Förslag till resolution - B7-0241/2014Förslag till resolution
B7-0241/2014

    FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 2013 års framstegsrapport om Turkiet

    7.3.2014 - (2013/2945(RSP))

    till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen
    enligt artikel 110.2 i arbetsordningen

    Ria Oomen-Ruijten för utskottet för utrikesfrågor


    Förfarande : 2013/2945(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    B7-0241/2014

    B7‑0241/2014

    Europaparlamentets resolution om 2013 års framstegsrapport om Turkiet

    (2013/2945(RSP))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –       med beaktande av kommissionens arbetsdokument Turkey 2013: progress report (SWD(2013)0417),

    –       med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 oktober 2013 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2013–2014 (COM(2013)0700),

    –       med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 10 februari 2010 om 2009 års framstegsrapport om Turkiet[1], av den 9 mars 2011 om 2010 års framstegsrapport om Turkiet[2], av den 29 mars 2012 om 2011 års framstegsrapport om Turkiet[3], av den 18 april 2013 om 2012 års framstegsrapport om Turkiet[4] och av den 13 juni om situationen i Turkiet[5],

    –       med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet av den 3 oktober 2005,

    –       med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet[6] (nedan kallat partnerskapet för anslutning), samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning 2001, 2003 och 2006,

    –       med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2010, den 5 december 2011, den 11 december 2012 och den 25 juni 2013,

    –       med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

    –       med beaktande av slutsatserna i rapporten av den 26 november 2013 från Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, där polisens olämpliga agerande vid demonstrationerna i Geziparken påpekas,

    –       med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A.     Anslutningsförhandlingarna med Turkiet inleddes den 3 oktober 2005 och därmed inleddes en långvarig process vars resultat inte kan garanteras i förväg och som grundar sig på rättvisa och stränga villkor samt reformvilja.

    B.     Turkiet har åtagit sig att uppfylla Köpenhamnskriterierna, genomföra lämpliga och effektiva reformer, upprätthålla goda förbindelser med sina grannländer och gradvis anpassa sig till EU. Dessa insatser bör betraktas som en möjlighet för Turkiet att fortsätta sin moderniseringsprocess.

    C.     EU bör även i fortsättningen utgöra riktmärket för reformer i Turkiet.

    D.     En grundförutsättning för anslutning till EU är fortfarande att Köpenhamnskriterierna uppfylls helt och hållet och att EU har förmåga att integrera nya medlemsstater i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2006.

    E.     I sina slutsatser av den 11 december 2012 stödde rådet kommissionens nya strategi beträffande förhandlingsramen för nya kandidatländer om att placera rättsstatsprincipen i centrum för anslutningsprocessen samt bekräftade den betydelse som kapitel 23 om rättsväsen och grundläggande rättigheter och kapitel 24 om rättvisa, frihet och säkerhet har i förhandlingsprocessen. Dessa bör tas upp tidigt i förhandlingarna för att tillåta klara riktmärken och för att man ska hinna införa nödvändiga förändringar i lagstiftning och institutionsreformer och därmed kunna uppvisa goda resultat för genomförandet.

    F.     Kommissionen drog i sitt meddelande Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2013–2014 slutsatsen att Turkiet med sin ekonomi, sitt strategiska läge och sin viktiga regionala roll är en strategisk partner för EU och en värdefull faktor för EU:s ekonomiska konkurrenskraft samt att landet under de föregående tolv månaderna gjort viktiga framsteg med reformerna. Kommissionen efterlyste ytterligare reformer samt främjande av dialog över hela det politiska spektrumet i Turkiet och i det turkiska samhället i stort.

    G.     Det är nu åttonde året i rad som Turkiet fortfarande inte genomfört de bestämmelser som följer av associeringsavtalet mellan EG och Turkiet och tilläggsprotokollet till detta.

    H.     Turkiet måste av eget intresse och för att förbättra stabiliteten och främja goda förbindelser med sina grannländer göra mer för att lösa ouppklarade bilaterala problem, såsom olösta rättsliga åtaganden och tvister om land- och sjögränser och om luftrum med de närmaste grannländerna, i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt.

    I.      Turkiet kan spela en avgörande roll för att diversifiera energiresurserna och transitvägarna för olja, gas och el från grannländerna till EU och både Turkiet och EU kan få hjälp av Turkiets rika, förnybara energikällor med att skapa en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

    J.      Det ingår som ett viktigt led i en fungerande rättsstat att korruptionen ska motverkas på alla nivåer.

    K.     Turkiet fortsätter att aktivt delta i det vidare grannskapet och är en viktig regional aktör.

    Trovärdiga åtaganden och starka demokratiska grundvalar

    1.      Europaparlamentet välkomnar 2013 års framstegsrapport om Turkiet och delar kommissionens slutsats att Turkiet är en strategisk partner för EU samt att viktiga framsteg med reformerna har gjorts under de föregående tolv månaderna. Parlamentet betonar att Turkiets förvaltning utan vidare snabbt måste reformeras ytterligare för att ge mera utrymme åt insyn och ansvarstagande, liksom att det måste göras mera för dialog över hela det politiska spektrumet och i samhället i stort, särskilt genom att det civila samhället får mera att säga till om och möjligheter att verkligen delta i utvecklingen, i förening med att både de grundläggande rättigheterna och rättsstaten fullständigt måste respekteras i praktiken. Parlamentet erinrar om att maktfördelningsläran, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna är det centrala i varje demokrati och betonar betydelsen av ett opartiskt och oberoende rättssystem för att en stat ska vara verkligt demokratisk.

    2.      Europaparlamentet konstaterar att förhandlingarna mellan EU och Turkiet kan få omvandlingar till stånd och betonar att Turkiet och EU måste föra en nära dialog om reformarbetet och samarbeta om det, så att förhandlingarna också i fortsättningen kan ge Turkiet en klar referensram och trovärdiga riktmärken. Parlamentet betonar därför vikten av trovärdiga förhandlingar som bedrivs seriöst och utgående från att både Turkiet och EU går in för effektiva reformer för att stärka det turkiska samhällets demokratiska grundvalar, främja grundläggande värden och åstadkomma positiva förändringar av Turkiets institutioner, lagstiftning och samhällsklimat. Parlamentet välkomnar därför att kapitel 22 öppnats.

    3.      Europaparlamentet välkomnar att återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet undertecknats och dialogen om viseringsliberalisering inletts den 16 december 2013. Parlamentet framhåller att Turkiet och EU måste uppnå samsyn om att återtagandeavtalet och färdplanen som ska leda till viseringsliberalisering är relevanta för vardera parten. Parlamentet uppmanar i anslutning till detta EU att både tekniskt och ekonomiskt fullständigt stödja Turkiet med att genomföra återtagandeavtalet och uppmanar Turkiet att införa en lämplig politik för att asylsökande ska få effektivt internationellt skydd och för att migranternas mänskliga rättigheter ska respekteras. Parlamentet anser att inrättandet av generaldirektoratet för migrationshantering och genomförandet av lagen om utlänningar och internationellt skydd är ett bra första steg i den riktningen. Parlamentet påminner om att Turkiet är ett av de viktigaste transitländerna för irreguljär migration till EU och betonar betydelsen av att snabbt ratificera återtagandeavtalet och effektivt genomföra det i förhållande till alla EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullständigt och effektivt genomföra de befintliga bilaterala återtagandeavtalen och betonar de tydliga fördelarna med förenklat tillträde till EU för affärsmän, akademiker, studenter och företrädare för det civila samhället och uppmanar Turkiet och kommissionen att gå vidare i dialogen för att göra påtagliga framsteg med viseringsliberaliseringen.

    Uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna

    4.      Europaparlamentet uttrycker djup oro för utvecklingen nyligen i Turkiet med anklagelser om korruption på hög nivå. Parlamentet beklagar att åklagare och poliser som ansvarade för de ursprungliga utredningarna har avsatts, eftersom detta går emot den grundläggande principen om ett oberoende rättsväsen och avsevärt påverkar utsikterna för trovärdiga utredningar. Parlamentet beklagar att regeringen, rättsväsendet, polisen och medierna så fullständigt mist förtroendet för varandra och uppmanar därför Turkiets regering med kraft att visa sitt fullständiga engagemang för principerna om demokrati och att avstå från att ytterligare blanda sig i utredningen av och åtalet för korruption.

    5.      Europaparlamentet påminner Turkiets regering om att den gått in för att utrota korruptionen, framför allt genom att genomföra de flesta av de rekommendationer som gavs i Grecos (Europarådets grupp av stater mot korruption) utvärderingsrapporter från 2005. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att garantera att revisionsrätten fungerar väl och i enlighet med tillämpliga internationella normer och säkerställa att allmänheten och de berörda institutionerna har fullständig tillgång till revisionsrättens rapporter, inbegripet dem som handlar om säkerhetsstyrkor, med särskilt avseende på Turkiets parlament. Parlamentet uppmanar Turkiet att se till att alla ministerier samarbetar med revisionsrätten. Parlamentet framhåller återigen behovet av att införa en kriminalpolisenhet som arbetar under rättsväsendets överinseende.

    6.      Europaparlamentet pekar på den centrala rollen av kontrollinstanser för varje modern demokratisk stat och att Turkiets parlament, såsom kärnan i landets politiska system, måste spela en grundläggande roll för att tillhandahålla ramar för dialog och samförstånd över hela det politiska spektrumet. Parlamentet uttrycker oro för politisk polarisering och regeringens och oppositionens ovilja att arbeta för att nå enighet om viktiga reformer och utarbetande av en ny konstitution för Turkiet. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer, regeringen och oppositionen att samarbeta för att stärka den politiska mångfalden i statliga institutioner samt verka för att modernisera och demokratisera staten och samhället. Parlamentet betonar att organisationer i det civila samhället spelar en avgörande roll och att det behövs lämplig kommunikation med allmänheten om reformarbetet. Parlamentet uppmanar den politiska majoriteten att aktivt involvera andra politiska grupperingar och organisationer i det civila samhället i överläggningarna om relevanta reformer och att vara öppen för deras intressen och åsikter. Parlamentet betonar att konstitutionella reformer måste fortsätta vara högsta prioritet i arbetet med att ytterligare modernisera och demokratisera Turkiet.

    7.      Europaparlamentet är oroat över anklagelserna om att myndigheterna systematiskt kartlägger tjänstemän, polisen och säkerhetsstyrkorna utifrån religiös, etnisk och politisk tillhörighet.

    8.      Europaparlamentet understryker att man ofrånkomligen måste komma längre med att genomföra 2010 års ändringar av konstitutionen, särskilt antagandet av lagar om det militära rättssystemet och skydd av personuppgifter samt lagar om positiv särbehandling för att främja jämställdhet mellan könen. Parlamentet betonar vikten av att utan undantag genomföra dessa lagändringar när de har antagits.

    9.      Europaparlamentet berömmer förlikningskommittén för att den enats om 60 ändringar av konstitutionen, men uttrycker oro över att arbetet inställts och över bristen på framsteg i nuläget. Parlamentet är övertygat om att arbetet på en ny konstitution för Turkiet bör fortsätta, eftersom det är av väsentlig betydelse för Turkiets reformprocess. Parlamentet betonar att man i arbetet med konstitutionsreformen måste enas om ett effektivt system för maktfördelning och en inkluderande definition av medborgarskap för att få till stånd en helt demokratisk konstitution som garanterar lika rättigheter för alla i Turkiet. Parlamentet framhåller att Turkiet, som en medlemsstat av Europarådet, skulle kunna dra nytta av en aktiv dialog med Venedigkommissionen om arbetet med konstitutionsreformen. Parlamentet understryker att arbetet med konstitutionsreformen bör genomföras med insyn och plats för alla, med full delaktighet av det civila samhället i alla skeden.

    10.    Europaparlamentet uttrycker djup oro över den nya lagen om Högsta rådet för domare och åklagare och påpekar att den gett justitieministern en stark, central ställning, något som inte stämmer överens om principen om att ett oberoende rättsväsen är en nödvändig förutsättning för ett fullt funktionsdugligt demokratiskt system med kontrollinstanser. Parlamentet betonar att reglerna för hur Högsta rådet för domare och åklagare ska väljas, vara sammansatt och fungera helt bör överensstämma med europeiska normer och uppmanar Turkiets regering att nära samråda med kommissionen och Venedigkommissionen och att se över den nya lagen om Högsta rådet för domare och åklagare i enlighet med deras rekommendationer.

    11.    Europaparlamentet välkomnar det demokratiseringspaket som regeringen presenterade den 30 september 2013 och uppmanar regeringen att genomföra det snabbt och fullständigt, att i vederbörlig ordning samråda med oppositionen och relevanta organisationer i det civila samhället kring förberedelserna inför genomförandet av lagstiftningen och att fortsätta sitt reformarbete med en översyn av valsystemet (också genom att sänka valtröskeln som i dag är 10 procent) och på lämpligt sätt låta det turkiska samhällets alla delar medverka, i syfte att stärka demokratin och låta mångfalden i landet framträda bättre. Parlamentet betonar att det ofrånkomligen behövs en omfattande lagstiftning mot diskriminering och att det måste inrättas en antidiskriminerings- och jämlikhetsnämnd. Parlamentet uppmanar därför regeringen att se till att lagstiftningen om hatbrott erbjuder skydd åt alla medborgare och befolkningsgrupper, inklusive hbti-personer. Parlamentet uppmanar regeringen att genast vidta åtgärder för att förbättra aleviternas rättigheter och efterlyser ytterligare insatser mot diskrimineringen av den romska minoriteten och för att öka anställbarheten och minska antalet elever som slutar skolan i förtid.

    12.    Europaparlamentet välkomnar inrättandet av nya institutioner, nämligen en ombudsmannainstitution och en nationell människorättsorganisation som inledde sin verksamhet 2013, vilket innebär att enskilda personer fått ytterligare mekanismer med hjälp av vilka de kan kräva skydd av sina grundläggande rättigheter och friheter.

    13.    Europaparlamentet beklagar djupt dödsoffren bland demonstranter och poliser, tillsammans med det överdrivna bruket av maktmedel från polisens sida och de våldsdåd som vissa marginella grupper gjort sig skyldiga till. Parlamentet anser att protesterna i Geziparken vittnar om både ett livskraftigt civilt samhälle i Turkiet samt det akuta behovet av ytterligare viktig dialog och viktiga reformer om främjandet av grundläggande värderingar. Parlamentet anser det beklagligt att domstolarna uppenbart inte straffat alla de statstjänstemän och poliser som varit ansvariga för att de protesterande i Geziparken utsatts för överdrivet våld och att personer bland dem dödats eller allvarligt skadats och välkomnar därför de pågående administrativa utredningarna (som igångsatts av inrikesministeriet), förundersökningarna och ombudsmannens undersökningar av klagomål i anledning av händelserna i Geziparken, eftersom de ger landet en ny möjlighet att visa sitt fullständiga engagemang för rättsstaten och ställa de skyldiga inför rätta. Parlamentet förväntar sig att dessa utredningar och undersökningar ska leda till att missförhållandena åtgärdas fullständigt och utan dröjsmål och uppmanar Turkiet att anta lämpliga interna granskningsförfaranden och att införa en oberoende tillsynsmyndighet för polisbrott. Parlamentet anser att händelserna i Geziparken understryker behovet av långtgående reformer för att mötesfriheten ska respekteras och uppmanar inrikesministeriet och polisen att införa metoder för en mer återhållsam hantering av protester på allmän plats samt uppmanar dem i synnerhet att inte gripa eller i deras arbete hindra medicinsk personal, advokater och andra fackmän som garanterar de protesterande deras grundläggande rättigheter.

    14.    Europaparlamentet konstaterar att protestvågen saknar motstycke och även återspeglar många turkiska invånares berättigade strävan efter ökad demokrati. Parlamentet upprepar att regeringen i ett demokratiskt statsskick måste stödja tolerans och garantera religions- och trosfrihet för samtliga invånare och uppmanar regeringen att respektera det turkiska samhällets mångfald och rikedom.

    15.    Europaparlamentet uttrycker djup oro över Turkiets mycket begränsade mediebevakning av händelserna i Geziparken och uppsägningen av journalister som kritiserade regeringens reaktioner på händelserna. Parlamentet erinrar om att yttrandefrihet och mediepluralism, också i de digitala och sociala medierna, ingår i själva kärnan för Europas värden, och att en oberoende press är en absolut förutsättning för ett demokratiskt samhälle, eftersom den låter medborgarna aktivt delta på välunderrättad grund i det kollektiva beslutsfattandet och således stärker demokratin. Parlamentet uttrycker djup oro över den nya internetlagen, där tillträdet till internet i onödan begränsas och övervakas och som kan få en avsevärd inverkan på yttrandefriheten, den undersökande journalistiken, den demokratiska tillsynen och tillgången till politiskt olikartad information via internet. Parlamentet påpekar att både EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa uttalat allvarliga farhågor och uppmanar Turkiets regering att se över lagen i enlighet med europeiska normer för mediefrihet och yttrandefrihet. Parlamentet upprepar än en gång sin oro över att de flesta medier ägs av och är koncentrerade till stora konglomerat med ett stort antal affärsintressen och pekar på det bekymmersamma och utbredda fenomenet med medieägares och journalisters självcensur. Parlamentet är oroat över att regeringskritiska journalister avskedats från medierna och oroar sig djupt över de förfaranden som tillgrips för att straffa ägarna till kritiskt sinnade medier. Parlamentet uttalar farhågor för vad ackrediteringen hos statliga institutioner kommer att innebära, i och med att den i huvudsak inriktar sig på oppositionens medier och uttrycker sin djupa oro över att så ytterligt många journalister för tillfället sitter häktade, vilket undergräver yttrandefriheten och mediefriheten, och uppmanar Turkiets rättsvårdande myndigheter att gå igenom och ta itu med dessa fall snarast möjligt. Parlamentet understryker den särskilda roll som public service-medier spelar för att stärka demokratin och uppmanar Turkiets regering att se till att dessa medier är oberoende och bärkraftiga, för att således följa EU:s normer.

    16.    Europaparlamentet uttrycker djup oro över och missnöje med bristen på verklig dialog och verkligt samråd om förslaget till internetlag och förslaget till lag om Högsta rådet för domare och åklagare och noterar att detta står i bjärt kontrast till det goda samarbete som tidigare förekommit. Parlamentet är djupt oroat över att internetlagen och lagen om Högsta rådet för domare och åklagare fjärmar Turkiet från att uppfylla Köpenhamnskriterierna och uppmanar Turkiets regering att inleda en seriös och konstruktiv dialog om de bägge lagarna och om den framtida lagstiftningen, framför allt om medierna och rättsväsendet, samt att göra sitt yttersta för att få i gång förhandlingarna på nytt och visa prov på verkligt engagemang till förmån för sina framtidsutsikter om att bli en del av Europa, också genom en reform av lagarna om internet och om Högsta rådet för domare och åklagare.

    17.    Europaparlamentet noterar att dess ad hoc-delegation för bevakning av rättegångar mot journalister i Turkiet, som upprättades 2011 och som man hänvisade till i resolutionen om 2011 års framstegsrapport om Turkiet och i resolutionen om 2012 års framstegsrapport om Turkiet, har lagt fram en delrapport över verksamheten 2013 som baseras på faktiska iakttagelser, och kommer att lägga fram den slutliga verksamhetsrapporten den 1 april 2014.

    18.    Europaparlamentet noterar oron i det turkiska samhället över att Ergenekon-målet varit alltför brett upplagt samt att rättegången inte genomgående varit korrekt, samt anklagelserna om att motstridiga bevis har använts mot svarandena vilket, precis som i det så kallade Sledgehammer-målet, underminerade accepterandet av domen. Parlamentet betonar än en gång att KCK-målet, mot bakgrund av det ovansagda, måste visa att Turkiets demokratiska institutioner och rättsväsen är starka och oberoende och fungerar på ett korrekt, opartiskt och transparent sätt och att de kraftfullt och villkorslöst står fast vid att respektera de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU:s delegation i Ankara att noggrant följa utvecklingen i dessa mål, även ett eventuellt förfarande för överklagande och förhållandena vid frihetsberövande, och att rapportera sina iakttagelser till kommissionen och parlamentet.

    19.    Europaparlamentet uppmärksammar framför allt rättegångarna mot Füsun Erdoğan och Pinar Selek. Parlamentet anser att dessa rättegångar illustrerar bristerna i Turkiets rättsväsen och uttrycker oro över att förfarandena mot Pinar Selek har pågått i 16 år. Parlamentet vidhåller att alla rättegångar bör genomföras med insyn och med respekt för rättsstaten, samt med garantier för lämpliga förhållanden.

    20.    Europaparlamentet uppmärksammar att genomförandet av det tredje rättsliga reformpaketet har lett till att ett betydande antal fångar har frigetts och välkomnar det fjärde rättsliga reformpaketet som ännu ett viktigt steg mot ett turkiskt rättsväsen i linje med EU:s standarder och värderingar. Parlamentet noterar särskilt (i) den nya och viktiga distinktionen mellan å ena sidan yttrande-, press- och mötesfrihet och å andra sidan anstiftan till våld eller terroristhandlingar, (ii) att straffbarhet för att berömma ett brott eller en brottsling inskränkts till fall där det råder en klar och överhängande fara för den allmänna ordningen samt (iii) att straffbarhet för att begå ett brott i en organisations namn utan att vara medlem av organisationen inskränkts till att enbart gälla beväpnade organisationer.

    21.    Europaparlamentet välkomnar initiativen från Högsta rådet för domare och åklagare om att stödja utbildningen av ett stort antal domare och åklagare på området mänskliga rättigheter och att främja en genomgripande, funktionell förståelse av Europadomstolens rättspraxis. Parlamentet uppmuntrar regeringen att anta handlingsplanen för mänskliga rättigheter som är baserad på Europadomstolens rättspraxis och som syftar till att åtgärda sådana frågor som tagits upp i dess domar där Turkiet befanns ha brutit mot Europakonventionens bestämmelser. Parlamentet uppmuntrar regeringen att fortsätta med ambitiösa rättsliga reformer som bygger på behovet att utveckla försvaret och främjandet av grundläggande rättigheter. Parlamentet betonar i detta sammanhang att behovet av att reformera antiterrorlagstiftningen i detta avseende måste prioriteras.

    22.    Europaparlamentet uppmanar Turkiet att åta sig att bekämpa straffriheten och att arbeta för att kunna ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

    23.    Europaparlamentet bekräftar än en gång vikten av att kapitel 23 om rättsväsen och grundläggande rättigheter och kapitel 24 om rättsliga och inrikes frågor öppnas tidigt i förhandlingsprocessen och avslutas mot slutet av den. Parlamentet betonar att detta skulle stå i konsekvens med kommissionens nya tillvägagångssätt gentemot nya kandidatländer. Parlamentet erinrar om att öppnandet av dessa kapitel förutsätter att de villkor som fastställs i de officiella riktmärkena uppfylls och betonar därför att om de officiella riktmärkena för öppnandet av kapitlen 23 och 24 tillställdes Turkiet skulle landet få en tydlig färdplan för reformarbetet, tillsammans med stimulans till detta arbete, och framför allt skulle reformarbetet i Turkiet otvetydigt förankras i europeiska normer, i synnerhet för rättsväsendets del. Parlamentet uppmanar därför rådet till förnyade insatser för att tillställa Turkiet de officiella riktmärkena och, i sista hand, efter det att de fastställda kriterierna uppfyllts, för att öppna kapitlen 23 och 24, och uppmanar Turkiet att samarbeta så mycket som möjligt med tanke på detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål främja fortsatt dialog och samarbete med Turkiet om rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna samt rättvisa och inrikes frågor, inom ramen för den positiva agendan.

    24.    Europaparlamentet lovordar beslutet från det högsta beslutsfattande organet i det turkiska generaldirektoratet för stiftelser om att återlämna det historiska Mor Gabriel-klostrets mark till det syrianska samfundet i Turkiet, i enlighet med regeringens löfte i demokratiseringspaketet. Parlamentet betonar vikten av fortsatt arbete med en lämplig rättslig ram för att alla religiösa samfund ska återfå rättigheter till sin egendom. Parlamentet betonar vikten av fortsatta reformer för tanke-, samvets- och religionsfrihet genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, genom att avskaffa alla begränsningar för utbildning och utnämning av präster samt för vilka som får efterträda dem i ämbetet, genom att respektera relevanta domar från Europadomstolen och Venedigkommissionens rekommendationer och genom att avskaffa all slags diskriminering eller hinder baserade på religion. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att beakta önskemålet från samfundet aleviterna om att de alevitiska cemevi-bönehusen ska erkännas som självständiga gudstjänstplatser. Parlamentet understryker att Halki-seminariet så snart som möjligt måste öppnas på nytt och den kyrkliga titeln Ekumenisk patriark måste få användas offentligt.

    25.    Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för databasen med information om våld mot kvinnor som för närvarande håller på att sammanställas av ministeriet för familje- och socialpolitik. Parlamentet begär att gällande lagstiftning ska kompletteras när det gäller skapandet av skyddsboenden för kvinnor som fallit offer för våld i hemmet, med lämpliga uppföljningsmekanismer i de kommuner som inte inför sådana boenden. Parlamentet stöder de insatser som ministeriet för familje- och socialpolitik har gjort för att skärpa straffen för tvångsäktenskap, något som måste utrotas, och uppmanar ministeriet att fortsätta med detta arbete. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att utrota så kallade hedersmord. Parlamentet upprepar sin oro över att social inkludering och deltagande i ekonomin i så ringa grad berör kvinnor, samt över att så få kvinnor finns med i arbetslivet, i politiken och på högre tjänstemannanivå inom administrationen och uppmuntrar regeringen att anta lämpliga åtgärder för att främja en mer central roll för kvinnor i Turkiets ekonomiska och politiska samhällsstruktur. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att vidta särskilda åtgärder i syfte att ännu mer uppmuntra kvinnors egenmakt för aktivt deltagande i politiken. Parlamentet betonar att allmän och yrkesinriktad utbildning spelar en nyckelroll för främjandet av kvinnors sociala inkludering och deltagande i ekonomin, samt att jämställdhetsfrågor måste tas med överallt inom lagstiftningsarbetet och lagtillämpningen.

    26.    Europaparlamentet stöder starkt regeringens initiativ om att eftersträva en lösning på den kurdiska frågan utgående från förhandlingar med PKK, för att en gång för alla få slut på PKK:s terrordåd. Parlamentet uppmuntrar regeringen att förverkliga de reformer som ska främja det kurdiska samhällets sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter, också genom kurdiskspråkig utbildning i offentliga skolor, på grundval av adekvat samråd med relevanta aktörer och oppositionen och med det övergripande målet att kraven på grundläggande rättigheter för alla invånare i Turkiet verkligen ska vinna gehör. Parlamentet uttrycker oro över att så många åtal väckts mot författare och journalister som skriver om den kurdiska frågan och över att flera kurdiska politiker, borgmästare, ledamöter av kommunfullmäktige, fackföreningsmedlemmar, advokater, demonstranter och människorättsförsvarare gripits i samband med KCK-rättegången. Parlamentet uppmanar oppositionen att som ett viktigt steg aktivt stödja förhandlingar och reformer till förmån för det turkiska samhället i stort. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna och kommissionen till ett nära samarbete för att bedöma vilka program inom ramen för föranslutningsinstrumentet som skulle kunna användas för att, inom ramen för förhandlingarna om kapitel 22, främja en hållbar utveckling i sydöstra Turkiet.

    27.    Europaparlamentet välkomnar det, såsom väntat, snabba genomförandet av den turkiska regeringens avsiktsförklaring om att skolan för den grekiska minoriteten på ön Gökçeada (Imbros) ska återöppnas, vilket utgör ett positivt steg i riktning mot att öarna Gökçeada (Imbros) och Bozcaada (Tenedos) får ha kvar sina två olika kulturer, i enlighet med resolution 1625(2008) från Europarådets parlamentariska församling. Parlamentet konstaterar dock att ytterligare åtgärder behövs för att hantera de problem som den grekiska minoriteten ställs inför, särskilt med avseende på sin äganderätt. Med tanke på att minoriteten blir allt fåtaligare uppmanas de turkiska myndigheterna att uppmuntra och underlätta för utvandrade minoritetsfamiljer att återvända till ön om de så önskar.

    28.    Europaparlamentet anser att social dialog och medverkan av arbetsmarknadens parter är nödvändiga för att ett välmående samhälle med åsiktsmångfald ska utvecklas och för att främja social inkludering och ekonomiskt deltagande överlag. Parlamentet understryker vikten av ytterligare framsteg på områdena socialpolitik och sysselsättning, särskilt för att avlägsna allt som hindrar fackföreningarna från att fungera effektivt och obehindrat, inrätta en nationell sysselsättningsstrategi, ta itu med svartarbete, bredda de sociala skyddsmekanismernas täckning och öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och personer med funktionshinder. Parlamentet konstaterar genomförandet av ny lagstiftning om fackföreningars rättigheter inom både den offentliga och den privata sektorn, särskilt inom små och medelstora företag, och uppmanar Turkiet att göra allt för att lagstiftningen ska bli helt förenlig med ILO:s normer. Parlamentet betonar att kapitel 19 om socialpolitik och sysselsättning måste öppnas.

    Upprätta goda förbindelser med grannländerna

    29.    Europaparlamentet uppmärksammar Turkiets och Greklands fortsatta insatser för att förbättra sina bilaterala förbindelser, bland annat genom bilaterala möten. Parlamentet beklagar dock att det turkiska parlamentets hot mot Grekland om att orsak till krigsförklaring föreligger inte har tagits tillbaka. Parlamentet uppmanar Turkiets regering att sätta stopp för de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och territorialvatten samt den turkiska militärens överflygningar av grekiska öar.

    30.    Europaparlamentet uppmanar Turkiets regering att utan ytterligare dröjsmål underteckna och ratificera FN:s havsrättskonvention, som är en del av unionens regelverk, och upprepar att Cypern har full laglig rätt till sin exklusiva ekonomiska zon. Parlamentet uppmanar Turkiet att respektera alla medlemsstaters suveräna rättigheter, också i fråga om rätten att utforska och utvinna naturtillgångar i territorier eller havsområden som befinner sig under deras överhöghet.

    31.    Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd till en återförening av Cypern, på grundval av en rättvis och fungerande lösning för bägge befolkningsgrupperna, och välkomnar i anslutning till detta den gemensamma förklaringen från ledarna för de bägge befolkningsgrupperna om att återuppta förhandlingarna om en återförening av Cypern, samt att vardera parten åtagit sig att arbeta för en lösning som bygger på en federation som omfattar de bägge befolkningsgrupperna och de bägge zonerna och där politisk jämlikhet råder, och att det förenade Cypern, såsom medlem av FN och EU, kommer att utgöra en enda juridisk person enligt internationell rätt med en enda suveränitet och ett enda medborgarskap i det förenade Cypern. Parlamentet berömmer båda parterna för att de gått in för att skapa en positiv anda för att förhandlingarna ska lyckas och för att vidta förtroendeskapande åtgärder för att stödja förhandlingsprocessen. Parlamentet ber Turkiet att aktivt stödja dessa förhandlingar om en rättvis, övergripande och fungerande lösning under överinseende av FN:s generalsekreterare och i enlighet med de relevanta resolutionerna från FN:s säkerhetsråd. Parlamentet uppmanar Turkiet att börja dra tillbaka sina styrkor från Cypern och att lämna över det avskilda området Famagusta till FN i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550(1984). Parlamentet uppmanar Cypern att öppna hamnen i Famagusta under EU:s tullövervakning för att främja ett positivt klimat som leder till en framgångsrik lösning av de pågående förhandlingarna om återförening, samt att låta turkcyprioterna bedriva direkt handel på ett lagligt sätt som är acceptabelt för alla. Parlamentet noterar förslagen från Cyperns regering om att ta itu med ovanstående frågor.

    32.    Europaparlamentet välkomnar de båda borgmästarna Alexis Galanos och Oktay Kayalps gemensamma uttalande av den 10 december 2013 där de uttrycker sitt starka stöd för ett återförenat Famagusta.

    33.    Europaparlamentet välkomnar Turkiets beslut att bevilja kommittén för saknade personer tillgång till ett inhägnat militärområde i Cyperns norra del och uppmuntrar Turkiet att ge kommittén tillgång till relevanta arkiv och militärzoner för gravöppningar. Parlamentet efterlyser särskild uppmärksamhet för det arbete som gjorts av kommittén för saknade personer.

    34.    Europaparlamentet understryker vikten av en omfattande och sammanhängande säkerhetsstrategi i östra Medelhavet och uppmanar Turkiet att tillåta en politisk dialog mellan EU och Nato genom att upphäva sitt veto mot samarbete mellan EU och Nato, inklusive Cypern, och uppmanar samtidigt Cypern att upphäva sitt veto mot Turkiets deltagande i Europeiska försvarsbyrån.

    35.    Europaparlamentet uppmanar med kraft Turkiet och Armenien att arbeta för att normalisera sina förbindelser genom att villkorslöst ratificera protokollen om upprättandet av diplomatiska förbindelser, genom att öppna gränsen och genom att aktivt förbättra sina förbindelser, i synnerhet det gränsöverskridande samarbetet och den ekonomiska integrationen.

    Fördjupat samarbete mellan EU och Turkiet

    36.    Europaparlamentet beklagar djupt Turkiets vägran att fullgöra sitt åtagande att tillämpa tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EG och Turkiet fullt ut och på ett icke-diskriminerande sätt med alla medlemsstater. Parlamentet påminner om att denna vägran fortfarande har en djupgående inverkan på förhandlingsprocessen.

    37.    Europaparlamentet noterar att Turkiet fortfarande är EU:s sjätte största handelspartner och att EU är Turkiets största, i och med att 38 procent av Turkiets totala handel går till EU och nästan 71 procent av de utländska direktinvesteringarna kommer från EU. Parlamentet välkomnar kommissionens pågående utvärdering av tullunionen mellan Turkiet och EU med syftet att bedöma dess påverkan på båda parterna och sätt att uppdatera den, och uppmanar Turkiet att avskaffa de återstående begränsningarna av den fria rörligheten för varor.

    38.    Europaparlamentet påpekar Turkiets strategiska roll som ett nav för energiförsörjning och en källa till rika tillgångar av förnybar energi och anser därför att hänsyn bör tas till ett nära samarbete mellan EU och Turkiet om energifrågor, samt till värdet av att öppna förhandlingar om kapitel 15 om energi för att det ska finnas en lämplig lagstiftningsram. Parlamentet framhåller ytterligare vikten av att involvera Turkiet vid utformandet av den europeiska energipolitiken och understryker att man måste befatta sig med frågor om klimatförändringarna, förnybar energi och prioriteringar på energieffektivitetens område och betonar i anslutning till detta möjligheterna till samarbete mellan EU och Turkiet kring grön energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera finansiering av projekt med förnybar energi samt energinätet och sammanlänkningar i Turkiet. Parlamentet ber Turkiet att fullständigt genomföra lagstiftningen om miljökonsekvensbedömningar, utan att göra några undantag för stora projekt.

    39.    Europaparlamentet noterar Turkiets ökade engagemang i sydöstra Europa, särskilt i Bosnien och Hercegovina, och uppmuntrar de turkiska myndigheterna att anpassa sina ståndpunkter till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, samordna diplomatisk verksamhet med vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant samt ytterligare stärka samarbetet med medlemsstaterna.

    40.    Europaparlamentet välkomnar Turkiets åtaganden om humanitärt bistånd till närmare en miljon syriska flyktingar. Parlamentet uppmanar Turkiet att noga bevaka sina gränser för att inte stridsdeltagare och vapen ska kunna passera dem och bli till nytta för grupper som på trovärdiga grunder befunnits medverka i systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna eller som inte engagerat sig till förmån för att Syrien ska övergå till demokrati. Parlamentet anser att EU, Turkiet samt andra internationella aktörer aktivt bör försöka utveckla en gemensam strategisk vision för att utan dröjsmål främja en politisk lösning i Syrien och stödja politisk och ekonomisk stabilitet i regionen, särskilt i Jordanien, Libanon, Iran och Irak. Parlamentet påpekar särskilt hur svårt de alevitiska flyktingarna i Syrien har det, som sökt sin tillflykt till utkanterna av storstäder, och ber Turkiet se till att biståndet effektivt kan komma fram till dem. Parlamentet betonar att flyktingbefolkningen måste kunna få utbildning och sysselsättning och uttrycker samtidigt farhågor för hur flyktingsamhällena kommer att påverka ekonomin och samhället i städer och byar i närheten av flyktinglägren. Parlamentet ber kommissionen, medlemsstaterna och det internationella samfundet att nära samarbeta med Turkiet för att nå ut med bistånd till flyktingbefolkningen.

    °

    °       °

    41.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets generalsekreterare, ordföranden för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Turkiets regering och parlament.