strukturella reformer i Armenien samt ytterligare framsteg mot ett uppfyllande av målen i handlingsplanen.
Azerbajdzjan
31. Europaparlamentet beklagar att en otydlig vision och tveksamhet kvarstår i fråga om Azerbajdzjans strävan efter ett associeringsavtal. Parlamentet betonar att det finns en ekonomisk potential i förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan men är oroat över bristerna på områdena för demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet insisterar därför på att Azerbajdzjan bör bevisa sitt engagemang genom att förbättra gällande standarder, bl.a. i fråga om yttrandefrihet och föreningsfrihet, så att den demokratiska oppositionen kan utöva sina rättigheter. Parlamentet betonar att frisläppandet av politiska fångar och upphörande med förföljelserna av politiska aktivister, människorättsförsvarare och journalister är grundläggande villkor för ett avtal med Azerbajdzjan om ett partnerskap för strategisk modernisering.
32. Europaparlamentet beklagar bristen på respekt för internationella normer inför presidentvalet den 9 oktober 2013, t.ex. att kandidater nekades registrering av formella skäl, och efterlyser ett omedelbart och ovillkorligt frisläppande av de 14 azerbajdzjanska oppositionspolitiker, journalister och människorättsaktivister som har fängslats de senaste månaderna, däribland Tofiq Yaqublu and Ilgar Mammadov[18].
33. Europaparlamentet beklagar EU:s avsaknad av visioner och dess tveksamhet när det gäller associeringsavtalen och de djupgående och omfattande frihandelsavtalen, vilket kommer sig av bristande förståelse för Azerbajdzjans strategiska betydelse i ekonomiskt, geopolitiskt och kulturellt avseende.
Vitryssland
34. Europaparlamentet beklagar den stillastående och oacceptabla situationen vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och politiska fångar samt bristen på framsteg i fråga om respekten för de värden och normer som unionen främjar. Parlamentet insisterar på att unionen måste visa kritisk engagemang och strikt villkorlighet, tillsammans med en generösare och öppnare inställning till det civila samhället och icke-statliga organisationer, som bör stödjas vid övervakningen och genomförandet av reformer. Parlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att delta i dialogen om modernisering och inleda förhandlingar med EU om viseringsliberaliserings- och återtagandeavtal för att främja kontakter människor emellan.
35. Europaparlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att dra fördel av Litauens ordförandeskap och det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius som ytterligare ett tillfälle att förbättra förbindelserna med EU, så snart alla politiska fångar har frigetts. Målet bör vara att återuppta den politiska dialogen om bland annat demokratiska reformer, fria och rättvisa val, respekt för rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt dialog med den demokratiska oppositionen och det civila samhället, förutsatt att de vitryska myndigheterna visar respekt för dessa grundläggande värden.
36. Europaparlamentet upprepar att EU är berett att förbättra förbindelserna med den vitryska regimen så snart dess myndigheter åtar sig att driva en gemensamt fastställd agenda, som inbegriper respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, däribland ovillkorlig frigivning av och återupprättelse för alla politiska fångar. Parlamentet betonar dock att alla åtaganden omfattas av strikt villkorlighet.
37. Europaparlamentet understryker det särskilda behovet av att öka det finansiella stödet till oberoende vitryska medier ännu mer.
Georgien
38. Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts för att modernisera landet och uppfylla kraven i associeringsavtalet de senaste åren och myndigheternas insatser för att bekämpa korruption. Parlamentet välkomnar det föredömligt fredliga maktöverlämnandet efter det demokratiska parlamentsvalet. Parlamentet noterar dock bekymrat att det fortfarande råder brister i tillämpningen av demokratiska standarder. I detta avseende pekar parlamentet på att ytterligare förbättringar och reformer krävs för att skapa ett oberoende och opartiskt rättsväsende och ett effektivt straffrättsligt system, ett icke-diskriminerande valsystem och respekt för minoriteternas rättigheter. Parlamentet noterar de pågående rättsliga utredningarna av ledande politiska motståndare och uppmanar till full respekt för europeiska normer och standarder. Parlamentet stöder den georgiska regeringens insatser för att minska spänningarna gentemot Ryssland och samtidigt bevara landets EU-vänliga inställning. Parlamentet upprepar EU:s fulla stöd för Georgiens territoriella integritet.
39. Europaparlamentet stöder paraferingen av associeringsavtalet men anser att det bör ställas krav på att de georgiska myndigheterna gör framsteg på rättsstatsområdet, till att börja med genom att frige alla politiska fångar, däribland Vano Merabishvili, och respektera europeiska normer under det kommande presidentvalet.
40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående tillämpa regeln om villkorlighet genom att fastställa en rad riktmärken för att mäta framsteg på detta område.
41. Europaparlamentet betonar att presidentvalet som är planerat till 27 oktober 2013, och som därmed sammanfaller med avslutandet av förhandlingarna om associeringsavtalet med EU, kommer att vara ett särskilt viktigt lackmustest av Georgiens vilja att tillämpa demokratiska och rättsstatsrelaterade normer, med fullständig frihet för oppositionen att ställa upp i val samt fria, oberoende medier som bevakar kampanjen utan myndigheternas inblandning.
42. Europaparlamentet betonar att Georgien inte bör göra avkall på sina europeiska strävanden och att landet bör stå emot trycket att avstå från associering med EU.
Moldavien
43. Europaparlamentet välkomnar den politiska beslutsamheten vad gäller att uppfylla kraven i associeringsavtalet, inklusive det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, och handlingsplanen för viseringsliberalisering och framstegen beträffande gasledningsprojektet mellan Iaşi och Ungheni. Parlamentet berömmer även landets moderniseringsansträngningar, i synnerhet de ökade satsningarna på utbildning. Parlamentet vill se att avtalet undertecknas omgående och att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att genomföra det utan dröjsmål. Parlamentet förstår dock svagheterna i de demokratiska institutionerna som ständigt måste stärkas och uppmuntrar Moldaviens regering att fortsätta sitt hårda arbete med att genomföra de åtgärder som krävs. Parlamentet anser att politisk stabilitet och ett bestående samförstånd om reformer, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och statliga institutioners oberoende, är av yttersta vikt för Moldaviens europeiska strävanden.
44. Europaparlamentet uppmuntrar till parafering av associeringsavtalet, inklusive det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, vid toppmötet i Vilnius och ett snabbt slutförande av viseringsdialogen. Parlamentet är medvetet om den betydande effekt som genomförandet av associeringsavtalet, fri handel och viseringsfria resor kommer att ha för reformprocessen i Moldavien. Parlamentet konstaterar i detta avseende att de senaste politiska kriserna har visat på bräckligheten i den demokratiseringsprocess som hittills har genomförts och understryker behovet av att försöka bygga upp verkligt trovärdiga, oberoende och demokratiska institutioner.
45. Europaparlamentet rekommenderar att snabbt, direkt efter mötet i Vilnius, gå vidare med att underteckna associeringsavtalet, om det nuvarande läget beträffande uppfyllande av villkoren håller i sig.
46. Europaparlamentet välkomnar att ett nytt gasledningsprojekt har inletts mellan Moldavien och Rumänien och uppmuntrar till fortsatta ansträngningar och motstånd mot de ryska påtryckningarna för att Moldavien ska avstå från associeringsavtalet.
Ukraina
47. Europaparlamentet beklagar ofullständigheten i framstegen med att uppfylla kraven i associeringsavtalet, vilka fastställdes i rådets slutsatser av den 10 december 2012 om Ukraina och Europaparlamentets resolution av den 13 december 2012 om situationen i Ukraina[19], i och med att Ukraina fortsatt tillämpar selektiv rättvisa och ännu inte har reformerat sitt valsystem och sitt rättsväsen fullt ut. Parlamentet välkomnar dock president Viktor Janukovitjs och oppositionsledarnas åtaganden nyligen om att gå vidare med de nödvändiga rättsakterna genom det ukrainska parlamentet (Verchovna Rada) och förväntar sig att dessa löften infrias skyndsamt och i god tid före toppmötet i Vilnius. Parlamentet erkänner de framsteg som har gjorts så här långt men betonar att det krävs mer arbete för att slutföra reformerna av åklagarmyndigheten, förbättra vallagstiftningen och ta itu med problemet med selektiv rättvisa.
48. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den pågående dialogen mellan Ukraina och EU och den gemensamma ambitionen att underteckna ett associeringsavtal vid det östliga partnerskapets toppmöte i Vilnius den 28–29 november 2013.
49. Europaparlamentet erkänner Ukrainas europeiska strävanden och upprepar att stärkta förbindelser mellan EU och Ukraina och det faktum att Ukrainas erbjuds ett europeiskt perspektiv är av stor betydelse och av intresse för bägge parter.
50. Europaparlamentet rekommederar att rådet undertecknar associeringsavtalet mellan EU och dess medlemsstater å ena sidan och Ukraina å andra sidan om de villkor uppfylls som formellt fastställdes av rådet (utrikes frågor) den 10 december 2012 och understöddes av Europaparlamentets resolution av den 13 december 2012. Med förbehåll för ovannämnda villkor ger parlamentet sitt stöd till rådets beslut att provisoriskt tillämpa associeringsavtalet mellan EU och Ukraina så snart det är undertecknat. Om alla villkor är uppfyllda och avtalet har undertecknats har parlamentet för avsikt att gå vidare med fullständig ratificering av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina under innevarande valperiod.
51. Europaparlamentet fördömer de handelsåtgärder som Ryssland nyligen har infört mot ukrainsk export, i syfte att utöva påtryckningar på Ukraina för att landet inte ska underteckna associeringsavtalet med EU. Parlamentet uppmanar Ryssland att avstå från sådana handelssanktioner och från otillbörlig politisk inblandning och politiska påtryckningar.
Det södra grannskapet
52. Europaparlamentet är oroat över de problem som länderna i södra Medelhavet har mött i samband med de utmaningar som en demokratisk övergång innebär.
53. Europaparlamentet betonar den stora vikten av att unionen och medlemsstaterna ger rättsligt och tekniskt stöd till myndigheterna i de länder under övergång som berördes av den arabiska våren i samband med återvinning av tillgångar för att konkreta resultat ska nås.
54. Europaparlamentet välkomnar framgången för dess initiativ till att sammankalla arbetsgrupper för Tunisien, Jordanien och Egypten och understryker att dessa möten med privata intressenter, offentliga myndigheter och internationella organisationer bör leda till ökat deltagande av civila samhällen och icke‑statliga organisationer och bör leda till konkreta resultat, förutsatt att den politiska situationen ger utrymme för utökat ekonomiskt samarbete och stärkt integration. Parlamentet föreslår att man undersöker möjligheten att sprida detta initiativ till andra länder i området.
55. Europaparlamentet anser att en framgångsrik övergång till varaktig demokrati måste vara unionens prioritering i fråga om det södra grannskapet och uppmanar EU‑institutionerna och medlemsstaterna att öka sitt stöd i detta avseende.
56. Europaparlamentet rekommenderar att unionen bibehåller och, om lämpligt, ökar sitt engagemang för att stödja övergångar i det södra grannskapet, med fokus på demokratisk omvandling, ett partnerskap med folket och det civila samhället samt hållbar ekonomisk tillväxt för alla.
57. Europaparlamentet påminner om att social rättvisa och förbättrad livskvalitet tillhör de viktigaste aspekterna av den omvandling som pågår i länderna i det södra grannskapet. Parlamentet uttrycker djup oro över situationen på sysselsättningsområdet, särskilt bland unga, och uppmanar kommissionen att stödja en effektiv sysselsättningspolitik.
58. Europaparlamentet noterar det mycket låga antalet studenter från länderna i det södra grannskapet som utnyttjat Tempus- och Erasmus Mundus-programmen, trots att dessa program tilldelades extra medel 2012. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inrätta ett Leonardo Da Vinci-program för Europa‑Medelhavsområdet för att främja rörlighet bland unga lärlingar som vill skaffa en yrkesutbildning i utlandet, i syfte att bidra till kampen mot ungdomsarbetslösheten, som är mycket stor i södra Medelhavsområdet.
59. Europaparlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att genomföra en konkret och effektiv rörlighetspolitik tillsammans med länderna i det södra grannskapet, särskilt genom att samtidigt underteckna viseringsliberaliserings- och återtagandeavtal liknande dem som ingåtts med de flesta länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att öka rörligheten och samarbetet på området för högre utbildning och yrkesutbildning, att bredda och utöka antalet befintliga program och rörligheten för studerande, utexaminerade, lärare och akademiker och att främja utbytesprogram mellan högskolor och yrkesutbildningsinstitutioner samt offentlig-privata partnerskap på forskningsområdet och inom näringslivet. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att utveckla enklare förfaranden för att utfärda viseringar för deltagare i sådana program. Parlamentet uppmanar EU att utveckla en förnuftig och omfattande strategi för Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, medlemsstaterna och partnerna i det södra grannskapet när det gäller att hantera migration och skydda flyktingar och asylsökande från det södra grannskapet, särskilt mot bakgrund av den arabiska våren och den fortsatta instabiliteten i Nordafrika.
60. Europaparlamentet påminner om att det krävs en stark politisk vilja från EU‑institutionernas och medlemsstaternas sida att aktivt medverka till en lösning på konflikterna i området, särskilt konflikten mellan Israel och Palestina, så att konflikterna inte hindrar genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken.
61. Europaparlamentet anser att man bör prioritera att stödja partnerländerna i utvecklingen och finansieringen av projekt som rör regionalpolitik och inkluderande av regionala enklaver. I detta avseende rekommenderar parlamentet att det vidtas åtgärder för att bygga vidare på unionens erfarenheter på området för förvaltning av Europeiska regionala utvecklingsfonden för att utveckla kompetens både i partnerländerna och vid sekretariatet för unionen för Medelhavsområdet.
62. Europaparlamentet anser att det finns ett brådskande behov av att främja projekt för en hållbar och inkluderande socioekonomisk utveckling och integration i Maghrebländerna för att underlätta rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer, Parlamentet betonar att konflikten i Västsahara utgör ett stort hinder för integrationen i regionen. Parlamentet uppmanar Algeriet och Marocko att skapa ett aktivt partnerskap som har förmåga att möta de regionala utmaningarna, inklusive konflikten i Västsahara. Parlamentet välkomnar i detta avseende antagandet av det gemensamma meddelande som utfärdades i december 2012 av den höga representanten och kommissionen med förslag om att stödja de fem Maghrebländerna i deras insatser för närmare samarbete och fördjupad regional integration. Parlamentet välkomnar att unionen tagit på sig det nordliga medordförandeskapet för unionen för Medelhavsområdet och förväntar sig att den ska främja politisk konsekvens, övergripande samordning och effektivitet, med särskild hänsyn till projekt som mottar finansiering.
63. Europaparlamentet uppmanar Marocko, Polisario och Algeriet att fortsätta sträva efter en rättvis, fredlig och varaktig lösning på konflikten i Västsahara som alla parter kan godta och som respekterar relevanta FN-resolutioner, inklusive resolutionerna om självbestämmanderätt. Parlamentet betonar vikten av att garantera mänskliga rättigheter för sahrawierna, i Västsahara och i flyktinglägren i Tindouf, även rättigheterna för de sahrawiska politiska fångar som inte har fått någon rättvis rättegång och därför bör friges.
64. Europaparlamentet betonar vikten av unionen för Medelhavsområdet som ett instrument för institutionalisering av förbindelserna med det södra grannskapet. Parlamentet understryker betydelsen av det kommande ministermötet för att stärka partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet och driva gemensamma projekt.
65. Europaparlamentet bekräftar att målet för det sydliga partnerskapet är att länderna längs Medelhavets norra respektive södra kust ska närma sig varandra för att bygga upp ett område med fred, demokrati, säkerhet och välstånd för regionens 800 miljoner invånare och att erbjuda EU och dess partner ett effektivt bilateralt och multilateralt ramverk för att ta itu med demokratiska, sociala och ekonomiska utmaningar, främja regional integration, särskilt i fråga om handel, och garantera partnerländernas utveckling till gagn för alla, samt att bistå partnerländerna i uppbyggnaden av demokratiska, pluralistiska och sekulära stater, bland annat genom program för institutionell kapacitetsuppbyggnad, och att utveckla ömsesidigt fördelaktiga, balanserade och ambitiösa handelsavtal för varor och tjänster. Dessa handelsavtal bör ha föregåtts av motsvarande konsekvensanalyser som kan leda till upprättandet av djupgående och omfattande frihandelsområden, vilket sannolikt är det första steget mot ett stort ekonomiskt samarbetsområde för Europa–Medelhavsområdet och också kommer att bidra till att lindra de ekonomiska problem som våra sydliga partnerländer har och underlätta integrationen mellan de sydliga länderna.
66. Europaparlamentet betonar att det är EU:s moraliska skyldighet att stödja processen med att återlämna tillgångar som tidigare diktatorer och deras regimer har stulit. Parlamentet anser att återvinning av tillgångar är en högst politisk fråga, med tanke på den symboliska betydelsen och behovet av att utkräva ansvar i en anda av demokrati och rättsstatlighet. Parlamentet konstaterar att återvinning av tillgångar måste vara ett centralt politiskt åtagande för EU inom ramen för dess partnerskap med det södra grannskapet. Parlamentet upprepar behovet av att inrätta en EU-mekanism för att ge rättsligt stöd till länderna i det södra grannskapet i samband med återvinning av tillgångar.
67. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att ytterligare uppmuntra länderna i området att införa tydliga bestämmelser i sin lagstiftning och genomföra program för att garantera kvinnors rättigheter, deltagande i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet, tillgång till utbildning och ekonomiskt oberoende samt att avskaffa alla former av våld mot kvinnor.
68. Europaparlamentet anser att EU bör erbjuda lagstiftarna stöd och kunskap när det gäller att diskutera och utforma lagstiftning för IKT-sektorn, vilket bör frigöra den digitala teknikens enorma potential för såväl den demokratiska processen som ekonomisk utveckling och regionalt samarbete. Parlamentet anser att det fria informationsflödet och tillgången till internet är väsentligt för socioekonomiska förbättringar och betonar i detta avseende vikten av att de digitala friheterna respekteras.
69. Europaparlamentet uttrycker djup oro över upptrappningen av det religiöst motiverade våldet i regionen, särskilt mot kristna, och uppmanar unionen att agera mot detta även inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.
70. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att öka synligheten för projekten inom det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet i partnerländerna och göra dem mer begripliga för medborgarna i dessa länder genom att tydliggöra det mervärde som det innebär att samarbeta med EU.
Algeriet
71. Europaparlamentet noterar att Algeriet har bekräftat sin avsikt att delta i det europeiska grannskapsprogrammet men att landet ännu inte antagit någon handlingsplan. Parlamentet välkomnar inledandet av förhandlingar om en handlingsplan för EU och Algeriet och uppmanar med kraft Algeriet att utnyttja detta instrument för att stärka förbindelserna med EU. Parlamentet uppmanar EU och Algeriet att påskynda förhandlingarna inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken, för att snabbt kunna anta en handlingsplan.
72. Europaparlamentet gläder sig åt det algeriska parlamentets initiativ för att stärka samarbetet med Europaparlamentet och kvaliteten i den politiska dialogen mellan de båda parlamenten.
73. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet den 7 juli 2013 av ett samförståndsavtal om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Algeriet på energiområdet, som i slutändan gör det möjligt att stärka integrationen av marknaderna, utvecklingen av infrastruktur och tekniköverföringen.
74. Europaparlamentet framhåller särskilt nödvändigheten av en politik som till fullo kan garantera mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt förenings- och demonstrationsfriheterna. Parlamentet hoppas att den planerade översynen av konstitutionen kommer att ske inom ramen för en öppen process som är insynsvänlig och öppen för deltagande för alla politiska åsiktsriktningar i landet, så att den bidrar till att befästa demokratin och rättsstaten. Parlamentet konstaterar att EU:s valövervakningsuppdrag vid Algeriets allmänna val den 10 maj 2012 gick bra. Parlamentet påminner om de rekommendationer som valövervakningsteamet utfärdade och uppmanar de algeriska myndigheterna att göra de förbättringar som krävs inför kommande val. Parlamentet upprepar unionens erbjudande om stöd i detta avseende.
75. Europaparlamentet uppmanar unionen att förstärka och ytterligare öka sitt stöd till civilsamhällesorganisationer i Algeriet och till program som främjar kvinnors och ungas sysselsättning, ekonomisk styrning, förbättring av företagsklimatet och förstärkning av friheter och grundläggande rättigheter.
76. Europaparlamentet uppmanar Algeriet att i större utsträckning underlätta det civila samhällets verksamhet genom att främja förenings- och demonstrationsfrihet.
Egypten
77. Europaparlamentet är oroat över den aktuella politiska utvecklingen i Egypten efter militärens övertagande den 3 juli 2013, den politiska polariseringen, de stora ekonomiska problemen och situationen beträffande respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i landet samt över säkerhetsläget i regionen, särskilt med avseende på Sinai. Parlamentet fördömer i så tydliga ordalag som möjligt alla våldshandlingar, inklusive angreppen mot koptiska kyrkor, och framhåller att de egyptiska säkerhetsstyrkornas senaste insatser har varit oproportionerliga och lett till oacceptabelt många döda och skadade. Parlamentet uppmanar den egyptiska regeringen att avstå från sådana åtgärder. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att inleda en verklig inkluderande dialog i syfte att återupprätta en demokratisk process som motsvarar det egyptiska folkets rättmätiga önskemål och strävanden. Parlamentet understryker behovet av en nationell försoningsprocess som omfattar alla politiska och sociala krafter, inklusive de moderata delarna av Muslimska brödraskapet, som ett viktigt inslag för att gå vidare med den demokratiska övergången, inklusive president- och parlamentsval. Parlamentet betonar att EU, genom vice ordföranden/den höga representanten, skulle kunna uppmuntra till dialog mellan de främsta politiska aktörerna i landet om att bilda en samlingsregering i valförberedande syfte. Parlamentet rekommenderar i synnerhet att vice ordföranden/den höga representanten sänder ett tydligt budskap om att en olagligförklaring av Muslimska brödraskapet skulle äventyra det demokratiska deltagandet och framtidsutsikterna för återgången till demokrati.
78. Europaparlamentet understryker att en framgångsrik framtid för Egypten måste baseras på en demokratisk lösning med fullt fungerande demokratiska institutioner, vilket kommer att garantera alla medborgares säkerhet, och anser att den demokratiska övergången bör omfatta allas rätt till en rättvis rättegång
79. Europaparlamentet uppmanar unionen att å ena sidan beakta såväl de stora ekonomiska problem som landet står inför som de sociala effekterna av dessa, å andra sidan tillämpa principen om ”villkorlighet” (”mer för mer”) i sina bilaterala förbindelser med och sitt finansiella stöd till Egypten. Parlamentet anser att unionen inte bör ingå något fullständigt och detaljerat frihandelsavtal med Egypten innan villkoren för politisk stabilitet uppfyllts, såsom att man har etablerat valda demokratiska organ, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga och grundläggande rättigheter. Parlamentet noterar att rådet (utrikes frågor) den 21 augusti 2013 gav vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton i uppdrag att se över EU:s stöd inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och associeringsavtalet på grundval av Egyptens åtaganden att följa de principer som dessa bygger på, samtidigt som det är underförstått att stödet till de mest utsatta grupperna och till det civila samhället ska fortsätta.
80. Europaparlamentet anser att unionen bör koncentrera sitt stöd på respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt kvinnors och minoriteters rättigheter, skydd av religiösa friheter, samt övergång till demokrati, utveckling av institutionell kapacitet, reform av rättsväsendet och säkerhetsreformer, utveckling av alla demokratiska politiska partier och icke-statliga organisationer och förbättring av företagsklimatet. Parlamentet anser att EU bör fortsätta med det nuvarande bistånd och stöd som kanaliseras till icke-statliga organisationer och det civila samhället, som en del av strategin att samarbeta med politiska aktörer i Egypten och stödja en verklig demokratisk övergångsprocess. Parlamentet välkomnar rådets (utrikes frågor) beslut av den 21 augusti 2013 att upphäva alla tillstånd för export till Egypten av all utrustning som kan användas för internt förtryck, samt att omvärdera de exporttillstånd som omfattas av EU:s gemensamma ståndpunkt.
81. Europaparlamentet välkomnar de medlingsförsök som vice ordföranden/den höga representanten har gjort och anser att unionen bör utnyttja sin unika ställning och sitt kontaktnät bland viktiga egyptiska aktörer och fortsätta att sträva efter en politisk lösning utifrån grundläggande parametrar för en demokratisk övergång.
82. Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2013 om EU:s samarbete med Egypten på området samhällsstyrning samt kommissionens svar och uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att dra de slutsatser som krävs för ett effektivare stöd från unionen.
Israel
83. Europaparlamentet noterar att Israel på ett positivt sätt genomfört handlingsplanen, som antogs i april 2005 för en treårsperiod och förlängdes till och med utgången av 2012. Parlamentet beklagar den diskriminerande politik som den nuvarande regeringen för och uppmanar Israel att vidta åtgärder för att förbättra och främja minoriteternas rättigheter, särskilt rättigheterna för dem som tillhör de arabisk-israeliska och beduinska minoriteterna i landet. Vidare uppmanas kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att öka insatserna och vidareutveckla projekt i detta syfte.
84. Europaparlamentet välkomnar att direkta förhandlingar mellan palestinier och israeler återupptagits. Parlamentet betonar att det stöder en tvåstatslösning på grundval av gränserna från 1967 med ömsesidigt överenskomna markbyten och Jerusalem som huvudstad i båda stater. Parlamentet kritiserar och fördömer på nytt de ökande olagliga bosättningarna i kolonier på de ockuperade territorierna och uppmanar den israeliska regeringen att upphöra med bosättningsverksamheten och stoppa alla planerade projekt för att bygga nya bosättningar. Parlamentet påminner eftertryckligt om att byggandet av bosättningar utgör ett påtagligt hinder för såväl framgångsrika fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina som tvåstatslösningens genomförbarhet. Parlamentet påminner om EU:s riktlinjer för rätten för israeliska enheter och deras verksamheter inom de territorier som är ockuperade av Israel sedan juni 1967 att omfattas av bidrag, priser och finansieringsinstrument som bekostas av EU från och med 2014.
85. Europaparlamentet är bekymrat över Israels beslut att bryta förbindelserna med FN:s råd för mänskliga rättigheter och inte delta i FN:s allmänna periodiska översyn. Parlamentet uppmanar Israel att tillämpa FN:s barnkonvention, erkänna minderåriga som en särskild grupp och i synnerhet respektera palestinska minderårigas rättigheter utan diskriminering.
86. Trots att antalet palestinska fångar som har ådömts administrativt frihetsberövande minskade under 2012 uppmanar Europaparlamentet Israel att på nytt ta upp frågan om tillämpning av administrativt frihetsberövande och att upprätthålla respekten för standarder enligt internationell rätt när det gäller palestinska fångar, särskilt kvinnor och barn.
Jordanien
87. Europaparlamentet erkänner det förbättrade samarbetet mellan unionen och Jordanien, särskilt efter det att protokollet för Jordaniens deltagande i unionsprogram undertecknats, och de positiva framstegen i de politiska reformerna, särskilt inrättandet av valkommissionen och författningsdomstolen samt antagandet av en vallag.
88. Europaparlamentet välkomnar genomförandet av politiska reformer i Jordanien. Parlamentet beklagar dock att man har vänt sig till militärdomstolar i ärenden som rör yttrandefriheten, vilket strider mot konstitutionen, att man har ändrat medie- och publikationslagen för elektroniska publikationer och att stärkandet av rättsväsendets oberoende har försenats.
89. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att finansiellt prioritera projekt som stöder demokratiska reformer och reformer av rättsväsendet, kampen mot korruption och humanitärt stöd åt flyktingar.
90. Europaparlamentet välkomnar Jordaniens aktiva roll inom konfliktlösningen i Mellanöstern och landets betydande insatser för att ta emot flyktingar från konflikten i Syrien. Enligt FN:s flyktingkommissariat fanns det den 8 oktober 2013 538 839 syriska flyktingar i Jordanien, inklusive oregistrerade flyktingar. Parlamentet skulle välkomna att Jordanien undertecknade FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning.
91. Europaparlamentet är djupt oroat över de effekter som den syriska krisen får för Jordanien och den farliga mättnadspunkt som landet närmar sig på grund av inströmningen av syriska flyktingar, vilket skulle kunna orsaka ny instabilitet i regionen med avseende på dess kapacitet och resurser för att ge familjer som flyr undan konflikten skydd och humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar EU att vara generös i sitt stöd till Jordanien för att landet ska kunna hantera de växande flyktingströmmarna och anta de oerhörda utmaningarna på hemmaplan, däribland ekonomisk instabilitet, inflation och arbetslöshet.
Libanon
92. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av handlingsplanen och beklagar den långsamma reformtakten, men är medvetet om att sammanhanget är instabilt, särskilt på grund av att konflikten i Syrien fortgår. Konflikten har påverkat Libanon mycket konkret, bl.a. i form av flyktingströmmar och importerade politiska motsättningar.
93. Europaparlamentet anser att unionens bistånd bör koncentreras till att stödja institutionerna och utveckla deras kapacitet, ge det humanitära stöd som behövs på grund av det växande antalet syriska flyktingar, förstärka rättsväsendet och dess oberoende samt erbjuda stöd vid gränserna. Parlamentet uppmanar Libanons parlament att återuppta sitt parlamentariska arbete som planerat och att anta vallagen så snart som möjligt.
94. Europaparlamentet noterar Libanons politik att förhålla sig neutral i den syriska konflikten och välkomnar landets insatser för att ta emot syriska flyktingar.
95. Enligt FN:s flyktingkommissariat finns det närmare en miljon syriska flyktingar i Libanon, inklusive oregistrerade flyktingar, och Europaparlamentet är djupt oroat över de effekter som den syriska krisen får för Libanon och den farliga mättnadspunkt som landet närmar sig på grund av inströmningen av syriska flyktingar, vilket skulle kunna orsaka ny instabilitet i regionen med avseende på dess kapacitet och resurser för att ge familjer som flyr undan konflikten skydd och humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar EU att vara generös i sitt stöd till Libanon för att landet ska kunna hantera de växande flyktingströmmarna och anta de oerhörda utmaningarna på hemmaplan, däribland ekonomisk instabilitet, inflation och arbetslöshet.
96. Europaparlamentet lovordar Libanons åtagande att ta emot och hjälpa syriska flyktingar, trots begränsade resurser och behovet att bibehålla jämvikten mellan de olika folkgrupperna i samhället, samt insatserna för att försöka begränsa konfliktens regionala effekter. Parlamentet beklagar dock att reformagendan har blivit lidande av denna situation och betonar vikten av en ny inkluderande vallag.
97. Europaparlamentet välkomnar Libanons roll när det gäller att ge skydd åt över en miljon syriska flyktingar, som tvingats lämna sina hem och sitt land. Parlamentet lovordar den libanesiska befolkningens rådighet när det gäller att underlätta mottagandet av flyktingar och ger på nytt de libanesiska myndigheterna sitt fulla stöd i deras fortsatta ansträngningar.
Libyen
98. Europaparlamentet uppmuntrar de libyska myndigheterna att stärka demokratiska reformer och åtgärder för stabilisering av säkerhetsläget och den politiska situationen. Parlamentet begär att förhandlingarna om undertecknande av ett associeringsavtal mellan unionen och Libyen ska återupptas så snart som möjligt för att stödja landet i reformarbetet. Parlamentet uppmanar Libyen att utarbeta och anta en handlingsplan.
99. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att samarbeta med andra internationella institutioner i området och komplettera deras arbete, i syfte att stödja Libyens arbete med att bygga upp sin demokrati.
100. Europaparlamentet betonar vikten av att bygga upp ett starkt och oberoende rättsväsen, uttrycker oro över människorättssituationen i Libyen och uppmanar till handling i kampen mot rasism och diskriminering av minoriteter.
101. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att koncentrera sitt stöd till främjande av det civila samhället och uppbyggnad av institutionerna i Libyen och utveckling av deras duglighet, utarbetande av en konstitution och kapacitetsbyggande samt utbildning av högre libyska tjänstemän och effektiva säkerhetsstyrkor (väpnade styrkor och polisstyrkor) som kan säkerställa fred och ordning i landet. Parlamentet betonar att EU också bör öka sina insatser för att bistå vid reformering av det libyska rättsväsendet och andra områden som oberoende medier, respekt för mänskliga rättigheter, nationell försoning och bekämpning av korruption för att tillgodose de behov som de libyska myndigheterna gett uttryck för, bl.a. i fråga om gränsförvaltning i södra Libyen, och för att säkerställa att migrationspolitiken respekterar grundläggande rättigheter.
102. Europaparlamentet välkomnar utplaceringen av EU:s GFSP-ledda gränsövervakningsuppdrag (EU BAM) i Libyen för att hjälpa landet att säkra gränserna, vilket omfattar kort- och långsiktiga mål som kommer att bidra till konsolidering av staten och bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet, särskilt vapen- och människosmuggling, inte bara i Libyen utan även i regionen i stort. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att se över uppdragets mandat och omfattning för att anpassa det till de enorma behov som finns på fältet. Parlamentet beklagar de långsamma förfarandena, särskilt med tanke på situationens allvar.
Marocko
103. Europaparlamentet välkomnar Marockos åtagande att fördjupa sina förbindelser med EU och till fullo utnyttja sin framskjutna partnerskapsstatus. Parlamentet anser att tillämpningen av konstitutionen, reformen av rättsväsendet och förstärkningen av de demokratiska institutionernas kapacitet, även på lokal nivå, insatsen för mänsklig utveckling för det marockanska folket och förhandlingen om ett ambitiöst, balanserat och ömsesidigt fördelaktigt djupgående och omfattande frihandelsavtal bör vara huvudinriktningen på unionens stöd till Marocko.
104. Europaparlamentet välkomnar förslaget att anta rådets beslut om genomförandet av handlingsplanen EU–Marocko som genomför den framskjutna ställningen (2013‑2017)[20].
105. Europaparlamentet välkomnar Marockos åtagande att genomföra de politiska reformerna. Parlamentet rekommenderar att den nya konstitutionen omgående tillämpas, tillsammans med en tidsplan för antagande av grundlagar och den nationella stadgan för reformen av rättsväsendet, och betonar i detta sammanhang att denna reform pågått i minst tre år med avsevärt finansiellt stöd från unionen. Parlamentet påminner om att genomförandet av politiska reformer, särskilt processen för fortsatt regionalisering, bör respektera kulturella, ekonomiska och sociala särdrag, men också bidra till Marockos utveckling och hjälpa till att konsolidera den demokratiska processen på lokal nivå.
106. Europaparlamentet gläder sig åt att den parlamentariska debatten i Marocko har tagit fart men beklagar att det i framstegsrapporten inte talas om några specifika verksamheter eller om det arbete som har utförts av den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Marocko.
107. Europaparlamentet uppmanar Marocko att främja jämställdhet, inrätta en myndighet för jämställdhet och bekämpande av diskriminering, ratificera konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och se över de familjerättsliga bestämmelserna om månggifte och äktenskap för minderåriga.
108. Europaparlamentet noterar det arbete som har utförts av det nationella människorättsrådet och efterlyser en förstärkning av de regionala avdelningarna med mänskliga och finansiella resurser så att de kan utföra och utveckla sina uppdrag.
Palestina
109. Europaparlamentet efterlyser ett verkligt genomförande av den nya handlingsplanen. Parlamentet välkomnar de framsteg som de palestinska myndigheterna gjort för att genomföra den aktuella handlingsplanen trots den mycket svåra situationen. Parlamentet välkomnar att direkta förhandlingar mellan israeler och palestinier återupptagits och betonar att direkta förhandlingar mellan parterna är det enda alternativet för att nå en tvåstatslösning.
110. Europaparlamentet upprepar än en gång behovet av en försoningsprocess inom Palestina, som EU, med vice ordföranden/den höga representanten som samordnare, bör kunna stödja och främja. Parlamentet uppmanar de palestinska politiska aktörerna att börja förhandla om en tydlig färdplan för president- och parlamentsval snarast möjligt. Parlamentet betonar att en verklig palestinsk försoning är nödvändig för att fredssamtalen mellan Palestina och Israel ska lyckas och avgörande för stabiliteten och den allmänna livskraften hos en palestinsk stat.
111. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att prioritera stödet till åtgärder för institutionernas handlingsförmåga, förstärkning av rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, modernisering av den offentliga sektorn och projekt som syftar till att inkludera kvinnor och ungdomar i ekonomisk och politisk verksamhet.
Syrien
112. Europaparlamentet uttrycker största oro över den allt djupare krisen och användningen av kemiska vapen i Syrien och är bekymrat över det fortsatta våldet i det pågående inbördeskriget. Parlamentet uttrycker sin visar solidaritet med offren och deras familjer. Parlamentet anser att människorättsöverträdelser av en sådan omfattning inte får förbli ostraffade och kräver en kraftig reaktion från det internationella samfundet och unionen. Parlamentet betonar i detta avseende att man har ett ansvar att skydda civilbefolkningen. Parlamentet anser, med tanke på den förödande humanitära katastrofen i Syrien, att det internationella samfundet och unionen omedelbart måste prioritera att se till att det humanitära biståndet når fram till dem som behöver basvaror och bastjänster i Syrien och dess grannländer, särskilt Egypten, Irak, Jordanien, Libanon och Turkiet, och anser att särskild uppmärksamhet måste ges åt palestiniernas situation i Syrien.
113. Europaparlamentet uppmanar EU att vidta lämpliga och ansvarsfulla åtgärder beträffande en eventuell tillströmning av flyktingar till EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att övervaka den nuvarande situationen och utarbeta beredskapsplaner, inklusive möjligheten att tillämpa direktivet om tillfälligt skydd om och när situationen så kräver.
114. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över den förvärrade våldsamma krisen i Syrien och fördömer i de skarpaste ordalag användningen av kemiska vapen mot civila, vilket är ett brott mot internationell rätt. Parlamentet efterlyser än en gång en lämplig reaktion från FN:s säkerhetsråd och uppmanar EU och det internationella samfundet att visa en stark enad front och reagera kraftfullt mot denna allvarliga överträdelse av internationell rätt för att ta sitt ansvar att skydda den syriska civilbefolkningen. Parlamentet uppmanar unionen att stödja medlingsförsök som den andra Genèvekonferensen för att finna en lösning som respekterar det syriska folkets demokratiska strävanden. Parlamentet anser att avskräckande åtgärder måste ha tydliga och realistiska mål och bör ingå i en vidare politisk strategi för att tygla den syriska konflikten.
115. Europaparlamentet är övertygat om att en varaktig lösning på krisen i Syrien endast kan nås genom en politisk process. Parlamentet stöder därför alla insatser som görs för att genomföra den andra Genèvekonferensen och det arbete som utförs av vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton, medlemsstaterna och FN:s särskilda sändebud Lakhdar Brahimi för att nå framsteg i den andra Genèvekonferensen och i FN:s säkerhetsråd. Parlamentet betonar vikten av att alla centrala aktörer i regionen och på annat håll görs delaktiga i detta arbete.
116. Europaparlamentet uttrycker oro över situationen för den kurdiska befolkningen i norra och nordöstra Syrien, som leder till ett stort antal flyktingar och hotar att skapa ytterligare instabilitet i regionen.
117. Europaparlamentet oroar sig över det ohållbara flyktingtrycket i Syriens grannländer samtidigt som finansieringen av det humanitära biståndet stöter på problem.
Tunisien
118. Europaparlamentet uttrycker oro över den ökade polariseringen av politiken i Tunisien. Parlamentet fördömer i de skarpaste ordalag de brutala morden på framstående politiska företrädare för oppositionen. Parlamentet betonar att yttrandefriheten, föreningsfriheten och mediefriheten måste garanteras.
119. Europaparlamentet välkomnar unionens och Tunisiens kraftfullare åtaganden, som framgår av handlingsplanen, och uppmanar båda sidor att anta denna plan. Parlamentet uppmanar den konstituerande nationalförsamlingen att fullborda en demokratisk konstitution som respekterar internationella människorättsavtal. Parlamentet efterlyser anordnande av fria och rättvisa val och beklagar utvidgningen av undantagstillståndet. Parlamentet anser att viktiga faktorer för att fullborda Tunisiens politiska övergång är antagande av en konstitution, som verkligen är grundad på demokratiska värden och respekt för mänskliga rättigheter enligt den tunisiska befolkningens önskemål, ett rättsväsende och en mediebransch som är fungerande och oberoende samt anordnande av nyval. Parlamentet uttrycker oro över de ökande rättegångarna mot journalister i Tunisien. Parlamentet välkomnar att man i förslaget till konstitution har tagit med en särskild artikel om barnets rättigheter, i linje med konventionen om barnets rättigheter, och rekommenderar inrättandet av en oberoende mekanism för att övervaka genomförandet.
120. Europaparlamentet uppmanar Tunisiens konstituerande församling att slutgiltigt anta konstitutionen och snarast möjligt utlysa val som övervakas av den högre oberoende valmyndigheten. Parlamentet anser att genomförandet av den framtida konstitutionen, reformen av rättsväsendet, medierna och presslagstiftningen samt förstärkningen av de demokratiska institutionernas kapacitet bör vara prioriterade insatsområden för unionens stöd.
121. Europaparlamentet uppmanar Tunisien att omedelbart inge ratificeringsinstrumenten och därmed dra tillbaka de sista reservationerna avseende konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt att införa lagstiftning som garanterar lika rättigheter och icke-diskriminering, inbegripet avkriminalisering av homosexualitet.
122. Europaparlamentet välkomnar det stärkta europeiska samarbetet med Tunisien genom fördubblingen av stödet och i synnerhet genom att detta stöd har gått till ekonomisk återhämtning och utveckling av mindre gynnade områden samt förstärkning av det civila samhället.
123. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att öka stödet till insatser för att, genom projekt för att utveckla infrastrukturen, göra regioner tillgängliga för åtgärder till förmån för sysselsättning, särskilt för ungdomar, för det civila samhället på regional nivå, och för reformering av den rättsliga sektorn i syfte att upprätta rättsstatsprincipen samtidigt som man respekterar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt för reformering av det sociala området (hälsovård, utbildning och social trygghet) med särskilt fokus på könsaspekter, jämlikhet och utsatta barn.
124. Europaparlamentet beklagar de försenade förhandlingarna om undertecknande av ett djupgående och omfattande frihandelsavtal med Tunisien.
°
° °
125. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i länderna inom den europeiska grannskapspolitiken, den parlamentariska församlingen Euronest, den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavsområdet samt generalsekreteraren för unionen för Medelhavsområdet.
- [1] EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.
- [2] EUT C 161E, 31.5.2011, s. 126.
- [3] EUT L 188, 19.7.2011, s. 24.
- [4] EUT L 221, 27.8.2011, s. 5.
- [5] EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 105.
- [6] EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 114.
- [7] EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 26.
- [8] Antagna texter, P7_TA(2013)0224.
- [9] Antagna texter, P7_TA(2013)0382.
- [10] Antagna texter, P7_TA(2013)0274.
- [11] Antagna texter, P7_TA(2012)0470.
- [12] EUT C 198, 6.7.2011, s. 4.
- [13] Antagna texter, P7_TA(2012)0128.
- [14] Antagna texter, P7_TA(2012)0127.
- [15] Antagna texter, P7_TA(2011)0385.
- [16] Antagna texter, P7_TA(2011)0514.
- [17] Antagna texter, P7_TA(2011)0545.
- [18] Europaparlamentets resolution av den 13 juni 2013 om Azerbajdzjan: fallet Ilgar Mammadov (P7_TA(2013)0285).
- [19] Antagna texter, P7_TA(2012)2889.
- [20] JOIN(2013) 6.