Förslag till resolution - B7-0584/2013Förslag till resolution
B7-0584/2013

    FÖRSLAG TILL RESOLUTION om förberedelse inför Europeiska rådets möte (19−20 december 2013)

    9.12.2013 - (2013/2626(RSP))

    till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
    i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

    Martin Callanan för ECR-gruppen

    Förfarande : 2013/2626(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    B7-0584/2013
    Ingivna texter :
    B7-0584/2013
    Antagna texter :

    B7‑0584/2013

    Europaparlamentets resolution om förberedelse inför Europeiska rådets möte (19−20 december 2013)

    (2013/2626(RSP))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. Försvarspolitiken omfattas av medlemsstaternas behörighet.

    B.  Det finns ett behov av att öka den demokratiska legitimiteten i kommissionens förslag om ”en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union”, som presenteras i planen, genom att via det lämpliga rättsliga förfarandet grundligt involvera både de nationella parlamenten – särskilt i euroområdet – och Europaparlamentet, vilket bör ske både genom det pågående lagstiftningsförfarandet och vid utarbetandet av alla framtida fördragsändringar.

    C. I arbetet med att införa en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union bör man respektera viljan hos de medlemsstater som har valt att inte införa euron för att i stället behålla sina respektive nationella valutor.

    D. Europa deltar i en global kapplöpning där endast de konkurrenskraftiga ekonomierna kommer att kunna skapa arbetstillfällen och förbättra levnadsstandarden för sina invånare.

    E.  EU befinner sig i en djupgående konkurrenskraftskris i en världsekonomisk situation som blir allt svårare.

    GEMENSAM SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIK

    1.  Europaparlamentet betonar att försvarspolitiken bör fortsätta att i första hand omfattas av medlemsstaternas behörighet och att den bör drivas av konsensus mellan regeringar, och inte av någon EU-institution. Parlamentet påminner om att EU varken har eller håller på att inrätta några ytterligare militära styrkor.

    2.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EU att inrikta sig på att utveckla sin civila kapacitet, vilken skulle kunna komplettera den militära kapacitet som finns hos Nato och hos koalitioner av villiga stater, snarare än att inrätta dyra och dubbla uppsättningar militära strukturer, institutioner och strategier inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).

    3.  Europaparlamentet är övertygat om att europeiska allierade i första hand bör förfoga över förbättrad och samverkande militär kapacitet, som kan sättas in snabbt, som ett komplement till Natos kapacitet. Parlamentet anser att de som saknar sådan kapacitet lämpligen kan slå samman och dela på kapacitet. Parlamentet anser att de grupper som oriktigt benämns EU:s stridsgrupper skulle kunna utvecklas till ett användbart verktyg för utbildning och samverkan.

    4.  Europaparlamentet understryker vikten av att främja en stark industriell och teknisk bas för förvaret i de europeiska länderna, eftersom detta utgör en nyckelfaktor för de europeiska ländernas förmåga att garantera sina medborgares säkerhet och uppfylla internationella skyldigheter.

    5.  Europaparlamentet konstaterar att den ekonomiska krisen och skuldkrisen har inverkat på försvarsbudgetarna och gett en ytterligare ursäkt för att minska den nationella kapaciteten. Därför betonar parlamentet att det är allt viktigare att EU undviker en kostsam och slösaktig fördubbling av kapacitet som redan finns inom Nato, och uppmanar alla europeiska allierade att uppfylla Natos krav att minst 2 procent av BNP ska gå till försvaret.

    6.  Europaparlamentet beklagar de betydande förseningarna med att införliva direktivet från 2009 och uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt de marknadshinder som fortfarande finns på områdena för icke-strategisk upphandling. Parlamentet lovordar de medlemsstater som redan har vidtagit åtgärder i detta avseende och de framsteg som redan har uppnåtts.

    EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN

    7.  Europaparlamentet konstaterar att betydande framsteg har gjorts det senaste året när det gäller genomförandet av de reformer som krävs för att förbättra EMU:s funktionssätt, och uppmanar medlemsstaterna att arbeta för att göra sina offentliga finanser mer hållbara.

    8.  Europaparlamentet konstaterar att den ekonomiska krisen ännu inte har avtagit. Parlamentet betonar att det är ytterst viktigt att fortsätta med en tillväxtvänlig konsolidering av de offentliga finanserna. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att fortsätta processen med djupgående och hållbara strukturreformer som är inriktade på en flexibel arbetsmarknad, ändamålsenliga sociala system och offentliga förvaltningar, ett sunt banksystem och stabila finansmarknader.

    9.  Europaparlamentet konstaterar att EMU:s funktionssätt måste förbättras, särskilt när det gäller att stärka den demokratiska ansvarsskyldigheten och bryta kopplingen mellan stater och banker, för att därmed undvika att EU:s skattebetalare tvingas betala för konsekvenserna av framtida kriser i finanssektorn. Parlamentet varnar emellertid för att finansiell reglering får allvarliga och oavsiktliga effekter på slutanvändarföretagen, pensionsfonder och andra delar av den reala ekonomin. Parlamentet anser att det behövs större vaksamhet för att säkerställa att den finansiella regleringen är effektiv och målinriktad på ett sådant sätt att man minimerar kostnadskonsekvenserna för dem som är beroende av sektorn för finansiella tjänster i stället för att hålla tillbaka konkurrenskraften för både företag och finansinstitut.

    10. Europaparlamentet upprepar att styrningen av EMU inte får inkräkta på de nationella parlamentens och Europaparlamentets befogenheter, särskilt inte i samband med planer på överföring av suveränitet. Parlamentet understryker att nödvändig legitimitet och ansvarsskyldighet kräver demokratiska beslut och måste garanteras på lämplig nationell nivå och EU-nivå av de nationella parlamenten respektive Europaparlamentet. För att öka den demokratiska legitimiteten uppmuntrar parlamentet användning av folkomröstningar i de medlemsstater vars konstitutionella bestämmelser tillåter det.

    11. Parlamentet efterlyser en omsorgsfull utformning av processen att samordna den ekonomiska politiken inom EMU, i vilken kommissionen bör presentera sitt yttrande över större reformer av den ekonomiska politiken för parlamentet i den berörda medlemsstaten, på dess begäran, och motivera alla sina rekommendationer för justeringar i de föreslagna reformerna innan parlamentet i den berörda medlemsstaten genomför en omröstning med enkel majoritet om huruvida detta yttrande ska antas eller förkastas.

    12. Europaparlamentet understryker att deltagande i ett konvergensinstrument på grundval av villkorlig finansiering av reformåtgärder helt och hållet bör bygga på frivillighet, både för euroområdet och för medlemsstaterna utanför euroområdet. Parlamentet föreslår artikel 352 i EUF-fördraget som rättslig grund för en eventuell mekanism för finansiellt stöd till ett sådant instrument.

    13. Europaparlamentet understryker att genomförandet av redan godkända åtgärder måste ha företräde framför nya förslag. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att på grundval av en oberoende extern konsekvensbedömning motivera mervärdet med nya förslag för ekonomisk styrning, särskilt i samband med planer på överföring av suveränitet.

    14. Europaparlamentet anser att EU och EMU inte kan vara demokratiskt hållbara utan en decentralisering av befogenheter till de nationella parlamenten. I tillägg till det befintliga systemet med ”gula kort” föreslår parlamentet ett system med ”röda kort”, som de nationella parlamenten kan använda för att få kommissionen att dra tillbaka oönskade lagstiftningsförslag.

    15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange den framtida institutionella utveckling som den anser behövs under de kommande tolv månaderna för att förstärka EMU:s uppbyggnad, och att snarast informera lagstiftarna om detta för att göra det möjligt för de nationella parlamenten att utöva sin utökade rätt att granska om dessa förslag respekterar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

    EKONOMISK POLITIK OCH SOCIALPOLITIK

    16. Europaparlamentet stöder en tillväxtstrategi med målet att se till att rätt politisk ram används för att företag och entreprenörer ska kunna utvecklas genom att skapa sysselsättning och välstånd och öka levnadsstandarden. Parlamentet konstaterar att Europa 2020-strategin inbegriper en framtidsplan, men beklagar att det har saknats tillräcklig politisk vilja för att driva på denna plan och genomföra den fullt ut. Parlamentet understryker vikten av att inrätta en ram som uppmuntrar alla sektorer i ekonomin att återhämta sig och bli framgångsrika, med särskilt fokus på tillverknings- och tjänstesektorerna.

    17. Europaparlamentet är djupt bekymrat över de höga (och stigande) arbetslöshetsnivåerna i EU-28, där särskilt ungdomsarbetslösheten är högre än någonsin tidigare. Parlamentet efterfrågar åtgärder för att uppmuntra arbetssökande att återvända till arbetsmarknaden och strukturreformer för att öka konkurrensen, minska arbetskraftskostnaderna, öka produktiviteten och främja arbetskraftens rörlighet för att stärka tillväxten och främja skapandet av arbetstillfällen i hela EU.

    18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid kontrollerna av ändamålsenligheten identifiera områden med alltför stora administrativa bördor, brister och ineffektiva åtgärder, särskilt inom arbets-, hälso- och säkerhetslagstiftningen, som hindrar möjligheterna till tillväxt för företagen, särskilt för de små och medelstora företagen.

    19. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen med rådet om den viktiga reformen av offentlig upphandling som kommer att godkännas av parlamentet i januari. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna omedelbart bör inleda processen att införliva dessa mycket viktiga reformer för att dra största möjliga fördelar av att öppna upp marknaden för små och medelstora företag, införa verktyg för e-upphandling, säkerställa en bättre anpassning av den offentliga upphandlingen och uppmuntra innovativa lösningar. Parlamentet påpekar särskilt potentialen för innovativ upphandling genom ett tidigt införlivande av det nya verktyget för innovativa partnerskap.

    20. Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens bedömning att den inre markanden har en betydande outnyttjad potential och uppmanar därför medlemsstaterna att snarast genomföra lagstiftning som redan har antagits. Parlamentet påpekar särskilt tjänstemarknadens tillväxtpotential, något som parlamentet konsekvent har understrukit i ett antal betänkanden. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra betydligt större insatser på detta område.

    21. Europaparlamentet konstaterar att onödiga och begränsande hinder även finns kvar på den inre markanden för varor eftersom skyldigheten beträffande ömsesidigt erkännande som ingår i åtgärdspaketet för den inre marknaden för varor (varupaketet) rutinmässigt ignoreras av medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet lovordar kommissionen för de målinriktade åtgärder som den för närvarande vidtar för att ta itu med dessa överträdelser, särskilt när det gäller byggprodukter. Parlamentet konstaterar också att standardiseringsorganen måste iaktta den inre marknadens regler och inte bör skapa nya hinder för den inre marknaden för varor genom att utforma nya begränsande nationella standarder.

    22. Europaparlamentet lovordar Europeiska rådet för dess detaljerade rekommendationer om fullbordandet av den digitala inre marknaden och är besviket över att kommissionen inte har svarat mot detta åtagande med en målinriktad åtgärdsplan, vilket parlamentet uppmanat den att göra. Parlamentet hänvisar till sin resolution av den 4 juli 2013 om fullbordande av den digitala inre marknaden[1], i vilken parlamentet efterlyste bredband, elektronisk identifiering och elektroniska signaturer, och bekräftar att en omfattande handlingsplan bör utarbetas med lämpliga mål för medlemsstaterna.

    23. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att europeisk lagstiftning bör utformas noggrant för att uppnå maximal ändamålsenlighet och minimala administrativa bördor för företagen, särskilt de små och medelstora företagen. Parlamentet är bekymrat över att förslag som kommissionen nyligen lagt fram för parlamentet och rådet har innehållit ytterst svaga konsekvensbedömningar och bristfälliga motiveringar, vilket bekräftats av de offentliga bedömningar som genomförts av kommissionens egen konsekvensbedömningsnämnd. Parlamentet anser att kommissionen har blivit otillbörligt passiv när det gäller sitt konsekvensbedömningssystem och begär att det görs en grundlig översyn av dess ändamålsenlighet före nästa mandatperiod, och att denna översyn tar hänsyn till behovet att stärka processen före lagstiftning och processen med att utarbeta politiken, vilket revisionsrätten rekommenderade i sin rapport om konsekvensbedömningarnas funktion. Parlamentet begär dessutom att kommissionen prioriterar tillväxt och konkurrenskraft och regelbundet uppdaterar sina mål för minskad administrativ börda. Parlamentet ger sitt fulla stöd till det arbete som görs inom programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) och resultattavlan för små och medelstora företag. Parlamentet begär en tidig uppdatering från kommissionen om de framsteg den gör i fråga om att hantera de tio mest betungande EU-bestämmelserna, i enlighet med kommissionens senaste meddelande.

    24. Europaparlamentet uppskattar kommissionens insatser för att förenkla och förbättra uppfyllelsen av skattskyldigheten i EU-medlemsstaterna genom att införa en standardiserad mervärdesskattedeklaration som väntas minska de administrativa bördorna med upp till 15 miljarder euro per år. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart införliva det berörda direktivet i sin nationella lagstiftning.

    25. Europaparlamentet välkomnar möjligheten att se över direktivet om moder- och dotterbolag för att undvika aggressiv skatteplanering inom EU.

    26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillsammans med partnerländerna och partnerinstitutionerna regelbundet uppdatera, finslipa och genomföra OECD:s definition av skatteparadis för att säkerställa lika villkor och global efterlevnad av en gemensam internationell standard.

    27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera till parlamentet och rådet om de framsteg som gjorts i EU och globalt för att bekämpa skattebedrägeri, skatteflykt och aggressiv skatteplanering, samt att offentliggöra konkreta exempel på bästa praxis inom detta område på sin webbplats.

    ÖVRIGA FRÅGOR

    Arbetsgruppen för Medelhavsområdet

    28. Europaparlamentet är djupt oroat över den pågående humanitära krisen och de politiska oroligheterna i Nordafrika, något som utsätter grannländerna för hårda påfrestningar och leder till att ett stort antal flyktingar fortsätter att ansöka om asyl i EU.

    29. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av arbetsgruppen för Medelhavsområdet. Parlamentet uppmanar också deltagarna att samarbeta för att tillhandahålla praktiska, fungerande lösningar som har omfattande stöd bland medlemsstaterna för att förhindra en upprepning av de senaste tragedierna till havs, hjälpa till med att skapa demokrati och stabilitet i den nordafrikanska regionen och minska asyltrycket på EU.

    30. Europaparlamentet uppmanar kommissionsledamoten med ansvar för inrikes frågor att redogöra för vilka åtgärder hon vidtar för att främja större ansträngningar för att bekämpa smuggling och människohandel i Nordafrika, andra transitländer och centrala ursprungsländer.

    31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet och kommissionen.