FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Ukraina
11.3.2014 - (2014/2627(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Nikola Vuljanić, Marie-Christine Vergiat, Younous Omarjee, Patrick Le Hyaric för GUE/NGL-gruppen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Sedan november 2013 – då den ukrainska regeringen vägrade att underteckna ett associeringsavtal med EU – har demonstrationer mot regeringens politik pågått och blivit allt våldsammare på båda sidor, och högerextrema och nationalistiska grupper har anslutit sig till demonstrationerna. Bristen på kompromissvilja från såväl regeringens som oppositionens sida ledde till en våldsam upptrappning av läget, och dussintals personer på båda sidor har dött och hundratals har skadats. Demonstrationerna var inledningsvis proeuropeiska, men har alltmer kommit att handla om inhemska frågor och har spridits från Kiev till andra städer.
B. Det kompromissavtal mellan Viktor Janukovitj och oppositionens företrädare, som förhandlades fram av med hjälp av Frankrikes, Tysklands och Polens utrikesministrar, har brutits av oppositionen. Viktor Janukovitj lämnade Ukraina och åkte till Moskva, utan att officiellt avgå.
C. Det ukrainska parlamentet (Verchovna Rada) tog initiativ till och fattade beslut om att
• ställa president Viktor Janukovitj inför riksrätt,
• hålla val den 25 maj 2014,
• utse en övergångsregering,
• återinföra 2004 års författning, enligt vilken en regeringsform med parlament och president kommer att styra Ukraina,
D. Folket i Ukraina är djupt splittrat i sin syn på denna utveckling och landets framtid.
E. Den 1 mars 2014 gav Rysslands federala råd sitt godkännande till en militär insats på Ukrainas territorium med argumentet att Ryssland har rätt att skydda den rysktalande befolkningen i Ukraina. Detta beslut är ett tydligt brott mot folkrätten.
F. Den 27 februari 2014 började proryska soldater i omärkta militärkläder ta kontrollen över Krims parlament, Simferopols internationella flygplats och militärbaser. Den ukrainska övergångsregeringen har de facto förlorat kontrollen över Krimhalvön. Det finns belägg för att Ryssland stöder denna utveckling militärt, politiskt och ekonomiskt. De stora proryska manifestationerna i ett flertal ukrainska städer utanför Krim fortsätter. Denna utveckling utgör ett allvarligt hot mot Ukrainas territoriella integritet.
G. USA, NATO och EU har reagerat genom att ställa in olika möten och samarbetsmekanismer, samt infört sanktioner.
H. USA har utökat sin militära flotta i Svarta havet och förstärkt sina militära styrkor runtom i östra Europa.
1. Europaparlamentet understryker att den djupa politiska kris som nu pågår i Ukraina varken kan lösas genom våld eller övergångsregeringens beslut, utan kräver en djupgående nationell diskussion om landets framtid. Parlamentet understryker att det bara är Ukrainas befolkning som kan hitta hållbara lösningar och som bör besluta, utan utländsk inblandning, om vilka politiska och ekonomiska reformer som krävs, om vilken geopolitisk inriktning landet ska ha och om vilka internationella avtal och sammanslutningar Ukraina bör ansluta sig till.
2. Europaparlamentet uttrycker oro över den djupa splittringen i landet. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer i Ukraina att bidra till att dämpa de politiska spänningarna i landet, att arbeta för landets territoriella integritet och suveränitet, att skydda alla medborgare mot trakasserier och att bevaka minoriteters rättigheter och hjälpa till att förbereda fria och rättvisa val.
3. Europaparlamentet understryker betydelsen av fria och rättvisa val som skänker legitimitet åt Ukrainas demokratiska institutioner. Parlamentet uppmanar övergångsregeringen i Ukraina att tillhandahålla dessa nödvändiga förutsättningar och garantera alla demokratiska krafter deras rättigheter och friheter och lika tillgång till medierna. Parlamentet förväntar sig att alla politiska partier och institutioner före valen offentliggör sina program för hur en långvarig lösning på den djupa sociala och ekonomiska krisen ska åstadkommas. Parlamentet fördömer de högerorienterade gruppernas attacker mot kommunistpartiet och uppmanar med kraft övergångsregeringen att förhindra sådana gärningar.
4. Europaparlamentet fördömer de högerextrema och ultranationalistiska gruppernas våldshandlingar i Kiev och på andra platser i Ukraina, då de har intagit ministerier, administrativa byggnader och polisstationer, framför allt i Kiev och den västra delen av landet. Parlamentet uttrycker djup oro över att högerextrema politiska grupper som Svobodapartiet och Högersektorn, som har fördömts för sina rasistiska och antisemitiska åsikter och handlingar, innehar ett flertal ministerposter och andra höga befattningar i Ukrainas övergångsregering.
5. Europaparlamentet efterlyser en oberoende och öppen utredning av alla våldshandlingar, bland annat av krypskyttarnas roll och vilka grupper de tillhör, under den senaste tiden och alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har ägt rum sedan demonstrationerna inleddes. Parlamentet kräver att de ansvariga på alla sidor ställs inför rätta.
6. Europaparlamentet noterar med oro att de nyligen utsedda guvernörerna för regionerna Donetsk och Dnepropetrovsk är oligarker som rankas bland de tio mest förmögna personerna i Ukraina. Parlamentet understryker att myndigheternas och de politiska institutionernas nära kopplingar till oligarkerna tidigare har varit ett av de främsta hindren mot demokratiseringsprocessen i Ukraina.
7. Europaparlamentet finner det extremt oroväckande att Ukraina har blivit ett slagfält för den geopolitiska kraftmätningen mellan Ryssland och USA, och oroas över EU:s roll i denna utveckling och över att konfrontationen mellan Ryssland, USA, EU och Nato hotar freden och stabiliteten i Europa och resten av världen.
8. Europaparlamentet fördömer att EU, USA och Ryssland på olika sätt har blandat sig i Ukrainas interna angelägenheter och utövat ekonomiskt och finansiellt tryck på landet. Parlamentet understryker att den politiska situationen i Ukraina inte kan lösas med militära medel.
9. Europaparlamentet uttrycker djup oro över att FN:s säkerhetsråds medlemmar i krissituationer som den som just nu pågår i Ukraina inte känner sig bundna att följa FN:s stadga, i synnerhet principerna om respekt för andra staters territoriella integritet och suveränitet, åtagandet att lösa internationella tvister med fredliga medel så att inte den internationella freden, säkerheten och rättvisan hotas samt åtagandet att i sina internationella förbindelser avstå från att hota eller använda våld mot andra staters territoriella integritet och politiska suveränitet.
10. Europaparlamentet fördömer kraftfullt Rysslands federala råds godkännande den 1 mars 2014 av en militär insats på Ukrainas territorium. Ryssland uppmanas med kraft att avstå från att använda våld och ingripa militärt i Ukraina samt att strikt respektera folkrätten och sina åtaganden enligt internationella avtal, såsom avtalet mellan Ryssland och Ukraina om status och villkor för den ryska Svartahavsflottans baser på Ukrainas territorium och 1994 års samförståndsavtal från Budapest.
11. Europaparlamentet uttrycker oro över att den autonoma republiken Krims parlament i denna mycket spända situation har beslutat att snabbt hålla en folkomröstning om huruvida Krim ska ansluta sig till den Ryska federationen eller inte. Parlamentet oroas över påståendena om de ryska militärstyrkornas roll på Krimhalvön. Parlamentet kritiserar Rysslands lagstiftare för deras snabba insatser för att göra det möjligt för Krim att ansluta sig till den Ryska federationen.
12. Europaparlamentet stöder initiativet om en lämplig internationell mekanism, företrädelsevis under OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) överinseende, för att genom medling nå en politisk lösning på Krimkrisen.
13. Europaparlamentet uttrycker djup oro över att FN:s sändebud, Robert Serry, har hotats och tvingats lämna Krim, och över att OSSE:s observatörer inte tilläts resa in. Parlamentet understryker att situationen på Krimhalvön kräver en objektiv bedömning. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna i den autonoma republiken Krim att bevilja OSSE:s observatörer inresa och sörja för att de nödvändiga förutsättningarna finns för att internationella observatörer ska kunna göra en objektiv bedömning av situationen.
14. Europaparlamentet uttrycker djup oro över USA:s utökning av sina militära styrkor i Svarta havet och Baltikum. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland, USA och Nato att minska sin militära närvaro i regionen och att avstå från militära övningar eller andra potentiellt provokativa militära handlingar.
15. Europaparlamentet beklagar djupt att den internationella diplomatin hittills har misslyckats med att nå en kompromiss som kan lösa krisen. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att upphöra med hoten om sanktioner och frysning av befintliga dialoger och samarbetsmekanismer, vilket bara trappar upp den internationella krisen. Parlamentet understryker behovet av att fortsätta dialogen i syfte att återuppbygga förtroendet och hitta lösningar som tjänar det ukrainska folkets intressen.
16. Europaparlamentet understryker att den internationella kris som har utvecklats i spåren av krisen i Ukraina är resultatet av ett misslyckande från Rysslands och EU:s sida att på den europeiska kontinenten inrätta inkluderande hållbara säkerhetssystem och samarbetsstrukturer som möjliggör och främjar ett verkligt partnerskap mellan alla länder i Europa, även Ryssland. Parlamentet kritiserar det faktum att EU och dess medlemsstater ignorerade Rysslands farhågor kring EU:s grannskapspolitik, Natos utvidgning och inrättandet av ett missilförsvarssystem i Europa. Samtidigt som Europaparlamentet är medvetet om de mycket skilda synsätten när det gäller respekten för demokratiska friheter och mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och korruption efterlyser parlamentet en översyn av EU:s Rysslandspolitik i syfte att få stopp på konfrontationerna, inleda en konstruktiv dialog i frågor av gemensamt intresse och överbrygga hindren för inrättandet av ett verkligt partnerskap.
17. Europaparlamentet understryker att den politiska krisen i nuläget belyser de svåra sociala, ekonomiska och finansiella problem som finns i Ukraina. Parlamentet noterar löftena om kortsiktigt ekonomiskt bistånd från EU för att hjälpa Ukraina att få bukt med det mest akuta ekonomiska underskottet. Parlamentet understryker att Ukraina behöver ett hållbart stöd och att det ekonomiska biståndet inte bör göras villkorligt av åtstramningsåtgärder.
18. Europaparlamentet uppmanar med kraft Ukrainas övergångsinstitutioner att säkerställa respekten för demokratiska rättigheter och friheter, mänskliga rättigheter, skyddet av minoriteter, pressfriheten och mötes- och yttrandefriheten. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstaterna, såväl som andra utländska politiska aktörer, att inte bara uttrycka vädjanden i detta avseende, utan även göra alla former av ekonomiskt stöd till Ukraina beroende av respekten för dessa normer och åtaganden.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Ukrainas parlament och regering, Rysslands president, parlament och regering, FN:s generalsekreterare samt OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingar.