Förslag till resolution - B7-0431/2014Förslag till resolution
B7-0431/2014

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet, särskilt destabiliseringen av östra Ukraina

15.4.2014 - (2014/2699(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Helmut Scholz, Marisa Matias, Patrick Le Hyaric, Jiří Maštálka, Věra Flasarová för GUE/NGL-gruppen

Förfarande : 2014/2699(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0431/2014
Ingivna texter :
B7-0431/2014
Debatter :
Antagna texter :

B7‑0431/2014

Europaparlamentets resolution om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet, särskilt destabiliseringen av östra Ukraina

(2014/2699(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Den nyligen förnyade geopolitiska rivaliteten mellan Ryssland och EU; USA och Nato har försatt länderna i det östliga partnerskapet i den svåra situationen att de måste välja mellan den ena eller den andra. Låsta konflikter i området har inte lösts på grund av denna geopolitiska rivalitet.

B.     Trots de årslånga förhandlingarna om ett partnerskapsavtal och samarbete i olika europeiska och internationella fora har Ryska federationen, EU och dess medlemsstater samt USA inte lyckats överbrygga sina meningsskiljaktigheter om internationella problem och ekonomiska perspektiv eller om demokrati och politiska, sociala och människorättsliga frågor. Som ett resultat av denna misslyckade politik har nu medborgarna i EU, Ryska federationen, länderna i de östliga och södra grannskapen samt USA blivit indragna i ännu en farlig upptrappning av politiska och militära spänningar mellan Ryssland och EU, Nato och USA.

C.     Endast om alla parter strikt respekterar FN-stadgan och andra folkrättsliga instrument och endast om det förs en dialog är det möjligt att lösa de allvarliga problemen i förbindelserna med Ryssland, grannländerna, EU och dess medlemsstater samt USA.

D.     De politiska förändringar som uppstod efter den 22 februari 2014 i Kiev har inte lett till en ny policyinriktning. Majdanrörelsens socioekonomiska krav har ersatts av den nya regeringens nyliberala agenda. I det officiella handlingsprogram som regeringen har lagt fram för parlamentet, anger regeringen att den kommer att tvingas fatta ”impopulära beslut” om priser och avgifter och att den är beredd att acceptera alla villkor för lånet från Internationella valutafonden, inbegripet nedskärningar i viktiga energisubventioner och i antalet offentliganställda och offentliganställdas pensioner liksom djupa nedskärningar i socialförsäkringssystemet.

E.     Banden mellan staten och samhället i Ukraina är mycket svaga. Under de senaste tjugo åren har det utvecklats ett svängdörrssystem mellan affärsverksamhet och politik i Ukraina. Näringsidkare i olje- och gasbranschen har utnämnts till ministrar eller chefer för viktiga ukrainska institutioner. Detta politiska system är ett av de främsta skälen till den politiska kris vi ser i dagens Ukraina. De främsta statliga och demokratiska institutionerna – parlamentet, rättsväsendet och regeringens verkställande gren – fullgör inte sina grundläggande uppgifter att företräda, värna och leda det ukrainska samhällets intressen.

F.     Protesterna på Majdan startade som demonstrationer för EU, men övergick senare till att fokusera mer på inhemska frågor – korruption, den ekonomiska krisen, bristande förtroende för politiken och desillusion med avseende på det politiska systemet i Ukraina. Samtidigt utnyttjade Ukrainas oligarker, som var emot president Janukovitjs politik, dessa protester för egna ändamål. Dessa oligarker skapade medieföretag och icke-statliga organisationer, som de äger och finansierar, inbegripet Hromadske.tv, tevekanalen Kanal 5 och den icke-statliga organisationen Centre UA, som grundades av Oleg Rybatjuk och som kraftigt påverkade utvecklingen på Majdan. Utländska aktörer, amerikanska magnater – såsom Soros och Omidyar – och utländska stiftelser, såsom National Endowment for Democracy, finansierade protesterna. Utländska donationer har även utgått via statliga aktörer som den nederländska ambassaden. Dessa uppgifter visar att protesterna på Majdan inte bara var ett uttryck för medborgarnas protester mot statens politik och situationen i landet.

G.     Det utrymme som högerextremistiska nationalistiska och främlingsfientliga partier har fått i den nya ukrainska regeringen är högst oroväckande. Det främlingsfientliga Svobodapartiet kontrollerar posterna som vice premiärminister, försvarsminister, miljöminister och jordbruksminister liksom det allmänna åklagarämbetet. Dessutom leder partiet det nationella säkerhets- och försvarsrådet.

H.     Den nya regeringen har inte utrett de tragiska händelserna på Majdan på ett transparent sätt. Det är fortfarande oklart vilka mördarna på Majdan var.

I.      Det nya säkerhetsrådet har beslutat att dra igång en omfattande antiterroristinsats mot demonstranterna i de östra delarna av Ukraina. Protesterna beskrivs som ”rysk aggression” mot Ukraina. Den nya regeringens reaktion på protesterna påminner om den tidigare regeringens reaktion på protesterna på Majdan.

J.      Den nya regeringen har ingen kontroll över de högerextremistiska paramilitära grupperna. Ledamöter av Ukrainas parlament och medlemmar av andra demokratiska institutioner som är medlemmar av Ukrainas kommunistparti utsätts allt oftare för angrepp från högergrupper i samband med vilka de drabbas av utpressning och hot och får sin egendom beslagtagen eller förstörd. Det ukrainska kommunistpartiets huvudkontor i Kiev, som ägs av kommunistpartiet, liksom egendom och personliga tillgångar som tillhörde anställda som arbetade i byggnaden, har beslagtagits och byggnaden har satts i brand. Manga av kommunistpartiets kontor i samtliga ukrainska regioner har angripits och förstörts. Till och med i parlamentet slutar politiska diskussioner i våldsamma angrepp på oppositionen.

K.     Ukraina var ett av de största slagfälten under andra världskriget och miljoner ukrainare föll offer för detta krig. Nationalistiska grupper har förstört hundratals monument som rests till hågkomst av detta tragiska kapitel i Ukrainas historia.

L.     Den utbredda fattigdomen är fortfarande ett av de mest akuta socioekonomiska problemen i Ukraina. Enligt en färsk FN-rapport ligger fattigdomsnivån i dagens Ukraina på omkring 25 %, och 11 miljoner människor tjänar mindre än de lokala sociala standarderna.

M.    Den pågående politiska och ekonomiska krisen kommer enligt uppskattningar gjorda av Världsbanken att leda till en minskning med 3 % av real BNP, som en följd av en nedgång i såväl konsumtion som fasta investeringar samt inflation. Denna kris får allvarliga följder för de mest utsatta grupperna i det ukrainska samhället. De beslut som den nya regeringen nyligen har fattat rörande energi, offentliganställda och socialförsäkringar kommer ytterligare att försämra situationen och skulle kunna leda till ytterligare ekonomiska bördor för befolkningen, motsvarande ca 10 % av genomsnittsinkomsten.

N.     Ukraina är i hög grad ett centraliserat land. Enligt en färsk OECD-rapport är skillnaderna mellan regionerna stora mätt i OECD-standarder, och de fortsätter att växa. Indexet för mänsklig utveckling försämrades i de flesta ukrainska regioner under perioden 2000–2012, och endast 12 % av befolkningen levde i regioner där indexet förbättrades. Regionala och lokala regeringar är vanligtvis kraftigt beroende av transfereringar från centralregeringen, vilka upplevs som både oförutsägbara och allt annat än transparenta. Betydande skillnader råder i tillgången till grundläggande tjänster, särskilt utbildning. Den allvarliga korruptionen på alla nivåer har sin grund i detta system med central resursfördelning och beroende av myndigheterna i Kiev. Den nya regeringen har aldrig sagt något om att vilja ändra denna situation.

O.     Under de senaste två decennierna har det ukrainska samhället respekterat etnisk och språklig mångfald, men genom dagens politiska, ekonomiska och sociala kris i Ukraina har det plötsligt uppstått en farlig process som går ut på dela upp landet utifrån etnisk och språklig tillhörighet. Både Ryssland och EU underbygger denna uppdelning genom att stödja olika delar av det ukrainska samhället.

P.     Ryssland har under de senaste månaderna genomfört flera militära övningar nära den ukrainska gränsen, bl.a. i Transnistrien. Det finns uppgifter som tyder på en rysk truppkoncentration längs gränsen till Ukraina.

Q.     Den ryska militärdoktrinen, enligt vilken Ryska federationen anser det vara legitimt att sätta in de väpnade styrkorna och andra trupper för att säkerställa skyddet av de ryska medborgare som befinner sig utanför Ryska federationens gränser i enlighet med principer och normer som är allmänt erkända i folkrätten och i internationella fördrag som Ryska federationen är part i[1], är mycket oroväckande för Rysslands grannländer.

R.     Natos agerande bygger på militär konfrontation med Ryssland, och organisationen utnyttjar dagens situation, som strider mot befintliga internationella överenskommelser, för att stärka sin närvaro i Rysslands omedelbara grannskap. Natos övervakningspatruller, utrustade med ett luftburet varnings- och kontrollsystem (AWACS), flyger över Polen och Rumänien och antalet stridsflygplan som avsatts för Natos flygövervakningsuppdrag i de baltiska staterna har fördubblats. Nato har avbrutit samarbetet med Ryssland.

S.     Som ett resultat av IMF:s och EU:s politik kommer gaspriserna för inhemska konsumenter att höjas med 50 % den 1 maj 2014 och ytterligare höjningar är planerade fram till 2018. Gaspriset för fjärrvärmeföretag kommer också att höjas med 40 % från den 1 juli 2014. I stället för att genom förhandlingar försöka få till stånd en lösning på problemen med efterlevnaden av avtalen mellan Ryssland och Ukraina trappar båda sidor upp gaskonflikten, vilket därmed underblåser den ukrainska befolkningens farhågor och känslor.

T.     Ukrainas interimspresident har undertecknat den politiska delen av associeringsavtalet med EU utan att först ha låtit det ukrainska folket komma till tals.

U.     Kommissionen har beslutat om ett antal konkreta åtgärder för kort- och medelfristigt stöd till Ukraina, t.ex. ett stödpaket värt minst 11 miljarder euro under de kommande fyra åren, och en stödgrupp som ska kartlägga och samordna det tekniska biståndet för att stabilisera den bräckliga finansiella, ekonomiska och politiska situationen i Ukraina och utarbeta och genomföra de reformer som utgör villkor för det finansiella stödet.

V.     USA, Nato och EU har reagerat genom att ställa in olika möten och samarbetsmekanismer, och har infört sanktioner. Europarådets parlamentariska församling har antagit en resolution om att dra tillbaka rösträtten för Rysslands artonmannadelegation fram till slutet av 2014, hävt Rysslands rätt att delta i valobservatörsuppdrag och uteslutit den ryska delegationen från församlingens mest prestigefyllda kommittéer.

1.      Europaparlamentet är mycket oroat över den politiska och militära konfrontationen mellan EU och dess medlemsstater, USA och Ryssland. Parlamentet varnar för att om en resultatorienterad dialog inte inleds kan detta få allvarliga konsekvenser för freden och säkerheten i Europa och i världen.

2.      Europaparlamentet uppmanar Ryssland och Nato att omedelbart hejda den militära upptrappningen och att minska den militära närvaron i området.

3.      Europaparlamentet är djupt bekymrat över den så kallade ”antiterroristinsats” som har dragits igång mot demonstranter i de östra delarna av Ukraina. Parlamentet beklagar djupt de dödsfall som inträffat som en följd av våldet i Luhansk. Parlamentet betonar att landets odelbarhet och territoriella integritet inte kan säkerställas med våld, utan endast med konkreta åtgärder för att tillmötesgå medborgarnas krav. Parlamentet noterar att det har aviserats att det i samband med presidentvalet den 25 maj 2014 ska hållas en folkomröstning om Ukrainas framtida utseende, men anser att tidsramen är alltför snäv eftersom en sådan fråga kräver en heltäckande och djupgående offentlig debatt.

4.      Europaparlamentet är djupt bekymrat över att forumen för dialog med Ryssland har förstörts. Parlamentet betonar att det inte finns något alternativ till dialog och förhandlingar för att komma tillrätta med dagens kris och meningsskiljaktigheter, och uppmanar alla parter att hålla sig till den överenskommelse som nåtts om att inleda förhandlingar.

5.      Europaparlamentet betonar att dagens djupa politiska kris i Ukraina inte kan lösas av utländska makter, militära medel eller nationella myndigheters eller institutioners beslut, utan det som krävs är en ingående nationell debatt om landets framtid. Parlamentet betonar att det endast är det ukrainska folket som kan komma fram till hållbara lösningar. Det är det ukrainska folket som utan utländsk inblandning bör besluta om de nödvändiga politiska och ekonomiska reformerna, inbegripet en reform av statens och författningens utformning, landets geopolitiska inriktning samt vilka internationella avtal och grupper Ukraina bör ansluta sig till.

6.      Europaparlamentet uppmanar de ukrainska politikerna och Ryska federationens, EU:s och USA:s regeringar att bidra till inrättandet av en ny social pakt mellan landets olika delar, varvid man erkänner mångfalden i Ukraina som en i stort positiv del av den ukrainska identiteten, att avhålla sig från att underblåsa olikheter och att arbeta för landets territoriella integritet och suveränitet.

7.      Europaparlamentet uttrycker sitt kraftfulla stöd för Ukrainas territoriella integritet och suveränitet. Parlamentet betonar att ukrainarna har samma uppfattning om Ukrainas viktigaste problem: korruption, den ekonomiska krisen, bristande förtroende för politiken och desillusion med avseende på det politiska systemet. Parlamentet är bekymrat över att varken regeringen eller parlamentet har lösningen av dessa problem på sina agendor. Parlamentet noterar bekymrat att dessa problem även försummas av internationella aktörer som inte ställer en lösning på dem som villkor för sitt stöd, vilket leder till protester.

8.      Europaparlamentet är mycket bekymrat över den roll som spelas av högerextremistiska nationalistiska och främlingsfientliga krafter i den ukrainska politiken. Parlamentet fördömer angreppen mot företrädare för kommunistpartiet i Ukrainas parlament och andra demokratiska institutioner samt förstörelsen av monument till åminnelse av andra världskriget. Parlamentet kritiserar kraftigt att kommissionen, rådet och medlemsstaterna bortser från det faktum att viktiga aktörer inom Ukrainas nuvarande politiska styre representerar nationalistiska, främlingsfientliga och nyfascistiska ideologier som strider mot EU:s värderingar, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna.

9.      Europaparlamentet är djupt oroat över spridningen av vapen och ammunition i landet, och över myndigheternas misslyckande med att säkerställa medborgarnas säkerhet och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att se till att alla illegala vapen och all illegal ammunition överlämnas till inrikesministeriet samt att alla paramilitära grupperingar upplöses.

10.    Europaparlamentet är djupt oroat över konsekvenserna av den politik som den nya regeringen beslutat om som en följd av IMF:s och EU:s villkor. Parlamentet fördömer att det är Ukrainas folk som kommer att få betala för tidigare regeringars misslyckade politik, och anser att de ukrainska oligarkerna i stället borde beskattas.

11.    Europaparlamentet är djupt bekymrat över Ukrainas instabila energisäkerhetspolitik och de följder detta får för befolkningen. Parlamentet uppmanar Ryssland och Ukraina att samarbeta i syfte att säkerställa energipriser som är överkomliga för alla, och att avhålla sig från att använda energin som ett politiskt verktyg.

12.    Europaparlamentet är bekymrat över att Ukrainas interimspresident har undertecknat associeringsavtalet med EU. Parlamentet anser att frågor med så långtgående följder för ett lands framtida utveckling bör vara föremål för folkomröstningar innan en ratificering sker. Parlamentet anser att beslut om sådana viktiga frågor som landets geopolitiska riktning bör fattas på grundval av ett så brett politiskt samförstånd som möjligt mellan de olika politiska krafterna i landet och på grundval av omfattande samråd med befolkningen.

13.    Europaparlamentet konstaterar att den strategi som separerar den östra grannskapspolitiken från utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Ryssland har misslyckats. Parlamentet uppmanar EU att omforma den östra grannskapspolitiken i syfte att utveckla ett regionalt samarbete som inte utesluter något land och som inte går emot ett annat land. Parlamentet uppmanar Rysslands president, regering och parlament att aktivt delta i en sådan process och att visa sin vilja att ingå i en positiv grannskapspolitik.

14.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Ukrainas parlament och regering samt Organisationens för säkerhet och samarbete i Europa och Europarådets parlamentariska församlingar.