Förslag till resolution - B7-0223/2014Förslag till resolution
B7-0223/2014

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Ukraina

25.2.2014 - (2014/2595(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Hannes Swoboda, Libor Rouček, Ana Gomes, Marek Siwiec, Tonino Picula, Knut Fleckenstein, Evgeni Kirilov, Maria Eleni Koppa, Liisa Jaakonsaari, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Boris Zala för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0219/2014

Förfarande : 2014/2595(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0223/2014
Ingivna texter :
B7-0223/2014
Debatter :
Antagna texter :

B7‑0223/2014

Europaparlamentets resolution om situationen i Ukraina

(2014/2595(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2014 om situationen i Ukraina[1],

–       med beaktande av sin resolution av den 12 december 2013 om resultatet av toppmötet i Vilnius och framtiden för det östliga partnerskapet, särskilt när det gäller Ukraina[2],

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina, det östliga partnerskapet och den europeiska grannskapspolitiken, särskilt de senaste resolutionerna, av den 13 december 2012[3], den 12 september 2013[4] och den 23 oktober 2013[5],

–       med beaktande av rådets slutsatser om Ukraina av den 20 januari 2014, den 10 februari 2014 och den 20 februari 2014,

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 december 2013,

–       med beaktande av de senaste uttalandena om Ukraina från Europeiska rådets ordförande, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska kommissionens ordförande samt Europaparlamentets talman,

–       med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Ukraina, som trädde i kraft den 1 mars 1998, och av associeringsavtalet, som omfattar ett djupgående och omfattande frihandelsavtal och paraferades 2012,

–       med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Den 18, 19 och 20 februari 2014 var de mest dödsbringande dagarna sedan Ukrainas självständighet. Tiotals personer dödades och hundratals sårades.

B.     Myndigheterna, under ledning av president Janukovytj, gick uppenbart över gränsen när de tillät säkerhetsstyrkorna att använda skarp ammunition mot demonstranterna och satte in krypskyttar på taken runt Majdantorget, som sedan november förra året varit epicentrum för regeringsfientliga och Europavänliga protester. Demonstranter har avrättats på gatorna i Kiev, vilket väckt avsky och fördömanden från hela världen.

C.     Som en följd av detta har EU beslutat att införa riktade sanktioner, bland annat frysning av tillgångar och viseringsförbud, mot dem som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar, våldshandlingar och övervåld. Medlemsstaterna har vidare enats om att tillfälligt återkalla exporttillstånden för utrustning som skulle kunna användas för internt förtryck och att ompröva exporttillstånden för utrustning som omfattas av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp.

D.     Samtidigt har tre utrikesministrar från EU rest till Kiev, i ett försök att medla fram en kompromisslösning mellan president Janukovytj och oppositionen. De lyckades få till stånd en överenskommelse om en färdplan för en fredlig och demokratisk väg ut ur krisen. Det särskilda sändebudet från Ryssland har också bidragit till överenskommelsen, dock utan att underteckna den.

E.     Den 21 februari 2014 antog Verchovna Rada en resolution som fördömde operationerna ”mot terrorismen” och krävde att säkerhetsstyrkorna skulle dras tillbaka från centrala Kiev. I och med detta bevisade det ukrainska parlamentet sin beslutsamhet att spela en central roll och ta kontroll över situationen i landet. Dagen därpå röstade parlamentet för en avsättning av president Janukovytj, en återgång till 2004 års konstitution, nyval den 25 maj 2014 och ett frigivande av Julia Tymosjenko.

F.     Efter att ”Euromajdan” inleddes har det kommit många rapporter om misshandel, bortföranden, tortyr och andra brott mot de mänskliga rättigheterna. De ansvariga för dessa brott har fortfarande inte straffats.

G.     En för tillfället sammansatt delegation från Europaparlamentet besökte Kiev den 28–30 januari 2014 och åter den 22–24 februari för att bedöma situationen på plats. Delegationen är ett bevis för parlamentets uppriktiga intresse och oro för den dramatiska situationen i landet.

1.      Europaparlamentet uttrycker sin beundran för det mod och den värdighet som det ukrainska folket har visat under sin kamp de senaste tre månaderna för frihet och demokrati i Ukraina. Parlamentet anser att den gångna veckans händelser är av verklig historisk betydelse för Ukraina, det östliga grannskapet och Europa som helhet. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta med sitt stöd till det ukrainska folkets demokratiska och europeiska strävan, med ett fullständigt erkännande av folkets rätt att fritt bestämma över sin egen framtid.

2.      Europaparlamentet fördömer kraftfullt kravallstyrkornas brutala och oproportionerliga agerande, som lett till en dramatisk eskalering av våldet i Ukraina. Parlamentet beklagar djupt de döda och sårade på alla sidor och uttrycker sitt djupaste deltagande med offrens familjer.

3.      Europaparlamentet varnar för att all ytterligare upptrappning av våldet skulle få katastrofala följder för den ukrainska nationen och riskerar att undergräva landets enhet och territoriella integritet. Parlamentet betonar att det nu är av allra största vikt att alla parter visar prov på ansvar, återhållsamhet och engagemang för en politisk dialog där alla får komma till tals, och att man förhindrar utomrättsliga vedergällningar. Parlamentet vädjar till alla politiska krafter att samarbeta vid detta kritiska vägskäl för Ukraina och underlätta kompromisslösningar, ta tydligt avstånd från extremister och undvika provokationer och våldsamheter som kan underblåsa separatistiska tilltag.

4.      Europaparlamentet framhåller att överenskommelsen av den 21 februari 2014, som förhandlades fram av utrikesministrarna på EU:s vägnar, stoppade ytterligare blodspillan och legitimerade Verchovna Radas nya centrala roll i ukrainsk politik. Parlamentet anser att andan i överenskommelsen av den 21 februari bör utgöra grunden för en fredlig konsolidering av Ukrainas nya politiska ordning.

5.      Europaparlamentet anser att det är väsentligt att återupprätta en känsla av nationell enhet, särskilt i de östra och södra regionerna i Ukraina, för att uppnå politisk stabilitet, bevara den territoriella integriteten och bygga upp en verklig och hållbar demokrati. Parlamentet varnar för handlingar som kan bidra till att öka polariseringen längs etniska eller språkliga skiljelinjer, och upprepar sin uppmaning om ett inkluderande förhållningssätt i syfte att minimera risken för nytt våld och uppsplittring av territoriet.

6.      Europaparlamentet välkomnar den ansvarsfulla och legitima roll som Verchovna Rada spelat genom att ta på sig regeringsfunktioner för att fylla det politiska och institutionella tomrum som uppstod när regeringen avgick och presidenten flydde. Parlamentet betonar hur viktigt det är att det ukrainska parlamentet och dess ledamöter även i fortsättningen iakttar rättsstatliga principer.

7.      Europaparlamentet upprepar sin begäran om en oberoende och opartisk utredning av alla fall av människorättsbrott, bortföranden, tortyr, misshandel och försvinnanden i samband med protesterna. Parlamentet uppmanar kraftfullt de ukrainska myndigheterna att stödja en internationell undersökningskommission, garantera rättvisa rättegångar i domstolarna, fullt ut samarbeta med Europarådets internationella rådgivningspanel och ta med människorättsorganisationer och organisationer i det civila samhället i processen. Parlamentet anser vidare att de nya ukrainska myndigheterna skulle kunna begära bistånd från Internationella brottmålsdomstolen för att utreda och lagföra brott som begåtts av högt uppsatta tjänstemän. Parlamentet anser att utredningarna och åtalen av de ansvariga bör genomföras på ett sätt som gör det möjligt för alla ukrainska medborgare att återfå förtroendet för rättssystemets opartiskhet, oberoende och öppenhet. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att upprätthålla sitt stora engagemang och erbjuda stöd och expertkunskap för att bidra till processen.

8.      Europaparlamentet stöder EU:s tvåspårsstrategi, som kombinerar intensifierade diplomatiska ansträngningar med riktade sanktioner mot dem som bär ansvaret för att ha beordrat människorättsbrott som en del av politiskt förtryck. Parlamentet begär att de riktade sanktionerna verkställs, enligt vad rådet (utrikes frågor) enats om, och uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att tillämpa sin egen lagstiftning mot penningtvätt för att stoppa utflödet av svarta pengar ur Ukraina och se till att stulna tillgångar som deponerats i EU återbördas. Parlamentet anser att de riktade sanktionerna bör hävas så snart som situationen i Ukraina förbättras och en verkligt oberoende utredning av de begångna brotten börjar visa resultat.

9.      Europaparlamentet betonar vikten av att man inte tappar fart i arbetet med att angripa grundorsakerna till krisen, för att på så sätt vinna människors förtroende för politiken och de politiska institutionerna. Parlamentet betonar därför vikten av respekt för de olika etniska grupperna i Ukraina och för skyddet av deras identitet och språk. Parlamentet anser vidare att detta kräver konstitutionella och strukturella reformer som syftar till att inrätta ändamålsenliga kontrollsystem, skapa tätare band mellan politik och samhälle, garantera rättsstaten och säkerställa ansvarsskyldighet samt ett verkligt oberoende och opartiskt rättssystem och trovärdiga val.

10.    Europaparlamentet hoppas att frigivandet av den före detta premiärministern Julia Tymosjenko blir en symbol för slutet för den selektiva och politiskt motiverade rättvisan i Ukraina.

11.    Europaparlamentet påpekar att den utbredda korruptionen är ett stort problem som påverkar Ukrainas ekonomi negativt och hämmar dess utveckling, samtidigt som den urholkar medborgarnas förtroende för de egna institutionerna. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck den nya regeringen att i sitt program ge högsta prioritet åt kampen mot korruption, och EU uppmanas att stödja detta arbete.

12.    Europaparlamentet välkomnar beslutet att återgå till 2004 års författning. Parlamentet uppmanar dock Verchovna Rada att utnyttja detta tillfälle för att ta itu med författningens brister, i linje med Venedigkommissionens rekommendationer.

13.    Europaparlamentet noterar beslutet att hålla presidentval den 25 maj 2014, och understryker behovet att se till att valet blir fritt och rättvist. Parlamentet uppmanar kraftfullt Verchovna Rada att anta den nödvändiga vallagstiftningen i linje med Venedigkommissionens rekommendationer, inbegripet en reviderad lag om finansiering av politiska partier som tar hänsyn till de problem som pekats ut av Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR). Parlamentet efterlyser internationell övervakning av det kommande valet och förklarar sig berett att ställa upp med ett eget valobservatörsuppdrag för detta ändamål. Parlamentet anser att val till parlamentet bör hållas strax efter presidentvalet, och senast före årets slut.

14.    Europaparlamentet framhåller vikten av att satsa på unga politiker och framtida ledare från Majdan, stöder ett snabbt genomförande av viseringsfriheten och efterlyser ytterligare stöd till det dynamiska civila samhället i Ukraina.

15.    Europaparlamentet ser positivt på att rådet nyligen bekräftat att associeringsavtalet, som omfattar ett djupgående och omfattande frihandelsavtal, inte utgör slutmålet för samarbetet mellan EU och Ukraina. Parlamentet påpekar att EU står berett att underteckna avtalen så snart som den nuvarande politiska krisen är löst och de nya ukrainska myndigheterna är redo. Vidare påminner parlamentet om att Ukraina, enligt artikel 49 i EU-fördraget, precis som vilken europeisk stat som helst kan ansöka om medlemskap i EU, förutsatt att landet ansluter sig till principerna om demokrati, respekterar de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna och minoriteternas rättigheter samt garanterar rättsstaten.

16.    Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att få ett lån från Internationella valutafonden (IMF) med bättre villkor för Ukraina och dess folk, och anser att EU och medlemsstaterna kan förena sig med IMF för att erbjuda ett omfattande stödpaket som hjälper landet att bemöta den rådande svåra ekonomiska och sociala situationen. Parlamentet anser vidare att både USA och Ryssland kan bidra till en socioekonomisk stabilisering av Ukraina.

17.    Europaparlamentet anser att bestämmelserna i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet inte innebär några handelsrelaterade problem för Ryssland och att associeringsavtalet inte utgör något hinder Ukrainas goda förbindelser med sitt östra grannland. Parlamentet påminner om att fred och välstånd i det gemensamma grannskapet är till fördel för både EU och Ryssland, och upprepar sin övertygelse om att den enda vägen till detta mål går genom samarbete. Parlamentet uppmanar EU att snarast överväga sätt att få med Ryssland i sökandet efter en varaktigt politisk lösning i Ukraina, och EU och Ryssland uppmanas kraftfullt att använda sitt inflytande och göra sitt yttersta för att förhindra en ytterligare upptrappning av våldet och avskräcka från separatistiska tilltag. Parlamentet förkastar kategoriskt tanken på en ny uppdelning av Europa i olika intressesfärer.

18.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s medlemsstater samt till Ukrainas president, regering och parlament.