Förslag till resolution - B7-0232/2014Förslag till resolution
B7-0232/2014

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU-strategin för Arktis

5.3.2014 - (2013/2595(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Elmar Brok, Mairead McGuinness, Michael Gahler, Ivo Belet, Dubravka Šuica, Elena Băsescu för PPE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0229/2014

Förfarande : 2013/2595(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0232/2014
Ingivna texter :
B7-0232/2014
Debatter :
Antagna texter :

B7‑0232/2014

Europaparlamentets resolution om EU-strategin för Arktis

(2013/2595(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sina tidigare betänkanden och resolutioner om Arktis, särskilt resolutionen av den 20 januari 2011 om en hållbar EU-politik för de nordligaste regionerna[1], och EES gemensamma parlamentarikerkommittés rapport av den 28 oktober 2013 om en politik för Arktis,

–       med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 26 juni 2012 från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Europeiska unionens politik för den arktiska regionen: framsteg sedan 2008 och vägen framåt (JOIN(2012)0019), och av de medföljande arbetsdokumenten om en inventering av verksamheten inom ramen för utformningen av en EU-politik för den arktiska regionen (Inventory of activities in the framework of developing a European Union Arctic Policy) (SWD(2012)0182) och om rymden och den arktiska regionen (SWD(2012)0183),

–       med beaktande av partnerskapet EU–Grönland för perioden 2007–2013 och av partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Grönland, som trädde i kraft den 1 januari 2013 och som sträcker sig över tre år.

–       med beaktande av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 för perioden 2014–2020,

–       med beaktande av Arktiska rådets ordförandeskaps program, Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram och Euro-arktiska Barentsrådets (BEAC) program,

–       med beaktande av de nya och uppdaterade nationella strategierna och policydokumenten om frågor som rör den arktiska regionen från Danmark, Finland, Grönland, Kanada, Norge, Ryssland, Storbritannien, Sverige och USA,

–       med beaktande av de uttalanden som antogs vid det parlamentariska forumet för den nordliga dimensionen i september 2009 i Bryssel och i februari 2011 i Tromsø,

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet från det tredje ministermötet inom ramen för den förnyade nordliga dimensionen, som hölls den 18 februari 2013i Bryssel,

–       med beaktande av de båda uttalandena, dels från den nionde arktiska parlamentariska konferensen, som hölls i Bryssel den 13–15 september 2010, dels från den tionde arktiska parlamentariska konferensen, som hölls i Akureyri den 5–7 september 2012,

–       med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 3 oktober 2013 i mål C‑585/11P, och av den 25 april 2013 i mål T-526/10 angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens förordning (EU) nr 737/2010 av den 10 augusti 2010 om genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter,

–       med beaktande av kapitel 1.3.5 i rapporten av den 25 november 2013 från världshandelsorganisationens panel European Communities – measures prohibiting the importation and marketing of seal products (om det förhandsavgörande som meddelades den 29 januari 2013),

–       med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Det gemensamma meddelandet från sommaren 2012 från kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetsfrågor var ett svar på parlamentets uppmaning om att en enhetlig EU-politik för den arktiska regionen måste utformas.

B.     Parlamentet har genom sin delegation för förbindelserna med Schweiz och Norge, till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Island och till EES gemensamma parlamentarikerkommitté aktivt deltagit i arbetet i den ständiga kommittén för parlamentariker i den arktiska regionen.

C.     Danmark, Finland och Sverige är arktiska länder, och både Finland och Sverige ligger delvis innanför polcirkeln. EU:s enda urbefolkning, samerna, lever i de arktiska regionerna i Finland och Sverige samt i Norge och Ryssland.

D.     Norge är en tillförlitlig partner som är associerad med EU genom EES och Schengenavtalet.

E.     EU har länge varit engagerat i Arktis genom sitt deltagande i politiken för den gemensamma nordliga dimensionen med Ryssland, Norge och Island (inklusive det arktiska fönstret), i Barentssamarbetet och – särskilt – i Euro-arktiska Barentsrådet och Barents regionala råd, samt till följd av de strategiska partnerskapen med Kanada, Förenta staterna och Ryssland liksom sitt deltagande som aktiv ad hoc-observatör i Arktiska rådet de senaste åren.

F.     Det beslut som Arktiska rådet fattade i Kiruna om att bekräfta mottagandet av EU:s ansökan om observatörsstatus tolkas på olika sätt i fråga om i vilken utsträckning EU beviljas denna status.

G.     EU och dess medlemsstater bidrar i hög grad till forskningen i Arktis, och EU:s program, inklusive det nya ramprogrammet Horisont 2020, stöder viktiga forskningsprojekt i regionen, vilka är till nytta inte minst för människorna och ekonomierna i de arktiska länderna.

H.     Enligt uppskattningar finns omkring en femtedel av världens oupptäckta kolväteresurser i Arktis. Det krävs dock en grundligare undersökning för att mer exakt kunna fastställa hur mycket gas och olja som finns och i vilka delar av den arktiska regionen och med vilken teknik den kan utvinnas samt huruvida det vore lönsamt att utvinna dessa resurser.

I.      Det växande intresset för den arktiska regionen från aktörer utanför Arktis, till exempel Kina, Japan, Indien och andra asiatiska länder, dessa länders anslag till finansiering av polarforskning och inte minst godkännandet av Sydkorea, Kina, Japan, Indien och Singapore som observatörer i Arktiska rådet visar på Arktis växande geopolitiska betydelse på global nivå.

J.      Säkerheten vid olje- och gasverksamhet i Arktis regleras i direktiv 2013/30/EU om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och kräver särskild uppmärksamhet för att garantera att Arktis miljö skyddas med tanke på risken för allvarliga olyckor och behovet av effektiva insatser.

K.     Behovet av effektiva insatser vid olje- och gasverksamhet till havs i Arktis framhålls i direktiv 2013/30/EU om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs.

EU och Arktis

1.      Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 20 januari 2011 om en hållbar EU-politik för de nordligaste regionerna, och välkomnar det gemensamma meddelandet av den 26 juni 2012 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Parlamentet bekräftar åter sin inställning att eftersom EU har tre medlemsstater – Danmark, Finland och Sverige – som är arktiska länder, och eftersom Norge och Island ingår i EES och Schengenområdet, så har EU ett rättmätigt intresse i Arktis i kraft av sina rättigheter och skyldigheter enligt internationell rätt, sitt engagemang för miljö- och klimatpolitik och annan politik och sin finansiering, forskningsverksamhet och sina ekonomiska intressen, inklusive på områdena sjöfart och utveckling av naturresurser. Parlamentet påminner också om att EU har stora arktiska landområden i Finland och Sverige som bebos av EU:s enda urbefolkning, samerna.

2.      Europaparlamentet noterar Arktiska rådets Kirunadeklaration och dess beslut om observatörsstatus för EU och andra stater och uppmanar med kraft kommissionen att följa upp kvarstående frågor med Kanada och vederbörligen informera parlamentet i god tid genom hela denna process.

3.      Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för kommissionens arbete för att uppnå observatörsstatus för EU i Arktiska rådet. Parlamentet påminner om den roll som EU och dess medlemsstater spelar som aktiva medlemmar i andra organisationer av betydelse för Arktis, såsom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Parlamentet understryker att man åter måste fokusera EU-institutionernas arbete på områden där EU:s politiska och ekonomiska intressen står på spel.

4.      Europaparlamentet betraktar Euro-arktiska Barentsrådet (BEAC) som ett viktigt centrum för samarbete mellan Danmark, Finland, Norge, Ryssland, Sverige och kommissionen. Parlamentet noterar BEAC:s arbete på områdena hälsa och samhällsfrågor, utbildning och forskning, energi, kultur och turism. Parlamentet noterar även den rådgivande roll som arbetsgruppen för urbefolkningar (WGIP) har inom BEAC.

5.      Europaparlamentet framhåller de bidrag som EU ger till forskning och utveckling samt engagemanget från ekonomiska aktörer som är registrerade och verksamma i enlighet med EU:s lagstiftning, i den arktiska regionen.

6.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om hur Galileoprojektet eller andra projekt såsom GMES (global övervakning för miljö och säkerhet) som kan påverka Arktis skulle kunna utvecklas för att möjliggöra säkrare och snabbare navigering i de arktiska vattnen, och på det sättet investera i att framför allt göra Nordostpassagen säkrare och mer farbar och bidra till att man bättre än tidigare skulle kunna förutse hur isarna rör sig och bättre kunna kartlägga den arktiska havsbottnen samt förstå de processer som är relevanta för områdets geodynamik.

7.      Europaparlamentet välkomnar Arktiska rådets medlemsstaters genomförande av sjöräddningsavtalet (Search and Rescue) och avtalet om upprensning efter oljeutsläpp (Oil Spill Response Agreement) och efterlyser ett mer aktivt engagemang från europeiska institut och företag i genomförandeprocessen.

8.      Europaparlamentet understryker behovet av ett aktivt engagemang från EU:s sida i alla relevanta arbetsgrupper i Arktiska rådet samt i regionala och internationella organisationer, såsom IMO.

9.      Europaparlamentet välkomnar de nya strategierna för Arktis från enskilda EU-medlemsstater, såväl från medlemsstater i arktiska rådet, t.ex. Finland, Danmark och Sverige, som från observatörsstater som Tyskland och Storbritannien. Parlamentet understryker att dessa strategier skulle kunna leda inte bara till en mer realistisk förståelse utan även ett mer konkret engagemang i Arktis och att detta belyser vikten av att beakta gemensamma EU-åtgärder och program som påverkar Arktis.

10.    Europaparlamentet noterar beslutet från Islands nya regering att dra sig ur förhandlingarna om EU-medlemskap. Parlamentet beklagar att de bägge parterna inte kunde finna lösningar på sina motstridiga inställningar i vissa frågor, trots de nära kulturella banden och trots att Island i egenskap av EES- och Schengenmedlem redan har genomfört en stor mängd EU-lagstiftning, och att man därmed gått miste om en chans att närmare integrera Island – om än med särskilda undantagsklausuler – med EU, med tanke på landets geopolitiskt och geoekonomiskt strategiska läge, för framtida generationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett närmare samarbete med Island på områden av gemensamt intresse såsom utveckling av sjöfarten och förnybar energi, och till fullo utnyttja befintliga instrument och främja samarbete mellan europeiska och isländska aktörer, inte minst mot bakgrund av det växande antalet kinesiska aktörer, i syfte att säkerställa att europeiska intressen inte kommer till korta i denna strategiskt viktiga region.

11.    Europaparlamentet välkomnar förberedelsearbetet med ett arktiskt ekonomiskt råd som ska biträda Arktiska rådet i en rådgivande funktion. Parlamentet framhåller att en stor andel europeiska företag och institut ger bidrag till och investerar i Arktis, vilket visar på ett effektivt deltagande av företagsaktörer inte enbart från de tre arktiska medlemsstaterna utan även andra (observatörs-) stater, med tanke på att många företag i dag har en global omfattning.

12.    Europaparlamentet välkomnar gräsrotsinitiativens insatser, vilket säkerställer ett avvägt och långsiktigt engagemang från företag inom och utanför EU, såsom rundabordssamtalen med företrädare från det arktiska näringslivet, och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om hur europeiska företag som arbetar för en hållbar, långsiktig och balanserad socioekonomisk utveckling av Arktis ska stödjas.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, med tanke på den enorma mängd vetenskaplig, ekonomisk och civil verksamhet som bedrivs i synnerhet i den europeiska delen av Arktis och Barentsregionen och utanför dessa områden, att utarbeta metoder som syftar till ett bättre utnyttjande av befintliga EU-resurser och ett säkerställande av rätt avvägning mellan skydd och utveckling av den arktiska regionen när man kanaliserar EU-medel till Arktis.

14.    Europaparlamentet föreslår vidare att åtgärder vidtas för att närmare integrera befintliga program, särskilt programmen Interreg IV, NPP, Kolartic, Östersjöprogrammet och den blå tillväxtstrategin, liksom bidragen till finansiering av partnerskap inom den nordliga dimensionen, såsom partnerskapet för miljön inom den nordliga dimensionen (NDEP) och partnerskapet för transport och logistik inom den nordliga dimensionen (NDPTL), eller anslag inom ramen för det Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för att möjliggöra kanalisering av finansiering, och för att tydligt fastställa investeringsprioriteringarna för engagemanget i den arktiska regionen. Parlamentet vill att kommissionen och utrikestjänsten inrättar en plattform som ska ansvara för en konsekvent kanalisering av medlen för Arktis.

15.    Europaparlamentet bekräftar sitt stöd till inrättandet av ett europeiskt centrum för arktisk information, ett Arktisbaserat nätverk som ska informera och koppla samman aktörer i Arktis och EU-baserade aktörer, och framhåller i detta sammanhang att detta projekt absolut måste innehålla ett särskilt gränssnitt för EU:s institutionella aktörer. Parlamentet vill framhålla den roll som EU:s forum för Arktis i Bryssel spelar, som en unik plattform för främjande av förståelse bland det breda spektrumet av relevanta aktörer i såväl Arktis som EU, och som fungerar som en länk mellan det politiska beslutsfattandet, vetenskapssamhället och näringslivet.

16.    Europaparlamentet utrycker farhågor kring utrikestjänstens kapacitet att organisera samordningen av kommissionens olika generaldirektorat efter det att utskottet för yttre förbindelser och decentraliserat samarbete (RELEX) separerades från kommissionens infrastruktur och blev en egen enhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och utrikestjänsten att innan den sittande kommissionens mandatperiod löper ut rapportera till parlamentet om hur ett effektivt system – såsom det som tidigare sköttes av den avdelningsövergripande arbetsgruppen – bör organiseras för att samordna en horisontell arbetsgrupp som ska sörja för horisontell samstämmighet, samordning och effektivitet i utvecklingen av EU:s politik och verkställandet av dess program, såsom begärts av parlamentet.

17.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma och lägga fram en enhetlig socioekonomisk strategi för EU:s engagemang i Arktis, och att förvissa sig om att EU:s och medlemsstaternas intressen beaktas vid utformning, ändring och uppdatering av all politik som påverkar Arktis.

18.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en handlingsplan med konkreta åtgärder för ett enhetligt genomförande av en sådan strategi och befintliga Arktis-relaterade strategier och program, i syfte att säkerställa ett samordnat angreppssätt i allt som rör den arktiska regionen.

Hållbar socioekonomisk utveckling och begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i den arktiska regionen

19.    Europaparlamentet framhåller att förändringar i den arktiska regionen får en global effekt, samt den viktiga roll som EU, vid sidan av länderna kring Nordpolen, och andra industricentrum, har i att minska de föroreningar i Arktis som orsakas av den tilltagande verksamheten i regionen. Parlamentet påpekar att klimatförändringarna i Arktis allvarligt kommer att påverka kustområdena i Europa och annorstädes, samt sektorer i Europa som är beroende av klimatet, såsom jordbruk och fiske, energi, rennäring, jakt, turism och transport.

20.    Europaparlamentet konstaterar att konsekvenserna av att isarna smälter och temperaturerna stiger medför inte bara att urbefolkningarna kan tvingas att flytta och att deras sätt att leva hotas, utan de innebär även möjligheter till ekonomisk utveckling i den arktiska regionen. Parlamentet konstaterar att de invånare och regeringar i den arktiska regionen som har suveräna rättigheter och ansvar önskar fortsätta att bedriva en hållbar ekonomisk utveckling och samtidigt skydda urbefolkningarnas traditionella försörjningskällor och de arktiska ekosystemens mycket känsliga karaktär.

21.    Även om man bör komma ihåg att Förenta staterna har en liknande lagstiftning om förbud mot sälprodukter så beklagar Europaparlamentet det sätt på vilket EU:s förordning på detta område har drabbat befolkningen och särskilt urbefolkningens kultur och försörjningsmöjligheter, vilket har skapat ett hinder för EU:s engagemang i Arktis. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man skulle kunna anpassa eller ändra denna lagstiftning så att den tillgodoser de arktiska parternas behov.

22.    Europaparlamentet återupprepar sin ståndpunkt avseende urbefolkningars rättigheter i allmänhet och samernas – som är EU:s enda urbefolkning – rättigheter i synnerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att närmare undersöka hur deras åsikter och erfarenheter kan tas till vara i EU:s beslutsfattande. Parlamentet efterlyser därför att det i Bryssel inrättas en representation för självständiga urbefolkningar.

23.    Europaparlamentet understryker EU:s viktiga bidrag till forskningen inom ramen för Horisont 2020-programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga rubriker för stödet till forskning om Arktis i det nya programmet Horisont 2020, både inom allmän och tillämpad forskning.

24.    Europaparlamentet betonar att de allvarliga miljöproblemen med anknytning till de arktiska vattnen kräver särskild uppmärksamhet för att garantera att Arktis miljö skyddas mot all eventuell olje- och gasverksamhet till havs, med hänsyn tagen till risken för omfattande olyckor och behovet av en effektiv insats, såsom fastställs i direktiv 2013/30/EU.

25.    Europaparlamentet understryker behovet av effektiva insatser i samband med olje- och gasverksamhet till havs i Arktis, vilket fastställs i direktiv 2013/30/EU om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs.

26.    Europaparlamentet understryker vikten av att de nya internationella transportrutterna över havet i Arktis är trygga och säkra, särskilt med tanke på EU och dess medlemsstaters ekonomier och det faktum att dessa länder kontrollerar 40 procent av den internationella handelsfarten. Parlamentet välkomnar att arbetet inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om en obligatorisk kod för polarsjöfart har slutförts. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att upprätthålla nära kontakter med europeiska forskningsinstitut, transportföretag och försäkringsbolag för att garantera att ny teknik och erfarenheter tas i beaktande. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater aktivt bör upprätthålla principen om det fria havet och rätten till fri passage genom internationella vatten. Parlamentet uppmuntrar till samarbete inom såväl forskning som investeringar i syfte att utveckla en robust och säker infrastruktur för fartygsrutterna i Arktis.

27.    Europaparlamentet understryker betydelsen av det arbete som partnerskapet för transport och logistik inom den nordliga dimensionen (NDPTL) har genomfört i detta hänseende.

28.    Europaparlamentet uppmanar staterna i regionen att se till att alla nuvarande – och eventuella framtida – transportvägar är öppna för internationell sjöfart samt att avstå från att införa ensidiga godtyckliga bördor – oavsett om de är ekonomiska eller administrativa – som skulle kunna hindra sjöfarten i Arktis, med undantag för internationellt överenskomna åtgärder som syftar till att öka säkerheten eller miljöskyddet.

29.    Europaparlamentet noterar den senaste utforskningsverksamheten i den europeiska delen av Arktis, i Barents hav, och framhåller det bilaterala samarbetet mellan Norge och Ryssland, där man strävar efter att tillämpa de högsta tekniska standarderna på området för miljöskydd i samband med prospekteringen efter olja och gas i Barents hav. Parlamentet betonar framför allt vikten av den omtvistade utvecklingen av ny teknik som är särskilt framtagen för den arktiska miljön, till exempel installationsteknik under havsbotten.

30.    Med hänsyn till den interna diskussionen i EU och dess medlemsstater om klimatförändringarna och en ny energipolitik (ˮEnergiewendeˮ) påminner Europaparlamentet om EU:s roll som en av de största konsumenterna av arktisk naturgas och de europeiska ekonomiska aktörernas deltagande. Parlamentet understryker vikten av naturgas från trygga och säkra försörjningskällor, som produceras i enlighet med högsta möjliga standarder som ett viktigt inslag i övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp i framtiden. Parlamentet stöder en stegvis och försiktig metod vid utvecklingen av energiresurser i Arktis och framhåller att de olika arktiska regionerna måste behandlas separat eftersom förhållandena inom dem kraftigt skiljer sig åt.

31.    Europaparlamentet påminner om den arktiska befolkningens rätt att bestämma om sin egen försörjning och förstår att de vill se en hållbar utveckling för regionen, och uppmanar kommissionen att redogöra för vilka EU-program som skulle kunna användas för att stödja en långsiktig, balanserad och hållbar utveckling och att utarbeta åtgärder för att på ett mer konkret sätt bidra till att uppfylla denna önskan.

32.    Europaparlamentet noterar de utvecklingsprioriteringar som Grönlands nya regering har uppställt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur EU:s program skulle kunna bidra till en hållbar utveckling av Grönland, särskilt mot bakgrund av den dramatiska ökningen av verksamheter som bedrivs av icke-europeiska aktörer i Grönland. Parlamentet uppmanar med kraft både kommissionen och medlemsstaterna att ha en strategisk syn på Grönlands framtid och utvecklingen av dess resurser, och samtidigt se till att EU:s deltagande verkligen bidrar till en hållbar utveckling för Grönland.

33.    Europaparlamentet uttrycker sin oro över den begränsade framgång som den avsiktsförklaring som vice ordföranden för kommissionen undertecknade med Grönland har haft jämfört med hur snabbt de asiatiska ländernas deltagande och investeringar förbereddes. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med europeiska företag för att se till att EU:s långsiktiga intressen och dess kapacitet att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling beaktas.

34.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt de arktiska staternas regeringar och parlament.